<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073904</hangar_id>
 <dok_id>G7022881</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2881</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2881 Jörgen Ullenhag m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2881</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:05:43</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169)</titel>
 <subtitel>Jörgen Ullenhag m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022881/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022881</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022881</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84: 2881&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Ullenhag m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbildning som erbjuds genom grundutbildning för vuxna (grundvux),&lt;br /&gt;
kommunal vuxenutbildning (komvux) och utbildningen vid statens&lt;br /&gt; 
skolor för vuxna (SSV) har kommit att få ökad betydelse allteftersom&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadens krav på utbildad arbetskraft blir högre. För många&lt;br /&gt; 
människor är dessa utbildningsformer dessutom den första chansen att&lt;br /&gt; 
tillgodogöra sig kunskaper som samhället betraktar som elementära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flexibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningen vänder sig till en heterogen grupp människor. Där&lt;br /&gt; 
finns ungdomar med god skolunderbyggnad från grundskolan som vill ha&lt;br /&gt; 
behörighetskompletterande utbildning på gymnasienivå. Där finns vidare&lt;br /&gt; 
den alltför stora grupp som i stället lämnat grundskolan utan tillräckliga&lt;br /&gt; 
kunskaper i basämnena för att ha en chans på arbetsmarknaden. Inom&lt;br /&gt; 
vuxenutbildningen finns också en stor grupp av invandrare med skilda&lt;br /&gt; 
behov av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika elevkategorier som finns inom vuxenutbildningen ställer höga&lt;br /&gt; 
krav på en flexibel utbildningsorganisation. Det skall finnas möjligheter att&lt;br /&gt; 
tillgodose olika utbildningsbehov från såväl presumtiva studerande som&lt;br /&gt; 
hos avnämarna. Även lokala utbildningsbehov måste tillgodoses. Detta&lt;br /&gt; 
kräver bl. a. en decentraliserad beslutsstruktur och ett organiserat samarbete&lt;br /&gt;
med arbetsmarknadsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flexibiliteten inom vuxenutbildningen innebär att resurser måste kunna&lt;br /&gt; 
flyttas mellan de skilda utbildningsformerna, framförallt mellan komvux&lt;br /&gt; 
och grundvux. Det är inte rimligt att de mycket stora resurser som under&lt;br /&gt; 
förhållandevis kort tid byggdes upp inom komvux skall vara oförändrade&lt;br /&gt; 
oberoende av att utbildningsbehoven förändras. I detta sammanhang måste&lt;br /&gt;
också utbildningssektorn ses i sin helhet och omfördelningar kunna&lt;br /&gt; 
göras inte bara inom vuxenutbildningen utan också mellan denna och&lt;br /&gt; 
andra sektorer inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss prioritering av de resurser som står till vuxenutbildningens&lt;br /&gt; 
förfogande måste göras för att samhället på bästa sätt skall kunna tillgodose&lt;br /&gt;
de utbildningsbehov som redan finns och de som kan förväntas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2880-2885&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2881&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Prioriteringen måste göras utifrån önskemålet att i första hand ge de allra&lt;br /&gt; 
sämst utbildade en kunskapsbas som gör det möjligt för dem att fungera i&lt;br /&gt; 
samhället. Enligt beräkningar lämnar 5000 elever grundskolan varje år&lt;br /&gt; 
utan att ha tillfredsställande kunskaper i svenska och matematik. Dessa&lt;br /&gt; 
elever måste i praktiken omedelbart börja om grundskolan men nu med en&lt;br /&gt; 
fördem mer anpassad pedagogik inom ramen förgrundvux. Det är oacceptabelt&lt;br /&gt;
att en så pass betydande grupp som det dess värre handlar om skall&lt;br /&gt; 
lämna utbildningsväsendet utan att få adekvat utbildning. Grundvux är&lt;br /&gt; 
också av stor betydelse för de invandrare som kommer hit som analfabeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vuxenutbildningen tillhör grundvux den utbildningsform vilken&lt;br /&gt; 
bör få särskilt hög prioritet. Prioritet bör också ges gymnasieutbildningar&lt;br /&gt; 
inom komvux. Gymnasiekompetensen är av mycket stor betydelse såväl&lt;br /&gt; 
för dem som önskar fortbilda sig som för dem som behöver behörighet för&lt;br /&gt; 
vidare högskolestudier. Utan en väl utbyggd gymnasieorganisation inom&lt;br /&gt; 
komvux riskerar många att aldrig få chans att läsa vid högskolan. Detta&lt;br /&gt; 
vore inte bara orätt mot enskilda individer utan också ett dåligt tillvaratagande&lt;br /&gt;
av samhällsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSV är för många den enda tänkbara undervisningsformen, eftersom&lt;br /&gt; 
