<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073839</hangar_id>
 <dok_id>G7022816</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2816</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2816 Egon Jacobsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2816</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:04:48</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)</titel>
 <subtitel>Egon Jacobsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022816/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022816</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022816</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2816&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egon Jacobsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 regeringens proposition 1983/84:160 läggs fram förslag till en plan för&lt;br /&gt; 
utbyggnad av vattenkraften till 66 TWh/år. Planen bygger delvis på förslag&lt;br /&gt; 
som framförts av vattenkraftberedningen (SOU 1983:49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås en utbyggnad med 3,8 TWh mot av vattenkraftberedningen&lt;br /&gt;
föreslagna 2,5 TWh. Betydande osäkerhet råder beträffande&lt;br /&gt; 
aktuell vattenkraftsproduktion. Enligt SMHI, som får anses ha den största&lt;br /&gt; 
sakkunskapen vad gäller mätningar det här är fråga om, har konstaterats&lt;br /&gt; 
i gjorda undersökningar, att med befintlig och lovgiven utbyggnad årsproduktionen&lt;br /&gt;
är 66 TWh. Kraftindustrin som använt sig av andra tidsperioder&lt;br /&gt; 
för sina mätningar har av förklarliga skäl kommit fram till andra slutsatser.&lt;br /&gt; 
Vattenkraftberedningen har utgått från riksdagens beslut om en ytterligare&lt;br /&gt; 
utbyggnad av vattenkraften med 5 TWh och att det återstår 2,5 TWh för att&lt;br /&gt; 
uppnå detta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 planen redovisas ett antal projekt som regeringen föreslår riksdagen&lt;br /&gt; 
skall bli föremål för utbyggnad och effektivisering. Om utbyggnad sker&lt;br /&gt; 
efter ett riksdagsbeslut är mycket osäkert. Varje vattenkraftsprojekt skall&lt;br /&gt; 
prövas enligt vattenlagen av vattendomstol och regering. Planen får därför&lt;br /&gt; 
mera uppfattas som en översiktlig bedömning av tänkbara projekt än ett&lt;br /&gt; 
absolut och definitivt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde därutöver vara tveksamt att föreslå utbyggnad av små och&lt;br /&gt; 
orörda älvar. I första hand bör inriktningen vara att effektivisera befintliga&lt;br /&gt; 
anläggningar och i andra hand förbereda utbyggnaden av en av de fyra&lt;br /&gt; 
stora orörda älvar som finns kvar. Vi anser att kraftintressenterna haft ett&lt;br /&gt; 
alltför stort inflytande på den nu framtagna planen och att det i framför allt&lt;br /&gt; 
de kontroversiella objekten borde genomföras ytterligare undersökningar&lt;br /&gt; 
av från kraftbolagen oberoende expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan starkt ifrågasättas om det är riksdagens uppgift att till vattendomstol&lt;br /&gt;
och regering göra bedömningar av tänkbara utbyggnadsprojekt.&lt;br /&gt; 
Detta har i olika sammanhang framhållits av såväl civil- som näringsutskotten&lt;br /&gt;
vid tidigare behandling av hithörande frågor. I CU:s betänkande&lt;br /&gt; 
nr 1979/80:5 (s. 11) framhölls följande:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Utskottet noterar i detta sammanhang till en början att frågan om ett&lt;br /&gt; 
företags tillåtlighet från allmänna planeringssynpunkter faller under regeringens&lt;br /&gt;
bedömning även i de fall där riksdagen inte undantagit en viss&lt;br /&gt; 
älvsträcka. Vattenlagens grundläggande tillåtlighetsregler som sådana påverkas&lt;br /&gt;
inte av riksdagens bedömningar av riktlinjerna. Inte heller restriktiviteten&lt;br /&gt;
i grunderna för tillämpning av dispensregeln påverkas av riksdagens&lt;br /&gt;
energipolitiska eller planeringsmässiga riktlinjer. Riktlinjer för energipolitiken&lt;br /&gt;
kan emellertid — sedan de godkänts av riksdagen — indirekt&lt;br /&gt; 
påverka regeringens bedömning av om ett företag är av synnerlig betydelse&lt;br /&gt; 
från energisynpunkt. Riktlinjer för energipolitiken eller för den fysiska&lt;br /&gt; 
riksplaneringen får emellertid inte leda till en faktisk urholkning av vattenlagens&lt;br /&gt;
tillåtlighetsregler — tillämpningen av dispensregeln begränsas fortfarande&lt;br /&gt;
av den restriktiva utformningen av denna samt de till regeln&lt;br /&gt; 
knutna lagmotiven. Det kan också sättas i fråga om redovisningar i en&lt;br /&gt; 
energibalans av hittills använd konstruktion kan tas till självständig utgångspunkt&lt;br /&gt;
för tillämpning av vattenlagens regler inklusive dispensregeln.&lt;br /&gt; 
De verkliga tillskottsmöjligheterna bestäms, förutom av bedömningar av&lt;br /&gt; 
vad som är tekniskt möjligt, genom de restriktioner som ges i den fysiska&lt;br /&gt; 
riksplaneringen (se NU 1975/30 s. 57) och vattenlagens regler inklusive&lt;br /&gt; 
