3073836G70228131983/842813motmotMotion 1983/84:2813 Rolf Dahlberg m. fl.MotionMotion281301984-04-13 00:00:002014-10-13 16:04:462014-10-13 00:00:00Vissa kolfrågor (prop. 1983/84:158)Rolf Dahlberg m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022813/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022813https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022813
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1983/84:2813</p>
<p>Rolf Dahlberg m. fl.</p>
<p>Vissa kolfrågor (prop. 1983/84:158)</p>
<p>Regeringen har samtidigt presenterat två propositioner som anger riktlinjerna<br />
för betydande delar av framtida svenska energiinvesteringar. Eftersom<br />
de två propositionerna har gemensamma beröringspunkter har vi<br />
valt att behandla dem i ett sammanhang.</p>
<p>Frågan om ökad förbränning av kol måste i första hand ses i perspektivet<br />
av vår tids största miljöproblem — luftföroreningarna. Tyvärr återfinns<br />
inte detta synsätt i propositionen om kol. 1 denna har regeringen<br />
presenterat riktlinjer endast för svavelutsläpp och har inte närmare berört<br />
andra föroreningar, som t. ex. kväveoxider, trots att även dessa utgör ett<br />
allvarligt miljöhot. Vi föreslår i motionen mer långtgående miljökrav än<br />
dem regeringen presenterat. Beträffande regeringens förslag till utbyggnad<br />
av vattenkraften följer detta i huvudsak de bedömningar vi moderater<br />
tidigare gjort.</p>
<p>Kol</p>
<p>Riksdagen ställde sig 1981 positiv till ökad användning av kol. Tre skäl<br />
låg bakom ställningstagandet: 1) Det var angeläget att minska det tidigare<br />
mycket starka oljeberoendet, 2) kolfyndigheter utgör världens största utnyttjbara<br />
energiresurs, 3) förbränning av kol i nya anläggningar kan innebära<br />
miljöförbättringar jämfört med fortsatt oljeförbränning i äldre<br />
anläggningar.</p>
<p>Från vår sida har vi hela tiden varit medvetna om att mycket besvärliga<br />
miljöproblem kan uppstå vid förbränning av fossila bränslen i allmänhet<br />
och av kol i synnerhet. Detta var också ett av de avgörande motiven för att<br />
vi har förordat kärnenergi. Det har för oss dessutom tett sig naturligt att<br />
miljökraven skärps efter hand som ny förbrännings- och reningsteknik<br />
utvecklas.</p>
<p>1 hela den industrialiserade världen riktas i dag uppmärksamheten mot<br />
de omfattande skogsskador som uppkommit på olika håll. Det inger stark<br />
oro när stora skogsområden i Mellaneuropa skadats så allvarligt att hela<br />
skogar dödats. Dessa skador har givit sig till känna under loppet av bara<br />
ett fåtal år. Vi har i Sverige sedan början av 1970-talet blivit alltmer<br />
medvetna om luftföroreningarnas effekter. Försurningen skadar ekologiska<br />
system i våra sjöar. Närmare 20 000 sjöar uppvisar nu skador. I dag vet<br />
vi att inte bara sjöar skadas. Många tecken tyder också på att luftföroreningar<br />
direkt skadar levande organismer. Från åtskilliga delar av landet<br />
finns mycket oroväckande rapporter om skadade skogsbestånd. Torra<br />
döda träd börjar bli en vanlig och skrämmande syn även i Sverige.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2813</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1976 infördes bestämmelser i syfte att nedbringa svavelutsläppen. Regeringen<br />
har nu lagt förslag till nya riktlinjer för svavelemission. Situationen<br />
har emellertid väsentligt förändrats under det senaste året. Flera<br />
forskningsrapporter har påvisat att inte endast svaveldioxid utan även<br />
andra ämnen, främst kväveoxider, spelar en väsentlig roll för de skogsskador<br />
