<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073849</hangar_id>
 <dok_id>G7022826</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2826</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2826 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2826</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:04:54</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022826/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022826</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022826</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2826&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen har regeringen nu lämnat öppet för en vattenkraftsutbyggnad&lt;br /&gt;
långt över den som det rått bred politisk enighet om och som&lt;br /&gt; 
senast kom till uttryck i vattenkraftberedningens förslag. Regeringen föreslår&lt;br /&gt;
en ökning av vattenkraftberedningens utbyggnadsplan från ca 3,0 till&lt;br /&gt; 
3,8 TWh. Beredningens förslag var en utbyggnad med 2,5 TWh, men man&lt;br /&gt; 
tog även med en marginal på ytterligare ca 0,5 TWh med tanke på bl. a.&lt;br /&gt; 
vissa kontroversiella projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en händelse som ser ut som en tanke, att regeringen i propositionen&lt;br /&gt;
har lagt sig väldigt nära kraftindustriintressena då det gäller föreslagen&lt;br /&gt; 
plan och att man har hamnat på den nivå som moderaterna krävde i en&lt;br /&gt; 
reservation i vattenkraftberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförs inga rimliga skäl för att frångå vattenkraftberedningens&lt;br /&gt;
betänkande och höja utbyggnadsnivån från 2,5 TWH till 3,5 TWh&lt;br /&gt; 
ytterligare vattenkraft under den närmaste tioårsperioden. Vid en presskonferens&lt;br /&gt;
framhöll energiministern bl. a. att ett motiv var att minska&lt;br /&gt; 
försurningen. Utbyggnad av vattenkraft är dock en dyr återvändsgränd i&lt;br /&gt; 
kampen mot försurningen. 1 TWh vattenkraft kan, om den går till elvärme,&lt;br /&gt; 
ersätta villaolja i en sådan utsträckning att svaveldioxidutsläppen (S02)&lt;br /&gt; 
reduceras med ca 3 000 ton, eller 0,6 % av de svenska utsläppen. Om man,&lt;br /&gt; 
med utgångspunkterna från erfarenheterna i Västerås, skulle satsa de 2&lt;br /&gt; 
miljarder kronor, som det kostar att bygga ut ovannämnda 1 TWh vattenkraft&lt;br /&gt;
på rökgasrening istället, skulle S02-utsläppen kunna reduceras med&lt;br /&gt; 
80 000-90 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte ens om all återstående lönsam vattenkraft i Sverige byggdes ut&lt;br /&gt; 
skulle man med elvärme kunna reducera S02-utsläppen så mycket att det&lt;br /&gt; 
motsvarade vad de 50 värsta skorstenarna i Sverige f. n. släpper ut. Energiministerns&lt;br /&gt;
kamp mot försurningen förefaller därför vara utsiktslös och&lt;br /&gt; 
ineffektiv. Den höjda utbyggnadsnivån försvårar också avvecklingen av&lt;br /&gt; 
kärnkraften, eftersom den ökar Sveriges elberoende. De 3,5 TWh skall ju&lt;br /&gt; 
byggas ut samtidigt som kärnkraften är i full produktion. Energiminister&lt;br /&gt; 
Dahls argument, att utbyggnaden skall ses som ett led i kärnkraftsavvecklingen&lt;br /&gt;
är därför missvisande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk motsätter sig förslaget att investeringsfonden normalt skall få utnyttjas&lt;br /&gt;
för ny- eller reinvesteringar i vattenkraft 1990. Vi accepterar dock&lt;br /&gt; 
att investeringsfonden får användas för reinvesteringsprojekt där kostnaden&lt;br /&gt;
överstiger 3 kr./nyvunnen kWh. Vpk motsätter sig också förslaget att&lt;br /&gt; 
frånta riksdagen inflytande över Vattenfalls investeringar i vattenkraftverk&lt;br /&gt;
mellan 1,5 och 8 MW.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2826&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringens utbyggnadsförslag är, med hänsyn även till de tilläggsuppdrag&lt;br /&gt;
som tidigare gavs till 1981 års energikommission, ett svek mot alla de&lt;br /&gt; 
krafter som gemensamt arbetat för att skapa en så bred politisk enighet&lt;br /&gt; 
som möjligt om vattenkraften och som kom till uttryck i kompromissen i&lt;br /&gt; 
vattenkraftberedningen. De enda som kan känna sig nöjda med regeringsförslaget&lt;br /&gt;
är kraftindustrin och moderata samlingspartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet kommunisterna känner sig nu inte längre bundet av den&lt;br /&gt; 
breda politiska kompromissen om älvarna. Läget beträffande vattenkraftsutbyggnaden&lt;br /&gt;
har försvårats och förvärrats och risken är nu att en satsning&lt;br /&gt; 
på modernisering och ombyggnad av befintliga kraftstationer, på effektutbyggnader&lt;br /&gt;
för att få ut mera av vattenkraften och på nyutbyggnad av i stort&lt;br /&gt; 
sett okontroversiella projekt, försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att förstå varför regeringen nu går ifrån den enighet som&lt;br /&gt; 
fanns i höstas och den utbyggnadsplan som beredningen lade fram. Mest&lt;br /&gt; 
förvånande då det gäller konkreta förslag är givetvis förslaget om utbyggnad&lt;br /&gt;
av Långan. Där har energiministern uppenbarligen tagit mera hänsyn&lt;br /&gt; 
till Östersunds kommuns delägarintresse i det kraftbolag som vill bygga ut&lt;br /&gt; 
och till vissa landstings- och kommunalpolitiker och mindre till den kommun&lt;br /&gt;
där man vill genomföra utbyggnaden, nämligen Krokoms kommun&lt;br /&gt; 
