3073810 G7022787 1983/84 2787 mot mot Motion 1983/84:2787 Martin Olsson m. fl. Motion Motion 2787 0 1984-04-11 00:00:00 2014-10-13 16:04:29 2014-10-13 00:00:00 Förslag till ändringar i arrendelagstiftningen (prop. 1983/84:136) Martin Olsson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022787/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022787 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022787 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>14</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Motion<br /> 1983/84:2787<br /> Martin Olsson m. fl.</p> <p>Förslag till ändringar i arrendelagstiftningen (prop. 1983/84:136)</p> <p>Allmänna synpunkter</p> <p>Arrendelagstiftningen har, som all lagstiftning som ingriper i avtalsförhållanden,<br /> att ta hänsyn till två, ibland motstridiga intressen. Det är<br /> jordägarens krav på ett betydande inflytande över sin egendom och arrendatorns<br /> krav på långsiktighet och trygghet i sin näringsverksamhet, jordbruksdriften.<br /> Det är därför viktigt att lagstiftningen utformas med detta i<br /> åtanke. Med en alltför ”jordägarvänlig” lagstiftning kan viktiga målsättningar<br /> med jordbrukspolitiken riskera att omintetgöras och med en övervikt<br /> åt andra hållet är risken att arrendeutbudet begränsas.</p> <p>Lagstiftningen på området har varit föremål för en betydande reformering<br /> under 1970-talet. När jordabalken (JB) trädde i kraft den 1 januari<br /> 1972 tillskapades en enhetlig lagstiftning för alla jordbruksarrenden. JB<br /> innebar att jordägare och arrendatorer gavs en ökad avtalsfrihet i ekonomiska<br /> angelägenheter. Syftet var att uppnå en ökad effektivitet och man<br /> antog att markutbudet skulle stimuleras av den ökade avtalsfriheten. Samtidigt<br /> skyddades arrendatorn genom tvingande regler, t. ex. när det gällde<br /> besittningsskyddet. Det ansågs motiverat från både sociala och samhällsekonomiska<br /> utgångspunkter.</p> <p>Arrendatorns ställning har sedan stärkts ytterligare, dels genom en<br /> utvidgning av besittningsskyddet i självinträdesfallen, dels genom en ändring<br /> av hur arrendeavgiften skall bestämmas vid förlängning av avtal.</p> <p>Enligt vår uppfattning är det viktigt att titta på vem som är den svagare<br /> parten i arrendeförhållandena. Det är inte i alla fall självklart att detta är<br /> arrendatorn. Rättsregler bör utformas med den utgångspunkten att hänsyn<br /> skall tas till båda parter. Reglerna måste ta hänsyn till de enskilda fallen<br /> samtidigt som de måste vara generella. Detta kan enligt vår uppfattning<br /> uppnås genom arrendenämndernas prövning. Det är inte samma förhållanden<br /> som råder i en avtalsförhandling mellan ett nyblivet dödsbo och en<br /> erfaren arrendator som mellan kyrkan eller andra juridiska personer med<br /> betydande markinnehav och förstagångsarrendatorn.</p> <p>Beträffande avväganden mellan de intressen som här berörts har vi<br /> följande synpunkter på propositionen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2787</p> </div> <div class="block ml_40"><p>15</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Företrädesrätten</p> <p>Intresseanmälan m. m.</p> <p>I propositionen föreslås införande av rätt för arrendator att förvärva<br /> arrendeställe om det gäller gårdsarrende eller bostadsarrende. I princip<br /> följer regeringen här arrendekommitténs förslag, men regeringen väljer en<br /> annan lagteknisk lösning.</p> <p>Kommittén föreslog att jordägaren om han avsåg att försälja en utarrenderad<br /> fastighet först måste erbjuda arrendatorn att köpa fastigheten. Detta<br /> skulle ske genom att jordägaren till arrendatorn överlämnade ett av lantbruksnämnden<br /> godkänt förslag till köpekontrakt.</p> <p>Regeringen föreslår i stället en lagteknisk lösning som utformats efter<br /> förebild av lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning<br /> till bostadsrätt. Eftersom kommittén inte övervägde en sådan lösning har<br /> regeringens förslag inte varit föremål för remissbehandling, varför det kan<br /> vara svårt att bedöma i vad mån det är lämpligt att för förvärvsrätt av<br /> arrendefastigheter tillämpa motsvarande som gäller vid ombildning till<br /> bostadsrätter. Som lagrådet framhållit kan det när det gäller att överföra<br /> bestämmelserna i 1982 års lag till förhållanden som råder beträffande<br /> arrenden uppkomma ytterligare komplikationer än de som redan konstaterades<br /> vid denna lags tillkomst.