<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073791</hangar_id>
 <dok_id>G7022768</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2768</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2768 Axel Andersson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2768</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:04:16</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till ändringar i hyreslagstiftningen (prop. 1983/84:137)</titel>
 <subtitel>Axel Andersson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022768/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022768</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022768</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axel Andersson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändringar i hyreslagstiftningen (prop. 1983/84:137)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruksvärdesprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttigheter och förmåner enligt hyresavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det allmännyttiga beståndet pågår utvecklingen av ett ökat boinflytande&lt;br /&gt;
för hyresgästerna. I flera företag har avtal om ekonomisk beslutsrätt&lt;br /&gt;
tecknats, vilket innebär att hyresgästerna får ett avgörande inflytande&lt;br /&gt; 
på servicenivån i bostadsområdet. Genom riksdagens beslut om ändring&lt;br /&gt; 
av hyreslagens 15 § ges möjlighet att inom förhandlingsordningens ram&lt;br /&gt; 
träffa avtal om att hyresgästen själv får bestämma om underhållet i den&lt;br /&gt; 
egna lägenheten. Sådana avtal har tecknats i ett flertal företag i landet bl. a.&lt;br /&gt; 
Svenska Bostäder i Stockholm. Avtalet innebär att hyresgästerna själva&lt;br /&gt; 
avgör om det erbjudna underhållet skall utföras eller om man vill avstå.&lt;br /&gt; 
Avstår hyresgästen erhålls .en rabatt på hyran. Rabattens storlek bestäms&lt;br /&gt; 
genom förhandlingar utifrån åtgärdens kostnad och avskrivningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyran i det allmännyttiga beståndet kommer genom det individuella&lt;br /&gt; 
boinflytandet att variera på grund av att den kan innehålla olika underhållsnivåer&lt;br /&gt;
i f. ö. likvärdiga lägenheter eller för att förmånerna varierar&lt;br /&gt; 
genom en högre servicenivå, t. ex. extra bra fastighetsskötsel och utemiljö.&lt;br /&gt; 
Jämförelseprövningen enligt bruksvärdesregeln kommer därför att ytterligare&lt;br /&gt;
försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresrättsutredningen föreslog att det i bruksvärdesregeln skulle ges&lt;br /&gt; 
särskild anvisning om att variationer av de nyttigheter och förmåner som&lt;br /&gt; 
enligt hyresavtalet tillhandahålls av hyresvärden skulle beaktas vid prövningen&lt;br /&gt;
av skälig hyra. I propositionen föreslås att inga ändringar görs i&lt;br /&gt; 
fråga om själva bruksvärdebegreppet. Som skäl härför anförs att redan nu&lt;br /&gt; 
beaktas en lägenhets reparationsstandard vid en bruksvärdesjämförelse&lt;br /&gt; 
samt att underhållsarbeten i en lägenhet som bekostas av hyresgästen får&lt;br /&gt; 
tillgodoräknas hyresvärden endast om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordalydelsen i lagtexten ger emellertid inte möjlighet att vid jämförelseprövningen&lt;br /&gt;
t. ex. beakta att en hyresgäst som vårdar sin lägenhet väl och&lt;br /&gt; 
därför inte behöver få den reparerad — utan att själv ha bekostat någon&lt;br /&gt; 
underhållsreparation — bör få hyran satt till ett lägre belopp än som&lt;br /&gt; 
annars skulle varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de skillnader i förmåner som i övrigt kan komma att uppstå genom&lt;br /&gt; 
boinflytandet såsom ändrad servicenivå, tillgång till fritidsverksamhet och&lt;br /&gt; 
