3073911G70228881983/842888motmotMotion 1983/84:2888 Anna Wohlin-Andersson m.fl.MotionMotion288801984-04-24 00:00:002014-10-13 16:05:512014-10-13 00:00:00Ändring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden m. m. (prop. 1983/Anna Wohlin-Andersson m.fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022888/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022888https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022888
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1983/84:2888</p>
<p>Anna Wohlin-Andersson m.fl.</p>
<p>Ändring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden m. m. (prop. 1983/<br />
84:170)</p>
<p>I propositionen föreslås dels en ändring av 10 § lagen om jaktvårdsområden<br />
beträffande jaktvårdsområdesföreningens prövning av upplåtelse eller<br />
överlåtelse av jakträtt (minimiarealer) inom ett jaktvårdsområde, dels en<br />
ny bestämmelse i paragrafen om befogenhet för föreningen att upplåta<br />
jakträtt inom jaktvårdsområdet. Den ändrade bestämmelsen föreslås bli<br />
tillämplig även på jaktvårdsområden bildade enligt äldre lag.</p>
<p>Den helt övervägande delen av jakten och viltvården i Sverige bedrivs i<br />
samverkan mellan berörda jakträttsinnehavare och jägare. Huvuddelen av<br />
jakten och viltvården (ca 80%) sker i olika former av frivillig samverkan.<br />
Den samordnade älgjakten har exempelvis ökat det frivilliga samarbetet i<br />
en omfattning som ingen tidigare trodde vara möjlig. En mindre del av<br />
jakten och viltvården (ca 20%) sker inom bildade och fastställda jaktvårdsområden.<br />
Någon påvisbar skillnad i fråga om viltvården och viltbestånden<br />
har aldrig redovisats mellan dels befintliga jaktvårdsområden, dels den<br />
övriga (huvuddelen) jaktmark som inte ingår i några jaktvårdsområden.<br />
Allt tyder på att det inte föreligger någon egentlig och påvisbar skillnad i<br />
viltvården och viltbestånden inom, resp. utom, befintliga jaktvårdsområden.<br />
Älg- och rådjursstammarna är lika överstora och viltskadorna lika<br />
omfattande oavsett om marken ingår i jaktvårdsområden eller ej. Även<br />
småviltstammarna synes i båda fallen vara likvärdiga.</p>
<p>Skillnaden mellan jaktvårdsområden och all övrig mark är antalet jakttillfällen<br />
och fördelningen av dessa. Vid varje tvångsbildning av jaktvårdsområden<br />
blir ett flertal (icke markägande) jägare utestängda från de jaktmöjligheter<br />
som de tidigare haft genom arrende eller jakt hos släkt och<br />
goda vänner. Som motivering för skärpta lagregler och ökad tvångsbildning<br />
av jaktvårdsområden brukar helt felaktigt åberopas behovet av<br />
"minskat jakttryck". Det finns inget som tyder på att "jakttrycket" blir<br />
mindre efter bildandet av ett jaktvårdsområde. Detta gäller i vart fall de<br />
värdefullare viltstammarna som exempelvis älg och rådjur. Vad det i<br />
verkligheten är fråga om åren omfördelning av befintliga jakttillfällen. Vid<br />
bildandet av jaktvårdsområden är allt för ofta det verkliga skälet att försöka<br />
utestänga de icke markägande jägarna som har sina enda jaktmöjligheter<br />
hos de mindre jakträttsinnehavarna. Gynnade blir den begränsade<br />
grupp jägare som har ekonomiska förutsättningar att arrendera upp jaktområden.<br />
Allt oftare är denna priviligierade grupp jägare från Mellaneuropa.<br />
På små marker kan även svenska jägare med normala inkomster</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2888</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ha praktiska förutsättningar att skaffa sig tillgång till jaktmöjligheter. På<br />
stora marker (några hundra ha eller mera) är de vanligtvis chanslösa i<br />
