3073883G70228601983/842860motmotMotion 1983/84:2860 Nils Carlshamre m. fl.MotionMotion286001984-04-24 00:00:002014-10-13 16:05:212014-10-13 00:00:00Invandrings- och flyktingpolitiken (prop. 1983/84:144)Nils Carlshamre m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022860/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022860https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022860
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1983/84:2860<br />
Nils Carlshamre m. fl.</p>
<p>Invandrings- och flyktingpolitiken (prop. 1983/84:144)</p>
<p>Sverige har en hög målsättning i fråga om såväl invandrings- som invandrarpolitiken<br />
men begränsade resurser. Ambitionsnivån förutsätter<br />
reglerad invandring. Hänsynen till dem som invandrat ställer stora krav på<br />
invandringspolitiken. Den måste bedrivas så att den inte äventyrar det<br />
principiella målet för svensk invandrar- och minoritetspolitik. För denna<br />
har en enhällig riksdag angett inriktningen genom att besluta att syftet skall<br />
vara jämställdhet, valfrihet och samverkan.</p>
<p>Vidare måste svensk invandringspolitik stå i överensstämmelse med de<br />
nordiska ländernas och övriga konventionsländers invandringspolitik.<br />
Reglerna måste balanseras så att de i internationellt perspektiv varken blir<br />
för restriktiva eller för vida. Sverige måste ta sin del av ansvaret och föra<br />
en på de mest hjälpbehövande inriktad men också därutöver så långt det är<br />
möjligt generös invandringspolitik utan att för den skull utlösa det latenta<br />
invandringstryck som enligt initierade, samstämmiga bedömningar riktas<br />
mot landet.</p>
<p>Det är mot denna bakgrund proposition 144 om invandrings- och flyktingpolitiken<br />
skall bedömas.</p>
<p>Flyktingpolitiken</p>
<p>En viktig uppgift för svensk flyktingpolitik måste vara att genom internationella<br />
organ bistå flyktingar på olika håll i världen. Sverige bör aktivt<br />
delta i det internationella samarbetet och fortsätta ge bistånd och stöd till<br />
FN och dess fackorgan, Röda korset, frivilligorganisationer m. m. Sverige<br />
har vidare förpliktelser att ta emot och ta hand om flyktingar. Som andra<br />
invandrare måste de ges möjlighet inte bara att i första hand anpassa sig till<br />
våra förhållanden utan också att bevara och vidareutveckla den egna<br />
kulturen. De måste kunna erbjudas arbete, bostäder, utbildning och invandrarpolitiska<br />
säråtgärder som språkundervisning etc. Om detta, liksom<br />
om att invandringen av andra än konventionsflyktingar måste vara reglerad,<br />
råder enighet.</p>
<p>Rätten till asyl</p>
<p>När det gäller frågan om i vilken utsträckning icke-flyktingar på grund av<br />
hemlandets politiska förhållanden skall medges rätt till asyl i Sverige,<br />
anser vi att nuvarande lagstiftning i alltför hög grad lämnar utrymme för</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2860</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>osäkerhet och godtycke. Vi ifrågasätter således 6 § UtlL (utlänningslagen).<br />
Paragrafen har en andrarangsställning i förhållande till den ”riktiga” asylrättsregeln,<br />
3 § UtlL och gäller asylsökande sorn utan att vara flyktingar<br />
åberopar politiska förhållanden i sitt hemland som skäl för önskemålet att<br />
få vistas i Sverige. Denna särregel, som såsom lagregel med något enstaka<br />
undantag (Danmark t. ex.) saknar motsvarighet i andra länder, har kritiserats<br />
av olika skäl. Ett är att asylsökande enligt 6 § UtlL med avseende på<br />
principen om första asylland kan få förmånligare behandling än ”riktiga”<br />
flyktingar, nämligen de som söker asyl enligt den till Genévekonventionen<br />
anpassade 3 § UtlL.</p>
<p>I 6 §-fallen är det nämligen svårt att bedöma huruvida återsändande till<br />
tredje land medför skydd för den asylsökande att därifrån sändas vidare till<br />
hemlandet. De flesta länder har, som antytts, inte lagstadgat skydd för<br />
andra än konventionsflyktingar.</p>
<p>I 3 Mallen däremot tillämpas enligt praxis principen om återsändande<br />
till det konventionsland dit flyktingar först anlänt under flykten från hemlandet.</p>
<p>Ett annat skäl för kritik är den i 6 § infogade undantagsklausulen, nämligen<br />
att den asylsökande ”skall inte utan särskilda skäl vägras rätt att vistas<br />
i Sverige, om han behöver skydd här”. Dessa skäl är avsedda att - i<br />
motsats till vad som är möjligt för 3 §-flyktingar - reglera invandringen av<br />
6 Mall. Skälen kan vara att många invandrare av samma nationalitet redan<br />
tagits emot, att sysselsättningsläget är besvärligt, att samhällsekonomin är<br />
ansträngd etc. Tillämpningen av 6 § kan därmed komma att förändras<br />
avsevärt beroende på yttre omständigheter.</p>