som sagt nej, liksom till den lokala opinionen och den stora enigheten&lt;br /&gt; 
bland nästan alla som på olika sätt utrett och undersökt olika alternativ.&lt;br /&gt; 
Kortsiktiga exploateringsintressen har fått väga tyngre än långsiktiga bevarandeintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vare sig särskilt modigt eller kraftfullt att lägga fram förslag som&lt;br /&gt; 
klart äventyrar bevarandet av värdefulla kvarvarande älvsträckor och som&lt;br /&gt; 
på nytt skapar stor oro och osäkerhet bland hundratusentals människor i&lt;br /&gt; 
våra älvdalar som invaggats i förhoppningar om att få lugn och ro under&lt;br /&gt; 
den närmaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande råder stor osäkerhet om den plan som behövs för att uppnå&lt;br /&gt; 
ett uppsatt mål om 66 TWh/år. Ingenting har egentligen framkommit som&lt;br /&gt; 
motsäger vad Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) i&lt;br /&gt; 
tidigare utredningar sagt, att det troligen inte behövs något ytterligare&lt;br /&gt; 
tillskott för att uppnå 66 TWh/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärtemot finns det skäl att påstå att SMHI:s bedömning är i underkant.&lt;br /&gt; 
SMHI har nämligen i sina beräkningar använt dagens verkningsgrader i&lt;br /&gt; 
vattenkraftverken, som är onödigt låga på grund av att vattenkraften f. n.&lt;br /&gt; 
körs som toppkraft. Det innebär att kraftverken ”gasar och bromsar”&lt;br /&gt; 
betydligt hårdare för att anpassas till den växlande konsumtionen jämfört&lt;br /&gt; 
med när vattenkraftverken på 1960-talet kördes som baskraft till industrin.&lt;br /&gt; 
Vid körning som baskraft kan man uppnå en jämn och hög verkningsgrad&lt;br /&gt; 
i vattenkraftverken. Mycket talar för att elvärmen avvecklas samtidigt med&lt;br /&gt; 
kärnkraften. Därigenom skulle vattenkraften åter bli baskraft i det svenska&lt;br /&gt; 
elkraftssystemet och verkningsgraden i kraftverken öka. Elproduktionen&lt;br /&gt; 
ökar därmed sannolikt med några TWh utöver SMHI:s bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2826&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vattenfallsverket och kraftindustrin i övrigt har givetvis andra uppfattningar.&lt;br /&gt;
Nu visar de senaste uppgifterna för en tolvmånaders-period (mars&lt;br /&gt; 
1983 —februari 1984) att vattenkraftsproduktionen varit 64,4 TWh. Om&lt;br /&gt; 
nederbörden blir normal under innevarande vår beräknas tillrinningen&lt;br /&gt; 
under mars—juli 1984 bli mellan 115 och 120 % av den normala i flera av&lt;br /&gt; 
våra stora vattendrag. Vattenmagasinens fyllnad är för närvarande drygt&lt;br /&gt; 
10 % över normalvärdet för årstiden och utsikterna bedöms som positiva&lt;br /&gt; 
för en god tillgång på vattenkraft även nästa vinter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutsats av den rådande osäkerheten om normalårsproduktionen vid&lt;br /&gt; 
landets vattenkraftverk är att alltför detaljerade uppgifter om denna inte&lt;br /&gt; 
kan läggas till grund för en ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Därför&lt;br /&gt; 
är det inte heller rimligt att på så lös grund dra slutsatsen, att det behövs&lt;br /&gt; 
ett produktionstillskott utöver 2,5 TWh som vattenkraftberedningen kommit&lt;br /&gt;
fram till. Av detta följer också att det bör vara möjligt att undanta ett&lt;br /&gt; 
antal utbyggnadsobjekt och ta hänsyn till oersättliga natur- och miljövärden&lt;br /&gt;
som finns i helt eller delvis outbyggda älvar och älvsträckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vattenkraftberedningens betänkande Vattenkraft (SOU 1983:49) har&lt;br /&gt; 
vpk:s representant utförligt redovisat sin uppfattning och ett alternativt&lt;br /&gt; 
planförslag (s. 101 —106) som i huvudsak utgår från älvarnas bevarandevärden.&lt;br /&gt;
Jämfört med beredningens plan har undantagits ett 15-tal värdefulla&lt;br /&gt;
älvsträckor från utbyggnad. Vidare har frågan om nödvändiga styrmedel&lt;br /&gt;
berörts och exempel getts på detta. Ekonomiska och sysselsättningsaspekter&lt;br /&gt;
tas även upp, och det framgår bl. a. att alternativförslagen kan bli&lt;br /&gt; 
både ekonomiskt lönsamma och ge flera arbetstillfällen. Där framhåller&lt;br /&gt; 
vpk också att man ur samhällsekonomisk synvinkel bör väga in bevarandevärdet&lt;br /&gt;
hos älvsträckor som man kan undvika att bygga ut liksom de&lt;br /&gt; 
ökade sysselsättningseffekter som fås av effektiviseringar och minikraftverk&lt;br /&gt;
jämfört med kraftverk i outbyggda älvsträckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftberedningens förslag utgör alltjämt utgångspunkten för&lt;br /&gt; 
vpk:s förslag om fortsatt vettenkraftsutbyggnad under minst den närmaste&lt;br /&gt; 
tioårsperioden. Dessutom aktualiserar vi förslag som finns upptagna i&lt;br /&gt; 
Göran Bryntses särskilda yttrande i beredningens betänkande, med någon&lt;br /&gt; 
smärre förändring. Konkret innebär detta att vi ansluter oss till de objekt&lt;br /&gt; 
som ingår i vattenkraftberedningens plan i klass O och A utom Härjeåsjön&lt;br /&gt; 
