<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073891</hangar_id>
 <dok_id>G7022868</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2868</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2868 Jan-Erik Wikström m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2868</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:05:29</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/</titel>
 <subtitel>Jan-Erik Wikström m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022868/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022868</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022868</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:2868&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan-Erik Wikström m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/&lt;br /&gt; 
84:152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en försöksverksamhet med större kommunal&lt;br /&gt; 
självstyrelse genomförs i några kommuner och landstingskommuner. I&lt;br /&gt; 
dessa s. k. försökskommuner skall kommunen på egen begäran kunna göra&lt;br /&gt; 
avsteg från olika former av statlig reglering. Avsikten är att man därigenom&lt;br /&gt; 
bättre kan anpassa den kommunala verksamheten till lokala förhållanden,&lt;br /&gt; 
bättre utnyttja de samlade resurserna och åstadkomma ökad samordning&lt;br /&gt; 
och effektivitet. Försöket skall pågå under en fyraårsperiod. De konkreta&lt;br /&gt; 
förslagen är en lag som medger en friare nämndorganisation samt bemyndigande&lt;br /&gt;
till regeringen att göra avsteg från av riksdagen tidigare fastlagda&lt;br /&gt; 
villkor m. m. Förslagen ansluter sig i allt väsentligt till vad den s. k. statkommunberedningen&lt;br /&gt;
föreslagit i departementspromemorian Ds C 1984: I&lt;br /&gt; 
Försök med ökad kommunal självstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre kommunal demokrati&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill inledningsvis deklarera att vi är positiva till de framlagda förslagen.&lt;br /&gt;
De kan ses som en fortsättning på den lag om lokala organ som&lt;br /&gt; 
infördes 1979 på förslag av folkpartiregeringen. Vi anser att det är viktigt&lt;br /&gt; 
att dessa möjligheter till lokalt självstyre och lokalt budgetansvar utnyttjas&lt;br /&gt; 
till olika slags experiment med kommundelsråd. institutionsstyrelser och&lt;br /&gt; 
distriktsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiets principiella inställning grundar sig på kravet att de enskilda&lt;br /&gt; 
människorna skall få mer att säga till om och känna större delaktighet i de&lt;br /&gt; 
beslut som nära berör dem. Det är framför allt en sådan inställning som&lt;br /&gt; 
ligger bakom vårt förespråkande av s.k. närdemokrati och införande av&lt;br /&gt; 
s. k. kommundelsnämnder, eller som de nu kallas, lokala organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet att åstadkomma förändringar inom den kommunala organisationen&lt;br /&gt;
och verksamheten har enligt vår uppfattning blivit mer framträdande&lt;br /&gt; 
genom den s. k. kommunreform som tidigare genomförts. Den innebar att&lt;br /&gt; 
många mindre kommuner slogs ihop. Den mest slående effekten av detta&lt;br /&gt; 
blev att antalet kommunala förtroendevalda starkt minskade och att de&lt;br /&gt; 
enskilda medborgarna upplevde ett ökat avstånd mellan den kommunala&lt;br /&gt; 
ledningen och sin egen vardagssituation. Möjligheten att påverka de kommunala&lt;br /&gt;
besluten upplevs därigenom som mindre än tidigare. Vi anser att&lt;br /&gt; 
det är de enskilda individernas berättigade önskemål om inflytande som&lt;br /&gt; 
bör vara styrande förden kommunala organisationen snarare än frågan hur&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2868&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;kommunen skall la den mest rationella organisationen för de förtroendevalda.&lt;br /&gt;
I detta sammanhang vill vi påpeka att förslagen i propositionen kan&lt;br /&gt; 
innebära en sammanläggning av nämnder och därigenom ökad maktkoncentration&lt;br /&gt;
till ett fåtal förtroendevalda. Stat-kommunberedningen bör i sin&lt;br /&gt; 
utvärdering av försöksverksamheten uppmärksamma denna risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala demokratin kan stärkas genom att kommunerna ges&lt;br /&gt; 
större självbestämmanderätt. Vi anser att den avreglering som sattes i gäng&lt;br /&gt; 
under den borgerliga regeringstiden måste fullföljas. Det är i detta avseende&lt;br /&gt;
väsentligt att sådana ambitioner inte avstannar i väntan på utvärderingen&lt;br /&gt;
av den i propositionen föreslagna försöksverksamheten. En rad frågor&lt;br /&gt; 
som i dag avgörs på central eller regional nivå bör i framtiden kunna&lt;br /&gt; 
överföras till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har länge drivit frågan om direktvalda kommundelsnämnder&lt;br /&gt; 
(lokala organ). Det främsta skälet till detta är att vi menar att det är genom&lt;br /&gt; 
ett sådant direkt inflytande från medborgarna pä vilka personer som lättar&lt;br /&gt; 