</p> <p>Regeringens förslag innebär att arrendator som vill kunna utnyttja sin<br /> förvärvsrätt skall göra s. k. intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten.<br /> Denna meddelar därefter jordägaren att intresseanmälan gjorts. En intresseanmälan<br /> gäller endast fem år och måste därefter förnyas för att inte<br /> arrendatorn skall gå miste om sin rätt. Kostnaden beräknas till 220 kr. per<br /> gång.</p> <p>Kritiska röster har höjts mot förslaget med intresseanmälan. Man riskerar<br /> att det kan verka irriterande i förhållandet mellan jordägare och<br /> arrendator om jordägare, som kanske inte alls har för avsikt att försälja<br /> fastigheten, vart femte år får en påminnelse om att arrendatorn avser att<br /> utnyttja sin förvärvsrätt. För arrendatorn är det både en merkostnad och<br /> en risk för att han glömmer att i tid förnya sin intresseanmälan. Dessutom<br /> leder systemet med intresseanmälan till viss byråkrati.</p> <p>Det kan noteras att flera remissinstanser ansåg att kommitténs förslag<br /> till lagteknisk lösning var för komplicerad.</p> <p>Men även regeringens förslag betecknas av personer med stor erfarenhet<br /> av arrendeförhållanden och arrendelagstiftning som invecklat, komplicerat<br /> och svårtydbart. Man anser att det bör eftersträvas enklare regler än de<br /> föreslagna med intresseanmälan, hembud, antagande av hembud, kontakter<br /> med lantbruksnämnd, arrendenämnd och fastighetsbildningsmyndighet.</p> <p>Vi anser att det finns starka skäl för att genom den föreslagna lagstiftningen<br /> stärka arrendatorns ställning och vill därför inte försena antagan</p> </div> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2787</p> </div> <div class="block ml_40"><p>16</p> </div> <div class="block ml_3"><p>den av den föreslagna lagen. Däremot anser vi att riksdagen bör ge regeringen<br /> till känna vikten av att skyndsamt pröva frågan om att förenkla den<br /> lagtekniska lösningen. Eftersom vi i denna motion även föreslår att lagen<br /> inte skall få retroaktiv verkan dröjer det enligt vårt förslag en tid innan<br /> lagen skall börja att tillämpas, varför regeringens förslag till förenklingar<br /> bör hinna träda i kraft innan lagen hunnit tillämpas i någon större utsträckning.</p> <p>Förvärvsrätt för syskon m.fl.</p> <p>När det gäller kretsen för undantag från förköpsrätt har regeringen<br /> något frångått kommitténs förslag. Den senare föreslog nämligen att undantag<br /> skulle gälla när förvärvaren är jordägarens make, avkomling, syskon<br /> eller syskons avkomling. Regeringen har uteslutit undantaget för<br /> syskon och deras avkomlingar.</p> <p>Regeringens förslag innebär härigenom överensstämmelse med reglerna<br /> i jordförvärvslagen enligt vilken endast make och avkomling har rätt att<br /> förvärva jordbruksfastighet utan lantbruksnämndens prövning.</p> <p>Det kan finnas skäl att låta frikretsen i den föreslagna lagen om förvärvsrätt<br /> för arrendator vara densamma som i jordbruksförvärvslagen. Därvid<br /> måste dock uppmärksammas att vid ansökan om förvärvstillstånd syskon<br /> och deras avkomlingar m. fl. bör kunna ha särskilda skäl att få förvärvstillstånd.<br /> Efter att ha avstyrkt motionskrav om undantag för syskon m. fl.<br /> uttalade nämligen jordbruksutskottet (JoU 1978/79:19) följande vid behandlingen<br /> av förslaget till ny jordförvärvslag:</p> <p>Med det nu anförda vill utskottet självfallet inte utesluta att även mera<br /> avlägsna släktingars förvärv i vissa fall skall kunna bli föremål för en<br /> positiv behandling. I propositionen anförs härvidlag bl. a. att mera avlägsna<br /> släktskap — varmed närmast avses syskon, syskons avkomling och<br /> makes avkomling — liksom sammanboende bör kunna anses som ett<br /> särskilt skäl för bifall till förvärvstillstånd även om andra skäl skulle tala<br /> emot förvärvet. Detta uttalande bör enligt utskottets mening bl. a. kunna<br /> innebära att det specifika rationaliseringsintresset kan få vika i en situation<br /> där såväl släktskapsförhållande som allmänt regionalpolitiska bedömningar<br /> talar härför och förvärvaren är beredd att bosätta sig på och bruka<br /> fastigheten. Vad beträffar förvärv bakåt i en släktkedja vill utskottet hänvisa<br /> till ett uttalande av utredningen (SOU 1977:93 s. 73) att det vid<br /> tillståndsprövningen av sådant förvärv bör beaktas att det kan föreligga<br /> skäl att tillåta återförsäljning. Utskottet anser för sin del att det kan uppstå<br /> situationer där bl. a. starka skäl av personlig karaktär talar för en generös<br /> prövning av tillståndsärenden när det gäller överlåtelse till föräldrar. Det<br /> förhållandevis ringa antal överlåtelser av detta slag som rimligtvis kan<br /> komma i fråga torde inte leda till konflikter med jordförvärvslagstiftningens<br /> allmänna målsättning.