<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073833</hangar_id>
 <dok_id>G7022810</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2810</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2810 Karin Söder m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2810</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:04:44</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa kolfrågor (prop. 1983/84:158)</titel>
 <subtitel>Karin Söder m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022810/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022810</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022810</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;2810-2813&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2810&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Söder m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kolfrågor (prop. 1983/84:158)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis redovisas de stora förändringar som skett i vår energianvändning&lt;br /&gt;
de senaste tio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1975 års riksdagsbeslut förutsattes att energianvändningen 1985 skulle&lt;br /&gt; 
vara 540 TWh. Energianvändningen 1983 blev ca 370 TWh och kommer&lt;br /&gt; 
1985 sannolikt att vara ca 200 TWh lägre än 1975 års prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling och stora möjligheter att utnyttja inhemska bränslen,&lt;br /&gt; 
samt effektiv värmepumpsteknik motiverar centerns ställningstagande att&lt;br /&gt; 
kol inte behövs i det svenska energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern accepterar ändå att befintliga och beslutade eldningsanläggningar&lt;br /&gt;
för kol används, men föreslår generellt krav på rökgasrening.&lt;br /&gt; 
Vidare föreslås ett lagfäst maxutsläpp på 0,05 g svavel per MJ tillfört&lt;br /&gt; 
bränsle. Detta innebär lägre svavelsutsläpp än vid användning av eldningsolja&lt;br /&gt;
I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar föreslås kunna få dispens under högst 5 år.&lt;br /&gt; 
Övergång från kol till inhemska bränslen bör stimuleras under denna&lt;br /&gt; 
övergångstid. Därigenom bör kolanvändningen begränsas till 1 — 1,5 miljoner&lt;br /&gt;
ton energikol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om svavelutsläppen kan begränsas genom avancerad rökgasrening&lt;br /&gt;
så återstår stora negativa effekter av koleldning. Fortfarande kvarstår&lt;br /&gt; 
betydande utsläpp av kväveoxider, koldioxid och tungmetaller, där kvicksilver&lt;br /&gt;
är det värsta giftet. På sikt måste därför målsättningen vara att helt&lt;br /&gt; 
komma ifrån kolanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de energipolitiska beslut som fattats under den senaste tioårsperioden&lt;br /&gt; 
har såväl omfattningen av som motiven för att återintroducera kol i det&lt;br /&gt; 
svenska energiförsörjningssystemet varierat. 1975 års energipolitiska beslut&lt;br /&gt;
utgick huvudsakligen från en strävan att tillgodose producentintressen&lt;br /&gt; 
och en majoritet av riksdagen ställde sig bakom — mot centerns vilja — ett&lt;br /&gt; 
beslut som förutsatte en kraftigt ökad användning av bl. a. olja, kol och&lt;br /&gt; 
kärnkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1975 års beslut innebar förordad användning av kol 1985 på 50 TWh&lt;br /&gt; 
eller ca 7 miljoner ton. Andelen olja förutsattes öka och bedömdes 1985&lt;br /&gt; 
uppgå till 324 TWh. Den totala energianvändningen beräknades öka från&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1983/84. 3 samt. Nr 2810-2813&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2810&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;430 TWh 1973 till 540 TWh 1985. Räknat från 1974 förutsattes ökningen&lt;br /&gt; 
bli ännu större — totalt närmare 140 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regimskiftet 1976 innebar emellertid en omläggning av energipolitiken&lt;br /&gt; 
med inriktning på en effektivare energianvändning och hushållning med&lt;br /&gt; 
