3109068 G70228 1983/84 28 mot mot Motion 1983/84:28 av Thorbjörn Fälldin m. fl. Motion Motion 28 0 1983-10-26 00:00:00 2014-11-04 17:25:50 2014-11-04 00:00:00 Särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/84:26) av Thorbjörn Fälldin m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G70228/text https://data.riksdagen.se/dokument/G70228 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G70228 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_6"><p>Motion</p> <p>1983/84:28</p> <p>av Thorbjörn Fälldin m. fl.</p> <p>Särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop.<br /> 1983/84:26)</p> <p>Arbetsmarknadsläget är fortfarande kärvt såväl i Sverige som i övriga<br /> industrivärlden. Hittillsvarande åtgärder har varken internationellt eller<br /> nationellt kunnat förbättra situationen. Proposition 1983/84:26 angående<br /> sysselsättningspolitiken är ett erkännande av att den hittillsvarande spolitiken<br /> varit otillräcklig. Den socialdemokratiska regeringspolitiken har<br /> inneburit att vi under det senaste året kunnat notera de högsta arbetslöshetstalen<br /> i modern tid -1, o. m. högre än under arbetslöshetstoppen i början<br /> av 1970-talet. Det är ett resultat av att s-regeringen har bytt ut en långsiktig<br /> politik för fler jobb mot en kortsiktig AMS-politik. Det finns i dag mer än<br /> 120 000 ungdomar utanför den ordinarie arbetsmarknaden.</p> <p>Hela propositionen är präglad av en lång rad defensiva åtgärder som är<br /> ägnade att så gott det går skyla över de ständigt stigande arbetslöshetssiffrorna.<br /> Inte minst gäller detta ungdomsområdet.</p> <p>Centerns politik för fler jobb innebär:</p> <p>o en förstärkt näringspolitik med satsning på småföretagsamhet. Vi kommer<br /> bl. a. att senare föreslå att 5 procentenheter av sjukförsäkringsavgiften för<br /> småföretag tas bort, dvs. mer än en halvering<br /> o satsning på jobb för bättre miljö- och resurshushållning. Åtgärder för<br /> ökad energihushållning, utveckling av alternativa inhemska energikällor<br /> och åtgärder mot försurning är framgångsrika exempel på centerpolitik i<br /> detta avseende</p> <p>o en utbyggd regionalpolitik för att effektivt möta arbetslösheten där den är<br /> svårast. Genom differentierade arbetsgivaravgifter, länsanslagen inom<br /> regionalpolitiken och det utvecklade glesbygdsstödet och regionala<br /> utvecklingsfonder har viktiga instrument tillkommit som gör det möjligt<br /> att skapa jobb i utsatta regioner och bygder<br /> o varsamhet med de befintliga jobb som ger goda tillskott i ekonomin.<br /> Centern accepterar inte en utslagning från jordbruket och ett övergivande<br /> av familjejordbruksmodellen. Centern accepterar inte ett avvecklande av<br /> äldrestödet inom teko med mindre det finns mera bärkraftiga alternativ.<br /> Centern har aktivt bidragit till den nödvändiga omstrukturering av flera<br /> centrala branscher som varit en förutsättning för att långsiktigt trygga<br /> deras existens.</p> <p>Centerpolitiken bygger på den enskildes initiativ och engagemang. Dess<br /> syfte är att ge goda förutsättningar för industri och företagsamhet och att slå</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>vakt om och rationellt utnyttja befintlig produktionskapacitet. En sådan<br /> politisk inriktning är en avgörande förutsättning för att de ekonomiska<br /> balansproblemen i samhället skall bemästras och därmed också en nödvändig<br /> utgångspunkt för att Sverige också fortsättningsvis skall vara det land som<br /> bäst lyckas hålla arbetslösheten borta.</p> <p>Den socialdemokratiska inriktningen av politiken har i centrala avseenden<br /> varit den motsatta. Man bortser från betydelsen av enskildas initiativ och<br /> engagemang genom att bygga på kollektivism och stordrift. Man topphugger<br /> industri och företagsamhet med förslaget om kollektiva löntagarfonder. Man<br /> urholkar regionalpolitik och småföretagspolitik. Med aviserade förslag på<br /> jordbrukspolitikens område är man beredd att med ett penndrag stryka bort<br /> 20 000 produktiva jobb utan att över huvud taget ha något att sätta i deras<br /> ställe.</p> <p>Enligt centerns mening måste ungdomen ges en säkrare väg in på<br /> arbetsmarknaden än för närvarande. En viktig förutsättning härvidlag är<br /> naturligtvis att det finns fler jobb, men här utöver krävs också:</p> <p style="margin-left:14px;">□ att yrkesutbildningen förbättras. Lärlingsutbildning är därvid en viktig väg<br /> som nära nog hundraprocentigt visat sig leda till en fast anställning</p> <p style="margin-left:14px;">□ att villkoren på arbetsmarknaden är sådana att även en oerfaren<br /> arbetskraft kan beredas arbetsuppgifter och möjlighet att visa sin<br /> förmåga. Den redan öppnade möjligheten för provanställning är en viktig<br /> del i detta. Men självfallet måste också lönesättning och introduktionsvillkor<br /> i övrigt ha en central betydelse</p> <p style="margin-left:14px;">□ att ungdomen är beredd acceptera erbjudna arbeten. Detta måste gälla<br /> också i avvaktan på att man söker vidare</p> <p style="margin-left:14px;">□ att ungdomen inte bara kräver jobb utan också bereds tillfälle att själva<br /> skapa dem. För många ungdomar framstår möjligheten att tillsammans<br /> med kamrater (i kooperativ form) starta ett företag som den mest<br /> attraktiva möjligheten. Förutsättningar för sådan företagsamhet måste<br /> finnas.