<p>Vi anser att 6 § UtlL är behäftad med sådana svagheter att den bör utgå<br />
ur lagen. I stället skall 3 § tillämpas mer generöst inom de ramar som anges<br />
av Genévekonventionen. För dem som ändå faller utanför 3 § UtlL bör<br />
möjligheter skapas genom sådan ändring i 31 § UtlF (utlänningsförordningen)<br />
att hänvisningen i punkt 2 till 6 § UtlL utgår och det i stället framgår att<br />
tillstånd får beviljas om det är motiverat av politisk-humanitära skäl eller<br />
eljest humanitära skäl.</p>
<p>Principen om första asylland</p>
<p>Enligt 3 § UtlL skall flykting, som behöver sådant skydd, inte vägras<br />
fristad i Sverige. Vid tillämpningen har som vi ovan framhållit sådan praxis<br />
utbildats att asylsökande återsänds till ett tredje land, om vederbörande<br />
där är skyddad mot förföljelse eller vidaresändning. Orsaken är den gängse<br />
uppfattningen att asyl bör sökas omedelbart eller kort tid efter det flyktingen<br />
lämnat sitt hemland och att ansökan bör ske i det första land han eller<br />
hon kommer till. En alltför strikt tillämpning vore naturligtvis stötande. Så<br />
t. ex. är det angeläget att personer med anknytning till Sverige får sin<br />
ansökan prövad här. Inte heller får principen hårdras så att ett antal<br />
tl Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2859-2866</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2860</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>gränspassager under flykten undantagslöst leder till återsändning till tredje<br />
land. Det skulle innebära att endast med flyg direktbefordrade flyktingar<br />
får möjlighet att få asylfrågan prövad i Sverige. Emellertid är det viktigt att<br />
själva principen om första asylland tillämpas konsekvent. I annat fäll finns<br />
risk att sådana avvägningar inte kan göras att de mest hjälpbehövande i<br />
första hand får möjlighet till en fristad. Vi ansluter oss således till vad<br />
IPOK (invandrarpolitiska kommittén) uttalat i betänkandet SOU 1983:29 i<br />
denna fråga.</p>
<p>Flyktingpolitisk beredning</p>
<p>I propositionen förordas att regeringen tillkallar en flyktingpolitisk beredning<br />
med ”företrädare för berörda organisationer och myndigheter<br />
m. fl.”. Därmed anses bl. a. representanter för regeringen och riksdagspartierna,<br />
fackliga, kyrkliga och andra humanitära organisationer. Beredningen<br />
skall enligt propositionen vara ”ett forum för övergripande samråd om<br />
flyktingpolitiken i dess helhet, bl. a. i syfte att bättre förankra denna i det<br />
politiska arbetet”.</p>
<p>Enligt vår mening skall flyktingpolitiken utformas, bedrivas och tillämpas<br />
i den ordning och i de former som nu sker. Denna politiska verksamhet<br />
är föremål för en redan omfattande utrednings-, berednings- och samrådsverksamhet.<br />
Därför vore det fel att nu avsätta ekonomiska resurser för en<br />
stor statlig beredning. Sådana resurser bör sparas för att i stället vid behov<br />
sättas in på det tillämpande planet.</p>
<p>Tremånadersregeln</p>
<p>Det är en polisiär uppgift att hindra utlänningar som inte har rätt att<br />
vistas i Sverige att resa in. Nu gällande lag har vissa tidsbegränsningsregler<br />
som med rätta kritiseras av IPOK i dess förslag till invandringspolitik. I<br />
31 § UtIL stadgas att beslut om avvisning enligt 28 § UtIL måste fattas<br />
inom en vecka från ankomsten och beslut om avvisning enligt 29 § inom tre<br />
månader. Den sistnämnda tidsgränsen begränsar också möjligheterna till<br />
avvisning enligt 28 § när inreserätten inte prövats vid ankomsten. Veckoregeln<br />
gäller då när den inreste söker upp eller anträffas av polismyndighet.<br />
Men senare än tre månader efter ankomsten får avvisning inte ske.</p>
<p>Eftersom inresa till Sverige sedan den 1 april 1981 i regel förutsätter att<br />
UT (uppehållstillstånd) beviljats före inresan, måste konsekvensen bjuda<br />
den huvudregeln att den som rest in olovligen inte får stanna i landet för att<br />
avvakta UT, frånsett de fall för vilka undantag särskilt stadgas i UtIL. Vi<br />
delar därför IPOK:s uppfattning att de tidsgränser som i 28 och 29 §§ UtIL<br />
inte kan försvaras på rationell grund.</p>
<p>I propositionen föreslås också upphävande av veckoregeln men ingen<br />
möjlighet för polismyndighet att efter tremånadersfristens utgång utvisa</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2860</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>den som polisen dessförinnan kunnat avvisa på formell grund. Den som<br />
efter tre månader saknar tillstånd att vistas i Sverige och enligt gällande<br />
regler inte kan få UT efter inresan skall enligt propositionen inte kunna<br />
