<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073944</hangar_id>
 <dok_id>G7022921</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2921</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2921 Einar Larsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2921</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-05-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:06:16</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m. m. (prop. 1983/</titel>
 <subtitel>Einar Larsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022921/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022921</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022921</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:2921&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Einar Larsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m. m. (prop. 1983/&lt;br /&gt; 
84:191)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen bl. a. att en avgift tas ut av tillverkare&lt;br /&gt; 
för stärkelse eller stärkelseprodukter som erhålls ur annan vara än potatis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spannmål har de två tre senaste åren blivit aktuell som råvara för&lt;br /&gt; 
framställning av en rad nya produkter inom energi-, industri-, foder- och&lt;br /&gt; 
livsmedelsområdena. Spannmålsstärkelse, framför allt ur vete, är en ny&lt;br /&gt; 
sådan produkt. Stärkelse, nativ eller modifierad, har tre huvudanvändningsområden,&lt;br /&gt;
nämligen teknisk stärkelse, livsmedelsstärkelse och som&lt;br /&gt; 
råvara för olika sötningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen av stärkelseprodukter har kraftigt ökat. 1983 importerades&lt;br /&gt; 
91 826 ton stärkelseprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Import av stärkelseprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000 ton&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;Nativ, ren&lt;br /&gt; 
stärkelse&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;Modifierat&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;derivat&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1978&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;39,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;10.0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;49.9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1979&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;44,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;14,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;59,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1980&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;42,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;20,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;62,7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1981&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;39,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;22,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;61.8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1982&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;33.9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;31,9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;65.8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1983&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:34px;"&gt;55,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;36,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;91.8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Kulta: SCB&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Enligt samfällda bedömningar kommer en fortsatt marknadstillväxt att&lt;br /&gt; 
äga nim, och eftersom fabrikspotatisodlingen av ekonomiska skäl inte&lt;br /&gt; 
kommer att öka innebär det att hela marknadstillväxten måste täckas in&lt;br /&gt; 
genom en ytterligare ökad import. Detta tycker vi är helt oacceptabelt mot&lt;br /&gt; 
bakgrund av att vi har ett inhemskt spannmålsöverskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket innebär regeringens förslag att avgiften kommer att gynna&lt;br /&gt; 
importen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksprisregleringen bör vara så utformad att den inte försvårar&lt;br /&gt; 
utvecklingen av nya produkter och inte försvårar införandet på marknaden.&lt;br /&gt;
Det måste få råda konkurrensneutralitet mellan olika inhemska jordbruksråvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå den föreslagna avgiften. Tillverkningsavgift&lt;br /&gt;
bör inte få tas ut på stärkelse framställd av inhemsk spannmål,&lt;br /&gt;
potatis eller annan inhemsk råvara.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2921&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om borttagande av&lt;br /&gt; 
stärkelseavgiften på potatis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen också en rad förändringar av frökontrollverksamheten.&lt;br /&gt;
Det gäller bl. a. statsplomberingssystemet. Det nuvarande&lt;br /&gt;
statsplomberingssystemet innebär att endast en godkänd vara har&lt;br /&gt; 
försetts med plomberingsbevis - en märksedel, där utsädets viktigaste&lt;br /&gt; 
egenskaper deklarerats enligt analyser gjorda antingen vid statens utsädeskontroll&lt;br /&gt;
eller en lokal frökontrollanstalt. Detta plomberingssystem ger&lt;br /&gt; 
köparen en hög grad av säkerhet för varans kvalitet och ger honom möjlighet&lt;br /&gt;
att t. ex. rätta såmängden efter partiets verkliga grobarhet. Nackdelen&lt;br /&gt; 
med systemet är att man måste invänta resultatet av slutanalysen — ett par&lt;br /&gt; 
veckor - innan slutlig plombering sker och partiet kan levereras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet - s. k. modifierat danskt system - innebär att&lt;br /&gt; 
utsädet kan levereras ut omedelbart efter rensningen, endast försett med&lt;br /&gt; 
en identifieringsmärkning och uppgifter om vilka minimivärden som gäller&lt;br /&gt; 
för den aktuella plomberingsklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet har dock betydande nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska system som hittills tillämpats har fungerat bra och har&lt;br /&gt; 
efterhand anpassats till förändrade villkor. Köparen har stort förtroende&lt;br /&gt; 
för varan. Den vinst man kan göra på den snabbare hanteringen i det&lt;br /&gt; 