</p> <p>Enligt centerpartiets uppfattning måste politiken i likhet med fram till<br /> hösten 1982 formas efter denna riktlinjer. Proposition 1983/84:26 är<br /> otillräcklig i detta avseende. Dess förslag bygger inte på en tillräcklig analys<br /> av problemens egentliga karaktär och orsaker.</p> <p style="margin-left:14px;">Rekryteringsstödet</p> <p>Förslaget om rekryteringsstöd innebär att hälften av lönekostnaderna<br /> utgår vid rekrytering av arbetslösa som anvisats av arbetsförmedlingen. Efter<br /> den 1 januari 1984, då stödet införs, inrättas inga nya beredskapsarbeten<br /> inom enskild sektor. Omfattningen av verksamheten beräknas bli 40 000<br /> platser. Kostnaderna för verksamheten beräknas till 1 000 milj. kr., varav</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_44"><p>4</p> </div> <div class="block ml_6"><p>500 milj. kr. redan anvisats.</p> <p>Tanken att använda arbetsmarknadspolitiska medel för att åstadkomma<br /> anställning i industrin är riktig. Den har också legat till grund för<br /> verksamheten med enskilda beredskapsarbeten, som nu föreslås upphöra.<br /> Rekryteringsstödets fördel är att det inte ensidigt inriktas mot arbetsuppgifter<br /> som annars inte skulle utföras.</p> <p>En avgörande förutsättning för att rekryteringsstödet skall få den<br /> omfattning som förutsätts i propositionen är att det från företagens sida<br /> upplevs attraktivt. Det är då inte bara lönekostnaderna i ett inledningsskede<br /> som har betydelse. Viktiga är också de långsiktiga effekterna. Av den<br /> anledningen är det nödvändigt att riksdagen, i likhet med AMS i sin<br /> framställning, uttryckligen anger att rekryteringsstödet skall kunna tillämpas<br /> vid visstidsanställningar och provanställningar.</p> <p>I propositionen anges att de enskilda beredskapsarbetena av praktiska skäl<br /> inriktats mot större arbetsplatser. Enligt vår mening måste såväl enskilda<br /> beredskapsarbeten som ett flexibelt rekryteringsstöd på ett mera målinriktat<br /> sätt inriktas på småföretagsamhet och jordbruk. Exempelvis skulle en rejäl<br /> satsning på avbytarverksamheten kunna ske med stöd av de arbetsmarknadspolitiska<br /> stödformerna.</p> <p>Våren 1983 omfattade de enskilda beredskapsarbetena, där ersättningsnivån<br /> är 75 % av lönekostnaden, 15 000 platser. Att nu helt ersätta detta med<br /> rekryteringsstöd har den svagheten att ofta ändrade regler för stöd skapar en<br /> osäkerhet hos arbetsgivare om vad som gäller. Från informations- och<br /> effektivitetssynpunkt vore en ökad stabilitet att föredra.</p> <p>Möjligheterna att inrätta enskilda beredskapsarbeten bör i första hand<br /> utsträckas ytterligare ett kvartal, dvs. till den 1 april 1984. Arbetsförmedlingarna<br /> kan då komplettera de två stödformerna med varandra, exempelvis<br /> så att ett enskilt beredskapsarbete omvandlas till en tjänst med rekryteringsstöd<br /> när förutsättningar finns för detta.</p> <p>Ungdomslag</p> <p>Med utgångspunkt i en centermotion beslöt riksdagen 1982 att alla<br /> ungdomar upp till 21 år skulle erbjudas arbete, praktik eller utbildning.<br /> Ungdomen skulle ha en skyldighet att acceptera gjorda erbjudanden för att<br /> få KAS. Regeringens förslag om ungdomslag är ett fullföljande av detta<br /> beslut, men är behäftat med betydande brister.</p> <p>Förslaget om ungdomslag syftar till att i offentlig sektor i 4 tim./dag<br /> sysselsätta 18-19-åringar med en avtalsenlig lön om 30 kr./tim. KAS kommer<br /> inte att utgå för denna åldersgrupp. För ungdomar som kvalificerat sig för<br /> A-kassa gäller kassans ersättningsregler, och för dessa avser arbetskravet hel<br /> dag. En målsättning bör, enligt vår mening, vara att på sikt få med också<br /> 20-åringarna i denna verksamhet. Vi vill framhålla vikten av att ungdomens<br /> första kontakt med arbetsmarknaden sker i former som så långt möjligt</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>liknar arbetsmarknadens villkor och där ersättningen står i proportion till<br /> den utförda arbetsinsatsen. Regeringens förslag brister i tre viktiga<br /> avseenden. Det gäller arbetstiden, ersättningsnivån och arbetsområdet.