<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073958</hangar_id>
 <dok_id>G7022935</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2935</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2935 Margareta Hemmingsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2935</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-05-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:06:25</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,</titel>
 <subtitel>Margareta Hemmingsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022935/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022935</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022935</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2935&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Hemmingsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,&lt;br /&gt; 
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1983/84:150)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga4, littera B, Sysselsättningsskapande åtgärder, beskriver&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadsministern en ansökan från Västerås kommun om statsbidrag&lt;br /&gt; 
för arbetslivspraktik för ungdomar i åldern 201, o. m. 22 år samt en ansökan&lt;br /&gt; 
från Örebro kommun om statsbidrag för ungdomsarbete upp till 24 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet förordar att försöksverksamhet endast skall få bedrivas i Örebro&lt;br /&gt; 
kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt val av Örebro kommun grundar sig bl. a. på att det där sedan lång tid&lt;br /&gt; 
tillbaka finns en fungerande organisation för att handha ungdomsfrågor och&lt;br /&gt; 
också en betydande erfarenhet av att hantera projekt för arbetslösa&lt;br /&gt; 
ungdomar. Det finns också ett väl upparbetat samarbete mellan kommunen&lt;br /&gt; 
och högskolan i Örebro om dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västeråsmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun har i sin regi bedrivit beredskapsarbeten (innehållande&lt;br /&gt; 
en stor del arbetsvärd) sedan 1959. Verksamheten har sedan fortsatt&lt;br /&gt; 
kontinuerligt under drätselkammarens (och sedermera kommunstyrelsens)&lt;br /&gt; 
direkta ledning. På detta sätt har man hela tiden kunnat ta hänsyn till denna&lt;br /&gt; 
verksamhet vid budgetplanering samt planering av personalbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna medvetna planering och denna kontinuitet i verksamheten under&lt;br /&gt; 
25 år torde vara unik i Sverige. Kommunen har troligen också - i förhållande&lt;br /&gt; 
till sin folkmängd - haft landets största volym av beredskapsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samarbetsorganisation för beredskapsarbeten utvecklades tidigt för att&lt;br /&gt; 
effektivt kunna behandla de särskilda problem, som är förknippade med en&lt;br /&gt; 
verksamhet av detta slag. En total samordning inom kommunen har varit&lt;br /&gt; 
nödvändig, samtidigt som organisationen haft hög flexibilitet och varit lätt att&lt;br /&gt; 
anpassa till behovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har också tidigt angripit de speciella problemen med&lt;br /&gt; 
ungdomsarbetslöshet. Redan 1971 anordnades arbeten för svårplacerad&lt;br /&gt; 
ungdom. Denna verksamhet har sedan fortgått utan avbrott. Beredskapsarbeten&lt;br /&gt;
för arbetslös ungdom började man anordna inom kommunala&lt;br /&gt; 
förvaltningar i Västerås redan 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hela den tid, som kommunen ägnat sig åt dessa frågor, har ett intimt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2935&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;samarbete bedrivits med länsarbetsnämnden. Kommunen har alltid sökt&lt;br /&gt; 
tillmötesgå de förslag, som kommit från denna myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nuvarande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. n. sysselsätts ca 600 personer med olika former av beredskapsarbete&lt;br /&gt; 
inom kommunens förvaltningar. Med ungdomslagens tillkomst har&lt;br /&gt; 
ytterligare ungefär 500 ungdomar beretts arbete enligt dess bestämmelser.&lt;br /&gt; 
Verksamheten är av många slag och spridd över de flesta av kommunens&lt;br /&gt; 
förvaltningar. Dessutom pågår ett tiotal särskilda projekt, exempelvis&lt;br /&gt; 
”tågservice” (kaffeservering på järnvägslinjerna till Stockholm och Örebro)&lt;br /&gt; 
och ”hunddagis”. Samtidigt försöker man naturligtvis också diskutera och&lt;br /&gt; 
utveckla nya objekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala kostnaden för kommunens beredskapsverksamhet uppskattas i&lt;br /&gt; 
1984 års budget till ca 79 milj. kr., varav kommunens andel utgör ungefär 27&lt;br /&gt; 
milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av ungdomslagen har medfört en stor utökning av&lt;br /&gt; 
verksamheten. Nuvarande organisation för beredskapsarbeten måste&lt;br /&gt; 
anpassas till denna ökning. Därför pågår en översyn av organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Västerås kommuns ansökan om statsbidrag till arbetslivspraktik för&lt;br /&gt; 
ungdomar i åldern 20-22 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun ansökte den 24 november 1983 om statsbidrag till&lt;br /&gt; 
arbetslivspraktik för ungdomar i åldern 20-22 år. Ansökan riktades enligt&lt;br /&gt; 