gemensamhetslokaler bör få beaktas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att det i enlighet med utredningens förslag i lagtexten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2768&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;anges att de större eller mindre förmåner som är förenade med nyttjanderätten&lt;br /&gt;
till lägenheten skall beaktas särskilt vid hyressättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § bör sålunda ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvistar parterna om hyrans storlek, skall hyran fastställas att utgå med&lt;br /&gt; 
skäligt belopp. En hyra är inte skälig, om den med hänsyn till lägenhetens&lt;br /&gt; 
bruksvärde och värdet av de nyttigheter och förmåner som enligt hyresavtalet&lt;br /&gt;
skall tillhandahållas av hyresvärden, påtagligt överstiger hyran för&lt;br /&gt; 
likvärdiga lägenheter. Vid prövning härav skall främst beaktas hyran för&lt;br /&gt; 
lägenheter i hus som ägs och förvaltas av allmännyttiga bostadsföretag.&lt;br /&gt; 
Kan jämförelse ej ske med lägenheter på orten, får i stället beaktas hyran&lt;br /&gt; 
för lägenheter på annan ort med jämförbart hyresläge och i övrigt likartade&lt;br /&gt; 
förhållanden på hyresmarknaden. Har ombyggnads-, ändrings- eller underhållsarbete&lt;br /&gt;
eller åtgärd av därmed jämförlig betydelse bekostats av en&lt;br /&gt; 
hyresgäst, får förbättringen tillgodoräknas hyresvärden endast om särskilda&lt;br /&gt;
skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruksvärdesjämförelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreslagens hyressättningsregler — bruksvärdesprincipen — som tilllämpats&lt;br /&gt;
sedan slutet av 1960-talet har inte förändrats nämnvärt sedan dess&lt;br /&gt; 
tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jämkning i lagtexten som gjordes genom förslagen i proposition&lt;br /&gt; 
1974:150 avsåg inte att förändra den ursprungliga hyressättningsnormen.&lt;br /&gt; 
Tvärtom underströks att de ändringar som föreslogs inte innebar att avsteg&lt;br /&gt; 
skulle göras från bruksvärdesprövningens metodik i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de motivuttalanden som gjordes vid införandet (proposition&lt;br /&gt; 
1967:141) skall bruksvärdet för en lägenhet bestämmas av dess beskaffenhet&lt;br /&gt;
i förhållande till lägenheter i det allmännyttiga beståndet, t. ex. storlek,&lt;br /&gt; 
modernitetsgrad, planlösning, läge inom huset, reparationsstandard och&lt;br /&gt; 
ljudisolering. Hänsyn tas också till förmåner som är knutna till lägenheten&lt;br /&gt; 
såsom tillgång till hiss, sopnedkast, tvättstuga, särskilda förvaringsutrymmen,&lt;br /&gt;
god fastighetsservice, garage coh biluppställningsplats. Därutöver&lt;br /&gt; 
kan faktorer som husets allmänna läge, boendemiljön i stort och närhet till&lt;br /&gt; 
kommunikationer påverka bruksvärdet. Därvid skall bortses från byggnadsår&lt;br /&gt;
och produktions-, drift- och förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lägenheterna skall anses likvärdiga krävs dock endast att de i&lt;br /&gt; 
grova drag motsvarar varandra. Sedan man funnit jämförelselägenheter&lt;br /&gt; 
som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga undersöks var hyresnivån&lt;br /&gt; 
ligger för jämförelselägenheterna. Efter att eventuella enstaka topphyror&lt;br /&gt; 
sorterats bort skall den därefter högsta hyresnivån utgöra riktpunkt för&lt;br /&gt; 
bedömningen av skälig hyra. Som skälig skall den begärda hyran anses&lt;br /&gt; 
vara om den inte påtagligt överstiger den högsta hyresnivån i jämförelsematerialet.&lt;br /&gt;
Om jämförliga lägenheter saknas sätts hyran utifrån en ren&lt;br /&gt; 
skälighetsbedömning. Någon närmare anvisning om hur en sådan skälighetsbedömning&lt;br /&gt;