</p> <p>Arbetstiden</p> <p>Inom allt arbete är 8 timmars arbetsdag det normala. Också studiedagen i<br /> gymnasiala utbildningar är, inkl. hemuppgifter m. m., minst 8 timmar. Det<br /> är enligt vår mening nödvändigt att ge ungdomen en dagsrytm anpassad efter<br /> arbetslivets villkor och vad merparten av deras kamrater har. Vi menar<br /> således att ungdomsarbetsplatserna skall organiseras så att arbetsdagen blir<br /> den som normalt gäller för det aktuella arbetet. Häri inbegrips också en<br /> möjlighet att, efter beslut i varje enskilt fall, medge en kortare arbetsdag än 8<br /> timmar, om detta är det normala på den aktuella arbetsplatsen.</p> <p>Ersättningsnivån</p> <p>Enligt centerpartiets mening måste lönekostnaderna för oerfaren arbetskraft<br /> sänkas om det skall vara möjligt att i näringsliv och småföretagsamhet<br /> tillskapa för dem lämpliga arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter, som har karaktär<br /> av introduktion, har sällan den produktivitet som skulle motivera de<br /> kostnader en avtalsenlig lön innebär.</p> <p>Den uppfattningen har under senare tid vuxit sig allt starkare också inom<br /> fackföreningsrörelsen och i ungdomsleden. TCO:s krav att de sociala<br /> avgifterna slopas för ungdomar under 20 år är ett exempel på detta. Centerns<br /> ungdomsförbund har rest samma krav - men med en 25-årsgräns.</p> <p>Det finns goda skäl ta fasta på den grundläggande tanken om arbetsgivarnas<br /> arbetskraftskostnader. Däremot kan vi inte se att statskassan har bättre<br /> förutsättningar att bära den påfrestningen än den enskilde ungdomen. Och<br /> från ungdomens utgångspunkt bör man inte eftersträva en lönenivå på statlig<br /> kredit, som man själv senare, och då ofta med en större försörjningsbörda,<br /> skall betala igen.</p> <p>Riksdagen bör, genom ett särskilt uttalande, uppmana parterna på<br /> arbetsmarknaden att träffa särskilda avtal om ungdoms- eller introduktionslöner.</p> <p>När det gäller den nu arbetslösa ungdom som skall få arbete genom<br /> ungdomslagen är en ersättning om 160 kr./dag eller 20 kr./tim. en rimlig<br /> ersättningsnivå. Med tanke på hur arbetena kommit till stånd anser vi det<br /> rimligt att riksdagen fastställer en sådan ersättningsnivå på samma sätt som<br /> man hittills fattat beslut om KAS. Den av oss förordade nivån har en mera<br /> rimlig relation till lägsta kollektivavtal och till lärlingsavtal än regeringens.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_6"><p>Arbetsområdet</p> <p>Enligt propositionen skall ungdomarna inom offentlig sektor göra sådant<br /> som inte utförs inom den ordinarie arbetsorganisationen. Vi menar att det<br /> måste vara fel att ungdomars första kontakt med arbetsmarknaden kan<br /> innebära att de nästan inte alls skall göra något nyttigt.</p> <p>Det är nödvändigt att också den enskilda sektorn kan vara tillgänglig för<br /> arbetsinsatser från den nu arbetslösa ungdomen. Det skulle också skapa en<br /> mera rimlig och hoppfull inriktning av ungdomens arbetslivserfarenhet.</p> <p>Inom de areella näringarna finns betydande arbetsuppgifter som väl skulle<br /> lämpa sig för ungdomar. Inte minst gäller det ungdomar i glesbygd, som ofta<br /> har särskilt svårt att finna ett ordinarie jobb. Men också inom småföretagsamhet<br /> i övrigt och servicenäringar finns betydande förutsättningar att finna<br /> meningsfulla arbetsuppgifter. Sådana arbetsuppgifter har större förutsättningar<br /> att leda fram till ordinarie jobb än ungdomslagsplatser i offentlig<br /> sektor.</p> <p>För att ungdomslagsplatser skall fungera i enskild sektor bör det finnas en<br /> ekonomisk relation mellan ungdomen och företagaren. En lämplig nivå är att<br /> ungdomen till 75 % ersätts med arbetsmarknadsmedel och till 25 % av den<br /> enskilde arbetsgivaren. Lönebikostnader skall inte vara i fråga för den här<br /> typen av arbetsuppgifter. Vårt förslag innebär således att den enskilde<br /> arbetsgivaren betalar 40 kr./dag.</p> <p>Vårt förslags möjligheter</p> <p>Om samtliga ungdomslagsplatser i offentlig och enskild sektor kan inrättas<br /> från årsskiftet innebär våra ovan redovisade förslag att inom en kostnad av<br /> 250 milj. kr. ca 13 000 platser kan inrättas inom offentlig sektor och 4 000<br /> platser inom enskild sektor. Vi har då beaktat att något särskilt administrations-<br /> och handledarbidrag ej bör utgå för enskild sektor. Dessa kostnader<br /> måste anses täckta i av oss föreslagen ersättningsprincip. Senare i motionen<br /> kommer vi att föreslå åtgärder för att utöka antalet lärlingsplatser med 5 000<br /> utöver regeringens förslag.</p> <p>Politik för fler jobb</p> <p>Det är anmärkningsvärt att ingen av de tre ministrarna i industridepartementet<br /> förmått bidra med ett enda förslag i den sysselsättningspolitiska<br /> propositionen. Det är symtomatiskt för den nuvarande regeringens inriktning<br /> av politiken. Regionalpolitik och småföretagspolitik har avstannat,<br /> vilket är en viktig orsak till att arbetslöshetstalen ökar trots att konjunkturen<br /> förbättras.