3073963G70229401983/842940motmotMotion 1983/84:2940 Per Unckel m. fl.MotionMotion294001984-05-10 00:00:002014-10-13 16:06:292014-10-13 00:00:00Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,Per Unckel m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022940/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022940https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022940
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1983/84:2940</p>
<p>Per Unckel m. fl.</p>
<p>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,<br />
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1983/84:150)</p>
<p>I utbildningsdepartementets bilaga till kompletteringspropositionen<br />
(prop. 1983/84:150) föreslår regeringen fortsatta stimulansbidrag till<br />
lärlingsutbildning men inga ytterligare utbildningsplatser. Därutöver<br />
föreslås vissa ytterligare insatser för att bereda arbetslösa ökade möjligheter<br />
till utbildning. I fråga om flertalet förslag har vi en annan mening än den<br />
regeringen redovisar.</p>
<p>Lärlingsutbildning</p>
<p>I propositionen anför regeringen att det visat sig svårt att fylla de<br />
lärlingsplatser riksdagen beslutat om. Under innevarande år har således<br />
endast en del av de anvisade platserna kunnat besättas trots att ett extra<br />
stimulansbidrag om 5 000 kr. per lärlingsplats utgår. Regeringen drar av<br />
detta slutsatsen at det inte finns skäl att anvisa ytterligare platser i enlighet<br />
med vad riksdagen tidigare uttalat sig om. Däremot bör stimulansbidraget,<br />
anser regeringen, utgå också under nästkommande budgetår.</p>
<p>Vi har ingenting att invända mot att ett stimulansbidrag används under<br />
ytterligare någon tid. Bidraget bör enligt vår mening i första hand förlängas<br />
intill den 1 januari 1985. Härefter bör andra åtgärder kunna medföra att<br />
behovet av ekonomiska stimulansåtgärder bortfaller.</p>
<p>Att regeringen nu nödgas konstatera att lärlingsutbildning inte anordnas i<br />
den utsträckning riksdagen tidigare menat vara angeläget är enligt vår<br />
mening inte förvånande. Regeringen har under de år lärlingsutbildning åter<br />
kommit till användning inom det svenska skolsystemet intagit en påfallande<br />
njugg inställning till hela lärlingsföreteelsen. Under sådana omständigheter<br />
kan inte det nödvändiga engagemanget i företagen skapas.</p>
<p>Den viktigaste orsaken till att lärlingsutbildningen inte expanderar på det<br />
sätt vi finner önskvärt sammanhänger emellertid med regelsystemet. Så<br />
länge lärlingsutbildning är reserverad till, vad statsrådet Lena Hjelm-Wallén<br />
i annat sammanhang benämnt, udda och spretiga yrken, kommer antalet i<br />
teorin möjliga lärlingsplatser alltid att vara begränsat.</p>
<p>Vi vill för vår del föreslå ett helt annat och mera vitt syftande lärlingssystem<br />
än det regeringen förespråkar. Förslaget har tidigare presenterats i motion<br />
1983/84:2016 och bygger på följande principer:</p>
<p>- Lärlingstiden varieras mellan 2 och 4 år. Största delen av utbildningstiden</p>
<p>förläggs till företag. En till två dagar undervisas eleven i skolan i framför</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2940</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>allt allmänna ämnen, men också t. ex. i fackteori och arbetsteknik.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Särskilda utbildningsplaner upprättas för varje yrke. Riksdagen fastställer<br />
de allmänna riktlinjerna. Stor lokal frihet att utforma lärlingsutbildningen<br />
medges. Särskilda lärlingsråd etableras lokalt.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Lärlingar har rätt att genomgå mer än en lärlingsutbildning. Eleverna</p>
<p>erhåller betyg och bevis över genomgången utbildning.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Företag och andra arbetsgivare som engageras i lärlingsutbildningen har<br />
arbetsgivaransvar för lärlingarna.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Lärlingarnas lön sätts med utgångspunkt från att de befinner sig under<br />
utbildning. Lönen höjs successivt i takt med att den produktiva<br />
