3073838G70228151983/842815motmotMotion 1983/84:2815 Birgitta HambraeusMotionMotion281501984-04-12 00:00:002014-10-13 16:04:472014-10-13 00:00:00Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)Birgitta Hambraeushtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022815/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022815https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022815
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1983/84:2815</p>
<p>Birgitta Hambraeus</p>
<p>Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)</p>
<p>De skäl som regeringen anför för att bygga ut kontroversiella vattenkraftverk<br />
är enligt min åsikt inte hållbara. På s. 10 i propositionen sägs att<br />
den nuvarande låga takten i vattenkraftsutbyggnaden ”är oroande med<br />
hänsyn till bl. a. handlingsfriheten vid kärnkraftens avveckling”.</p>
<p>I en artikel i Svenska Dagbladet den 5 april hävdar energiministern att<br />
vi är tvungna att visa mod och bygga ut vattenkraft mot folkets vilja om vi<br />
menar allvar med besluten om kärnkraftavvecklingen och vill motverka<br />
försurningen. Vi skall alltså bibringas den föreställningen att om vi inte vill<br />
offra oersättliga naturvärden så tvingas vi fortsätta med kärnkraften. Detta<br />
är en alltigenom falsk problemställning.</p>
<p>Man vill få oss att tro att det inte skulle vara möjligt att anpassa vår<br />
energianvändning till vad som är möjligt att producera utan att förstöra<br />
miljön och hota kommande generationer.</p>
<p>Sanningen är den att det är de som vill att vi skall köpa alltmer elektricitet,<br />
därför att de vill sälja den, som fortfarande är de dominerande<br />
rådgivarna i energipolitiken. Trots de senaste årtiondenas erfarenheter av<br />
alltför uppblåsta prognoser, fortsätter man hota oss med umbäranden om<br />
man inte får producera så mycket el som möjligt. Det är sorgligt att inte vår<br />
energiminister genomskådat detta. Hon har visat mod och vilja att handla<br />
så att linje 2 i folkomröstningen skall framstå som ett trovärdigt av veck lingsalternativ.<br />
Jag tror att hennes strävan är ärlig. Men det är nödvändigt<br />
att de kunniga personer på området energieffektivisering och bättre energianvändning<br />
som också finns i landet får ett dominerande inflytande på<br />
energipolitikens område.</p>
<p>Riksdagsbeslutet 1975 om 66 TWh vattenkraftsel/år baserades på lägesrapporten<br />
”Vattenkraft och miljö 2” som räknade med att det skulle vara<br />
möjligt att få sammanlagt mellan 65 och 67 TWh vattenkraftsel per år med<br />
nya utbyggnader som förorsakar endast obetydliga eller måttliga skador<br />
(SOU 1983:49 s. 20). Vid detta riksdagsbeslut hävdades att Sverige nu slog<br />
in på en djärv väg när riksdagsmajoriteten hoppades att genom en stor<br />
ansträngning kunna minska ökningstakten i energianvändningen till bara<br />
plus 2 % per år och elanvändningen till bara plus 6 % per år. Hade denna<br />
prognos, som alltså utgav sig för att vara extremt snål, uppfyllts skulle vi<br />
nästa år ha 159 TWh el i systemet mot 100 TWh 1982. Det är inte troligt att<br />
"behovet" av el kommer att öka så kraftigt på dessa tre år. Däremot kan<br />
"efterfrågan"mycket väl komma att bli så stor helt enkelt därför att all den<br />
el som produceras också kommer att säljas. Vattenfall har redan gått ut</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2815</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>med priser som man lovar skall vara stabila i 5 år och som är anpassade till<br />
önskemålet att få avsättning för all ny kärnkraftsel. 1983 ökade elanvändningen<br />
med 13 %. Den hade krupit upp med ett par procent per år under<br />
en lång tid, ungefär så som centern räknat med i sin energibalans. De 13<br />
procenten visar mer på framgångsrika försäljningsmetoder än på att ett<br />
spontant behov uppstod.</p>
<p>Och under tiden växer flisbergen och skogsvården fördyras därför att<br />
det inte finns avsättning för skogsenergi. Framsynta kommuner som Mora<br />
får svårigheter att sälja förädlad biomassa, därför att det är alltför trångt<br />
på energimarknaden. Och risken är stor att intresset för energihushållning<br />
svalnar, både hos allmänheten och hos den del av näringslivet som skulle<br />
kunna producera effektivare utrustning där man fick mer nytta av den<br />
energi man köpte. IVA har visat att vi skulle kunna få stora framgångar på<br />
exportmarknaden med sådan framsynt energieffektiv teknik. Energiupphandlingsdelegationen<br />
försöker stimulera sådana produkter. Men mot det<br />
stora utbudet av el kämpar man i hård motvind.</p>
<p>Bland de vattenkraftverk som regeringen nu vill släppa fria för prövning<br />
finns åtskilliga som inte möter motstånd. Så har t. ex. min egen kommun<br />
Orsa i stor enighet i kommunfullmäktige beslutat söka koncessionsnämndens<br />
tillstånd att i samarbete med Stora Kopparberg få bygga ut nedre<br />
Oreälven. Uppskattningsvis rör det sig om ca 1 TWh/är som man skulle<br />
kunna få från de kraftverk som nu möter starkt motstånd. Det är orimligt<br />
att orsaka så mycket sorg och bekymmer för så litet el. Några hundratal<br />
lagom stora vindkraftverk skulle t. ex. ge lika mycket.</p>
<p>10 TWh vind-el finns i balansen. Varför inte lite till? Om vi inte finner<br />
något ännu bättre.</p>
<p>Energiministern anför sysselsättningskäl för utbyggnaden. Frånsett att<br />
det alltid är orimligt att förstöra miljö för att hålla sig sysselsatt skapas fler<br />
och framför allt uthålligare arbeten om man tar till vara skogsenergin i<br />
stället.</p>
<p>Vidare menar energiministern att det är viktigt att uppehålla kompetensen<br />
hos kraftföretagen och den tillverkande industrin. I långa loppet måste<br />
den kompetensen upprätthållas genom export till länder som knappast<br />
ännu börjat använda sina vattenkrafttillgångar och där utbyggnad är<br />
miljömässigt försvarbar. När vi tagit i anspråk det som miljömässigt kan<br />
tillåtas, då får vi räkna med att detta yrke inte längre behövs. Nya tekniker<br />
kommer att ersätta de gamla. De tekniska högskolorna kommer kanske att<br />
inrätta linjer i väg- vatten- och vindbyggnad.</p>
<p>Det finns ingen anledning att forcera utbyggnaden av vattenkraften.<br />
Regeringens proposition bör därför avslås.</p>
<p style="margin-left:32px;">Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer jag<br />
att riksdagen måtte besluta att avslå proposition 1983/84:160.</p>
<p>Stockholm den 12 april 1984</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BIRGITTA HAMBRAEUS (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0BIRGITTA HAMBRAEUSc1undertecknareG7022815Birgitta Hambraeusmot_198384__2815.pdf75568pdfFortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)https://data.riksdagen.se/fil/B854C68D-57DF-4449-9694-F72E444DF1DE