som uppstått.</p>
<p>Det har tidigare varit en naturlig önskan att nedbringa svavelutsläppen<br />
genom att minska oljeförbränningen i äldre anläggningar och att ersätta<br />
dessa med kolförbränning i nya anläggningar med skärpta krav från<br />
svavelemissionssynpunkt. Emellertid kan kolförbränning normalt förväntas<br />
leda till högre utsläpp av kväveoxider räknat per energienhet. Därför<br />
måste nu åtgärder vidtas som minskar såväl svavel- som kväveutsläppen.</p>
<p>I propositionen förutsäger regeringen att kolanvändningen 1990 kommer<br />
att bli 3—4 miljoner ton. Detta är visserligen mindre än vad som<br />
förutspåddes i 1981 års energibeslut, men bör jämföras med förbrukningen<br />
1983 som uppgick till ca 1,2 miljoner ton. Detta innebär att regeringen<br />
förutser att kolförbränningen kan komma att tredubblas under de närmast<br />
kommande åren.</p>
<p>Miljökraven för kolanvändning måste skärpas. Regeringen har föreslagit<br />
att som riktlinje för svavelutsläpp från nytillkommande större anläggningar,<br />
dvs. anläggningar med ett årligt utsläpp över 400 ton svavel, skall<br />
gälla ett intervall på 0,05—0,10 g svavel/MJ. Vi menar för vår del att det<br />
bara leder till tvetydigheter att fastställa ett intervall som riktvärde. Enligt<br />
vår mening bör riktvärdet t. v. sättas till 0,05 g svavel/MJ. Tillgänglig<br />
teknik visar att det kan bli möjligt att nå ännu lägre värden. Vid koncessionsnämndens<br />
behandling bör denna ta hänsyn till de problem av temporär<br />
karaktär som kan uppstå vid intrimning av nya anläggningar. Regeringen<br />
har föreslagit en högre nivå för mindre förbränningsanläggningar.<br />
Vi kan inte heller på denna punkt biträda regeringens förslag. Inriktningen<br />
bör vara att samma regler skulle gälla alla nya anläggningar för<br />
kolförbränning.</p>
<p>Med kännedom om kväveoxidernas skadeverkningar är det anmärkningsvärt<br />
att regeringen i sin proposition endast anger riktlinjer för svavelemission.<br />
Visserligen kommer utsläpp av kväveoxider och tungmetaller<br />
att prövas i samband med koncessionsnämndsbehandlingen. Men riksdagen<br />
bör få möjlighet att uttala sig även när det gäller sådana utsläpp. Vi<br />
föreslår därför att regeringen får i uppdrag att skyndsamt sammanställa<br />
tillgängligt vetenskapligt material om kväveoxidernas skadeverkningar<br />
och de tekniska förutsättningarna för att nedbringa kväveoxidemissionen<br />
vid förbränning av fossila bränslen. Regeringen bör därefter snarast lägga<br />
fram förslag till riktlinjer för emission av kväveoxider.</p>
<p>I vår motion 1983/84:47 anförde vi att den av regeringen förordade<br />
skattemässiga favoriseringen av kol i förhållande till olja inte är motiverad.<br />
Enligt vår mening bör energibeskattningen vara likformig, dvs. uttas i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2813</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>förhållande till energiinehållet oavsett energislaget. Beskattningen av kol<br />
bör successivt ökas så att den når en nivå motsvarande beskattningen av<br />
olja.</p>
<p>Vi menar att, med hänsyn till de miljökrav som måste ställas och effekterna<br />
av en energilikformig beskattning, det är realistiskt att endast räkna<br />
med en mindre ökning av kolförbrukningen när de nya riktlinjerna trätt i<br />
kraft.</p>
<p>Om nya anläggningar för kolförbränning skall komma till stånd krävs<br />
ny förbrännings- eller reningsteknik. Inom Sverige sker en omfattande<br />