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Regionalpolitik och glesbygdsstöd</p> <p style="margin-left:3px;">Enskilda människors och företags initiativ för fler jobb i regionalt utsatta<br /> bygder får inte omintetgöras på grund av brist på regionalpolitiska medel.<br /> Anslagen för regionala utvecklingsinsatser, länsanslaget, i vilket glesbygdsstödet<br /> ingår, har särskilt stor betydelse. Regeringen bör därför uppmanas att<br /> till länsanslaget föra resurser av de regionalpolitiska medel som disponeras<br /> av statens industriverk (SIND). Härigenom åstadkommes billigare<br /> dagsverkskostnader än genom AMS, och dessutom är det arbetstillfällen av<br /> bestående karaktär.</p> <p style="margin-left:3px;">Satsa på de små företagen</p> <p style="margin-left:3px;">Småföretagspolitiken bör byggas ut. Förslag om att exempelvis höja<br /> förmögenhetsskatten har motsatt effekt, eftersom det delvis drabbar<br /> arbetande kapital i småföretag.</p> <p style="margin-left:3px;">Småföretagens tillgång till riskvilligt kapital måste tillgodoses. Att söka<br /> göra detta inom ramen för ett kollektivt löntagarfondssystem är destruktivt<br /> för företagen.</p> <p style="margin-left:3px;">Från kostnadssynpunkt är det viktigt att små företag på ett mera rättvist<br /> sätt betalar socialförsäkringskostnader. En minskning av sjukförsäkringsavgiften<br /> med 5 % är, med tanke på sjukfrånvaron, en rimlig justering.<br /> Centerpartiet kommer under detta riksmöte att lämna förslag om en utbyggd<br /> småföretagspolitik i enlighet med detta.</p> <p style="margin-left:3px;">Investeringsprogrammet</p> <p style="margin-left:3px;">Centerpartiet har inga principiella invändningar mot det särskilda<br /> investeringsprogram regeringen presenterar. Det är riktigt att möta arbetslöshet<br /> med investeringar som har betydelse för effektivitet och produktivitet i<br /> den svenska ekonomin. I detta sammanhang vill vi påpeka att det finns stora<br /> investerings- och underhållsinsatser också utanför den statliga sektorn. Inte<br /> minst gäller att kommunerna kan disponera sina resurser så att det<br /> kommunala va-nätet kan upprätthållas.</p> <p style="margin-left:3px;">Ungdomsinitiativ</p> <p style="margin-left:3px;">På många håll i landet förekommer i dag att ungdomar själva i<br /> okonventionella former tar initiativ till att skapa sysselsättning. Det sker ofta<br /> i samarbete med kommuner och organisationer. Det är viktigt att se till att<br /> denna verksamhet får tillräckliga resurser. 20 milj. kr. finns redan anvisade<br /> via barn- och ungdomsdelegationen för att stödja lokala projekt som skapar<br /> arbetstillfällen. Dessutom bör beredskapsmedel kunna användas för verksamheten.</p> <p style="margin-left:3px;">I och med att kommunernas ansvar ökar för att bereda 18-19-åringar</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">sysselsättning ställs också krav på konkreta projekt som på sikt leder till<br /> varaktig sysselsättning. Det är inte inom den kommunala förvaltningen de<br /> nya arbetsuppgifterna i första hand står att finna. Inom servicesektorn,<br /> privata tjänster, ökar kontinuerligt efterfrågan på tjänster. De av ungdomar<br /> initierade företagen typ ”All-fix” och ”Ring så springer vi” avser att<br /> tillgodose denna efterfrågan på servicetjänster. Om ungdomarna skall kunna<br /> starta denna typ av verksamhet behövs utbildning kring företagande. Det<br /> gäller såväl enskilda företag som aktiebolag och kooperativt företagande.<br /> Kommunerna bör i samverkan med berörda myndigheter och intresserade<br /> organisationer ta initiativ och understödja sådana utbildnings- och sysselsättningsprojekt.</p> <p>Många ungdomar vill genomföra projekten tillsammans med andra<br /> ungdomar. Därför är det speciellt viktigt att understödja projekt med<br /> kooperativ inriktning.</p> <p>Lönebidrag</p> <p>I en situation som den nuvarande är insatser för handikappade nödvändiga.<br /> Det är viktigt att också dessa insatser i första hand tar sikte på<br /> arbetstillfällen inom den ordinarie arbetsmarknaden. Anställning med<br /> lönebidrag har här visat sig vara en framgångsrik form. Från flera<br /> länsarbetsnämnder har anmälts att tilldelade resurser för lönebidrag är slut.<br /> Det bör ankomma på regeringen att i samband med tilläggsbudget<br /> återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare medel, om ändamålet<br /> inte kan tillgodoses genom omdisponeringar inom befintliga anslag. Vi vill<br /> erinra om att särskilt i förenings- och ungdomsarbete har anställda med<br /> lönebidrag gjort värdefulla insatser.