beslut angående den egna kommundelen som det verkliga engagemanget&lt;br /&gt; 
och känslan för kommundelen främjas. Genom direktval kan således befolkningen&lt;br /&gt;
i det berörda området verkligen känna att de representeras av&lt;br /&gt; 
de som väljs till det lokala organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför litt försöksverksamhet med direktvalda lokala organ bör&lt;br /&gt; 
genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet mot direktvalda lokala organ sägs varti att den politiska majoriteten&lt;br /&gt;
i ett lokalt organ kan skilja sig från majoriteten i hela kommunen. Det&lt;br /&gt; 
är naturligtvis riktigt att sä kan bli fallet. Vi vill heller inte förneka att detta&lt;br /&gt; 
förhållande ibland kan skapa problem vad gäller det politiska ansvaret för&lt;br /&gt; 
olika beslut. Vi anser emellertid inte att denna invändning är så biirande att&lt;br /&gt; 
inte försöksverkamhet med direktvalda kommundelsnämnder bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av direktvalda kommundelsnämnder är att besluten kan&lt;br /&gt; 
skilja sig åt i olika delar av samma kommun. Detta får effekter för den&lt;br /&gt; 
enskilde kommuninnevånarens rätt till likvärdig behandling samt för frågan&lt;br /&gt;
om hur kommunalbesvär hanteras. Vi anser emellertid att en försöksverksamhet&lt;br /&gt;
med direktvalda kommundelsnämnder bör utnyttjas för att&lt;br /&gt; 
utröna vilken omfattning sådana problem kan komma att få samt hur de&lt;br /&gt; 
bäst kan lösas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2868&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Kommunala folkomröstningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig metod för att stärka folkstyrelsen är att låta väljarna själva ta&lt;br /&gt; 
ställning till stora frågor. Utrymmet för kommunala folkomröstningar bör&lt;br /&gt; 
därför vidgas. Vi anser att det behövs en ”förfarandelag” som gör det&lt;br /&gt; 
enklare att ordna sådana omröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskad central reglering kan leda till större variationer i den kommunala&lt;br /&gt;
servicens inriktning och omfång mellan olika kommuner och landsting.&lt;br /&gt;
Vi anser att den kommunala självstyrelsen är värd det priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppna nämndsammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser också att försöksverksamhet bör inledas med öppna nämndsammanträden.&lt;br /&gt;
Detta är ett sätt att göra den kommunala verksamheten&lt;br /&gt; 
levande för medborgarna och öka intresset hos allmänheten för de beslut&lt;br /&gt; 
som fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delning av kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från de tidigare kommunsammanslagningarna är som vi&lt;br /&gt; 
påtalat ovan inte odelat positiva. De borgerliga regeringarna medverkade&lt;br /&gt; 
också till vissa kommundelningar för att undanröja de störst kända nackdelarna.&lt;br /&gt;
Vi anser att frågan om delning av fler kommuner måste hållas&lt;br /&gt; 
aktuell. I motsats till vad som vårfallet med kommunsammanslagningarna&lt;br /&gt; 
bör emellertid initiativet till delning av kommuner komma från kommuninnevånarna&lt;br /&gt;
själva, inte som diktat uppifrån från statsmakterna. Om kommuninnevånarna&lt;br /&gt;
själva vill det och om ekonomiska förutsättningar föreligger&lt;br /&gt;
anser vi att staten måste ha en positiv grundinställning till delning av&lt;br /&gt; 
kommuner. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratin och MBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att gränsdragningsproblemen mellan de politiskt förtroendevalda&lt;br /&gt;
och de anställda i kommunerna och landstingen måste ytterligare&lt;br /&gt; 
uppmärksammas. Vi anser det nu vara dags att reformera medbestämmandet&lt;br /&gt;
inom komunerna i syfte att befästa den politiska demokratin. Den i&lt;br /&gt; 
propositionen föreslagna försöksverksamheten bör därför kompletteras&lt;br /&gt; 
med frihet för kommunstyrelse och förvaltningsutskottet att underlåta att&lt;br /&gt; 
MBL-förhandla sina förslag. Även facknämnderna bör kunna medges sådana&lt;br /&gt;
möjligheter i större utsträckning än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval av kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen finns inget förslag om vilka kommuner och landsting&lt;br /&gt; 
som bör ingå i den föreslagna försöksverksamheten. Det skall vara högst&lt;br /&gt; 
nio primärkommuner och tre landstingskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2868&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vi vill betona att åtminstone några av primärkommunerna bör ingå i&lt;br /&gt; 
någon av de landstingskommuner som också ingår. Vi vill också understryka&lt;br /&gt;
att det är väsentligt att olika typer av kommuner kan ingå, inte bara med&lt;br /&gt; 
avseende på storlek, tätbebyggelse m. m. utan också med avseende på&lt;br /&gt; 