överenskommelse direkt till arbetsmarknadsdepartementet. ”Bristen på&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen måste mötas med nya former för ungdomarnas introduktion i&lt;br /&gt; 
arbetslivet och ersätta arbetslöshet och sociala bidrag”, skrev kommunen i&lt;br /&gt; 
sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är realistiskt att räkna med fortsatta svårigheter för ungdomar att få&lt;br /&gt; 
anställning direkt efter skolan. Inte heller beredskapsarbeten med anspråk&lt;br /&gt; 
på att motsvara arbetsanställning kan skapas i en utsträckning som motsvarar&lt;br /&gt; 
behovet av sysselsättning. Det är därför nödvändigt att införa en form av&lt;br /&gt; 
arbetslivspraktik som kan ge alla ungdomar möjligheter att få praktiska&lt;br /&gt; 
erfarenheter och lämplig kompletterande utbildning och samtidigt få en&lt;br /&gt; 
inkomst som i huvudsak ersätter bidrag i olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens huvudmotiv är att i egen regi kunna ge ungdomarna lämplig&lt;br /&gt; 
arbetslivspraktik (praktik varvad med arbetsmarknadsanpassad utbildning).&lt;br /&gt; 
Detta är nödvändigt, då en stor del av Västerås industri är av avancerad art&lt;br /&gt; 
och stora utbildningskrav därför ställs på den personal som skall anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivspraktiken planeras omfatta i medeltal 20 timmar praktik och 15&lt;br /&gt; 
timmar utbildning per vecka. Avtalsenlig lön enligt beredskapsavtalet&lt;br /&gt; 
förutsätts tillämpas för praktikdelen. Under utbildningstiden ersätts&lt;br /&gt; 
ungdomarna med vad som motsvarar utbildningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2935&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Målsättningen är att verksamheten på längre sikt skall omfatta alla&lt;br /&gt; 
ungdomar i åldern 20-24 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansökan, som kompletterades den 28 december 1983, gällde&lt;br /&gt; 
800 ungdomar i åldern 20-22 år. Detta var det antal arbetslösa i denna&lt;br /&gt; 
åldersklass, som enligt arbetsförmedlingens statistik skulle finnas. Det har&lt;br /&gt; 
emellertid senare visat sig, att denna statistik måste justeras, varvid antalet&lt;br /&gt; 
ungdomar i gruppen ändrades till 400. Kommunens ansökan anpassades till&lt;br /&gt; 
detta antal i en förnyad version av den 7 mars 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har även Västerås sedan lång tid erfarenhet av såväl&lt;br /&gt; 
beredskaps- som ungdomsarbetslöshetsfrågor samt har dessutom en väl&lt;br /&gt; 
fungerande organisation för att handha dessa frågor. Det är märkligt, att&lt;br /&gt; 
departementet inte uppmärksammat detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun har också en lång erfarenhet av samarbete med&lt;br /&gt; 
högskolor och forskningsinstitutioner i olika frågor. Kommunen är, och har&lt;br /&gt; 
varit, en av landets ledande på många områden, och detta förhållande har&lt;br /&gt; 
också visat sig vara av intresse för forskare i olika branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dessutom noteras, att kostnaden för genomförande av ett försök&lt;br /&gt; 
enligt Västeråsförslaget är lägre än kostnaden för Örebroförslaget eller 14,7&lt;br /&gt; 
milj. kr. per år, varav kommunens andel blir 5,1 milj. kr. (till detta kommer&lt;br /&gt; 
också vissa materialkostnader etc.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt faktum är också att Västerås och Örebro har olikartad&lt;br /&gt; 
industriell struktur. I Västerås dominerar verkstadsindustrin, ofta av&lt;br /&gt; 
högteknologisk art. Industrin i Örebro är av annan karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om kommunal organisation uppvisar Västerås och Örebro&lt;br /&gt; 
stora olikheter, enär Örebro bl. a. redan arbetar med kommundelsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar för att genomföra försöksverksamhet både i Västerås och&lt;br /&gt; 
Örebro - två ungefär lika stora kommuner men med olikartad organisation&lt;br /&gt; 
och med olika industriell struktur. Man får då en möjlighet att studera denna&lt;br /&gt; 
form av arbetslivspraktik och dess värde gentemot olika typer av&lt;br /&gt; 
arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om en försöksverksamhet med arbetslivspraktik i&lt;br /&gt; 
Västerås kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 maj 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;MARGARETA HEMMINGSSON (s)&lt;br /&gt; 
ROLAND SUNDGREN (s) i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THURE JADESTIG (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERIT OSCARSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;OLLE GÖRANSSON (s)&lt;br /&gt; 
KARL-GUSTAF MATHSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETA HEMMINGSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLAND SUNDGREN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THURE JADESTIG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERIT OSCARSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLLE GÖRANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL-GUSTAF MATHSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022935</dok_id>
<subtitel>Margareta Hemmingsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2935.pdf</filnamn>
<filstorlek>104217</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/45C52F12-697A-4E7E-B7F2-7826EDCB0C29</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>