</p> <p>Utbildningsinsatser</p> <p>I propositionen redovisas regeringens åtgärder i vad avser utbildningsdepartementets<br /> område gällande ett ökat antal ungdomsplatser, rekryteringsbidrag<br /> för nya lärlingsplatser, särskilda bidrag till högre specialkurser inom<br /> dataområdet, särskilda vuxenstudiestöd för arbetslösa samt kurser för<br /> arbetslös ungdom på folkhögskola. Merparten av åtgärderna är av den<br /> karaktären att regeringen beslutar om åtgärden i fråga med stöd av tidigare<br /> gjorda bemyndiganden och således ger riksdagen detta till känna.</p> <p>I propositionen föreslås äntligen någon form av stimulansåtgärder för att<br /> öka omfattningen på lärlingsutbildningen. Men samtidigt avslöjas i propositionstexten<br /> en enligt vår mening helt felaktig grundsyn när det gäller<br /> lärlingsutbildningens roll. I propositionen sägs att lärlingsutbildningen<br /> ”spelår en stor roll inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar<br /> som inte genomgår annan gymnasieutbildning”!</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Lärlingsutbildning</p> <p>Enligt vår mening är lärlingsutbildning en viktig del i kommunernas<br /> utbildningsutbud som tål att jämföras med annan gymnasieutbildning. Det är<br /> ett resultat av ett centerinitiativ i regeringen, som visat sig slå mycket väl ut.<br /> Tiden är mogen att betrakta lärlingsutbildningen som reguljär utbildning.<br /> Den utvärdering som skolöverstyrelsen presenterade i september stöder i<br /> alla delar denna uppfattning. SÖ föreslår också att lärlingsutbildningen skall<br /> ges reguljär karaktär inom gymnasieskolan. Särskilt värdefullt är det att<br /> genomgången lärlingsutbildning i så påtagligt hög grad förefaller leda till<br /> anställning. Utvärderingen visar att hela 96 % av lärlingarna får arbete i<br /> företaget. Ytterligare 4 % får anställning i andra företag. Från arbetsmarknadspolitisk<br /> synpunkt måste därför utbildning med denna utformning och<br /> inriktning röna den allra största uppskattning. Vi anser det därför rimligt att<br /> statsmakterna redan nu deklarerar att man avser att göra lärlingsutbildningen<br /> till en reguljär utbildningsform. Riksdagen bör ge regeringen detta till<br /> känna. Den stora fördelen enligt vår mening med ett klargörande på denna<br /> punkt redan nu ligger däri att kommuner och företag får god tid på sig att<br /> förbereda igångsättning över ett brett fält av branscher och på ett stort antal<br /> orter redan inför läsåret 1984/85. Av vikt därvid är att även orter som inte nu<br /> är gymnasieorter kan komma i fråga för denna typ av utbildning.</p> <p>Inför en permanentning av verksamhet med lärlingsutbildning är det enligt<br /> vår mening några frågor som måste belysas närmare.</p> <p>För det första bör i ett framtida statsbidragssystem krävas att de företag<br /> och insitutioner som tar emot lärlingar bistår med ett visst ekonomiskt<br /> vederlag. Detta är enligt vår mening ägnat att stärka lärlingens känsla för och<br /> anknytning till företaget. Det är också rimligt från den synpunkten att det är<br /> näringslivet som ytterst kan dra fördelen av den utbildning lärlingen får.</p> <p>För det andra bör i ett framtida statsbidragssystem ingå en komponent som<br /> ersätter företaget för material och handledning av lärlingen. Sådana regler<br /> finns redan nu, men inför en permanentning av systemet bör en översyn göras<br /> så att en rimlig anpassning sker till skilda branschers verkliga utbildningskostnader.</p> <p>För det tredje bör i detta system avsättas ett mindre anslag för utvecklingsoch<br /> försöksverksamhet inriktad på denna speciella typ av utbildningar.</p> <p>För det fjärde måste nivån på lärlingslönerna närmare studeras. I<br /> skolöverstyrelsens utvärdering har alltför höga ersättningar nämnts som ett<br /> av hindren för att inrätta fler lärlingsplatser. Enligt uppgift varierar f. n.<br /> ersättningen mellan 1 900 kr./månad och 3 350 kr./månad under första<br /> lärlingsåret. Det är emellertid svårt att få ett grepp om denna sektor,<br /> eftersom det finns ett stort antal lärlingsavtal. Enligt vår mening bör i ett<br /> framtida statsbidrag beräknas att lärlingslönen till någon del kan stödjas. Det<br /> kan inte anses orimligt att, om statsmakterna förbinder sig att stå för en viss<br /> del av lönekostnaden, kanske huvuddelen, detta stöd får formen av ett visst<br /> belopp per plats och att avtalen på arbetsmarknaden tar hänsyn till detta.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Den bästa lösningen, enligt vår mening, är att arbetsmarknadens huvudorganisationer<br /> kommer överens om ett enhetsavtal som i princip täcker hela<br /> arbetsmarknaden.