dispensregeln. Energibalansernas innehåll i denna del är sålunda endast&lt;br /&gt; 
en slutsats, dragen utifrån dessa grunder. Det kan då inte vara följdriktigt&lt;br /&gt; 
att utgå från denna slutsats för att motsatt väg skapa regler för tillämpning&lt;br /&gt; 
av slutsatsens grunder: planeringsriktlinjerna och vattenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattendomstolen och regeringen torde få anses ha större kompetens och&lt;br /&gt; 
möjligheter att i detalj pröva varje enskilt utbyggnadsproejkt än vad riksdagen&lt;br /&gt;
har. Riksdagens uppgift bör därför, enligt vår mening, vara att&lt;br /&gt; 
besluta om vilka älvar och älvsträckor som skall vara undantagna prövning&lt;br /&gt;
enligt vattenlagen och få förbli orörda vattendrag även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så har skett tidigare och vår motion bygger fortsättningsvis på ett sådant&lt;br /&gt; 
synsätt. Vi föreslår därför att Ammerån i sin helhet skall ingå i vattenlagen&lt;br /&gt; 
11 kap. 1 § 4 b som vattendrag som undantags från framtida utbyggnad.&lt;br /&gt; 
Samma gäller för Nedre Långan och Meåforsen. Då andra motioner&lt;br /&gt; 
upptar krav om dessa älvsträckors intagande i vattenlagen har vi avstått&lt;br /&gt; 
från att framställa krav i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammerån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammerån ovan Överammer är i dag intagen i vattenlagen medan dess&lt;br /&gt; 
nedre del, 17 km av älven, Överammer-Ammer, inte är medtagen. Skälen&lt;br /&gt; 
för att ån i sin helhet skall besvaras är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ammerån är numera del enda helt orörda vattendraget i Mellannorrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bevarandevärdet&lt;br /&gt; 
Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den Sehlstedska utredningen klassade Ammerån i högsta skyddsklass&lt;br /&gt; 
med bevarandevärde 4. Klassificeringen avsåg såväl vetenskaplig naturvårdssynpunkt,&lt;br /&gt;
rekreationssynpunkt som kulturminnesvårdssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Fisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammerån har i den fysiska riksplaneringen klassflcierats som riksintressant&lt;br /&gt;
för fritidsfisket. I denna bedömning har sedermera olika remissinstanser&lt;br /&gt;
instämt. Ån erbjuder ett av Sveriges förnämsta harrfisken. Ammeråns&lt;br /&gt; 
nedre del bidrar dessutom till att skapa ett bra fiske i Hammarforsens&lt;br /&gt; 
kraftmagasin, då Ammerån ersätter de överdämda reproduktionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekologiska systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammeråns ekologiska system har av många forskare beskrivits som&lt;br /&gt; 
omistligt. Statens naturvårdsverk har gjort flera undersökningar som bekräftar&lt;br /&gt;
detta påstående. Älvdalarnas vetenskapliga värden har dokumenterats&lt;br /&gt;
genom undersökningar av professor Hugo Sjöörs, Uppsala universitet&lt;br /&gt;
(botanik), professor Åke Sundberg, Uppsala universitet (geovetenskaplig&lt;br /&gt;
naturvård), fiskeriintendenten Sten Berg, Härnösand (fiskeribiologi)&lt;br /&gt;
och fil. lic. Jan Höijer, statens naturvårdsverk (zoologi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De geovetenskapliga bedömningarna har omfattat älvavsnittens kvalitet&lt;br /&gt; 
från vetenskaplig synpunkt, betydelse för samhället i övrigt och känsligheten&lt;br /&gt;
för påverkan vid olika ingrepp. Som särskilt värdefulla områden&lt;br /&gt; 
från geovetenskaplig synpunkt anges Ammerån, Åreälven och StorånDammån&lt;br /&gt;
i Indalsälvens vattensystem samt Klarälvens meanderlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på ekologisk mångfald har utgjort grundval för de botaniska&lt;br /&gt; 
värdeomdömena. De älvsträckor som angetts vara mest skyddsvärda från&lt;br /&gt; 
botanisk synpunkt är Ammerån, Åreälven, Sölvbackasträckan i Ljungan,&lt;br /&gt; 
sträckan från Hedeviken till Linsellsborren i Ljusnan, Hällaområdet, Bysjön&lt;br /&gt;
i Västerdalälven och nedre Dalälven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskilt angelägna skyddsobjekt från zoologisk synpunkt anges&lt;br /&gt; 
Ammerån och Åreälven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den fiskeribiologiska undersökningen anges Ammerån, Åreälven och&lt;br /&gt; 
Hällaområdet som mest värdefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen av liv är i Ammerån lika stort som ett korallrev i de varma&lt;br /&gt; 
haven. En enda ha i forsarna producerar två ton liv varje år, det mesta i&lt;br /&gt; 
form av växter och småkryp men också 200 kg fisk. Den numera utrotningshotade&lt;br /&gt;
flodpärlmusslan lever i Ammerån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt land gör stora ansträngningar för att komma till rätta med de allt&lt;br /&gt; 
allvarligare försurningsproblemen. Regeringen har också tagit initiativ för&lt;br /&gt; 