tillgängliga resurser. I de beslut som togs 1979 och framför allt 1981 var den&lt;br /&gt; 
volym kol som förordades framför allt avhängig av en strävan att ersätta&lt;br /&gt; 
olja. I 1979 års beslut förutsattes en koltillförsel på 25—35 TWh 1985 resp.&lt;br /&gt; 
45—70 TWh 1990 eller 6—10 miljoner ton. Till skillnad från 1975 års&lt;br /&gt; 
beslut förväntades oljeanvändningen minska under 1980-talet och 1985&lt;br /&gt; 
uppgå till 304-285 TWh 1985 resp. 279-238 TWh 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det energipolitiska beslutet 1981&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande energi politiska beslut förordas en i förhållande till de tidigare&lt;br /&gt; 
besluten en än mer begränsad introduktion av kol. Användningen av kol&lt;br /&gt; 
bedömdes där 1985 vara 12 TWh resp. 31—45 TWh 1990 — dvs. knappa&lt;br /&gt; 
2 miljoner ton resp. 4—6 miljoner ton. Användningen av olja förutsattes&lt;br /&gt; 
samtidigt minska snabbare än vad som förväntats i tidigare beslut bl. a.&lt;br /&gt; 
beroende på det ambitiösa oljeersättningsprogram som lades fast. Oljeanvändningen&lt;br /&gt;
bedömdes 1985 uppgå till 256 TWh 1986 resp. 191 — 171 TWh&lt;br /&gt; 
1990. I en kommentar till de förordade energibalanserna framhöll bl. a.&lt;br /&gt; 
föredraganden att de ”tillförselnivåer som anges i balanserna inte skall&lt;br /&gt; 
betraktas som mål som bör eftersträvas oberoende av utvecklingen”. Energipolitiken,&lt;br /&gt;
framhöll föredraganden vidare måste ”successivt omprövas&lt;br /&gt; 
allt eftersom erfarenheter vinns och förutsättningarna förändras. Tekniska&lt;br /&gt; 
och ekonomiska villkor kan förändra förutsättningarna för enskilda energislag”,&lt;br /&gt;
och underströks det, ”en successiv utveckling måste ske mot ett&lt;br /&gt; 
energisystem baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor&lt;br /&gt;
med minsta möjliga miljöpåverkan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande energipolitiska riktlinjer förutsätter således en begränsad kolintroduktion,&lt;br /&gt;
vilket då beslutet togs, motiverades framför allt med behovet&lt;br /&gt; 
av att ersätta olja och därmed förbättra såväl försörjningstrygghet som&lt;br /&gt; 
ekonomi. Användning av kol skall, har riksdagen vid flera tillfällen uttalat,&lt;br /&gt; 
endast komma i fråga när andra möjligheter att ersätta olja inte är genomförbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på energiområdet har sedan 1979 inneburit — såsom vi&lt;br /&gt; 
bl. a. redovisat i vår partimotion till innevarande riksmöte (mot. 1983/&lt;br /&gt; 
84:911) — en drastisk nedgång i oljeanvändningen sedan 1979. Från en&lt;br /&gt; 
användning på 295 TWh 1979 har oljeanvändningen minskat med närmare&lt;br /&gt;
100 TWh till 199 TWh 1983, vilket inte är långt ifrån den nivå som&lt;br /&gt; 
bedömdes möjlig att uppnå först 1990 enligt 1981 års beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom vi även redovisat i vår partimotion kan vi också för de närmaste&lt;br /&gt; 
åren förvänta oss en minskande oljeanvändning. Det finns ingen anledning&lt;br /&gt;
att introducera kol i stor skala för att uppnå fastlagda oljeersättnings&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2810&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;mål. En effektivare energianvändning och hushållning med tillgängliga&lt;br /&gt; 
resurser kommer vidare att innebära att den totala värmemarknaden kraftigt&lt;br /&gt;
kommer att minska och i början på 1990-talet uppgå till ca 75— 100&lt;br /&gt; 
TWh. Detta medför att vid en kolintroduktion utrymmet för t. ex. inhemska&lt;br /&gt;
bränslen, naturvärme, avfall etc. i det närmaste helt rycks undan särskilt&lt;br /&gt; 
som det pågår en intensiv marknadsföring från kraftindustrin för att få till&lt;br /&gt; 
stånd en omfattande introduktion av el för uppvärmning. Det kan således&lt;br /&gt; 
konstateras att något energipolitiskt skäl att introducera ytterligare kol i&lt;br /&gt; 