</p> <p>Riksdagen anslöt sig till utskottets betänkande. Enligt vår mening bör<br /> riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition göra ett motsva</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2787</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>rande uttalande vad gäller syskons m. fl.:s möjligheter att få förvärva en<br /> fastighet som är utarrenderad.</p> <p>Investeringar</p> <p>Beträffande investeringar vid jordbruksarrende anför föredragande<br /> statsrådet bl. a. följande (s. 207):</p> <p>Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag nu tillägga<br /> att frågan om generella investeringsregler bör utredas ytterligare. Avsikten<br /> är att lantbruksstyrelsen skall få i uppdrag att med beaktande av vad som<br /> framkommit under remissbehandlingen utforma förslag till de regler som<br /> kan behövas i detta hänseende.</p> <p>Detta besked är bra och nödvändigt. Under remissbehandlingen har<br /> framkommit synpunkter på investeringsfrågan. Arrendelagskommittén<br /> har utgått från att investeringsnivån generellt sett är lägre vid arrenderade<br /> företag än vid självägda. Några belägg för att så skulle vara fallet lämnas<br /> inte. Någon vidare undersökning har inte utförts. Det är däför angeläget<br /> att en sådan kommer till stånd genom lantbruksstyrelsens försorg.</p> <p>Lantbruksstyrelsen bör även se över den utformning som lagförslaget<br /> fått när det gäller krav från olika myndigheter på investeringar. Lagförslaget<br /> innebär att sådan skyldighet för jordägaren inte föreligger när den för<br /> investering aktuella anläggningen inte omfattas av arrendatorns underhållsskyldighet.<br /> Farhågor har framförts för att detta skulle kunna innebära<br /> en kringgående möjlighet för jordägaren för att slippa vissa investeringar.</p> <p>Ett exempel som redovisats är att om ladugården på ett arrendeställe<br /> ingår i arrendatorns underhållsskyldighet, men gödselvårdsanläggningen,<br /> som är absolut nödvändig för att ladugården skall få användas för djurhållning,<br /> är undantagen från arrendatorns underhållsskyldighet, kan problem<br /> uppkomma. Föreläggs arrendatorn att vidta åtgärder enligt t. ex.<br /> hälso- eller miljöskyddslagstiftning kan inte denna skyldighet överföras på<br /> jordägaren. Arrendatorn tvingas i så fall att upphöra med djurhållningen.</p> <p>Det är med nuvarande utredningsunderlag svårt att bedöma i vilken<br /> utsträckning dessa farhågor kan bli besannade. Det är därför angeläget<br /> med ett kompletterande underlag på detta område. I fall där animalieproduktion<br /> är undantagen från arrendeavtalets tillämpning bör det i vart fall<br /> inte komma i fråga med någon investeringsskyldighet för jordägaren.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>översyn av vissa arrendeformer</p> <p>J B :s regler gör en viktig skillnad mellan två former av jordbruksarrende:<br /> gårdsarrende, som omfattar bostad för arrendatorn, och sidoarrende, som<br /> avser alla andra fall av jordbruksarrende. Det är värt att notera att gårdsarrende<br /> inte fordrar att arrendatorn faktiskt bor på fastigheten; avgörande</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2787</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_4"><p>är om avtalet enligt sitt innehåll avser upplåtelse av bostad åt arrendatorn.<br /> En arrendator kan alltså inneha flera olika gårdsarrenden, samtidigt som<br /> han bor på ett av arrendeställena eller kanske rentav på egen fastighet.<br /> Upplåtelse till juridisk person, som dödsbo, handelsbolag eller aktiebolag,<br /> är aldrig gårdsarrende.