teknisk utveckling på detta område. Bl. a. har ASEA-STAL och Svenska<br />
Fläktfabriken utvecklat lovande anläggningar. En ytterligare utveckling<br />
av tekniken kan visa sig vara värdefull. Secure-anläggningar bör från<br />
miljösynpunkt kunna vara attraktiva alternativ för värmeproduktion i<br />
större tätorter.</p>
<p>Enligt vår mening bör varje energiform i princip bära sina egna kostnader<br />
även med hänsyn till de miljömässiga kraven. Därför bör statsbidrag<br />
inte utgå för installation av normal utrustning för rökgasrening o. d. men<br />
däremot i viss utsträckning kunna utgå till introduktion av ny renings- eller<br />
förbränningsteknik som väsentligt nedbringar de totala föroreningarna.<br />
Därvid bör man speciellt ta hänsyn till behovet att nedbringa de utsläppta<br />
mängderna inte bara av svavel utan även av andra ämnen, t. ex. kväveoxider.<br />
Regeringen bör utnyttja de befintliga medlen i kol-miljöfonden för<br />
detta ändamål.</p>
<p>Mot denna bakgrund synes det belopp som regeringen bemyndigas<br />
utnyttja för vissa stödåtgärder till miljöförbättrande åtgärder kunna begränsas<br />
till 250 000 000 kr.</p>
<p>Regeringen föreslår ändringar i fastbränslelagen som möjliggör en s. k.<br />
energipolitisk prövning av nya kolförbränningsanläggningar med en effekt<br />
över 500 kW. För att en anläggning skulle erhålla tillstånd måste<br />
denna stå i överensstämmelse med vissa av riksdagen antagna energipolitiska<br />
riktlinjer för introduktion av kol. Uppenbarligen skall regeringen då<br />
få en möjlighet att förbjuda anläggningar på mycket lösliga grunder. Den<br />
föreslagna formen för prövning kommer endast att innebära ett ytterligare<br />
tillskott i mängden av lagar och bestämmelser. Vi menar att kolförbränningsanläggningar<br />
skall bedömas med hänsyn till deras miljömässiga konsekvenser.<br />
Det är enligt vår mening värmeverken eller industrierna själva<br />
som har bäst förmåga att avgöra om kol skall användas, sedan de beaktat<br />
miljökraven. Vi avvisar därför regeringens förslag till ändring av fastbränselagen.</p>
<p>Andra skärpta miljökrav</p>
<p>Nya vetenskapliga resultat och utveckling av ny reningsteknik kan<br />
motivera att miljöreglerna även för existerande anläggningar ändras. Vet</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2813</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>skapen om luftföroreningarnas konsekvenser framtvingar skärpta krav för<br />
existerande fossilbränsleanläggningar. Det är särskilt väsentligt att hänsyn<br />
tas till behovet av minskade utsläpp av kväveoxider. När det gäller äldre<br />
anläggningar kan man inte utan vidare ställa upp nya generella riktlinjer.<br />
Det är dock väsentligt att ny reningsteknik utnyttjas där detta kan ske till<br />
rimliga kostnader. Regeringen redovisar i propositionen de kommuner<br />
som nu uppför koleldade värmeverk. Dessa anläggningar bör, i den mån<br />
detta är möjligt med hänsyn till anläggningarnas grundkonstruktion, anpassas<br />
till de skärpta emissionsreglerna. Regeringen bör återkomma med<br />
förslag till åtgärder för att minska utsläppen från befintliga olje- och<br />
kolförbränningsanläggningar.</p>
<p>Ca två tredjedelar av kväveoxidutsläppen kommer från bilismen. Vi vill<br />
understryka vår positiva inställning till bilismen men samtidigt påpeka<br />
nödvändigheten av att luftföroreningarna från denna källa minskar genom<br />
ny renings- eller förbränningsteknik. Sverige bör vara berett att<br />
ansluta sig till de skärpta krav på avgasrening som EG överväger att införa.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vattenkraft</p>