det svenska energisystemet inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill vidare i detta sammanhang erinra om att vi från centern tidigare&lt;br /&gt; 
till innevarande riksmöte redovisat vår syn på vilka övergripande riktlinjer&lt;br /&gt; 
som bör gälla för såväl energipolitikens inriktning som beskattningen av&lt;br /&gt; 
energi. (Se t. ex. mot. 1983/84:45 och mot. 1983/84:911). 1 korthet innebär&lt;br /&gt; 
dessa riktlinjer bl. a. en politik för att forma ett decentraliserat energisystem&lt;br /&gt;
byggt på mångfald, energihushållning och utnyttjande av inhemska&lt;br /&gt; 
miljövänliga energikällor. Importerade och miljökrävande råvaror som&lt;br /&gt; 
kol och olja bör ha en energilikformig (per energienhet likvärdig) beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1983/84:158 lägger regeringen förslag till riktlinjer för kolanvändningen&lt;br /&gt;
för tiden fram till 1990. I propositionen förordas en användning&lt;br /&gt;
av kol på 3—4 miljoner ton 1990 jämfört med en användning i&lt;br /&gt; 
dagsläget på ca 1,3 miljoner ton dvs. en tredubbling. Av propositionen&lt;br /&gt; 
framgår vidare att den totala förbrukningen av ångkol i befintliga och&lt;br /&gt; 
beslutade anläggningar inom landet inom några år kan uppskattas till&lt;br /&gt; 
drygt 2 miljoner ton kol per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anges vidare vissa rekommendationer för vilken nivå&lt;br /&gt; 
som bör tillåtas av svavelutsläpp från koleldade anläggningar. Slutligen&lt;br /&gt; 
föreslås även att en energipolitisk prövning av kolanvändning införs i&lt;br /&gt; 
lagen om utförande av eldningsanläggningar för fast bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna intar nu en mera restriktiv inställning till kol. Vi ser&lt;br /&gt; 
med tillfredsställelse från centerns sida att socialdemokratins krav på en&lt;br /&gt; 
plan för en omfattande introduktion av storskaliga kolanläggningar inte&lt;br /&gt; 
aktualiseras. Regeringen tar vidare avstånd från den socialdemokratiska&lt;br /&gt; 
oppositionens förslag att införa ett byråkratiskt licenssystem för kolanvändning,&lt;br /&gt;
vilket också måste betecknas som senkommen insikt om byråkratins&lt;br /&gt;
och planhushållningens risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen har dock betydande brister som vi nedan kommer att&lt;br /&gt; 
påtala. Det är framför allt förvånande att den faktiska utvecklingen på&lt;br /&gt; 
energimarknaden inte fått större genomslagskraft i propositionen. Den&lt;br /&gt; 
omprövning av riktlinjerna för skilda energislag som förutsattes vid 1981&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2810—2813&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2810&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;års beslut inte genomförs inte vad beträffar kolets roll i det svenska&lt;br /&gt; 
energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolanvändningens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har vi redovisat utvecklingen på energiområdet sedan&lt;br /&gt; 
1979, vilken innebär att något energipolitiskt behov att introducera kol inte&lt;br /&gt; 
föreligger. Det finns därför enligt vår mening ingen anledning att stimulera&lt;br /&gt; 
en ökad användning av kol utöver den förbrukning av ångkol som finns&lt;br /&gt; 
i redan befintliga anläggningar resp. kan beräknas för redan beslutade&lt;br /&gt; 
anläggningar. I propositionen anges denna volym till ca 2 miljoner ton kol&lt;br /&gt; 
inom några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av kol i ett mer långsiktigt perspektiv behandlas av 1981 års&lt;br /&gt; 
energikommitté, vars uppgift är att studera alternativa handlingsvägar&lt;br /&gt; 
inför avvecklingen av kärnkraften. Vi vill i detta sammanhang erinra om&lt;br /&gt; 
de långsiktiga perspektiv och handlingsvägar för energisystemets utformning&lt;br /&gt;
som skisserades i vår tidigare nämnda partimotion till innevarande&lt;br /&gt; 
riksmöte. I denna framhålls bl. a. att utvecklingen sannolikt innebär att det&lt;br /&gt; 
