3073848 G7022825 1983/84 2825 mot mot Motion 1983/84:2825 Karin Söder m. fl. Motion Motion 2825 0 1984-04-13 00:00:00 2014-10-13 16:04:54 2014-10-13 00:00:00 Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160) Karin Söder m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022825/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022825 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022825 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41">29 </div> <div class="block ml_4">Motion 1983/84:2825 Karin Söder m. fl. Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160) Grundläggande för centerns energipolitik är hushållning med tillgängliga resurser. Detta innebär en strävan att inte använda mer högvärdig energi än vad varje situation kräver. Såsom vi från centerpartiets sida framhållit i annat sammanhang är det av avgörande betydelse för den framtida utformningen av energisystemen att produktionen av el och värme sker på ett sådant sätt att tillförd energi utnyttjas effektivt och för rätt ändamål. El bör på sikt främst utnyttjas för ändamål där den har uppenbara fördelar jämfört med andra energislag. Denna s. k. elspecifika användning kan långsiktigt bedömas uppgå till ca 85 TWh inkl. förluster enligt en rapport som tagits fram inom ramen för den s. k. Energikommitténs arbete (EK 18). Energiproduktion för uppvärmningsändamål kan ske på flera alternativa sätt och kräver inte utnyttjande av lika högvärdiga energislag utan värmeförsörjningen bör baseras på inhemska förnybara energikällor och en effektiv användning av tillförd energi. Det framtida elbehovet bör därför kunna tillgodoses med vattenkraft, vind, kraftvärme, mottryck etc. Vattenkraften kommer att utgöra basen i detta elproduktionssystem och svara för huvuddelen av den producerade elenergin. Samtidigt vill vi erinra om att den totala energianvändningen drastiskt sjunker. Sedan 1979 har nedgången i oljeanvändningen varit närmare 100 TWh — dvs. lika mycket som kärnkrafts- och vattenkraftsproduktionen sammantaget f. n. utgör. Detta ger enligt vår mening ett rättvisande perspektiv på vilka insatser som är mest betydelsefulla för att åstadkomma en säker och trygg energiförsörjning. Det är från dessa utgångspunkter som förslagen i regeringens proposition 1983/84:160 om den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden enligt vår mening skall ses. </div> <div class="block ml_4">Propositionen I propositionen läggs förslag till en plan för utbyggnad av vattenkraften till 66 TWh/år. Planen sägs vara ett led i strategin för att tillgodose det av riksdagen fastställda målet för vattenkraftens roll i energiförsörjningssystemet år 1990, bevarad kompetens hos kraftföretagen och den tillverkande industrin samt att skapa ökad sysselsättning. Propositionens förslag bygger på den s. k. vattenkraftberedningens förslag med vissa förändring </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2825 </div> <div class="block ml_41">30 </div> <div class="block ml_4">ar och kompletteringar. Beredningens förslag till plan omfattar ca 3 TWh medan regeringens förslag omfattar ca 3,8 TWh. Den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften syftar till att vattenkraftsproduktionen under första hälften av 1990-talet skall uppgå till 66 TWh/år. Regeringens förslag innebär vidare att viss utbyggnad föreslås ske i älvsträckor som f. n. är skyddade för utbyggnad enligt riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. Regeringen avser att återkomma med förslag om vissa åtgärder för att stimulera tidigareläggning av renovering av elektrisk och mekanisk utrustning. Riktlinjer för fysisk riksplanering Gällande riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vissa älvsträckor innebär att vissa älvar och älvsträckor är skyddade för utbyggnad. Bl. a. är de sista fyra outbyggda älvarna undantagna från utbyggnad. Senast i vår partimotion angående energipolitiken till innevarande riksmöte (motion 1983/84:911) har understruktis att centern inte kan acceptera en exploatering av dessa älvar. Enligt vår mening bör gällande riktlinjer för den fysiska riksplaneringen i dessa hänseenden ligga fast, och någon utbyggnad av älvsträckor som uppräknas i riksdagsbeslutet 1977 (prop. 1977/78:57, CU 1977/78:9) bör inte ske. Detta innebär att någon utbyggnad av Bure älv inte bör komma i fråga. Regeringens förslag om ändring i vattenlagen 11 kap. 4 § bör därför avslås. 