föreslagna systemet går troligen förlorad i den sämre säkerheten i det&lt;br /&gt; 
föreslagna systemet och i avsaknaden av aktuella analysvärden. Det kan&lt;br /&gt; 
f. ö. nämnas att modellandet Danmark är på väg att överge sitt system. Vi&lt;br /&gt; 
Finnér därför inte skäl att nu förändra statsplomberingssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att nu göra statsplomberingen av utsäde till en&lt;br /&gt; 
helstatlig verksamhet anser vi också vara mindre välbetänkt. Regeringens&lt;br /&gt; 
förslag är den lösning som medger minst möjligheter till rationaliseringar i&lt;br /&gt; 
själva utsädeshanteringen, vilket är den tyngsta posten i utsädeskalkylen&lt;br /&gt; 
frånsett råvarukostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anför som motiv för den helstatliga organisationen att statsplombering&lt;br /&gt;
av utsäde skulle vara en myndighetsuppgift av i princip samma&lt;br /&gt; 
slag som den officiella provning som enligt lagen om riksprovplatser sker&lt;br /&gt; 
vid sådana provplatser. Detta är svårförståeligt eftersom sådan provning&lt;br /&gt; 
som regel avser stickprovskontroll av olika produkter. I andra sammanhang&lt;br /&gt;
har man under senare år i stället sökt lägga över ansvaret för olika&lt;br /&gt; 
typer av provning på berörda delar av näringslivet, visserligen med insyn&lt;br /&gt; 
från statliga myndigheter. Inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde&lt;br /&gt;
har detta t. ex. nyligen skett beträffande fårkontrollen. Det bör observeras&lt;br /&gt;
att statsplomberingen görs på alla utsädespartier som handelsförs&lt;br /&gt; 
och därvid utgör ett skydd för konsumenten av utsäde. Den lösning som nu&lt;br /&gt; 
föreslås innebär ett steg i rakt motsatt riktning. En väl fungerande verksamhet&lt;br /&gt;
vid de lokala frökontrollanstalterna bringas att upphöra. Dessa har&lt;br /&gt; 
visat god effektivitet under senare år och är även ledande när det gäller att&lt;br /&gt; 
utveckla nya metoder för utsädeskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2921&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Med den nya tekniska utformningen av statsplomberingen som regeringen&lt;br /&gt;
föreslagit kommer behovet av kapacitet för slutanalyser att vara lägre.&lt;br /&gt; 
Men samtidigt ökar behovet av analyser totalt sett genom att ökad vikt&lt;br /&gt; 
måste läggas vid produktionsanalyser hos utsädesföretagen. Många utsädesföretag&lt;br /&gt;
är så små att de rimligen inte själva kan bygga upp sådana&lt;br /&gt; 
analysenheter utan de blir beroende av att köpa dessa tjänster utifrån.&lt;br /&gt; 
Samtidigt är det också en stor fördel att ha analyskapaciteten för såväl&lt;br /&gt; 
produktionsanalyser som slutanalyser på inte alltför stort geografiskt avstånd&lt;br /&gt;
från utsädesföretaget. Enligt vår mening finns inte skäl för att de tre&lt;br /&gt; 
lokala frökontrollanstalterna inte skall få utföra statsplombering. De bör&lt;br /&gt; 
således också i fortsättningen få utföra denna uppgift. Därigenom bortfaller&lt;br /&gt;
behovet av att trätfa ett avtal mellan staten och Skaraborgs läns&lt;br /&gt; 
hushållningssällskap om övertagande av den lokala anstalten i Skara.&lt;br /&gt; 
Däremot bör som föredragande departementschefen föreslår verksamheten&lt;br /&gt;
vid enheten i Solna avvecklas och SUK:s ledning och kansli omlokaliseras&lt;br /&gt;
till Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även föreslagit att den allmännyttiga verksamheten vid&lt;br /&gt; 
SUK till drygt hälften skall finansieras med höjda avgifter i uppdragsverksamheten.&lt;br /&gt;
Den allmännyttiga verksamheten omfattar ledningsfunktioner,&lt;br /&gt; 
rådgivning och upplysning, tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar,&lt;br /&gt;
uppbörd av växtförädlingsavgifter och internationellt samarbete. Man&lt;br /&gt; 
medverkar även i biståndsverksamhet. Det kan knappast anses motiverat&lt;br /&gt; 
att den här typen av uppgifter i fortsättningen skall belasta det statsplomberade&lt;br /&gt;
utsädet med kostnader. Andelen handelsfört, statsplomberat utsäde&lt;br /&gt;
har successivt minskat under senare år och uppgår nu till ca 60 % av&lt;br /&gt; 
utsädesbehovet. Det är ett allmänt samhälleligt intresse, liksom ett intresse&lt;br /&gt; 
för jordbruket, att denna andel kan hållas på åtminstone oförändrad nivå.&lt;br /&gt; 
Vi föreslår därför att till anslaget F 7. Bidrag till statens utsädeskontroll&lt;br /&gt; 
anvisas ett reservationsanslag på 4,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att avvisa vad regeringen anfört beträffande&lt;br /&gt;
avgift på stärkelse eller stärkelseprodukt från annan vara än&lt;br /&gt; 
potatis,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att begära att regeringen återkommer med&lt;br /&gt; 
förslag om att avskaffa avgiften på stärkelse eller stärkelseprodukter&lt;br /&gt;
från potatis,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att avslå vad regeringen anfört beträffande&lt;br /&gt; 
nytt statsplomberingssystem för utsädeskontrollen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att avslå vad i propositionen anförts beträffande&lt;br /&gt;
organisation av utsädeskontrollen och i enlighet med&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2921&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;5. att riksdagen beslutar anvisa ett reservationsanslag på 4,5 milj.&lt;br /&gt; 
kr. för budgetåret 1984/85 till anslaget F 7. Bidrag till statens&lt;br /&gt; 
utsädeskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 2 maj 1984&lt;br /&gt; 
EINAR LARSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KERSTIN ANDERSSON (c) AGNE HANSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LENNART BRUNANDER (c) BERTIL JONASSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EINAR LARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>AGNE HANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART BRUNANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL JONASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022921</dok_id>
<subtitel>Einar Larsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2921.pdf</filnamn>
<filstorlek>133236</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m. m. (prop. 1983/</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5B919ED6-D3D7-4817-BF34-5592816333B0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>