skall tillgå finns inte i förarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen underströks vidare att man inte skulle eftersträva någon&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2768&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;detaljprövning. Genom att tillåta hyran för den ifrågavarande lägenheten&lt;br /&gt; 
att något överstiga hyresnivån för jämförliga lägenheter skulle utrymme&lt;br /&gt; 
ges för en allmän uppjustering av hyresnivån, och dessutom skulle hyresprövningen&lt;br /&gt;
syfta till att fastställa lägenhetens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uttalanden som gjordes i propositionen präglades starkt av att hyrorna&lt;br /&gt;
i det privata beståndet under lång tid varit underkastade hyresreglering.&lt;br /&gt; 
Genom införandet av bruksvärdesregeln avsåg lagstiftarna att anpassa&lt;br /&gt; 
hela hyresmarknaden så att likvärdiga lägenheter skulle få lika hyror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark inflation samt kraftigt ökade underhålls- och driftkostnader har&lt;br /&gt; 
åstadkommit inte bara höga nyproduktionskostnader utan även genom&lt;br /&gt; 
omfördelning av nyproduktionskostnaderna en stark press uppåt på hyresnivån&lt;br /&gt;
i det äldre beståndet. Ofta återkommande prishöjningar på energin&lt;br /&gt; 
har inneburit att hyrorna höjs inte bara en utan nästan undantagslöst ett&lt;br /&gt; 
par gånger varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förekomsten av förhandlingsordningen även på den privata&lt;br /&gt; 
hyresmarknaden anpassas hyrorna i det beståndet i takt med hyrorna i det&lt;br /&gt; 
allmännyttiga beståndet. Den kostnads- och marknadsanpassning som&lt;br /&gt; 
lagstiftarna avsåg har pågått så länge att det i dag framstår som obefogat&lt;br /&gt; 
att bibehålla den vidsträckta jämförelseprövning som vid lagens tillkomst&lt;br /&gt; 
ansågs nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsen som således görs i grova drag utifrån den högsta hyresnivån&lt;br /&gt; 
och med tillämpning av påtaglighetsrekvisitet får den samlade effekten att&lt;br /&gt; 
hyressättningen avlägsnar sig från huvudprincipen att likvärdiga lägenheter&lt;br /&gt;
skall åsättas samma hyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma rättvisare hyror vid prövning enligt bruksvärdesprincipen&lt;br /&gt;
bör det därför, som redan framhållits i lagtexten, ges särskild&lt;br /&gt; 
anvisning om att variationer av nyttigheter och förmåner måste beaktas.&lt;br /&gt; 
Det bör även i motivtexten uttalas att jämförelseprövningen skall göras&lt;br /&gt; 
mindre vidsträckt. Detta bör uttryckas så att vid bestämmande av skälig&lt;br /&gt; 
hyra skall jämförelse ske med likvärdiga lägenheter. Förutsättningen för&lt;br /&gt; 
att lägenheterna skall anses likvärdiga bör vara att de inte bara i grova drag&lt;br /&gt; 
motsvarar varandra. Om likvärdiga lägenheter saknas skall jämförelse ske&lt;br /&gt; 
med sådana som är närmast jämförliga. Skillnader i bruksvärdet får därefter&lt;br /&gt;
bedömas efter skälighet i förhållande till hyran i jämförelselägenheten&lt;br /&gt;
i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler vid överlåtelse av hyresrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § upptar bestämmelser i fråga om rättsverkningar vid överlåtelse av&lt;br /&gt; 
hyresrätten. I propositionen föreslås ingen ändring i sak av paragrafen.&lt;br /&gt; 
Andra punkten upptar en bestämmelse om att den tillträdande hyresgästen&lt;br /&gt; 
svarar jämte den avträdande för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före&lt;br /&gt; 
överlåtelsen, om ej annat avtalas med hyresvärden. Bestämmelsen infördes&lt;br /&gt; 
vid lagrevisionen som trädde i kraft den 1 januari 1969 och synes ha&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2768&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tillkommit för att underlätta frivilliga överlåtelser. Hyreslagstiftningssakkunniga&lt;br /&gt;