1981 års energipolitiska beslut Enligt gällande energipolitiska riktlinjer skall vattenkraften i början av 1990-talet svara för 66 TWh/år av elproduktionen. Denna målsättning bör såsom föreslås i propositionen ligga fast. F. n. bedöms vattenkraftens produktionskapacitet vara ca 63,5—64 TWh. Det krävs således en faktiskt uppbyggnad om 2—2,5 TWh för att den fastlagda målsättningen skall uppnås. Målsättningen att vattenkraften under första hälften av 1990-talet skall svara för en produktion av 66 TWh/år bör enligt vår mening gälla även i fortsättningen. Detta innebär att ytterligare ca 2—2,5 TWh krävs i ökad produktionskapacitet för att uppsatta mål skall nås. Vattenkraftberedningens förslag Vattenkraftberedningen föreslår att ytterligare 2,5 TWh vattenkraft per år byggs ut samt presenterar en plan för utbyggnad omfattande 3,0 TWh. Motivet för att ange en marginal om ca 0,5 TWh är bl. a. att utbyggnadspotentialen bör vara något större än den utbyggnad som faktiskt kan beräk </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2825 </div> <div class="block ml_41">31 </div> <div class="block ml_4">nas bli genomförd. Utgångspunkten för de projekt som föreslås är att de bedömts kunna genomföras till en ekonomiskt rimlig kostnad — dvs. den specifika anläggningskostnaden får inte överstiga 3 kr./kWh. Förslaget omfattar ett hundratal projekt. Till detta skall läggas en viss utbyggnad av minikraftverk som beräknas ge ett tillskott på 200 GWh. Förslaget har vidare indelats i olika klasser med hänsyn till i vilken grad projekten är kontroversiella. Om- och tillbyggnader (klass 0) och klass A-projekt anses av beredningen vara relativt okontroversiella. Sammantaget bedöms dessa projekt kunna ge ett tillskott om 1 180 GWh. Klass B, dvs. projekt som anses ha en mer betydande inverkan, beräknas ge ett tillskott på 1 704 GWh. I beredningens förslag har även medtagits ett projekt — Bureälven — som förutsätter ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen (klass C). Projektet beräknas ge ca 20 GWh. De mer okontroversiella projekten inkl. minikraftverken beräknas sålunda ge ett tillskott på ca 1 380 GWh medan projekt av mer miljöstörande karaktär beräknas ge ett tillskott på ca 1 724 GWh. Beredningens förslag om en utbyggnad på 2,5 TWh beräknas ge ett sysselsättningstillskott på 8 000—9 000 årsverken under en tioårsperiod. Huvuddelen av sysselsättningstillfällena bedöms uppkomma i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Plan för vattenkraftsutbyggnad Propositionens förslag utgår — som ovan nämnts — från vattenkraftberedningens förslag. Föredraganden bedömer dock de angivna projekten ej vara tillräckliga för att uppnå den uppsatta målsättningen om 66 TWh/ år. I propositionen föreslås därför en plan om 3,8 TWh. Föredraganden avser att senare återkomma med förslag om kompletterande projekt för att uppnå en utbyggnadspotential om 3,8 TWh. Det finns ingen anledning att lägga fast en plan för vattenkraftsutbyggnad utöver det förslag som vattenkraftberedningen lämnat. Beredningens förslag till plan innehåller enligt vår mening en tillräcklig marginal för att målsättningen om 66 TWh/år skall kunna nås. Det är väl känt att utbyggnad av älvar och älvsträckor kan leda till intressekonflikter. Med hänsyn till det bör man peka ut så få projekt i älvar och älvsträckor som möjligt, vilka är fria för prövning och ej skyddade mot utbyggnad men där ingreppen kan innebära betydande miljöproblem. Vårt förslag innebär att ca 0,6 TWh av de beredningen föreslagit nu inte behöver byggas ut. Det är viktigt att dessa undantag blir de miljömässigt mest kontroversiella, exempelvis Ammeråns överledning m. fl. projekt. Detta innebär enligt vår mening att propositionens begäran om godkännande av plan som omfattar 3,8 TWh ej bör medges, utan riktlinjerna för den framtida vattenkraftsutbyggnaden bör endast omfatta en plan om ca 3,0 TWh och utgå från vattenkraftberedningens förslag. Någon ytterligare </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2825 </div> <div class="block ml_40">32 </div> <div class="block ml_4">studie och remissbehandling av tänkbara projekt i syfte att åstadkomma en ytterligare utbyggnadspotential om knappt 1 TWh bör därför inte komma i fråga. Effektiviseringar, byggande av minikraftverk och okontroversiella utbyggnader anges i planen till nära 1,4 TWh. Enligt vår mening bör så stor andel som möjligt av den tillkommande vattenkraftsproduktionen ske genom effektiviseringar och upprustning av befintliga kraftverk och byggande av minivattenkraftverk. Det bör vara möjligt att — med ett förbättrat stödsystem — åtminstone få till stånd en ökad vattenkraftsproduktion om 1,5 TWh genom effektiviseringar och byggande av minikraftverk. Detta innebär att ytterligare en knapp TWh behövs för att uppsatt mål skall nås och bättre möjligheter skall ges att undvika projekt med stor miljöstörande inverkan. Vi vill från centerns sida i detta sammanhang understryka att tillkommande vattenkraftsutbyggnad sker på ett mer miljövänligt sätt än tidigare. En traditionell exploatering av älvar och älvsträckar innebär svåra ingrepp i naturen och bör undvikas. Det bör därför noggrant prövas vilka möjligheter som finns att öka vattenkraftens