</p> <p>Som framgår av ovanstående har vi en mycket positiv syn på de resultat<br /> som hitintills uppnåtts via den gymnasiala lärlingsutbildningen. Det är därför<br /> angeläget att dessa resultat så snart som möjligt kan nyttiggöras i det rådande<br /> arbetsmarknadsläget. Det är därför angeläget att ett större antal lärlingsplatser<br /> kan komma till redan denna höst. Regeringen har också tagit fasta<br /> härpå och föreslår ett förhöjt rekryteringsbidrag. Vi finner det angläget att<br /> detta bidrag under tiden den 1 november 1983 - den 30 juni 1984, i avvaktan<br /> på ett nytt statsbidragssystem i enlighet med vad vi ovan har skisserat, kan<br /> utgå med ytterligare 5 000 kr. i förhållande till vad regeringen föreslår i sin<br /> proposition. Vi beräknar att sådant stimulansbidrag innebär att ytterligare<br /> 5 000 platser ställs till förfogande från företag och institutioner eftersom<br /> löne- och kostnadsläget bättre kan mötas. Om fler platser kommer till inom<br /> gymnasial läringsutbildning kan insatser i form av uppföljningsåtgärder för<br /> ungdomar som är 16-17 år (anslag D 25 under utbildningsdepartementets<br /> huvudtitel) och ett eventuellt anslag för ungdomslag under arbetsmarknadsdepartementets<br /> huvudtitel för ungdomar som är 18-19 år minskas i<br /> motsvarande mån, eftersom behovet av dessa typer av platser blir mindre.<br /> Riksdagen bör enligt vår mening tillföra anslaget för gymnasieutbildning<br /> under utbildningsdepartementets huvudtitel (D 18) ytterligare 100 milj. kr.<br /> De båda ovan nämnda anslagen för ungdomsplatser och ungdomslag kan<br /> minskas i motsvarande mån. Vi beräknar att anslaget för ungdomsplatser<br /> kommer att belastas med ytterligare 100 milj. kr. (regeringen föreslår 150<br /> milj. kr.) och att anslaget till ungdomslag, även med våra förslag till<br /> förändringar, kan utgå med 250 milj. kr.</p> <p>Gymnasieplatser</p> <p>I SÖ:s anslagsframställan för det kommande budgetåret föreslås en ökning<br /> av gymnasieskolans stora ram för 1984/85 med 14 000 årselevplatser. Denna<br /> utökning är motiverad, inte minst av det stora antalet äldresökande. För att<br /> möjliggöra en realistisk planering för länsskolnämnderna och kommunerna<br /> bör riksdagen också här ge regeringen till känna att planeringen bör inriktas<br /> på denna högre målsättning. För att åstadkomma en önskvärd förskjutning<br /> mot ytterligare yrkesinriktad utbildning och för att undvika onödiga<br /> investeringar i lokaler och utrustning bör riksdagen förorda att utbyggnaden<br /> främst sker i form av företagsförlagd utbildning. Även om sådana platser<br /> beträffande arbetstid, arbetsmiljö osv. skall fungera i enlighet med<br /> arbetsmarknadens krav måste gymnasieskolans regler i övrigt gälla. En plats<br /> skall således inte kräva en formell anställning.</p> <p>En sådan inriktning ger också möjligheter till en ökad decentralisering av<br /> utbildningsutbudet till andra orter än de traditionella gymnasieorterna.<br /> Därigenom kan utbildningsutbudet också ges en bättre lokal förankring och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>på ett bättre sätt svara mot den lokala och regionala arbetsmarknadens<br /> behov.</p> <p style="margin-left:3px;">Högre specialkurser inom det datatekniska och mikroelektroniska området</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen föreslås ett extra stöd till anskaffning av utrustning inom<br /> dataområdet och att bidraget i första hand bör användas för förhyrning.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi motsätter oss inte ett sådant stöd men anser att riksdagen i detta<br /> sammanhang även bör peka på de möjligheter till samverkan med andra<br /> utbildningsanordnare som också står till buds. Såväl inom kommunal<br /> vuxenutbildning som inom arbetsmarknadsutbildningen finns i stort sett<br /> likartade utrustningsbehov som gör en samverkan både naturlig och<br /> önskvärd. På högskoleorterna och på orter där högskolan upprättat lokala<br /> kurscentra finns också goda möjligheter till samverkan om dyrbar utrustning.<br /> Även studieförbunden har många gånger tillgång till sådan utrustning.</p> <p style="margin-left:3px;">Likaså bör gymnasieskolan söka alla möjligheter som står till buds att få<br /> tillgång till den mycket kvalificerade utrustning som finns i det privata<br /> näringslivet och inom offentlig förvaltning.</p> <p style="margin-left:3px;">Vad som här sagts om samverkan om datateknisk utrustning bör riksdagen<br /> ge regeringen till känna.</p> <p style="margin-left:3px;">Yrkesteknisk högskoleutbildning</p> <p style="margin-left:3px;">Goda möjligheter till vidareutbildning också på hög nivå är av stor<br /> betydelse för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för enskilda människor<br /> och tillgodose industrins behov av kvalificerade medarbetare. De<br /> yrkestekniska högskolorna är ett viktigt medel för att möjliggöra en sådan<br /> vidareutbildning. Därför är det viktigt att utbyggnaden av dessa fortsätter.