arbetsinsatsen ökar.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Arbetsgivaren betalar lönen och de sociala kostnaderna. Det offentliga</p>
<p>står för först och främst de utbildningskostnader som belastar</p>
<p>gymnasieskolan.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Enskilda företag som vill inrätta lärlingsplatser skall godkännas.<br />
Möjligheter till en kortare handledarutbildning öppnas.</p>
<p>Vi förordar att riksdagen fattar beslut i enlighet med detta förslag.</p>
<p>Det är samtidigt uppenbart att det kommer att ta viss tid innan ett mera<br />
omfattande lärlingssystem av ovan beskrivet innehåll kan introduceras. I<br />
avvaktan på att detta kan ske är emellertid övergångsanordningar möjliga<br />
och angelägna. Den enklaste av dessa är att riksdagen omedelbart fattar<br />
beslut om att avlägsna den restriktion för lärlingsutbildning som ligger däri<br />
att sådan inte får arrangeras inom yrkes- eller utbildningsområden som<br />
motsvaras av utbildningslinjer i gymnasieskolan. Avlägsnas denna<br />
begränsning kommer det antal platser som vi tidigare förespråkat för<br />
nästkommande budgetår -10 000 - med stor sannolikhet att kunna fyllas. Vi<br />
förordar att riksdagen fattar ett beslut av nyss angivet innehåll.</p>
<p style="margin-left:13px;">KOMVUX och folkhögskolan</p>
<p>Regeringen föreslår att KOMVUX och folkhögskolan skall få ytterligare<br />
möjligheter att erbjuda utbildning för arbetslösa. Regeringen avser att<br />
utnyttja tidigare givna bemyndiganden härför.</p>
<p>Vi vill för vår del anföra följande:</p>
<p>Det är självklart att utbildning för många arbetslösa är den mest<br />
meningsfulla formen av sysselsättning under arbetslöshetstiden. Härigenom<br />
kan kunnandet förbättras och den enskildes ställning på arbetsmarknaden<br />
förstärkas.</p>
<p>Vi har mot denna bakgrund ingen invändning mot principen att en större<br />
del av sysselsättningsåtgärdema för arbetslösa tar formen av utbildning. Vi<br />
kan däremot inte acceptera den metod regeringen förordar för att uppnå<br />
detta syfte. Det är enligt vår mening av central betydelse att skolans egna<br />
resp. arbetsmarknadsmyndigheternas krav på utbildningsväsendet också i<br />
fortsättningen hålls isär. Att på det sätt regeringen nu förordar expandera</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2940</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>skolans normala intagningskapacitet för att bereda plats för arbetslösa är mot<br />
den bakgrunden mindre lämpligt.</p>
<p>Vi vill för vår del förorda ett system varigenom arbetsmarknadsmyndigheterna<br />
ges möjlighet att upphandla utbildning för arbetslösa som bedöms<br />
behöva sådan för att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Sådan<br />
upphandling kan ske inom KOMVUX och folkhögskolan men också hos<br />
andra utbildningsanordnare. Vi vill i detta sammanhang påminna om vad vi i<br />
motion 1983/84:916 framhållit om organisationen av arbetsmarknadsutbildningen.</p>
<p>Den volym utbildning som arbetsmarknadsverket kan finna skäl att<br />
upphandla efter dessa riktlinjer är svår att bedöma. Riksdagen har heller<br />
ingen anledning att uttala sig härom. Av det anslag som riksdagen tilldelar<br />
arbetsmarknadsverket för insatser för att lindra konsekvenserna av<br />
arbetslöshet bör det stå verket fritt att avgöra hur stor del som bör utnyttjas<br />
för utbildningsändamål.</p>
<p>Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till<br />
känna.</p>
<p>Studiestöd</p>
<p>En större andel arbetslösa i utbildningsformer som först och främst vänder<br />
sig till andra studerandekategorier aktualiserar de olikartade ekonomiska<br />
villkor som olika gymnasiestuderande kommer i åtnjutande av. Det är i<br />
längden knappast möjligt att utan betydande spänningar låta olika<br />
studerandekategorier studera samma sak men med vitt skilda ekonomiska<br />
stödinsatser från statsmakternas sida.</p>
<p>Vad det först och främst är fråga om är det särskilda vuxenstudiestödets<br />
resp. utbildningsbidragets förhållande till dels studiebidraget, dels det i<br />