(SOU 1966:14 s. 382) anförde följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har emellertid funnit lämpligt att därutöver i 37 § tredje stycket stadga&lt;br /&gt; 
att den tillträdande hyresgästen skall jämte den avträdande vara ansvarig&lt;br /&gt; 
för förpliktelserna på grund av hyresavtalet för tiden före tillträdet. Skälet&lt;br /&gt; 
härtill är dels att det är naturligt att den som inträder i en annans rätt, gör&lt;br /&gt; 
det med alla förpliktelser som den förre haft, men möjligen ej uppfyllt,&lt;br /&gt; 
dels att det måste vara väsentligt lättare för en hyresvärd att acceptera en&lt;br /&gt; 
begärd överlåtelse, om han kan vända sig även mot den nye hyresgästen&lt;br /&gt; 
för en gammal — icke preskriberad — hyresfordran, t. ex. å bränsleersättning&lt;br /&gt;
eller hyreshöjning som skall regleras i efterhand. Mot den i lägenheten&lt;br /&gt;
boende hyresgästen kan hyresvärden också i sista hand utnyttja förverkandebestämmelserna,&lt;br /&gt;
vilket gör fordringen åtskilligt säkrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande departementschefen hade ingen erinran mot de sakkunnigas&lt;br /&gt; 
förslag och regeln kom att införas i 38 § hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagens synsätt måste bestämmelsen betraktas som obillig. De allra&lt;br /&gt; 
flesta hyresgäster torde vara helt ovetande om att man vid övertagandet av&lt;br /&gt; 
en hyresrätt ikläder sig den förre hyresgästens skyldigheter och att man kan&lt;br /&gt; 
gå förlustig hyresrätten om man inte accepterar att svara för avtalets&lt;br /&gt; 
förpliktelser även för tiden före tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som angavs av lagstiftarna har numera ingen aktualitet. 1 propositionen&lt;br /&gt;
läggs förslag fram som i princip innebär förbud moti bränsleklausuler&lt;br /&gt;
i enskilda hyresavtal. Det system som används i dag för att&lt;br /&gt; 
bestämma hyran innebär att retroaktiva hyror endast förekommer i undantagsfall.&lt;br /&gt;
Regeln torde därför, med hänsyn dels till att den är obillig mot&lt;br /&gt; 
hyresgästen, dels saknar aktualitet, kunna slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkning av andrahandshyresgästernas ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till utredningen angående översyn av hyreslagen (hyresrättsutredningen)&lt;br /&gt;
uttalade föredragande statsrådet följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten har förslag förts fram om att hyresgäst som hyr&lt;br /&gt; 
bostadslägenhet i andra hand borde ges en starkare ställning än han har för&lt;br /&gt; 
närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sitt slutbetänkande presenterade hyresrättsutredningen ett förslag som&lt;br /&gt; 
på ett avgörande sätt skulle ge andrahandshyresgäst ett starkare rättsskydd.&lt;br /&gt;
Det var dels ett förslag som skulle skydda mot s. k. bulvanupplåtelser,&lt;br /&gt;
dels ett förslag som innebar att andrahandshyresgästen, under vissa&lt;br /&gt; 
förutsättningar, skulle ges möjlighet att överta förstahandshyresgästens&lt;br /&gt; 
avtal om andrahandsupplåtelsen varat mer än tre år. Hyresrättsutredningens&lt;br /&gt;
förslag om ändring av reglerna när besittningsskyddet avtalas bort,&lt;br /&gt; 
innebär dessutom att andrahandshyresgästen får en starkare ställning&lt;br /&gt; 
gentemot förstahandshyresgästen. Andrahandshyresgästen skulle exempelvis&lt;br /&gt;
på detta sätt kunna få hyran prövad i hyresnämnd utan risk för att&lt;br /&gt; 
hyresavtalet upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2768&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förslag till lagstiftning som lagts fram på senare tid kommer, om de&lt;br /&gt; 