<br /> Riksdagen bör därför uppmana regeringen att utarbeta en plan för den<br /> fortsatta yrkestekniska högskoleutbildningen i landet.</p> <p style="margin-left:3px;">Bostadssektorn</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen begärs särskilda medel för insatser för bostadsområden<br /> med stort antal outhyrda lägenheter och insatser för bättre boendemiljö i<br /> främst vissa 1960-talsområden. Enligt vår mening är tomma lägenheter och<br /> hus ett så allvarligt ekonomiskt och även psykologiskt problem att åtgärder<br /> måste sättas in.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi vill i detta sammanhang framhålla att ett underutnyttjande och en<br /> förslumning av fastigheter innebär en oerhörd kapitalförstöring. I många<br /> kommuner borde det vara möjligt att finna nya metoder att lösa problemen.<br /> En är naturligtvis att bygga om till annan verksamhet, vilket är en bra åtgärd<br /> och som också stöds genom långivningen. Vi vill också föreslå att man gör<br /> försök att avyttra hus i första hand till bostadsrättsförening som bildas för en</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">fastighet. Tomma lägenheter finns ofta i hus och bostadsområden som<br /> uppfördes under miljonprogrammets dagar. Ursprunglig byggnadskostnad<br /> är därför låg jämfört med dagens. Det borde därför vara en realistisk<br /> möjlighet att överföra dessa hus till bostadsrättsföreningar. Staten måste<br /> antagligen avskriva sitt bostadslån och eventuella hyresförlustlån. Även<br /> kommunen måste avskriva eventuella lån som lämnats med säkerhet i<br /> fastigheter. Om detta inte är tillräckligt måste även bottenlånet delvis kunna<br /> avskrivas. De nya fastighetsägarna - helst då en bostadsrättsförening - bör<br /> ges möjlighet att planera eventuella om- och tillbyggnader för att få<br /> efterfrågad utformning och för detta få möjlighet att uppta bostadslån i vanlig<br /> ordning.</p> <p>Sammanfattning</p> <p>Våra ovan redovisade förslag innebär att ytterligare, utöver regeringens<br /> förslag, 5 000 platser tillskapas inom gymnasial lärlingsutbildning. För detta<br /> krävs en ytterligare stimulans om 5000 kr./plats. Den totala ytterligare<br /> kostnaden kan beräknas till 100 milj. kr. Lärlingsutbildningen skall betraktas<br /> som en reguljär utbildningsväg. Gymnasieskolan skall för läsåret 1984/85<br /> planeras för ytterligare 14 000 platser - företrädesvis som företagsförlagd<br /> utbildning. Den yrkestekniska högskoleutbildningen skall byggas ut.</p> <p>Våra förslag om kraftigt utbyggd lärlingsutbildning innebär minskade<br /> anspråk på resurser för ungdomsplatser och ungdomslag. Vi har räknat ned<br /> anslagen med vardera 50 milj. kr.</p> <p>Vi föreslår att 18-19-åringarna skall arbeta hel arbetsdag. Ersättningsnivån<br /> för de i särskild ordning inrättade arbetsplatserna bör vara 20 kr./tim<br /> eller 160 kr./dag. Även inom enskild sektor bör arbetsuppgifter utföras- men<br /> då med en tjugofemprocentig finansiering från den enskilde arbetsgivaren.<br /> Riksdagen bör uttala att särskilda ungdoms- eller introduktionsavtal bör<br /> slutas mellan parterna på arbetsmarknaden.</p> <p>Enskilda beredskapsarbeten bör kunna inrättas i första hand fram till den 1<br /> april 1984. Riksdagen bör uttryckligen ange att rekryteringsstöd kan förenas<br /> med visstidsanställningar och provanställningar.</p> <p>Den regionalpolitiska beredskapen måste hållas på en hög nivå. Regeringen<br /> bör bemyndigas överföra medel, det s. k. länsanslaget från SIND, om<br /> behov härav uppstår.</p> <p>Småföretagspolitiken skall byggas ut. Bl. a. aviseras ett kommande förslag<br /> om 5 % lägre sjukföräkringsavgifter i små företag.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">att riksdagen beslutar beträffande lärlingsutbildning</p> <p style="margin-left:56px;">1. att främja tillskapande av 5 000 platser utöver regeringens</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:20px;">förslag genom att medge ett rekryteringsbidrag på 10 OÖO kr.<br /> per plats,</p> <p style="margin-left:20px;">2. att på tilläggsbudet till Bidrag till driften av gymnasieskolan för<br /> utökad lärlingsutbildning anvisa ett förslagsanslag av<br /> 100 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:20px;">3. att uttala sig för en permanentning av den gymnasiala lärlingsutbildningen<br /> och därvid ge regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om uppbygnaden av ett statsbidragssystem,</p> <p style="margin-left:20px;">beträffande gymnasieskolan i övrigt</p> <p style="margin-left:20px;">4. att som sin mening ge regeringen till känna att gymnasieskolans<br /> stora ram för läsåret 1984/85 utökas med 14 000 årselevplatser<br /> med huvudsaklig inriktning mot företagsförlagd utbildning,</p> <p style="margin-left:20px;">5. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs rörande samverkan om datateknisk utrustning,</p> <p style="margin-left:20px;">beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning</p> <p style="margin-left:20px;">6. att hos regeringen begära en plan för den fortsatta utbygganden<br /> av yrkesteknisk högskoleutbildning,</p> <p style="margin-left:20px;">beträffande ungdomsplatser</p> <p style="margin-left:20px;">7. att som in mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om ett i förhålllande till regeringens förslag med 50 milj.<br /> kr. minskad belastning av förslagsanslaget Bidrag till åtgärder<br /> inom kommunernas uppföljningsansvarför ungdom under 18 år<br /> m. m.,</p> <p style="margin-left:20px;">beträffande ungdomslag</p> <p style="margin-left:20px;">8. att arbetsuppgifter för arbetslösa 18-19-åringar i huvudsak skall<br /> avse 8 tim./dag,</p> <p style="margin-left:20px;">9. att ersättningen till ungdomarna skall vara 20 kr./tim.,</p> <p style="margin-left:20px;">10. att arbetsuppgifter i ungdomslag också skall avse enskild sektor<br /> och med den kostnadsfördelning mellan staten och den enskilde<br /> arbetsgivaren som angivits i motionen,</p> <p style="margin-left:20px;">11. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts<br /> beträffande att målet för ungdomslagsplatser är att dessa skall<br /> omfatta 20-åringar,</p> <p style="margin-left:20px;">12. att för sin del uttala vad som i motionen anförts beträffande<br /> särskilda ungdoms- eller introduktionsavtal mellan arbetsmarknadens<br /> parter,</p> <p style="margin-left:20px;">13. att till statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1983/84 under<br /> tionde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens<br /> förslag med 50 milj. kr. minskat förslagsanslag av 250 000 000<br /> kr.,</p> <p style="margin-left:20px;">beträffande rekryteringsstöd</p> <p style="margin-left:20px;">14. att möjligheterna att inrätta enskilda beredskapsarbeten bi</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:28</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_10"><p style="margin-left:20px;">behålls i första hand med nuvarande villkor till den 1 april<br /> 1984,</p> <p style="margin-left:20px;">15. att för sin del uttala att rekryteringsstöd skall kunna utgå även<br /> vid visstidsanställningar och provanställningar,</p> <p style="margin-left:20px;">beträffande åtgärder för fler jobb</p> <p style="margin-left:20px;">16. att bemyndiga regeringen att tillgodose medelsbehovet för<br /> regionala utvecklingsinsatser i enlighet med vad som anförts i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:20px;">17. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om<br /> användande av beredskapsmedel för att tillgodose ungdomsinitiativ<br /> före nya jobb,</p> <p style="margin-left:20px;">18. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om<br /> tillgodoseende av ytterligare medelsbehov för lönebidrag under<br /> innevarande budgetår,</p> <p style="margin-left:20px;">beträffande åtgärder inom bostadssektorn</p> <p style="margin-left:20px;">19. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om<br /> bildande av bostadsrättsföreningar.</p> </div> <div class="block ml_6"><p>Stockholm den 26 oktober 1983</p> </div> <div class="block ml_6"><p>THORBJÖRN FÄLLDIN (c)</p> <p>KARIN SÖDER (c)</p> <p>CLAES ELMSTEDT (c)</p> <p>ANDERS DAHLGREN (c)</p> <p>NILS G. ÅSLING (c)</p> <p>KJELL A. MATTSSON (c)</p> <p>ARNE FRANSSON (c)</p> <p>GUNNEL JONÄNG (c)</p> <p>GUNNAR BJÖRK (c)<br /> i Gävle</p> </div> <div class="block ml_25"><p>GUNILLA ANDRÉ (c)<br /> BERTIL JONASSON (c)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>EINAR LARSSON (c)<br /> RUNE GUSTAVSSON (c)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">BRITTA HAMMARBACKEN (c)</p> </div> <div class="block ml_26"><p>OLOF JOHANSSON (c)<br /> KARL BOO (c)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>minabigotab Stockholm 1983 77082</p> </div> </div> </div> 0 THORBJÖRN FÄLLDIN c 1 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 2 undertecknare 0 CLAES ELMSTEDT c 3 undertecknare 0 ANDERS DAHLGREN c 4 undertecknare 0 NILS G. ÅSLING c 5 undertecknare 0 KJELL A. MATTSSON c 6 undertecknare 0 ARNE FRANSSON c 7 undertecknare 0 GUNNEL JONÄNG c 8 undertecknare 0 GUNNAR BJÖRK c 9 undertecknare 0 GUNILLA ANDRÉ c 10 undertecknare 0 BERTIL JONASSON c 11 undertecknare 0 EINAR LARSSON c 12 undertecknare 0 RUNE GUSTAVSSON c 13 undertecknare 0 BRITTA HAMMARBACKEN c 14 undertecknare 0 OLOF JOHANSSON c 15 undertecknare 0 KARL BOO c 16 undertecknare G70228 av Thorbjörn Fälldin m. fl. mot_198384__28.pdf 346040 pdf Särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/84:26) https://data.riksdagen.se/fil/E7248EB5-3A65-43F5-94B1-562F61C6C18B