och Smedjemorasjön samt Van.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Vi föreslår följande projekt i klass 0:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Rengård, Skellefteälv&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5 Gwh&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Ajuare, Umeälv&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Gardikfors&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Bålforsen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Bjurfors Nedre&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Pengfors&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Harrsele&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2826&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Hjälta, Ångermanälven&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Gulsele&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Forsse&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Stornorrfors&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Hissmofors, Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Krångede-Gammelänge&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Krokströmmen, Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Bergvik&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Höljebro&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Alfta&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Blyberg, Dalälven&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Kvarnsveden&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Domnarvet&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Avestaforsen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Edsforsen, Klarälven&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skoga&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Krakerud&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Forshult&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Skymnäs&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Munkfors&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Dejefors&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Forshaga&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_27"&gt;&lt;p&gt;utöver beredningens plan&lt;br /&gt; 
( = 89 % verkningsgrad)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27"&gt;&lt;p&gt;utöver beredningens plan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p&gt;639 GWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;639 GWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Ytterligare s. k. vardagsrationaliseringar, 250 GWh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ospecificerade (se Sv. Kraftverksföreningens&lt;br /&gt; 
Publikation nr 577, 1980, s. 38—39)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår vi:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativt okontroversiella nybyggnader, klass A&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vilhelmina, Ångermanälven 16 GWh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borga 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgasjö 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rönnöforsen, Indalsälven 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iggesund, Delångersån 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärforsen 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björnåsen, Klarälven 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mackmyra, Gavleån 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsbacka 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kimstad, Motala ström 13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;126 GWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;126 GWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2826&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Därtill kommer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroversiella älvsträckor, klass B&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Gideå, Gideälven&lt;br /&gt; 
Högfors, Indalsälven&lt;br /&gt; 
Krokfjord, Ronnebyån&lt;br /&gt; 
Runemo, Voxnan&lt;br /&gt; 
Slagnäs, Skellefteälven&lt;br /&gt; 
Bureälven&lt;br /&gt; 
Edeforsen, Ljusnan&lt;br /&gt; 
Sikfors, Piteälven&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;74 GWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;326 GWh&lt;br /&gt; 
Minikraftverk&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;326 GWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;326 GWh&lt;br /&gt; 
300 GWh&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Totalt redovisat i planförslaget: 2 996 GWh, dvs. avrundat ca 3,0 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Grundvalen för den framtida elförsörjningen är liksom tidigare vattenkraften.&lt;br /&gt;
Det tidigare uttalade målet om 66 TWh kan uppnås genom de&lt;br /&gt; 
förslag som tas upp i denna motion. De i 1977 års beslut rörande fysiska&lt;br /&gt; 
riksplanen (FRP) undantagna, hittills outbyggda fyra huvudälvarna, måste&lt;br /&gt;
också i framtiden fredas från exploatering. Samma gäller de i beslutet&lt;br /&gt; 
och senare beslut innefattade älvsträckor som också har stort bevarandevärde.&lt;br /&gt;
Vi föreslår i denna motion att ytterligare åtta av de mest skyddsvärda&lt;br /&gt;
älvsträckorna skall undantas enligt FRP. Det gäller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vojmån i Ångermanälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nedre Ammerån i Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Nedre Långan i Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Hårkan i Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Haverö i Ljungan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Sölvbacka i Ljungan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Hamre i Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Strängsforsen i Klarälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förutsätter att bostadsutskottet utarbetar erforderligt förslag om ändring&lt;br /&gt;