att åstadkomma breda internationella lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurningsproblemen har också nått Norrland och undersökningar&lt;br /&gt; 
har visat att områden i närheten av kustindustrierna fått ett allt surare&lt;br /&gt; 
vatten. Ammerån har konstaterats utgöra ett av de få vattendrag som helt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;motstått försurning. Dess höga motståndskraft beror på att ån kommer&lt;br /&gt; 
ifrån ett så omfattande kalkområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt limnolog Staffan Holmgren är Ammerån ett av yttterst få vattendrag&lt;br /&gt;
som även i framtiden kan motstå försurning. Detta innebär att ån&lt;br /&gt; 
ökar i betydelse inte bara för Ragunda kommun och Jämtlands län utan&lt;br /&gt; 
som en viktig naturresurs för hela vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holmgrens undersökningar har visat att Ammerån har det högsta&lt;br /&gt; 
pH-värdet av alla strömmande vatten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som förespråkat en överledning av Ammerån har hävdat att överledningen&lt;br /&gt;
behövs för effektiviseringen av befintliga kraftverk i Indalsälven&lt;br /&gt; 
och att därmed överledningen skulle innebära en garanti för sysselsättning&lt;br /&gt; 
i Ragunda kommun. Vi anser att berörda kraftbolag kan åläggas utföra&lt;br /&gt; 
dessa effektiviseringar utan överledning och därmed skapa den sysselsättning&lt;br /&gt;
som utlovas i propositionen. I ett längre perspektiv torde Ammerån&lt;br /&gt; 
vara Ragunda kommuns största resurs för en utveckling av turism och&lt;br /&gt; 
rekreation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har redan gjort betydande satsningar på turism och då det&lt;br /&gt; 
får anses troligt att intresset för fritidsfisket kommer att öka även i framtiden&lt;br /&gt;
kommer Ammerån att utgöra en omistlig resurs för att garantera en&lt;br /&gt; 
mera permanent sysselsättning med avseende på turism och rekreation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn till lokala opinioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tidigare behandling i riksdagen av kontroversiella utbyggnadsprojekt&lt;br /&gt;
har framhållits att stor hänsyn skall tas till lokala opinioner. Vad avser&lt;br /&gt; 
den aktuella älvsträckan Överammer-Ammer (17 km) är opinionen kompakt&lt;br /&gt;
emot att projektet kommer till genomförande. Att företa ingrepp i en&lt;br /&gt; 
orörd miljö som av de boende i områdena uppfattas som kränkande kan&lt;br /&gt; 
inte anses stå i överensstämmelse med vad som tidigare uttalats från&lt;br /&gt; 
riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser och andra som avstyrkt ingrepp i&lt;br /&gt; 
Ammerån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sehlstedtska utredningen, naturvårdsverket, växtbiologiska institutionen&lt;br /&gt;
i Uppsala, Sveriges geologiska undersökningar, Ammerågruppen,&lt;br /&gt; 
SSU-distriktet i Jämtlands län, Ragunda kommun, vänsterpartiet kommunisterna,&lt;br /&gt;
folkpartiet och centerpartiet i Jämtlands län, Älvräddarnas samorganisation,&lt;br /&gt;
biolog Kurt Lofterud, limnolog Staffan Holmgren, Jämtlands-Härjedalens&lt;br /&gt;
Naturvårdsförbund, socialdemokratiska föreningen i&lt;br /&gt; 
Överammer, Ammers byförening, Hammerdals socialdemokratiska organisationer,&lt;br /&gt;
Strömsunds kommun, fiskenämnden i Jämtlands län, länssty&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2816&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;reisen i Jämtlands län (tjäntemännen), Ragunda naturvårdsförening och&lt;br /&gt; 
Svenska byggnadsarbetareförbundets sektion 14 i Krokom.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vi förutsätter att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att Ammerån i sin helhet upptas i den&lt;br /&gt; 
uppräkning av älvar och älvsträckor som görs i 11 kap. 1 § 4 b&lt;br /&gt; 
vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i övrigt anförts i motionen om att Ammerån bör undantas&lt;br /&gt;
från ingrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 april 1984&lt;br /&gt; 
EGON JACOBSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KURT OVE JOHANSSON (s) SVEN LUNDBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS PETTERSSON (s) BENGT SILFVERSTRAND (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Helsingborg&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2814-2829&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EGON JACOBSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KURT OVE JOHANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN LUNDBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS PETTERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT SILFVERSTRAND</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022816</dok_id>
<subtitel>Egon Jacobsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2816.pdf</filnamn>
<filstorlek>121603</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F6939F7B-4C1E-4252-ACFD-C66FF9DB3194</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>