3073908 G7022885 1983/84 2885 mot mot Motion 1983/84:2885 Per Unckel m. fl. Motion Motion 2885 0 1984-04-24 00:00:00 2014-10-13 16:05:47 2014-10-13 00:00:00 Kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169) Per Unckel m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022885/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022885 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022885 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40">16 </div> <div class="block ml_3">Motion 1983/84:2885 Per Unckel m. fl. Kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169) Möjligheterna för unga människor att få utbildning har ökat snabbt. Dagens unga ur alla samhällsgrupper har längre utbildning bakom sig när de lämnar utbildningsväsendet än tidigare generationer. En viktig uppgift för vuxenutbildningen är att bidra till att utjämna skillnader i utbildning mellan olika generationer. De som i sin ungdom inte fått möjlighet att tillägna sig kunskaper och färdigheter motsvarande minst dagens obligatoriska skola, måste få den möjligheten i vuxen ålder. Grundvux-utbildningen utgör, enligt vår mening, det viktigaste inslaget inom den kommunala vuxenutbildningen. På samma sätt bör komvuxkurserna på grundskolenivå ges prioritet i nuvarande ekonomiska situation, medan gymnasiekurserna bör få stå tillbaka om inte resurserna förslår. Stor vikt måste, dock alltjämt fästas vid komvux betydelse för komplettering till högre studier. Dessa prioriteringar av vuxenutbildningen behandlas i vår motion 1983/84:2016, där vi, för att skydda ungdomsskolan, gör en besparing inom kommunal vuxenutbildning på ca 150 milj. kr. Kommunernas ansvar I regeringens proposition 1983/84: 169, angående kommunal och statlig utbildning för vuxna, lämnas förslag med syfte att bättre avgränsa de olika formerna för vuxenutbildning i förhållande till varandra vad gäller målgrupper och verksamhetsområden. Denna inriktning av förslagen kan vi tillstyrka. Likaså ser vi fördelar i att kommunerna föreslås få ansvaret för vuxnas deltagande i utbildning och att nuvarande krav på medgivande från skolöverstyrelsen (SÖ) att få anordna komvux-utbildning tas bort. Genom samarbete med andra utbildningsformer, t. ex. ungdomsskolan och arbetsmarknadsutbildningen, liksom med andra kommuner kan därmed den totala utbildningskapaciteten utnyttjas bättre. Beträffande kommunernas ansvar säger föredraganden: ”Varje kommun och landstingskommun skall vara skyldig att främja vuxnas deltagande i utbildning” (s. 16). Den exakta innebörden i ordet ”främja” vad avser åtaganden för kommunerna är oklar, eftersom regeringen inte i denna proposition presenterar något förslag till lagtext. Enligt regeringens förslag skall de grundläggande bestämmelserna om grundvux samt kommunal och statlig utbildning för vuxna införas i en särskild lag. F. n. regleras dessa verksamheter i författningar på lägre nivå. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2885 </div> <div class="block ml_41">17 </div> <div class="block ml_4">Regeringens förslag är en viktig förändring. Vi finnér det därför anmärkningsvärt att regeringen med hänvisning till "tekniska frågor” i samband med annan lagstiftning inom utbildningsområdet inte kunnat presentera ett lagförslag i den proposition där sakfrågan behandlas. Mot denna bakgrund anser vi att ett definitivt ställningstagande till det ansvar som de facto läggs på kommunerna måste anstå till dess att det finns ett lagförslag att ta ställning till. Grundvux Målgruppen för grundvux föreslås enligt regeringen vara vuxna som inte kan läsa eller skriva på sitt eget språk eller som inte kan räkna motsvarande den nivå som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium. Denna målgrupp skall ha rätt att tas in i grundvux. Vi tillstyrker regeringens förslag till avgransning av målgruppen för grundvuxutbildningen. Regeringen klargör att grundvux inte är avsett att sysselsätta och försörja dem som har svårigheter att få arbete. För att ytterligare markera detta föreslår regeringen att grundvux-utbildningen huvudsakligen