produktionskapacitet genom t. ex. s. k. strömkraftverk i syfte att undvika en mer traditionell exploatering. Enligt vår mening bör därför riksdagen hos regeringen begära att den frågan snarast belyses och att en redovisning lämnas i samband med att EK 81 presenterar sina förslag. Stöd till investeringar i små vattenkraftverk, effektiviseringar, upprustning, ombyggnad m. m. av vattenkraftverk Från centerpartihåll har i annat sammanhang påtalats vikten av att stöd till byggande av små vattenkraftverk förbättras. F. n. utgår stöd till investeringar i små vattenkraftverk med 15% av investeringskostnaden som beställs under 1984. Stödet avser kraftverk mellan 100 och 1 500 KWh. Stöd bör enligt vår mening även kunna utgå till anläggningar med en effekt som understiger 100 KWh efter särskild prövning. Det krävs enligt vår mening att lånens löptid är lika långa som kraftverkens normala livslängd och ges med en förmånlig ränta. Det bör vara annuitetslån och därutöver bör finnas en möjlighet att under de fem första åren delvis lägga räntan till låneskulden. Därutöver kan även övervägas om inte vissa bidrag bör finnas för normala projekterings- och tillståndskostnader. Vi förutsätter att förslag med denna inriktning presenteras i samband med kommande energipolitiska beslut. Vattenkraftsskatten Vi vill inledningsvis understryka att vi inte har något att erinra mot att investeringsfonderna till och med 1990 får utnyttjas för ny- och ombygg </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2825 </div> <div class="block ml_41">33 </div> <div class="block ml_4">nader i vattenkraftverk. Det torde dock inte vara tillräckligt för att få till stånd den eftersträvade utbyggnaden och upprustningen. Från centerpartihåll har vid flera tillfällen påtalats de negativa effekter som den nuvarande utformningen av den s. k. vattenkraftsskatten har. Bl. a. har skattens utformning inneburit att vattenkraftsproducerad billig el i stor omfattning under 1983 importerats från Norge i stället för att inhemska produktionsmöjligheter utnyttjas. Enligt vår mening bör vattenkraftsskatten tas ut på ett mer flexibelt sätt så att inte exempelvis nyinvesteringar i vattenkraft förhindras. En tänkbar princip är att helt avskrivna vattenkraftverk betalar full skatt. Vid nyinvesteringar bör skatten kunna reduceras förslagsvis med ett belopp motsvarande 2 % av ej avskrivna investeringar. Endast avskrivningar som genomförts under den senaste tioårsperioden bör beaktas. Detta innebär att skattefrihet uppnås när den oavskrivna investeringen uppgår till 1 kr./ TWh. För nyanläggningar är vanligen kostnaden ca 2 kr./KWh. Ett sådant system skulle ge avsevärd stimulans för såväl nyanläggningar som omfattande reinvesteringar. Ett ökat stöd till reinvesteringar är av stor betydelse eftersom detta bör minska trycket på att få i gång nya projekt med en negativ påverkan på miljön. Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag av denna innebörd. Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi 1. att riksdagen, med avslag på proposition 1983/84:160, i denna del godkänner de riktlinjer för den framtida vattenkraftsutbyggnaden som redovisats i motionen, 2. att riksdagen beslutar avslå propositionens 1983/84:160 förslag om ändring i 11 kap. 4 § vattenlagen samt uttalar att gällande riktlinjer för den fysiska riksplaneringen skall ligga fast, 3. att riksdagen som sin mening ger till känna vad som i motionen anförts om stöd till investeringar i små vattenkraftverk m. m., 4. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om förslag avseende vattenkraftsskatten enligt de principer som redovisas i motionen. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2825 </div> <div class="block ml_4">Stockholm den 13 april 1984 KARIN SÖDER BERTIL JONASSON (c) KARL BOO (c) EINAR LARSSON (c) GUNNEL JONÄNG (c) KJELL A. MATTSSON (c) BERTIL FISKESJÖ (c) BRITTA HAMMARBACKEN (c) GUNNAR BJÖRK (c) i Gävle </div> <div class="block ml_24">OLOF JOHANSSON (c) RUNE GUSTAVSSON (c) ANDERS DAHLGREN (c) TAGE SUNDKVIST (c) NILS G. ÅSLING (c) ARNE FRANSSON (c) GUNILLA ANDRÉ (c) </div> </div> </div> 0 BERTIL JONASSON c 1 undertecknare 0 KARL BOO c 2 undertecknare 0 EINAR LARSSON c 3 undertecknare 0 GUNNEL JONÄNG c 4 undertecknare 0 KJELL A. MATTSSON c 5 undertecknare 0 BERTIL FISKESJÖ c 6 undertecknare 0 BRITTA HAMMARBACKEN c 7 undertecknare 0 GUNNAR BJÖRK c 8 undertecknare 0 OLOF JOHANSSON c 9 undertecknare 0 RUNE GUSTAVSSON c 10 undertecknare 0 ANDERS DAHLGREN c 11 undertecknare 0 TAGE SUNDKVIST c 12 undertecknare 0 NILS G. ÅSLING c 13 undertecknare 0 ARNE FRANSSON c 14 undertecknare 0 GUNILLA ANDRÉ c 15 undertecknare G7022825 Karin Söder m. fl. mot_198384__2825.pdf 173795 pdf Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160) https://data.riksdagen.se/fil/6423EF62-9DD4-4C71-B697-20096D6DD70A