specifika elbehovet uthålligt kan tillgodoses på annat sätt än med t. ex. ny&lt;br /&gt; 
kondenskraft. Detta medför bl. a. att byggande av kolkondenskraftverk&lt;br /&gt; 
inte blir aktuellt förutsatt att de nödvändiga beslut som krävs för att&lt;br /&gt; 
möjliggöra en energieffektiv och decentralistiskt inriktad energipolitik&lt;br /&gt; 
fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av kol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i annat sammanhang understrukit och yrkat på nödvändigheten&lt;br /&gt; 
av att kolanvändning beskattas energilikformigt med olja. Enligt de av oss&lt;br /&gt; 
förordade riktlinjerna för beskattning av energi innebär detta att kolskatten&lt;br /&gt;
exkl. avgifter f. n. bör uppgå till 275 kr./ton och vara införd fullt ut 1&lt;br /&gt; 
januari 1985 mot beslutade 140 kr./ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolprisets utveckling m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande introduktion av kol innebär jämfört med utnyttjande av&lt;br /&gt; 
inhemska fasta bränslen en betydande påfrestning på den svenska ekonomin.&lt;br /&gt;
Kolanvändningen innebär vidare ett betydligt mindre antal arbetstillfällen&lt;br /&gt;
inom landet. I propositionen framhålls bl. a. att en av fördelarna att&lt;br /&gt; 
utnyttja kol är att importpriset för olja räknat per energienhet är betydligt&lt;br /&gt; 
högre. Ett utbyte av oljeimport mot kolimport bidrar således enligt föredraganden&lt;br /&gt;
att förstärka landets handelsbalans. Detta är enligt vår mening&lt;br /&gt; 
en mycket kortsiktig syn. Investeringar i koleldade anläggningar binder&lt;br /&gt; 
upp resurser för lång tid och förhindrar en eftersträvad användning av&lt;br /&gt; 
inhemska energikällor. Samtidigt kan kolpriset på den internationella&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2810&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;marknaden förväntas stiga och den ekonomiska vinsten mot att byta olja&lt;br /&gt; 
mot kol blir mindre. Det är av stor vikt att vid de energipolitiska beslut som&lt;br /&gt; 
tas nu på ett bättre sätt väga in bedömningar av förhållanden om 5 —10 år&lt;br /&gt; 
än vad som sker i den föreliggande propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd för miljöinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kolmiljöfonden beviljas bidrag för miljöinvesteringar vid koleldning.&lt;br /&gt;
Vi kommer nedan att redovisa vår syn på vilka miljökrav som måste&lt;br /&gt; 
ställas på koleldade anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening torde anspråken på kolmiljöfonden i förhållande till&lt;br /&gt; 
regeringens förslag minska med hänsyn till att vi förordar en betydligt&lt;br /&gt; 
lägre användningsnivå. I propositionen anges att under en femårsperiod&lt;br /&gt; 
ca 500 milj. kr. beräknas inflyta till fonden, varav 350 milj. kr. genom&lt;br /&gt; 
statens energiverks försorg får investeras i miljöskyddsanläggningar vid&lt;br /&gt; 
koleldning. Regeringens förslag innebär att vid en användning på ca 3—4&lt;br /&gt; 
miljoner ton kol 85—125 kr./ton kol anvisas för miljöinvesteringar. Ett&lt;br /&gt; 
bibehållet stöd vid användningsnivå — dvs. 125 kr./ton använt kol —&lt;br /&gt; 
innebär att 250 milj. kr. behöver anvisas. Statens energiverk bör därför nu&lt;br /&gt; 
få fullmakt att disponera över en beslutsram på 250 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitisk prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att en tillståndsprövning enligt fastbränslelagen&lt;br /&gt;
bör ske och avse frågan om det finns energipolitiska skäl att&lt;br /&gt; 
inte tillåta kol. Ett tillstånd enligt fastbränslelagen innebär endast att det&lt;br /&gt; 
inte finns något hinder att använda kol. Detta tillstånd ersätter inte prövning&lt;br /&gt;
ur exempelvis miljöskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från centerpartiets sida delar vi uppfattningen att ett sådant prövningssystem&lt;br /&gt;
bör införas vid nybyggnad eller ombyggnad av koleldade anläggningar&lt;br /&gt;