politiskt majoritetsförhållande. Det är sannolikt att ett stort antal kommuner&lt;br /&gt;
redan har eller kommer att uttrycka önskemål om att få bli ”försökskommun”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala personalens medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunalanställda personalen utgör f. n. ungefär en fjärdedel av&lt;br /&gt; 
den totala sysselsättningen (mätt i antal personer). Vissa av dem kommer&lt;br /&gt; 
att få sina arbetsförhållanden väsentligen förändrade genom den föreslagna&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten. Vi anser att det är av stor betydelse att personalens&lt;br /&gt; 
medverkan tas till vara på bästa sätt och att de synpunkter på olika typer&lt;br /&gt; 
av statlig reglering som finns hos de anställda kommer till positiv användning.&lt;br /&gt;
Försök med t. ex. friare resursanvändning måste grunda sig på en&lt;br /&gt; 
samsyn från den medverkande personalen och de förtroendevalda. En&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet som är beslutad över huvudet på den personal med&lt;br /&gt; 
vars hjälp den skall förverkligas riskerar att bli förstörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många problem kommer att återstå att lösa även efter det att riksdagen&lt;br /&gt; 
fattat beslut i de nu aktuella frågorna. I propositionen finns inget försök till&lt;br /&gt; 
uppräkning av vilka riktlinjer, förordningar etc. regeringen har tänkt sig&lt;br /&gt; 
släppa friare. Det är i och för sig naturligt att någon fullständig lista inte&lt;br /&gt; 
kan eller bör presenteras, eftersom initiativet till stor del måste komma&lt;br /&gt; 
från de berörda kommunerna. Det hade emellertid varit värdefullt om&lt;br /&gt; 
regeringen kunde lagt fram en något mera fyllig exemplifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på en komplikation som inte alls berörts i propositionen&lt;br /&gt; 
gäller sekretessfrågorna. Detta är olyckligt eftersom ett av de få exempel&lt;br /&gt; 
på ändrad nämndorganisation som ges gäller samordningen mellan förskola&lt;br /&gt;
och grundskola. En sådan integration, som vi anser vara av stort värde,&lt;br /&gt; 
möter i dag problem på grund av socialtjänstens sekretessbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vare sig propositionen eller den bakomliggande departementspromemorian&lt;br /&gt;
tar upp frågan om den kommunala kompetensen och näringsverksamheten.&lt;br /&gt;
Frågan nämns emellertid som ett av fyra områden stat-kommunberedningen&lt;br /&gt;
har att diskutera i direktiven till beredningen. Vi anser&lt;br /&gt; 
inte att försökskommunerna bör ges större rätt än f. n. att driva näringsverksamhet&lt;br /&gt;
eller sysselsättningspolitik. Närings- och sysselsättningspolitik&lt;br /&gt;
bör vara en statlig angelägenhet, och några förändringar bör inte genomföras&lt;br /&gt;
i samband med den föreslagna kommunala försöksverksamheten.&lt;br /&gt;
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2868&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om försöksverksamhet&lt;br /&gt;
med ökad kommunal självstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet&lt;br /&gt;
med direktvalda lokala organ.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet&lt;br /&gt;
med en särskild "förfarandelag" för att öka möjligheterna till&lt;br /&gt; 
kommunala folkomröstningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. att riksdagen beslutar införa följande tillägg på lämpligt ställe i&lt;br /&gt; 
förslaget till lag om försöksverksamhet med en friare kommunal&lt;br /&gt; 
nämndorganisation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige så beslutar kan nämndsammanträde öppnas för kommuninnevånarna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;5. att riksdagen uttalar att delning av kommuner bör kunna genomföras&lt;br /&gt;
enligt vad i motionen anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet får inledas med rätt&lt;br /&gt; 
att underlåta att MBL-förhandla kommunstyrelses förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om medverkan från den kommunala personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att någon utvidgning av den kommunala&lt;br /&gt; 
kompetensen i fråga om näringsverksamhet inte bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 april 1984&lt;br /&gt; 
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARL ERIK ERIKSSON (fp) LARS ERNESTAM (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN-ERIK WIKSTRÖM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRGEN ULLENHAG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN EKMAN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL ERIK ERIKSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS ERNESTAM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022868</dok_id>
<subtitel>Jan-Erik Wikström m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2868.pdf</filnamn>
<filstorlek>212602</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4C91D618-3EC5-4933-ABBE-90156EDE1EB2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>