<p>Den av oss förordade minskade förbränningen av kol i konventionella<br />
anläggningar kommer att öka behovet av elkraft för främst uppvärmningsändamål.<br />
Mot denna bakgrund är det nödvändigt att bygga ut vattenkraften.<br />
Vi vill understryka att folkomröstningen om kärnkraft undanröjt den<br />
uppenbara möjligheten att slå vakt om åtskilliga i sig mycket värdefulla<br />
älvsträckor. Vi vill också framhålla att vid en eventuell avveckling av<br />
kärnkraften kommer rimligtvis inte en enda utbyggnadsvärd älvsträcka,<br />
om än så värdefull, kunna bevaras. Inte heller kan vi då undvika att<br />
uppföra åtskilliga miljöstörande kolkondenskraftverk. De som i dag driver<br />
kravet på att de tolv svenska reaktorerna skall stängas av med början 1997,<br />
utan att ersättas av några andra, tar därför från miljösynpunkt på sig ett<br />
mycket stort ansvar.</p>
<p>Den utbyggnad av vattenkraften som sker för att minska användningen<br />
av fossila bränslen får enligt vår mening inte leda till att de fyra orörda<br />
huvudälvarna exploateras.</p>
<p>Inledningsvis vill vi anföra invändningar mot beslutsordningen beträffande<br />
vattenkraftsutbyggnaden. Enligt vår uppfattning skall riksdagen,<br />
såsom hittills, uttala vilka älvsträckor som skall undantas från exploatering.<br />
Beslut i övriga ärenden skall fattas av vattendomstolarna och regeringen.</p>
<p>Riksdagen har i tidigare beslut utgått från att vattenkraftsproduktionen<br />
under 1990-talet kommer att uppgå till 66 TWh/år. Regeringen har nu<br />
också anslutit sig till den bedömning av behovet av vattenkraftsutbyggnad<br />
som vi gjorde i samband med vattenkraftsberedningens arbete. Vi kan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2813</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>däremot inte utan vidare biträda innehållet i den utbyggnadsplan som<br />
regeringen presenterat.</p>
<p>I propositionen föreslås en utbyggnad i Långan, ett biflöde till Indalsälven<br />
i Jämtland. Långan utgör ett unikt område från såväl natur- som<br />
kultursynpunkt. Längs älven finns ett mycket rikt och intressant växt- och<br />
djurliv. Även från rekreationssynpunkt är den orörda Långandalen mycket<br />
värdefull. En utbyggnad skulle också störa rennäringen. Flertalet remissinstanser<br />
har, liksom vattenkraftsberedningen, förordat att Långan<br />
skall bevaras. Vi ansluter oss till vattenkraftsberedningens förslag att Hårkan,<br />
ett annat biflöde till Indalsälven, i stället bör byggas ut.</p>
<p>Projekten Hylströmmen och Hylsjön har upptagits bland de av regeringen<br />
föreslagna projekten. Hylströmmen i Voxnan utgör ett omvittnat vackert<br />
vattenfall i ett stort skogsområde, som närmast har vildmarkskaraktär.<br />
Området är väsentligt från naturvårds- och rekreationssynpunkt. Vid älven<br />
finns flera ovanliga djurarter, bl. a. utter. Som ett av skälen för utbyggnad<br />
av Hylströmmen och Hylsjön har anförts att vattenregleringen behövs för<br />
att förhindra översvämningar. Mer omfattande översvämningar har inträffat<br />
endast vid några fåtal tillfällen under 1900-talet. Riskerna kan dessutom<br />
med enkla medel minskas.</p>
<p>I stället för utbyggnaden i Hylströmmen förordar vi en utbyggnad vid<br />
Edänge, i Mellanljusnan mellan Ljusdal och Järvsö. Det har sedan 1920<br />
funnits ett kraftverk vid Edeforsen. Enligt kraftbolagens planering skall en<br />
fördämning anläggas där. En utbyggnad av Edänge skulle i formell mening<br />
stå i strid med den fysiska riksplaneringen. Vi anser emellertid att det<br />