enligt de riktlinjer som föreslås i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökrav vid koleldning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets åtgärder bör som vi vid upprepade tillfällen framhållit inriktas&lt;br /&gt;
på att stödja introduktion och användning av inhemsk energi, ny&lt;br /&gt; 
energiteknik, sparande etc. inte användning av importerade och miljöförstörande&lt;br /&gt;
energislag som kol och olja. Förbränning av fossila bränslen som&lt;br /&gt; 
kol och olja innebär en mycket kraftig påverkan på miljön genom bl. a.&lt;br /&gt; 
kväveoxid- och svaveldioxidutsläppen. Vi har i annat sammanhang redovisat&lt;br /&gt;
de faror för människor och miljö, den ökande försurningen, som&lt;br /&gt; 
svavelutsläppen leder till (Motion 1983/84:1296). Förbränningen av fossila&lt;br /&gt;
bränslen innebär vidare att koldioxidhalten i luften ökar, vilket på&lt;br /&gt; 
någon sikt kan bli ett av de allra största miljöproblemen. Koldioxidproblemet&lt;br /&gt;
är en global företeelse som kan leda till att förutsättningarna för allt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2810&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;mänskligt liv förändras. Det är varje lands skyldighet att efter förmåga&lt;br /&gt; 
bidra till att förbränningen minskas. Kolförbränningen innebär även förutom&lt;br /&gt;
utsläppen av svaveldioxider, utsläpp av luftföroreningar som kväveoxider,&lt;br /&gt;
tungmetaller och ofullständigt förbrända s. k. polyaromatiska&lt;br /&gt; 
kolväten. Förbränning av kol inne är även allvarliga utsläpp av kvicksilver&lt;br /&gt; 
och kadmium. Användning av kol ger också upphov till stora avfallsproblem&lt;br /&gt;
etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan i detta sammanhang inte underlåta att peka på regeringens&lt;br /&gt; 
passiva attityd inför utsläppen av kväveoxider. Det finns f. n. ingen känd&lt;br /&gt; 
förbränningsteknik coh effektivt bemästrar problemen med kväveoxidutsläppen&lt;br /&gt;
och det enda säkra sättet att minska utsläppen är att undvika att&lt;br /&gt; 
förbränna kol. Problemen med utsläpp av kväveoxider är således ett ytterligare&lt;br /&gt;
skäl att summera användningen av kol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort innebär förbränningen av kol en lika allvarlig om inte allvarligare&lt;br /&gt; 
påverkan på miljön än förbränning av olja. Ur miljösynpunkt kan sammantaget&lt;br /&gt;
en övergång från olja till kol anses ha en negativ betydelse.&lt;br /&gt; 
Vattenfalls utredning — det s. k. KHM-projektet — har också fått kritik&lt;br /&gt; 
för att man inte tillräckligt insett de allvarliga miljörisker kolanvändningen&lt;br /&gt;
kan innebära. Vattenfalls intresse kan med visst fog sägas vara att bana&lt;br /&gt; 
vägen för en omfattande kolintroduktion snarare än att kritiskt belysa&lt;br /&gt; 
vilka risker den negativa användningen av kol kan ha för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till koleldning innebär således ur miljösynpunkt allvarliga&lt;br /&gt; 
risker för miljön och kan på ett avgörande sätt förvärra en redan svår&lt;br /&gt; 
försurningssituation. Enligt vår mening bör således volymen av kolanvändningen&lt;br /&gt;
begränsas även av detta skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mittenregeringen föreslog redan 1982 kraftigt skärpta miljökrav, när det&lt;br /&gt; 
gällde utsläppen av svavel från koleldade anläggningar. Detta förslag&lt;br /&gt; 
röstades gemensamt ned av socialdemokrater och moderater. I den nu&lt;br /&gt; 
föreliggande propositionen ges vissa rekommendationer angående acceptabla&lt;br /&gt;
utsläppsnormer för svavel. För större anläggningar föreslås att svavelutsläpp&lt;br /&gt;
från större förbränningsanläggningar får ligga mellan ett intervall&lt;br /&gt;
på 0,05 — 0,10 g svavel/MJ. För mindre anläggningar anges en riktlinje&lt;br /&gt; 
på ett tillåtet utsläppsvärde på mellan 0,10—0,17 g svavel/MJ. Några&lt;br /&gt; 
ändringar i svavellagstiftningen föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna är enligt vår mening inte tillräckliga. Vi anser att någon&lt;br /&gt; 