den bedrivs som distansundervisning. Därigenom finns det inga geografiska&lt;br /&gt;
hinder och möjligheten att studera i hemmet är också tilltalande för&lt;br /&gt; 
många. SSV har kommit att ersätta korrespondensinstituten och därmed&lt;br /&gt; 
den uppgift som exempelvis Hermods och NK.I tidigare fyllde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att man inom vuxenutbildningen behåller och i mån av&lt;br /&gt; 
behov vidareutvecklar möjligheten till distansundervisning. SSV måste&lt;br /&gt; 
därför ses som ett viktigt komplement till vuxenutbildningen inom framför&lt;br /&gt; 
allt komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avvisar föredragandens förslag att avskaffa den nuvarande femgradiga&lt;br /&gt;
betygsskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anför att det faktum att eleverna i dag får betyg inom&lt;br /&gt; 
komvux och SSV utgör ett hinder för rekryteringen. Vi är inte övertygade&lt;br /&gt; 
om att detta resonemang är korrekt. Det är inte rädslan för betygen som i&lt;br /&gt; 
första hand hindrar någon från att börja läsa utan snarare en allmän ängslan&lt;br /&gt; 
inför studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tycker det är ett rättvisekrav mot såväl eleverna inom komvux som&lt;br /&gt; 
inom den ordinarie grundskolan att de har samma betygssystem för att&lt;br /&gt; 
därmed bli bedömda på likvärdig grund. Komvux kan skilja sig från grundskolan&lt;br /&gt;
genom en annan uppläggning av studierna och en annan pedagogik&lt;br /&gt; 
men inte genom skilda betygssystem.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2881&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;En ordning som innebär att bara ”betygen” godkänd och icke godkänd&lt;br /&gt; 
används tenderar att leda till att kraven för godkänd sätts mycket lågt.&lt;br /&gt; 
Informationen till den studerande och eventuella avnämare blir därigenom&lt;br /&gt; 
mycket trubbig och inte sällan direkt missvisande. Föredragandens förslag&lt;br /&gt; 
innebär också att särskilda kvotgrupper måste införas för de elever som&lt;br /&gt; 
önskar läsa vidare. Detta förblir onödigt om nuvarande betygssystem&lt;br /&gt; 
bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen i en framtid fattar beslut om ett nytt betygssystem för&lt;br /&gt; 
grundskola och gymnasium är det självklart att detta också bör omfatta&lt;br /&gt; 
komvux och SSV. Innan sådana förslag föreligger bör inga förändringar&lt;br /&gt; 
göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsstudier i grundvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis behandlade vi den betydelse som grundvux enligt vår&lt;br /&gt; 
mening har inom vuxenutbildningen. Grundvux vänder sig till analfabeter&lt;br /&gt; 
och studieovana personer vilka har skiftande förutsättningar att lyckas i&lt;br /&gt; 
studierna. De sociala förhållandena är också mycket olika för eleverna.&lt;br /&gt; 
För en del måste studierna bedrivas parallellt med arbete och familj, andra&lt;br /&gt; 
har möjlighet att ägna sin mesta tid åt inlärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas skiftande förutsättningar kräver att utbildningsorganisationen&lt;br /&gt; 
är mycket flexibel. En sådan flexibilitet tillämpas de facto i dag genom att&lt;br /&gt; 
vissa kommuner har gått in för deltids- i stället för heltidsundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden drar utifrån hittillsvarande erfarenheter slutsatsen att&lt;br /&gt; 
undervisningen i normalfallet skall bedrivas på deltid. Vi är inte beredda&lt;br /&gt; 
att tillstyrka detta utan förordar i stället en mer flexibel ordning där den&lt;br /&gt; 
enskilde elevens förutsättningar får avgöra studietakten. De elever som är&lt;br /&gt; 
målinriktade i sina studier kommer att uppleva att deltidsstudier är ett&lt;br /&gt; 
alltför långsamt sätt för dem att skaffa sig nödvändiga kunskaper. Den&lt;br /&gt; 
långsamma studietakten kan leda till att de tröttnar på studierna och&lt;br /&gt; 
avbryter dem. För andra däremot är deltidsstudier en bra studieform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna måste därför få valfrihet att efter en bedömning i de&lt;br /&gt; 
enskilda fallen organisera undervisningen på hel- eller deltid under hela&lt;br /&gt; 
eller delar av studietiden. Vi är övertygade om att en ökad flexibilitet leder&lt;br /&gt; 
till att elevernas förutsättningar kan utnyttjas på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i denna del får konsekvenser för timersättningen och studiefinansieringen.&lt;br /&gt;
Timersättning bör därvid utgå i enlighet med de beslut som&lt;br /&gt; 
fattas i de enskilda fallen beträffande heltids- eller halvtidsstudier. För att&lt;br /&gt; 
kunna ge studiemotiverade elever möjlighet att inom rimlig studietid nå sitt&lt;br /&gt; 
studiemål bör större flexibilitet ges åt studiefinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild delram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden föreslår att varje kommun skall få utnyttja 1000 undervisningstimmar&lt;br /&gt;
