3073888 G7022865 1983/84 2865 mot mot Motion 1983/84:2865 Thure Jadestig Motion Motion 2865 0 1984-04-24 00:00:00 2014-10-13 16:05:27 2014-10-13 00:00:00 Invandrings- och flyktingpolitiken (prop. 1983/84:144) Thure Jadestig html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022865/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022865 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022865 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>20</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1983/84:2865<br /> Thure Jadestig</p> <p>Invandrings- och flyktingpolitiken (prop. 1983/84:144)</p> <p>Proposition 1983/84:144 angående invandrings- och flyktingpolitiken kan<br /> i många avseenden betecknas som en utveckling i positiv riktning för<br /> många av dem som tagit sin tillflykt till vårt land. Vad gäller anhöriginvandringen<br /> är detta dock tveksamt. I direktiven till invandrarpolitiska<br /> kommitténs arbete säger statsrådet bl.a.: ”Jag vill i detta sammanhang<br /> erinra om att jag i prop. 1979/80:96 har förordat att ett i viss mån vidgat<br /> familjebegrepp tillämpas i fråga om flyktingars rätt att ta hit anhöriga. Jag<br /> anförde därvid att frågan om en tillämpning av ett vidgat familjebegrepp<br /> vad gäller släktingar till dem som inte är flyktingar men som har fått stanna<br /> av humanitära skäl av politisk art bör prövas av den nya kommittén.”</p> <p>Denna prövning har kommittén nu gjort och kommer fram till följande:<br /> ”Svårigheter att träffa de anhöriga i hemlandet och oro för deras situation<br /> där är faktorer som gör att det ofta är motiverat att ge ett försteg för<br /> anhöriga till flyktingar. Om samma faktorer föreligger beträffande anhöriga<br /> till andra än flyktingar bör försteg kunna ges även åt dessa anhöriga.”</p> <p>För att en mera generös praxis i detta och andra avseenden skall kunna<br /> tillämpas föreslår kommittén att invandringen av anhöriga utöver make/<br /> maka och minderåriga barn regleras genom en antalsmässig riktpunkt, som<br /> fastställs för ett år i taget. Detta förslag om en antalsmässig riktpunkt<br /> avvisas i propositionen med motivering att det lätt skulle kunna medföra<br /> avsteg från principen att lika fall skall behandlas lika. Av propositionens<br /> formulering får man emellertid det intrycket att det inte bara är systemet<br /> med den antalsmässiga riktpunkten, som avvisas, utan också det underlättande<br /> av familjeinvandring som kommittén säger sig söka vägar för. Så här<br /> skriver statsrådet: ”Någon generell utvidgning av anhöriginvandringen<br /> kan heller inte komma i fråga. Nuvarande mångfacetterade tillstånd spraxis<br /> ger enligt min mening förhållandevis goda möjligheter för anhöriga till dem<br /> som är bosatta här att förenas med dem.”</p> <p>Som både kommittén och propositionen framhåller är anhöriginvandringen<br /> i mycket liten utsträckning reglerad genom lagtext. I bakgrundsmaterialet<br /> SOU 1982:49 konstateras: ”131 § UtlF stadgas att UT får ges bl. a.<br /> ’om utlänningen har familjeanknytning till en person som är bosatt här eller<br /> annars har särskild anknytning till Sverige’. Av författningstexten framgår<br /> inte vad som skall avses med 'familjeanknytning’. Svaret på den frågan får<br /> sökas i riktlinjer (som lämnas i propositioner) och i praxis.” Av detta följer<br /> att uttalanden i propositioner och övrig riksdagsbehandling i det här sammanhanget<br /> är av stor betydelse. På grundval av denna tidigare behandling i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2865</p> </div> <div class="block ml_41"><p>21</p> </div> <div class="block ml_4"><p>riksdagen har statens invandrarverk (SIV) utvecklat en praxis, vilken<br /> presenteras i SOU 1983: 29. Jag förmodar att det är denna som statsrådet<br /> syftar på när hon talar om "mångfacetterad tillståndspraxis" och som hon<br /> menar fungerar bra. Det existerar emellertid en klyfta mellan det intryck<br /> man får då man läser om SIV:s nuvarande praxis och det som verkligen<br /> gäller. När man följt SIV:s handläggning i ett antal ärenden, delar man inte<br /> statsrådets uppfattning att nuvarande ordning fungerar bra utan menar att<br /> praxis är alltför restriktiv och dessutom inte anpassad till situationen för de<br /> invandrar- och flyktinggrupper, där frågan om anhöriginvandringen är<br /> mest brännande, nämligen sådana som inte räknar med en återinvandring<br /> till hemlandet. För att kunna fungera i familjeliv och samhällsliv har många<br /> av dem behov också av andra nära släktingar än make/maka och minderåriga<br /> barn. Statsrådets anvisning till SIV att "utöver beviljande av UT till</p> <p>dem som får komma hit för närvarande i möjlig mån ta ökad hänsyn</p> <p>till fall där udda och ömmande omständigheter åberopas" är enligt min<br /> mening alltför svag för att kunna leda till den "uppmjukning av praxis”<br /> som enligt propositionens sammanfattning är avsikten.