kolförbränning utan rökgasavsvavling i såväl befintliga som nytillkommande&lt;br /&gt;
anläggningar inte bör komma ifråga. Det bör således vara ett&lt;br /&gt; 
absolut krav att varje koleldad anläggning skall förses med rökgasavsvavling&lt;br /&gt;
och utnyttja den bästa möjliga teknik. Befintliga anläggningar bör&lt;br /&gt; 
kunna får dispens under högst fem år för att installera nödvändiga reningsanläggningar&lt;br /&gt;
alternativt övergå till annat bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga anläggningar bör vidare maximalt tillåtas en utsläppsnorm&lt;br /&gt; 
på 0,05 g svavel/MJ. Denna utsläppsnorm för svavel vid förbränning av&lt;br /&gt; 
kol bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2810&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;En lagstiftning med ovan angiven innebörd är väsentlig om trovärdighet&lt;br /&gt; 
skall kunna skapas för vårt internationella arbete i syfte att få andra länder&lt;br /&gt; 
att minska sina utsläpp av föroreningar. Det är som bekant så att den&lt;br /&gt; 
lokala anläggningen lokalt är den största föroreningskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att kolanvändningen ej bör&lt;br /&gt; 
tillåtas uppgå till mer än ca 2 miljoner ton, obligatorisk rening samt en&lt;br /&gt; 
lagfäst norm att utsläppen av svavel inte får överstiga 0,05 g svavel/MJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;1. att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:158 godkänner&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts beträffande kolanvändningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig ekonomiska&lt;br /&gt; 
förpliktelser i samband med stöd till anordningar för att minska&lt;br /&gt; 
utsläppen av svavel i samband med förbränning av kol om högst&lt;br /&gt; 
250 milj. kr. i enlighet med vad som förordas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skärpt lagstiftning&lt;br /&gt;
avseende tillåten norm om högst 0,05 g svavel/MJ vid&lt;br /&gt; 
kolförbränning i enlighet med vad som förordas i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 april 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;BRITTA HAMMARBACKEN (c) KJELL A. MATTSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;KARIN SÖDER (c)&lt;br /&gt; 
OLOF JOHANSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;RUNE GUSTAVSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ARNE FRANSSON (c)&lt;br /&gt; 
ANDERS DAHLGREN (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;BERTIL JONASSON (c)&lt;br /&gt; 
KARL BOO (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;TAGE SUNDKVIST (c)&lt;br /&gt; 
BERTIL FISKESJÖ (c)&lt;br /&gt; 
GUNNAR BJÖRK (c)&lt;br /&gt; 
i Gävle&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;GUNILLA ANDRÉ (c)&lt;br /&gt; 
GUNNEL JONÄNG (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRITTA HAMMARBACKEN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KJELL A. MATTSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN SÖDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE GUSTAVSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE FRANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS DAHLGREN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL JONASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TAGE SUNDKVIST</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL FISKESJÖ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR BJÖRK</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNILLA ANDRÉ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNEL JONÄNG</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022810</dok_id>
<subtitel>Karin Söder m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2810.pdf</filnamn>
<filstorlek>182881</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa kolfrågor (prop. 1983/84:158)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9C164F82-81A6-40C6-8F22-4DF0D1B49652</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>