finns anledning att göra en förändring i den fysiska riksplanen. Vi menar<br />
att de miljömässiga konsekvenserna av ett nytt kraftverk vid Edänge är<br />
betydligt mindre än den av regeringen föreslagna utbyggnaden i Hylströmmen.</p>
<p>Edängeprojektet är från energisynpunkt betydligt större än Hylströmmen<br />
och Hylsjön. En utbyggnad av Hårkan, av den omfattning som<br />
vattenkraftsberedningen och vi förordar, ger ett lägre energiuttag än en<br />
utbyggnad av Långan. Sammantaget kommer våra förslag att ge ungefär<br />
samma energiuttag som regeringens förslag, men med betydligt mindre<br />
negativa effekter på naturen.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Hemställan vad avser proposition 1983/84:160 finns i följdmotion<br />
(1983/84:2827) till denna motion.</p>
<p>Med stöd av ovanstående hemställer vi</p>
<p style="margin-left:49px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om riktlinjer för svavelemission,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2813</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen beslutar att sorn sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att minska<br />
luftföroreningarna från befintliga anläggningar för fossilbränsleförbränning,</p>
<p style="margin-left:46px;">3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändring i<br />
lagen (1981:599) om utförande av eldningsanläggningar för fast<br />
bränsle,</p>
<p style="margin-left:46px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om användningen av medlen<br />
i kol-miljöfonden,</p>
<p style="margin-left:46px;">5. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att ikläda staten<br />
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till anordningar<br />
för att minska utsläppen av svavel och andra luftföroreningar<br />
vid förbränning av kol om högst 250 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:46px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om bilavgaser.</p>
<p>Stockholm den 13 april 1984</p>
<p>ROLF DAHLBERG (m)</p>
<p>LENNART BLOM (m)</p>
<p>BERTIL DANIELSSON (m)</p>
<p>GÖTE JONSSON (m)</p>
<p>STEN STURE PATERSON (m)</p>
<p>KNUT BILLING (m)</p>
<p>MARGARETA GARD (m)</p>
<p>ERIK OLSSON (m)</p>
<p>JAN-ERIC VIRGIN (m)</p>
<p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)</p>
<p>ERIK HOVHAMMAR (m)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>PER-RICHARD MOLÉN (m)<br />
NIC GRÖNVALL (m)</p>
<p>KARL BJÖRZÉN (m)</p>
<p>STEN SVENSSON (m)</p>
<p>PER WESTERBERG (m)</p>
<p>LARS AHLSTRÖM (m)</p>
<p>OVE ERICSSON (m)<br />
MARGARETHA AF UGGLAS (m)<br />
SONJA REMBO (m)</p>
<p>IVAR VIRGIN (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Liber Tryck Stockholm 1984</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0ROLF DAHLBERGm1undertecknare0LENNART BLOMm2undertecknare0BERTIL DANIELSSONm3undertecknare0GÖTE JONSSONm4undertecknare0STEN STURE PATERSONm5undertecknare0KNUT BILLINGm6undertecknare0MARGARETA GARDm7undertecknare0ERIK OLSSONm8undertecknare0JAN-ERIC VIRGINm9undertecknare0STAFFAN BURENSTAM LINDERm10undertecknare0ERIK HOVHAMMARm11undertecknare0PER-RICHARD MOLÉNm12undertecknare0NIC GRÖNVALLm13undertecknare0KARL BJÖRZÉNm14undertecknare0STEN SVENSSONm15undertecknare0PER WESTERBERGm16undertecknare0LARS AHLSTRÖMm17undertecknare0OVE ERICSSONm18undertecknare0MARGARETHA AF UGGLASm19undertecknare0SONJA REMBOm20undertecknare0IVAR VIRGINm21undertecknareG7022813Rolf Dahlberg m. fl.mot_198384__2813.pdf141867pdfVissa kolfrågor (prop. 1983/84:158)https://data.riksdagen.se/fil/3CC4CF81-F5F6-434E-8DB3-0F5D09D05013