utvisas av polisen, trots att sådana beslut endast förutsätts vila på formell<br />
grund.</p>
<p>Vi delar inte den i propositionen anförda meningen att en sådan beslutsrätt<br />
för polismyndighet skulle innebära långtgående avsteg från UtlL:s<br />
grundläggande principer, allra helst som IPOK föreslår att polismyndighets<br />
samtliga beslut om utvisning skall anmälas till SIV (statens invandrarverk).<br />
Vi anser att riksdagen skall fatta beslut i enlighet med IPOK:s<br />
förslag inte bara vad gäller veckoregeln utan också beträffande tremånadersgränsen.<br />
Tunga remissinstanser som JO, Svea hovrätt, rikspolisstyrelsen<br />
och invandrarverket har intagit samma ståndpunkt.</p>
<p>Utvisning på grund av brott</p>
<p>I fråga om utvisning på grund av brott föreslås dels vissa konsekvensändringar<br />
med anledning av ändrade regler för uppehållstillstånd, dels en<br />
skyddsregel för ungdomar. Vi har inga invändningar mot dessa förslag,<br />
som är väl motiverade och underbyggda.</p>
<p>Beträffande förutsättningarna för utvisning på grund av brott föreligger i<br />
övrigt inga förslag vare sig i utredningen eller propositionen. Vi anser det<br />
emellertid angeläget att frågan övervägs mot bakgrund av den internationella<br />
brottslighetens utveckling. För de utlänningar som visar sig ha kommit<br />
till Sverige i det huvudsakliga syftet att ägna sig åt brottslig verksamhet<br />
av allvarlig karaktär bör inte enbart längden av vistelsen här tillmätas<br />
avgörande betydelse för om ”synnerliga skäl” (41 § UtlL) skall krävas för<br />
utvisning. Framgångsrik kamp mot den internationella brottslighetens förgreningar<br />
till Sverige gagnar inte enbart de presumtivt direkt skadelidande<br />
utan också den stora majoriteten utländska medborgare som i legitimt syfte<br />
vistas i Sverige.</p>
<p>Harmonisering av utlänningslagstiftningen</p>
<p>Såsom vi inledningsvis anfört bör internationell samstämmighet i invandringspolitiken<br />
eftersträvas. För svenskt vidkommande är det i synnerhet<br />
angeläget att den nordiska lagstiftningen harmoniseras. Ändringar i<br />
denna bör utgöra konsekventa steg mot ökad harmonisering.</p>
<p>Det torde ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderliga<br />
ändringar i författningstexten.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2860</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:11px;">Med stöd av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen beslutar att 6 § UtIL skall utgå,</p>
<p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om principen om första asylland,</p>
<p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om tillkallandet av en flyktingpolitisk beredning,</p>
<p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen beslutar att polismyndighet i enlighet med IPOK:s<br />
förslag på formell grund skall ges möjlighet utvisa utan hinder av<br />
tremånadersregeln,</p>
<p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om utvisning på grund av brott,</p>
<p style="margin-left:43px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om harmonisering av utlänningslagstiftningen.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 24 april 1984</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>NILS CARLSHAMRE (m)<br />
GÖTE JONSSON (m)</p>
<p>ANITA BRÅKENHIELM (m)<br />
INGVAR ERIKSSON (m)<br />
HUGO HEGELAND (m)<br />
GULLAN LINDBLAD (m)<br />
EWY MÖLLER (m)</p>
<p>SONJA REMBO (m)<br />
GUNNEL LILJEGREN (m)<br />
GUNNAR BIÖRCK (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>BO ARVIDSON (m)</p>
<p>GÖREL BOHLIN (m)</p>
<p>GÖRAN ERICSSON (m)<br />
ANN-CATHRINE HAGLUND (m)<br />
SIRI HÄGGMARK (m)</p>
<p>BLENDA LITTMARCK (m)<br />
INGEGERD TROEDSSON (m)<br />
PER-OLOF STRINDBERG (m)<br />
BARBRO NILSSON (m)<br />
i Visby</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>i Värmdö</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ALLAN ÅKERLIND (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0NILS CARLSHAMREm1undertecknare0GÖTE JONSSONm2undertecknare0ANITA BRÅKENHIELMm3undertecknare0INGVAR ERIKSSONm4undertecknare0HUGO HEGELANDm5undertecknare0GULLAN LINDBLADm6undertecknare0EWY MÖLLERm7undertecknare0SONJA REMBOm8undertecknare0GUNNEL LILJEGRENm9undertecknare0GUNNAR BIÖRCKm10undertecknare0BO ARVIDSONm11undertecknare0GÖREL BOHLINm12undertecknare0GÖRAN ERICSSONm13undertecknare0ANN-CATHRINE HAGLUNDm14undertecknare0SIRI HÄGGMARKm15undertecknare0BLENDA LITTMARCKm16undertecknare0INGEGERD TROEDSSONm17undertecknare0PER-OLOF STRINDBERGm18undertecknare0BARBRO NILSSONm19undertecknare0ALLAN ÅKERLINDm20undertecknareG7022860Nils Carlshamre m. fl.mot_198384__2860.pdf164876pdfInvandrings- och flyktingpolitiken (prop. 1983/84:144)https://data.riksdagen.se/fil/8C69492C-353B-4691-9BEB-13C9D911D9C0