skall bedrivas som deltidsstudier. Endast de fem sista månaderna skall kunna bedrivas som heltidsstudier. Som ytterligare skäl för denna ordning anges att analfabeter och studieovana personer har svårt att bedriva heltidsstudier. Syftet att föhindra missbruk av grundvux är gott. Av just pedagogiska skäl tror vi emellertid att det vore olyckligt att centralt fastställa deltidsstudier som den bästa lösningen för alla. Vi avvisar därför regeringens förslag att studierna skall omfatta högst 15 timmar per vecka. Vi menar att nuvarande regel om högst 28 timmar mer per vecka skall bibehållas. Hur sedan dessa timmar skall läggas ut i tiden bör de ansvariga på lokal nivå kunna avgöra från fall till fall. Just den aktuella målgruppen torde särskilt gynnas av ett system som flexibelt kan anpassas till varje individs behov. Betyg Regeringen vill när det gäller grundskolekurserna ersätta den femgradiga betygsskalan med betygen "godkänd" och "icke godkänd". 1 propositionen anges som skäl för denna ändring bl. a. att förekomsten av den femgradiga betygsskalan utgör ett direkt hinder vid rekryteringen av kursdeltagare ur de prioriterade målgrupperna. Betygssystemet anses dessutom leda till avbrott och försvåra vuxenanpassningen av innehåll och arbetsformer. Den som skall söka sig vidare till gymnasieskolan är inte i behov av ett betyg satt med en femgradig skala, eftersom ansökan kan behandlas inom den fria kvoten, hävdar föredragande statsrådet. Regeringens uttryckligen negativa syn på förekomsten av graderade betyg kan vi inte dela. Vi anser att det är nödvändigt med någon form av utvärdering av elevernas arbete. Betyg har visat sig vara den mest rättvisa </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2885 </div> <div class="block ml_41">18 </div> <div class="block ml_4">formen för redovisning av de resultat undervisningen åstadkommit. Betyg infördes en gång för att garantera rättvisa och rättssäkerhet därför att de visade kunskaperna, inte börd eller ställning. Likartade rättssäkerhetsskäl talar alltjämt till betygens förmån. Den dramatik som betygen tros åstadkomma torde inte bli mindre genom att lärarna bara kan sätta godkänt eller icke godkänt. Snarare är det så att godtycket och därmed orättvisorna blir större med bara två betygssteg. Vi avvisar därför betygsskalan med betygen godkänt resp. icke godkänt. Uppdragsutbildning, samläsning m. m. I propositionen föreslås att stat, kommun och enskilda företag skall kunna utnyttja komvux och statens skolor för vuxna (SSV) för utbildning av sina anställda. Föredraganden förordar även att försöksverksamhet med uppdragsutbildning startas. Uppdragsutbildningen föreslås bli begränsad till ca 10% av kommunens ordinarie komvux-utbildning. Förslaget är enligt vår mening intressant. Vi tillstyrker försöksverksamheten. Vi kan också tillstyrka en begränsning av verksamheten under försöksperioden. I en permanentad organisation bör emellertid ingen sådan övre gräns finnas. I glesbygd uppstår svårigheter att rekrytera grupper som är så stora att undervisning över huvud taget kan anordnas. I propositionen föreslås samläsning av olika ämnen eller olika etapper av ämnen som ett sätt att skapa tillräckligt stora undervisningsgrupper. Olika former av samläsning riskerar, enligt vår mening, att leda till pedagogiska problem. Detta gäller inte minst samläsning av olika ämnen. Vi kan inte acceptera att sådan samläsning på sikt leder till att blockämnen införs. Det är därför viktigt att inga avsteg görs från kravet att slutbetyget i komvux skall omfatta betyg i vart och ett av de ämnen som uppställs för grundskolekompetens. Utbildning i grundvux, komvux samt i SSV bör enligt regeringsförslaget i princip vara kostnadsfri för deltagarna. Kommunerna bör emellertid kunna besluta att deltagarna själva skall betala läromedel, arbetsmaterial, skrivmaterial etc. Vi anser att man bör kunna ge kommunerna en generell möjlighet att föreskriva om avgiftsfinansiering av vuxenutbildningen. Ett sådant alternativ kan enligt vår mening vara attraktivt genom att det öppnar möjligheter att erbjuda utbildning som annars inte skulle kunna komma till stånd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Försöksverksamhet med undervisning inom grundskolekurserna på invandrarspråk har pågått sedan slutet av 1970-talet. Nu föreslås att sådan undervisning skall betraktas som ett reguljärt inslag i komvux. Vi tillstyrker förslaget under förutsättning att sådana kurser inte medför extra kostnader. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2885 </div> <div class="block ml_41">19 </div> <div class="block ml_4">Trots att målgruppen för komvux är vuxna anser regeringen att det skall finnas möjlighet i vissa fall till praktisk arbetslivsorientering (prao). Kostnaderna härför skall täckas av schablontillägget. Förslaget är enligt vår mening tveksamt. Vi utgår från att möjligheten endast i undantagsfall kommer att utnyttjas av skolstyrelserna. De övriga ändamål som schablontilllägget skall användas till, bl. a. syo-insatserna, är enligt vår mening mera angelägna än prao-verksamheten. Lägre deltagarantal än normalt I propositionen föreslås att en rad detaljföreskrifter om start av kurser med lägre deltagarantal än normalt skall avvecklas till förmån för en särskild delram om 1 000 undervisningstimmar för motsvarande ändamål. Förslaget synes som princip välbetänkt men riskerar att för de tekniska utbildningarna fa besvärande konsekvenser. Delramen räcker av allt att döma inte till för att anordna den tekniska utbildning som är angelägen och som hittills i åtskilliga fall kunnat komma till stånd genom undantag från huvudregeln om tolv deltagare. De nu gällande undantagsreglerna för de tekniska utbildningarna bör t. v. bibehållas. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna. Hemställan Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi 1. att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens hemställan om att godkänna förslaget att kommuner och landsting skall vara skyldiga att främja vuxnas deltagande i utbildning ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om reglering i lag av denna skyldighet, 2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att grundvux i princip skall bedrivas som deltidsstudier, om ändrade grunder för timersättning vid studier i grundvux samt om ändring i statsbidragssystemet för grundvux, 3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att för grundskolekurser ersätta den femgradiga betygsskalan med betygen godkänd och icke godkänd, 4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om begränsning av uppdragsutbildning inom kommunens ordinarie komvux-utbildning, 5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om samläsning mellan närbesläktade ämnen, 6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om avgiftsfinansiering av grundvux, komvux samt SSV, </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1983/84:2885 </div> <div class="block ml_40">20 </div> <div class="block ml_3">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om extra kostnader för grundskolekurser på invandrarspråk, 8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjligheten att anordna praktisk arbetslivsorientering inom komvux, 9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om de tekniska utbildningarna. Stockholm den 24 april 1984 PER UNCKEL (m) RUNE RYDÉN (m) GÖRAN ALLMÉR (m) BIRGER HAGÅRD (m) ANN-CATHRINE HAGLUND (m) </div> <div class="block ml_23">BIRGITTA RYDLE (m) GUNNAR HÖKMARK (m) OLLE AULIN (m) LARS AHLMARK (m) </div> <div class="block ml_28">Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984 </div> </div> </div> 0 PER UNCKEL m 1 undertecknare 0 RUNE RYDÉN m 2 undertecknare 0 GÖRAN ALLMÉR m 3 undertecknare 0 BIRGER HAGÅRD m 4 undertecknare 0 ANN-CATHRINE HAGLUND m 5 undertecknare 0 BIRGITTA RYDLE m 6 undertecknare 0 GUNNAR HÖKMARK m 7 undertecknare 0 OLLE AULIN m 8 undertecknare 0 LARS AHLMARK m 9 undertecknare G7022885 Per Unckel m. fl. mot_198384__2885.pdf 205533 pdf Kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169) https://data.riksdagen.se/fil/1E687A0D-1882-480A-AFF9-2317EDDDDC72