i vattenlagen 11 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande projekt, som ingår i regeringens vattenkraftsplan och som inte&lt;br /&gt; 
finns med i vpk:s alternativa plan föreslår vi skall utgå:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Råneälven&lt;br /&gt; 
Klippen i Umeälven&lt;br /&gt; 
Skinnmuddselet i Gideälven&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2826&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stennäs i Gideälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppströms Björnafallet i Gideälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinnsjöån i Nätraån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vojmån i Ångermanälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meåforsen i Ångermanälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammeråns överledning i Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långan i Indalsälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haverö i Ljungan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hamre i Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härjeåsjön i Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smedjemorasjön i Ljusnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hylströmmen i Voxnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brunnsberg i Dalälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Van i Dalälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värsjö i Klarälven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallstahammar i Kolbäcksån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fliseryd i Emån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under allmänna motionstiden i år har från vpk-ledamöter väckts olika&lt;br /&gt; 
motioner med anknytning till vattenkraftsutbyggnaden. I motion 1983/&lt;br /&gt; 
84:1057 föreslås att Ammeråns överledning till Gesunden (Indalsälven) ej&lt;br /&gt; 
skall komma till utförande. Förslaget om sådan överledning, som nu Finns&lt;br /&gt; 
upptaget i regeringens utbyggnadsplan, är det förslag som näst Långans&lt;br /&gt; 
utbyggnad har väckt det starkaste motståndet. I vattenkraftberedningens&lt;br /&gt; 
betänkande anförs i de s. k. älvvisa kommentarerna som en förutsättning&lt;br /&gt; 
för utbyggnad ”att inga andra alternativ, dvs. utan överledningen, Finns för&lt;br /&gt; 
att få till stånd om- och tillbyggnader av stationerna Krångede—Stadsforsen”.&lt;br /&gt;
Förutsättningarna har sedan genom en förändring av ägerintressena&lt;br /&gt; 
radikalt förändrats så att man kan genomföra effektiviseringar i berörda&lt;br /&gt; 
kraftverk på sträckan Krångede —Stadsforsen i Indalsälven utan att behöva&lt;br /&gt;
överleda Ammerån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1983/84:1040 föreslås åtgärder i syfte att överföra Edeforsens&lt;br /&gt; 
kraftverk i Mellanljusnan till statens vattenfallsverk från AB Hälsingekraft.&lt;br /&gt;
En sådan åtgärd och en effektivisering av Edeforsen stämmer med&lt;br /&gt; 
de löften som linje 2 gav inför folkomröstningen om kärnkraften, nämligen&lt;br /&gt;
att samhället skall ha ett huvudansvar för elproduktionen och att&lt;br /&gt; 
tillkommande kraftproduktion skall ägas av stat eller kommun. Ett överförande&lt;br /&gt;
av Edeforsens kraftverk i samhällets ägo skulle också ge större&lt;br /&gt; 
förutsättningar för att undvika kontroversiella om- och utbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 1983/84:723 föreslår att Strängsforsen i Klarälven skall undantas&lt;br /&gt;
från utbyggnad. De åtta kraftverk som Finns i Klarälven skulle genom&lt;br /&gt; 
en ombyggnad och effektiveringar tillsammans kunna ge mera tillskott av&lt;br /&gt; 
el än vad en utbyggnad av Strängsforsen skulle ge. Även här Finns som i så&lt;br /&gt; 
många andra fall en mycket stark opinion mot utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2826&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts i motionen föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;a) förutsättningar för utnyttjande av investeringsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;b) redovisning till riksdagen beträffande vissa av vattenfallsverket&lt;br /&gt;
aktualiserade utbyggnadsprojekt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts beträffande fortsatt vattenkraftsutbyggnad&lt;br /&gt; 
under minst den närmaste tioårsperioden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i fråga om den fysiska&lt;br /&gt; 
riksplaneringen att de 8 älvsträckor som i motionen föreslås&lt;br /&gt; 
omfattas av fysiska riksplaneringen skall undantas från utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 13 april 1984&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;br /&gt; 
C-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
TORE CLAESON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
OSWALD SÖDERQVIST (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE CLAESON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OSWALD SÖDERQVIST</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022826</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2826.pdf</filnamn>
<filstorlek>165354</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/60AD6954-F3CD-4592-A182-B404CF3F4BAE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>