konkurrensen som ofta uppgår till tiotusentals kronor.</p>
<p>De påståenden som stundom framförs, att bildandet av nya jaktvårdsområden<br />
medför fler och nya jakttillfällen för marklösa jägare, är helt<br />
felaktiga. Förhållandet är det direkt motsatta. Observera att motivet för<br />
jaktvårdsområdesbildning ofta är att därmed "minska jakttrycket''. Således<br />
utestänga fler marklösa jägare från de jaktmöjligheter de tidigare har<br />
genom arrende eller hos släkt eller goda vänner. Hur skall jaktvårdsområdena<br />
kunna klara ekvationen, att "minska jakttrycket" och samtidigt<br />
framskapa helt nya jakttillfällen för marklösa jägare? Som jag tidigare<br />
framhållit är det i realiteten endast fråga om en omfördelning av jakträtten<br />
och jaktmöjligheterna som innebär att de som redan tidigare har det sämst<br />
ställt mister det lilla de har. medan de som redan har överflöd av jaktmöjligheter<br />
skall få ännu mera.</p>
<p>Den övergripande befogenhet som föreslås om rätt för jaktvårdsområdena<br />
att upplåta jakträtt inom området till utomstående kan aldrig ersätta<br />
markägarnas nuvarande rätt att själva upplåta sin jakträtt till marklösa<br />
jägare. Självklart måste det i första hand vara markägarna själva som har<br />
rätten att upplåta jakträtt på sin egen mark. oavsett om marken ingår i ett<br />
jakt vårdsområde eller ej. Lagförslaget innebär en stor och allvarlig försämring<br />
för både flertalet markägare och de marklösa jägarna. Därmed kommer<br />
intresset för att bilda nya jaktvårdsområden att bli ännu mindre än<br />
hittills. Det låga intresset för jaktvårdsområdesbildning har sin grund i de<br />
redan nu alltför långtgående och orättvisa befogenheter och tvångsmedel<br />
som jaktvårdsområdena förfogar över. Lagstiftningen för jaktvårdsområden<br />
bör därför mildras - inte ytterligare skärpas.</p>
<p>Enligt nuvarande lagstiftning får ett jaktvårdsområde hindra en upplåtelse<br />
om "upplåtelsen eller överlåtelsen kan anses olämplig med hänsyn till<br />
jaktvården eller på annat sätt är till avsevärd olägenhet för medlemmarna".<br />
Nu föreslås opreciserade regler om minimiarealer, vilket innebär att<br />
ett jaktvårdsområde med straffrättslig verkan kan vägra en upplåtelse av<br />
jakträtt även i det fall upplåtelsen inte är olämplig med hänsyn till jaktvården<br />
eller i annat avseende är till någon olägenhet för enskild person eller<br />
samhället. Tydligare kan väl inte den föreslagna lagändringens orimliga<br />
rättsverkan påvisas. Den ekonomiskt svagaste gruppen jägare kommer att<br />
utestängas från sina nuvarande jaktmöjligheter - även i de fall sakskäl<br />
härtill helt saknas (total rättslöshet). Det förtjänar också påpekas att enligt</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2888</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>propositionen ”av det tiotal remissinstanser som har uttalat sig är det<br />
endast två som oreserverat tillstyrker förslaget”.</p>
<p style="margin-left:11px;">Med anledning av det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84: 170.</p>
<p>Stockholm den 24 april 1984<br />
ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c)</p>
<p>BERTIL JONASSON (c) BERTIL FISKESJÖ (c)</p>
<p>BIRGITTA HAMBRAEUS (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0ANNA WOHLIN-ANDERSSONc1undertecknare0BERTIL JONASSONc2undertecknare0BERTIL FISKESJÖc3undertecknare0BIRGITTA HAMBRAEUSc4undertecknareG7022888Anna Wohlin-Andersson m.fl.mot_198384__2888.pdf100311pdfÄndring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden m. m. (prop. 1983/https://data.riksdagen.se/fil/247792C2-C2B2-4A05-BB46-EAD9AFA3142D