per läsår för kurser med färre deltagare än normalt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2881&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Dessa kurser riktar sig ofta till elever med sociala handikapp. För dessa&lt;br /&gt; 
är små grupper en förutsättning för att de skall kunna ha en chans att&lt;br /&gt; 
tillgodogöra sig undervisningen. Behovet av sådana kurser är av naturliga&lt;br /&gt; 
skäl större i stora kommuner än i mindre. Det är därför orimligt att alla&lt;br /&gt; 
kommuner skall tilldelas lika många timmar för kurser med lägre deltagarantal.&lt;br /&gt;
Tilldelningen måste i stället ske utifrån den volym som vuxenutbildningen&lt;br /&gt;
i sin helhet har i kommunen samt de särskilda behov som lokalt kan&lt;br /&gt; 
föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden konstaterar att förslaget i denna del innebär att nuvarande&lt;br /&gt;
detaljregler beträffande gruppstorleken kan upphävas. Detta kommer&lt;br /&gt; 
enligt vår uppfattning att drabba den tekniska vuxenutbildningen mycket&lt;br /&gt; 
hårt. 1 vuxenutbildningsförordningen 22 § c och 22 S d stadgas att kurser i&lt;br /&gt; 
tekniska ämnen får startas med åtta deltagare samt med fem deltagare om&lt;br /&gt; 
tre är kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med föredragandens förslag till begränsning av timantalet skulle utrymmet&lt;br /&gt;
för teknisk vuxenutbildning bli i det närmaste obefintligt. Detta skulle&lt;br /&gt; 
bl. a. komma att drabba kvinnorna mycket hårt. Förutsättningarna för att&lt;br /&gt; 
starta kurser i tekniska ämnen bör därför bibehållas oförändrade vilket&lt;br /&gt; 
bäst tillgodoses genom att bibehålla vuxenutbildningsförordningens 22 S c&lt;br /&gt; 
och 22 § d oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevantal i komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden föreslår att antalet elever i en kurs får omfatta högst 30&lt;br /&gt; 
elever. Detta innebär en minskning av antalet elever i en grupp. Ur pedagogisk&lt;br /&gt;
synpunkt är detta självfallet välkommet. I de fall man i dag har haft&lt;br /&gt; 
fulla grupper om 35 elever kommer dock sänkningen att medföra en kostnadsökning&lt;br /&gt;
som kan bli betydande för både stat och kommuner. Efter det&lt;br /&gt; 
att föredragandens förslag genomförts måste därför kostnadsutvecklingen&lt;br /&gt; 
noga följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningsnämnd för komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden aviserar att hon ämnar föreslå en förändrad sammansättning&lt;br /&gt;
av intagningsnämnderna för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ifrågasätter behovet av att komvux skall ha en särskild intagningsnämnd.&lt;br /&gt;
I syfte att nå en bättre samstämmighet mellan gymnasiet och&lt;br /&gt; 
komvux bör intagningsnämnderna för dessa bägge skolfrågor slås samman.&lt;br /&gt; 
Denna gemensamma nämnd skulle lättare kunna skapa sig en uppfattning&lt;br /&gt; 
om vilka elever som inte fortsätter på gymnasiet och därför bör beredas&lt;br /&gt; 
plats inom vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2881&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med anledning av vad ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att riksdagen med avslag på propositionens hemställan nr 4 beslutar&lt;br /&gt;
om en gemensam intagningsnämnd för gymnasieskolan,&lt;br /&gt; 
komvux och SSV,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen beslutar avslå propositionens hemställan nr 8 och 9&lt;br /&gt; 
utom vad gäller betyg i vissa särskilda yrkesinriktade kurser&lt;br /&gt; 
(betygen),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att riksdagen med anledning av propositionens hemställan nr 12&lt;br /&gt; 
beslutar om en tilldelning av timmar till den särskilda delramen&lt;br /&gt; 
utifrån den volym som vuxenutbildningen har i kommunen samt&lt;br /&gt; 
de särskilda behov som lokalt föreligger,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
att vuxenutbildningsförordningens 22 § c och 22 § d bibehålls&lt;br /&gt; 
oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;5. att riksdagen beslutar avslå propositionens hemställan nr 13 och i&lt;br /&gt; 
stället ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större&lt;br /&gt; 
flexibilitet vad gäller timutnyttjandet med därtill följande konsekvenser&lt;br /&gt;
för studiefinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 april 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRGEN ULLENHAG (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LINNEA HÖRLÉN (fp) BÖRJE STENSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRGEN ULLENHAG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LINNEA HÖRLÉN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BÖRJE STENSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022881</dok_id>
<subtitel>Jörgen Ullenhag m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2881.pdf</filnamn>
<filstorlek>199102</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/95784B40-CCBF-4A1F-995B-1C8FA24A4942</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>