</p> <p>Arrendelagstiftningens rättighetsregler är helt naturligt mer omfattande<br /> för gårdsarrendatorerna än för sidoarrendatorerna. Detta gäller exempelvis<br /> besittningsskyddet. De regler om företrädesrätt för arrendatorer att<br /> före andra köpare förvärva arrendestället som nu föreslås införas, omfattar<br /> således endast gårdsarrenden.</p> <p>Det finns emellertid sidoarrenden som i mycket liknar gårdsarrenden,<br /> det kan exempelvis gälla ett dödsbo som övertagit en avliden gårdsarrendator<br /> arrendeavtal. Det kan därför finnas skäl att på desssa punkter se<br /> över gränsdragningen mellan gårds- och sidoarrenden.</p> <p>Tidpunkt för ikraftträdandet</p> <p>I alla lagstiftningssammanhang måste man i möjligaste mån undvika att<br /> göra lagstiftningen retroaktiv.</p> <p>I föreliggande lagförslag innebär det föreslagna ikraftträdandet ett ingrepp<br /> i gällande avtalsförhållanden när det gäller bl. a.</p> <p>a) reglerna för överlåtelse av arrenderätt och</p> <p>b) lagen om arrendators rätt att förvärva arrendestället.</p> <p>Mot bakgrund av vad vi anfört föreslår vi att nämnda regler och lagförslag<br /> tillämpas först fr. o. m. den tidpunkt då jordägaren tidigast kan säga<br /> upp avtalet genom uppsägning efter ikraftträdandet.</p> <p>I detta sammanhang kan erinras om vad lagutskottet anförde i sitt<br /> betänkande 1978/79:23 avseende Rätten till självinträde:</p> <p>Utskottet vill för sin del understryka att det är en allmän princip att nya<br /> civilrättsliga regler inte skall ges retroaktiv verkan om inte starka skäl talar<br /> för annat. Vid tidigare arrendereformer har därför övergångsbestämmelserna<br /> i huvudsak utformats så att de nya civilrättsliga reglerna blivit<br /> tillämpliga på äldre avtal först sedan avtalet förlängts på grund av underlåtelse<br /> att efter ikraftträdandet uppsäga avtalet.</p> <p>Vi delar även nu lagutskottets då uttalade uppfattning. Såväl nu föreslagna<br /> regeländring som lagförslag är givetvis från arrendatorernas synpunkt<br /> betydelsefulla för ökad trygghet i deras näringsverksamhet, men det<br /> kan för den skull och av ovan anförda principiella skäl inte vara riktigt att<br /> ikraftträdandedatum enligt propositionens förslag bryter gällande avtal.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:33px;">1. att riksdagen vad gäller arrendators företrädesrätt att förvärva</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2787</p> </div> <div class="block ml_41"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:44px;">arrendestället sorn sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts om vikten av att skyndsamt pröva frågan om<br /> en förenklad lagteknisk lösning,</p> <p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen som sin mening uttalar vad som i motionen anförts<br /> om syskon och deras avkomlingars rätt att förvärva utarrenderad<br /> fastighet,</p> <p style="margin-left:44px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts om</p> <p style="margin-left:44px;">a) investeringsskyldigheten för jordägare,</p> <p style="margin-left:44px;">b) översyn av vissa arrendeformer,</p> <p style="margin-left:44px;">4. att riksdagen beslutar att de i propositionen föreslagna reglerna<br /> för överlåtelse av arrenderätt och lagen om arrendators rätt att<br /> förvärva arrendestället skall tillämpas först fr. o. m. den tidpunkt<br /> då jordägaren tidigast kan säga upp avtalet genom uppsägning<br /> efter ikraftträdandet.</p> <p>Stockholm den 11 april 1984</p> </div> <div class="block ml_4"><p>MARTIN OLSSON (c)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>SIGVARD PERSSON (c)<br /> KERSTI JOHANSSON (c)<br /> BENGT KINDBOM (c)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>MARIANNE KARLSSON (c)<br /> INGER JOSEFSSON (c)<br /> BERTIL FISKESJÖ (c)<br /> ELVING ANDERSSON (c)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>SVEN-ERIK NORDIN (c)<br /> ELLA JOHNSSON (c)</p> </div> </div> </div> 0 MARTIN OLSSON c 1 undertecknare 0 SIGVARD PERSSON c 2 undertecknare 0 KERSTI JOHANSSON c 3 undertecknare 0 BENGT KINDBOM c 4 undertecknare 0 MARIANNE KARLSSON c 5 undertecknare 0 INGER JOSEFSSON c 6 undertecknare 0 BERTIL FISKESJÖ c 7 undertecknare 0 ELVING ANDERSSON c 8 undertecknare 0 SVEN-ERIK NORDIN c 9 undertecknare 0 ELLA JOHNSSON c 10 undertecknare G7022787 Martin Olsson m. fl. mot_198384__2787.pdf 136661 pdf Förslag till ändringar i arrendelagstiftningen (prop. 1983/84:136) https://data.riksdagen.se/fil/305955A9-E714-4026-92DA-6CDE725055C0