övrigt i princip lånebaserade studiefinansieringssystemet.</p>
<p>Vi är för dagen inte beredda att föreslå en konkret lösning på detta<br />
dilemma. Riksdagen bör i stället ge regeringen i uppdrag att utreda de frågor<br />
som här har berörts och återkomma till riksdagen med förslag. I avvaktan<br />
härpå är vi inte beredda att acceptera den ökning av antalet särskilda<br />
vuxenstudiestöd för arbetslösa som regeringen förordar.</p>
<p>I vår partimotion 1983/84:2445 om familjepolitiska åtgärder föreslås att ett<br />
grundavdrag för barn upp till 18 års ålder skall införas vid den kommunala<br />
beskattningen. Det skall också gälla för hemmavarande barn mellan 18 och<br />
20 år som uppbär studiestöd. Med hänvisning till detta avslås i partimotionen<br />
regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) vad avser<br />
2 kap. 1 § samt 3 kap. 6 §.</p>
<p>Med anledning av att utbildningsbidraget för arbetsmarknadsutbildning<br />
föreslås höjt med 20 kr. per dag finner föredraganden det skäligt att också<br />
höja utbildningsbidraget för doktorander med samma summa. I en annan<br />
motion med anledning av kompletteringspropositionen förordar vi att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2940</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>bidraget till arbetsmarknadsutbildningen bibehålls oförändrat.</p>
<p>Vad gäller utbildningsbidraget för doktorander vill vi påminna om vad vi<br />
framhållit i motion 1983/84:2634. Studiestödet för doktorandstudier bör ligga<br />
på en sådan nivå att inte extraarbete vid sidan av studierna krävs för en<br />
dräglig försörjning. Studiefinansieringen måste också anordnas så att<br />
doktorandstudier framstår som ett konkurrenskraftigt alternativ till<br />
förvärvsarbete. Vi menar att doktorandtjänsterna uppfyller dessa krav. Inte<br />
minst viktigt är att sådana tjänster ger ett fullgott försäkringsskydd, vilket<br />
inte utbildningsbidragen gör.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser vi att utbildningsbidragen successivt bör<br />
ersättas med doktorandtjänster. Vi föreslår att den summa regeringen nu vill<br />
anvisa för att höja utbildningsbidraget i stället används för att omvandla<br />
drygt 280 utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Alternativt kan drygt 125<br />
nya doktorandtjänster inrättas.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan framhållits hemställs</p>
<p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lärlingssystem i<br />
enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen beslutar om förändringar rörande de utbildningsinriktningar<br />
som får komma i fråga för lärlingsutbildning i enlighet<br />
med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om upphandling av utbildning för<br />
arbetslösa,</p>
<p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om höjning av<br />
utbildningsbidraget till doktorander beslutar om inrättande av<br />
doktorandtjänster i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:42px;">5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om höjning av<br />
vuxenstudiestödet hos regeringen hemställer om en översyn av<br />
studiestödsreglerna i enlighet med vad som i motionen anförts.</p>
<p>Stockholm den 10 maj 1984</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>PER UNCKEL (m)<br />
RUNE RYDÉN (m)<br />
GÖRAN ALLMÉR (m)<br />
BIRGER HAGÅRD (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>BIRGITTA RYDLE (m)<br />
GUNNAR HÖKMARK (m)<br />
OLLE AULIN (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ANN CATHRINE HAGLUND (m) LARS AHLMARK (m)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>minab/gotab 78580 Stockholm 1984</p>
</div>
</div>
</div>
0PER UNCKELm1undertecknare0RUNE RYDÉNm2undertecknare0GÖRAN ALLMÉRm3undertecknare0BIRGER HAGÅRDm4undertecknare0BIRGITTA RYDLEm5undertecknare0GUNNAR HÖKMARKm6undertecknare0OLLE AULINm7undertecknare0ANN CATHRINE HAGLUNDm8undertecknare0LARS AHLMARKm9undertecknareG7022940Per Unckel m. fl.mot_198384__2940.pdf119464pdfFörslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,https://data.riksdagen.se/fil/3622708D-7853-4F83-B8F6-047976C52750