</p> <p>Den grupp människor det här gäller är inte särskilt stor. och den har<br /> heller inte så lätt att göra sin stämma hörd. Kommittén uppskattar att<br /> anhöriginvandringen utöver kärnfamiljen år 1980 utgjorde 7% av den<br /> utomnordiska invandringen. Kommittén påpekar att den med stor sannolikhet<br /> minskat de allra senaste åren. SIV har emellertid ingen säker och<br /> detaljerad statistik att presentera. Att anknytningsinvandringen minskat de<br /> senaste åren måste betecknas som anmärkningsvärt med tanke på de nya<br /> flyktinggrupper Sverige under denna tid tagit emot. Att få förena sig med<br /> anhöriga - också de som finns utanför kärnfamiljen — är av vital betydelse<br /> för många invandrares möjlighet att anpassa sig i vårt land. Mer än så: det<br /> är av betydelse för deras liv och hälsa. Många blir sjuka av oro, ängslan<br /> och saknad och åsamkar också därigenom samhället stora kostnader. En<br /> alltför restriktiv familjeåterföreningspolitik kan därför visa sig vara mera<br /> resurskrävande än en generös sådan.</p> <p>Jag föreslår därför att riksdagen uttalar som sin bestämda mening att en<br /> uppmjukning av nuvarande praxis beträffande familjeinvandringen kommer<br /> till stånd och att invandrarpolitiska kommitténs förslag får vara vägledande<br /> även utanför ett system med en antalsmässig riktpunkt. Detta gäller<br /> den inledningsvis nämnda utvidgningen av flyktingars rätt att få ta hit<br /> anhöriga, till de invandrare som har samma svårigheter som flyktingar att<br /> upprätthålla kontakten med anhöriga i hemlandet. Vidare kommitténs<br /> rekommendation att ta hänsyn till kulturella faktorer i olika länder, såsom<br /> t. ex. att ogifta kvinnor inte bor i eget hushåll, och att hänsyn tas till den<br /> rent faktiska familjesituationen i det enskilda fallet. Jag utgår från att också<br /> änkor räknas in i kategorin ”ogifta kvinnor" ehuru detta inte utsägs av<br /> kommittén. Jag vill också betona vikten av att anhöriga, utöver kärnfamiljen,<br /> som i hemlandet ingått i hushållsgemenskapen, verkligen beviljas</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2865</p> </div> <div class="block ml_41"><p>22</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tillstånd, något som enligt kommittén skulle vara praxis men som SIV inte<br /> alltid tillämpar. Jag vill också fasta uppmärksamheten på och instämma i</p> <p>ett remissyttrande från Rädda barnen m. fl. angående barns rätt: ” </p> <p>ensamma ogifta barn, som har beviljats uppehållstillstånd av t. ex. humanitära<br /> skäl, skall ha en självklar rätt att här få återförenas med sina föräldrar<br /> 'inom kärnfamiljsbegreppet’.”</p> <p>Vad gäller anpassningen till de mest aktuella invandrar- och flyktinggrupperna<br /> vill jag påpeka att riktpunkten för föräldrar ”60 år eller därutöver”<br /> är satt alltför högt. I många länder, där familjebildningen startar<br /> tidigare än hos oss och människor för ett mycket hårt liv, uppfattas 60 år<br /> som en hög ålder. Vidare kravet för att få hit föräldrar, att samtliga barn<br /> skall bo i Sverige, och "sista-länk”, att samtliga nära släktingar skall vara<br /> bosatta här. Med tanke på att det här ofta är fråga om familjer med många<br /> barn och stor åldersskillnad mellan äldsta och yngsta är detta ofta ett helt<br /> orimligt krav. Familjemedlemmarna har flyttat - eller flytt - från hemlandet<br /> vid skilda tidpunkter och till de länder dit det just då varit möjligt. Jag<br /> föreslår därför att riktlinjerna ändras till "samtliga eller flera barn, resp.<br /> nära släktingar”. Vidare att humanitära skäl både avseende de sökande<br /> och de härvarande verkligen vägs in i bedömningen av vilka som skall fa<br /> komma.</p> <p>Såväl kommittén som propositionen föreslår en årlig redovisning för<br /> riksdagen av invandrings- och flyktingpolitiken. Jag vill framhålla vikten<br /> av att därvid också anknytningsinvandringen redovisas, med en sådan<br /> detaljeringsgrad, att man kan utläsa hur många återföreningar som sker<br /> inom kärnfamiljens ram och hur många utanför denna, hur många adoptivbarn<br /> samt hur många "snabba anknytningar’ ’ till andra än nordbor. Endast<br /> så kan utvecklingen på detta område följas.</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om en mer generös praxis beträffande familjeåterförening,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen hos regeringen hemställer att den årliga redovisningen<br /> av invandrings- och flyktingpolitiken innehåller uppgifter<br /> om de olika formerna för anknytningsinvandring.</p> <p>Stockholm den 24 april 1984</p> </div> <div class="block ml_4"><p>THURE JADESTIG (s)</p> </div> </div> </div> 0 THURE JADESTIG s 1 undertecknare G7022865 Thure Jadestig mot_198384__2865.pdf 115701 pdf Invandrings- och flyktingpolitiken (prop. 1983/84:144) https://data.riksdagen.se/fil/CC743D56-B678-4DB2-B036-104EE8FF0FC4