genomförs, att i viss mån stärka andrahandshyresgästens ställning. Rättsläget&lt;br /&gt;
för hyresgästen vid s. k. bulvanskap kommer att stärkas, om den&lt;br /&gt; 
bulvanlag (SOU 1983:46) som kommissionen mot ekonomisk brottslighet&lt;br /&gt; 
lagt fram leder till beslut. Om förslaget till nytt fjärde stycke i 65 § 12 kap.&lt;br /&gt; 
jordabalken, som återfinns i proposition 1983/84:137, leder till beslut,&lt;br /&gt; 
kommer dessutom andrahandshyresgästens ställning gentemot förstahandshyresgästen&lt;br /&gt;
att stärkas. Förslaget innebär i korthet att en hyresvärd&lt;br /&gt; 
som uppsåtligen begagnar sig av att en hyresgäst avtalat bort besittningsskyddet&lt;br /&gt;
för att ta ut uppenbart oskälig hyra kan dömas dels till böter eller&lt;br /&gt; 
fängelse, dels blir återbetalningsskyldig för det belopp som överstiger&lt;br /&gt; 
skälig hyra för lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det enhälliga förslag hyresrättsutredningen lagt fram om rätt för andrahandshyresgästen&lt;br /&gt;
att under vissa förutsättningar överta hyresavtalet har&lt;br /&gt; 
bostadsministern inte funnit skäl att lägga till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt vår uppfattning finns det många skäl till att genomföra förslaget.&lt;br /&gt; 
För det första finns det mycket som tyder på att antalet andrahandsupplåtelser&lt;br /&gt;
är betydande. För det andra är andrahandshyresgästens ställning, i&lt;br /&gt; 
de fall förstahandshyresgästens avtal upphör, mycket svag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi förordar en lösning av problemet så att andrahandshyresgästen ges&lt;br /&gt; 
möjlighet att begära förlängning av hyresavtalet för egen del, om avtalet&lt;br /&gt; 
mellan förstahandshyresgästen och fastighetsägaren av någon anledning&lt;br /&gt; 
upphör. Den tidsgräns på andrahandsupplåtelsens längd som hyresrättsutredningen&lt;br /&gt;
föreslog till tre år anser också vi vara rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det kommunala bostadsförsörjningsintresset bör kunna tillgodoses genom&lt;br /&gt;
att hyresgästens ansökan till hyresnämnden kommuniceras med berörd&lt;br /&gt;
kommunal instans. Kommunens intressen att förfoga över lägenheten&lt;br /&gt; 
kan sedan vägas in i skälighetsbedömningen när hyresnämnden tar ställning&lt;br /&gt;
i förlängningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hyresgästinflytande över underhålls- och ombyggnadsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utvecklingen av hyresgästernas inflytande över sitt boende har under&lt;br /&gt; 
senare år gått starkt framåt. Hyresgäster i allmännyttiga bostadsföretag har&lt;br /&gt; 
möjligheter till boinflytande genom avtal om information och samråd.&lt;br /&gt; 
Avtalen, som gäller mellan hyresgästföreningen och resp. bostadsföretag,&lt;br /&gt; 
förutsätter dessutom att inflytandet kan utvecklas ytterligare genom att&lt;br /&gt; 
kontaktkommittéerna får rätt att fatta beslut. En sådan utveckling sker f. n.&lt;br /&gt; 
under medverkan av partsorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hyresgästernas riksförbund och Sveriges fastighetsägareförbund har nu&lt;br /&gt; 
också träffat överenskommelse om en rekommendation till resp. medlemsföreningar&lt;br /&gt;
angående avtal om hyresgästernas boendeinflytande i det enskilt&lt;br /&gt;
ägda bostadsbeståndet. Förmodligen kommer det dock att ta tid innan&lt;br /&gt; 
boendeinflytande i stor skala är etablerat i detta bostadsbestånd. Däremot&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2768&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;täcks redan i dag en mycket stor del av det enskilt ägda bostadsbeståndet&lt;br /&gt; 
av förhandlingsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tack vare regeringens bostadsförbättringsprogram kan man förmoda&lt;br /&gt; 
att ombyggnads- och underhållsverksamheten nu kommer att öka i omfattning.&lt;br /&gt;
Denna verksamhet påverkar starkt hyresgästernas boendeförhållanden.&lt;br /&gt;
Hyresgästerna måste därför garanteras inflytande över ombyggnadsoch&lt;br /&gt;
underhållsåtgärder. Hyresgäster i de allmännyttiga bostadsföretag och&lt;br /&gt; 
privata bostadsföretag där det finns boendeinflytandeavtal kan genom&lt;br /&gt; 
avtalen utöva inflytande på denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i bostadssaneringslagen har hyresgästerna också&lt;br /&gt;
ett inflytande över ombyggnadsåtgärder. Dock är inflytandet över åtgärder&lt;br /&gt;
som icke är byggnadslovspliktiga begränsat, liksom inflytandet&lt;br /&gt; 
över underhållsåtgärder. Dessutom omfattar bostadssaneringslagen inte&lt;br /&gt; 
alla kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en så stor del av bostadshyresmarknaden täcks av förhandlingsordningar&lt;br /&gt;
kan hyresgästernas inflytande över underhålls- och ombyggnadsåtgärder&lt;br /&gt;
garanteras genom en komplettering av hyresförhandlingslagen.&lt;br /&gt;
Hyresvärdens primära förhandlingsskyldighet, som i dag&lt;br /&gt; 
främst gäller vid ändring av hyra, bör enligt vår uppfattning omfatta även&lt;br /&gt; 
underhålls-, förbättrings- och ombyggnadsarbeten som påverkar hyresgästernas&lt;br /&gt;
boendemiljö eller gemensamma boendeförhållanden. Med en primär&lt;br /&gt;
förhandlingsskyldighet skulle följa att hyresvärden måste informera,&lt;br /&gt; 
samråda och försöka träffa överenskommelse innan åtgärderna får vidtas.&lt;br /&gt; 
En sådan ändring av hyresförhandlingslagen skulle främja den fortsatta&lt;br /&gt; 
utvecklingen av hyresgästernas boinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erforderlig lag- och motivtext torde utarbetas av utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av vad som i motionen anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;1. att riksdagen beslutar anta i motionen föreslagen ändring av 12&lt;br /&gt; 
kap. 55 § jordabalken jämte motivtext,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att 12 kap. 38 § jordabalken andra punkten&lt;br /&gt;
upphör att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att riksdagen beslutar om en särskild bestämmelse i 12 kap.&lt;br /&gt; 
jordabalken, med syfte att stärka andrahandshyresgästens ställning&lt;br /&gt;
på sätt som anges i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen beslutar om en särskild bestämmelse i hyresförhandlingslagen&lt;br /&gt;
om att den primära förhandlingsskyldigheten&lt;br /&gt; 
även skall omfatta underhålls-, förbättrings- och ombyggnadsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 april 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;AXEL ANDERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIG GUSTAFSSON (s) MONICA ANDERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS GÖRAN FRANCK (s) LARS ERIK LOVDEN (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>AXEL ANDERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STIG GUSTAFSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MONICA ANDERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS GÖRAN FRANCK</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS ERIK LOVDEN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022768</dok_id>
<subtitel>Axel Andersson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2768.pdf</filnamn>
<filstorlek>151157</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till ändringar i hyreslagstiftningen (prop. 1983/84:137)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F41A8E3A-DA57-496B-8E09-6F8E392998ED</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>