<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073775</hangar_id>
 <dok_id>G7022752</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2752</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2752 Eric Hägelmark m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2752</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:04:06</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Det militära försvarets fortsatta utveckling, m. m. (prop.</titel>
 <subtitel>Eric Hägelmark m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022752/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022752</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022752</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:2752&lt;br /&gt; 
Eric Hägelmark m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvarets fortsatta utveckling, m. m. (prop.&lt;br /&gt; 
1983/84:112)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkpartiets partimotion om försvaret (1983/84:2216) betonades vikten&lt;br /&gt; 
av att vårt land står kvar vid sina säkerhetspolitiska åtaganden inom&lt;br /&gt; 
försvarspolitiken, biståndspolitiken och nedrustningspolitiken. ”Inom&lt;br /&gt; 
försvarspolitiken finns ett sådant åtagande genom grunderna i 1982 års&lt;br /&gt; 
totalförsvarsbeslut. Vi får inte ge intrycket att Sverige är berett att ompröva&lt;br /&gt; 
sin försvarspolitiska målsättning till följd av yttre omständigheter som&lt;br /&gt; 
t. ex. en oväntat hög dollarkurs.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma uppfattning förs fram i propositionen, när försvarsministern&lt;br /&gt; 
skriver att ”enligt min mening kan det inte vara rimligt att stora förändringar&lt;br /&gt;
på den internationella valutamarknaden skall få betydande konsekvenser&lt;br /&gt;
för försvarets faktiska utveckling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förhandlingar mellan de fyra demokratiska partierna uppnåddes&lt;br /&gt; 
enighet om kompensation till försvaret för dollarkursens verkan. Vi tror&lt;br /&gt; 
också att det för trovärdigheten utåt för den svenska säkerhetspolitiken har&lt;br /&gt; 
ett extra värde att detta beslut kan fattas med mycket bred enighet i&lt;br /&gt; 
riksdagen. Så stor enighet om försvarets anslag har inte funnits sedan&lt;br /&gt; 
1960-talet. I ett läge när svensk säkerhetspolitik utsätts för betydande&lt;br /&gt; 
påfrestningar genom utländska intrång på vårt territorium är denna enighet&lt;br /&gt;
av särskilt stort värde.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Luftförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stor tillfredsställelse konstaterar vi att propositionens förslag också&lt;br /&gt; 
väl överensstämmer med folkpartiets partimotion rörande sådana objekt&lt;br /&gt; 
som behålls i organisation och planer. Dels de tre sista Draken-divisionerna,&lt;br /&gt;
dels radarsystem och dels jaktrobotar. Det hade varit orimligt att lägga&lt;br /&gt; 
ned dessa tre divisioner och därmed reducera jaktflyget till åtta divisioner&lt;br /&gt; 
i ett läge när hotbilden i luften försvårats. Försvarsbeslutet 1982 poängterade&lt;br /&gt;
luftförsvarets ökade betydelse, och därför innefattade detta beslut att&lt;br /&gt; 
jaktflyget skulle omfatta tolv divisioner — vilket ändå är en kraftig minskning&lt;br /&gt;
jämfört med antalet divisioner för några år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att ett behållande av Draken-divisioner inte bara innebär&lt;br /&gt;
att man använder dessa flygplan under deras möjliga livstid. Därtill&lt;br /&gt; 
kommer också att vapnen till Draken-systemet, nämligen Falcon-robotar&lt;br /&gt; 
med en radarversion och en infraröd version, kan behållas. Dessa robotar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2752&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;representerar stor eldkraft genom att antalet robotar är stort. Utgår Draken-flygplanen&lt;br /&gt;
i förtid skulle också robotarna behöva skrotas. Man kan&lt;br /&gt; 
uttrycka saken så att de kvarvarande Drakendivisionerna har större effekt&lt;br /&gt; 
per division än tidigare genom att antalet robotar per division nu är&lt;br /&gt; 
väsentligt större. Varje division kan därför i ett akut läge avfyra robotar&lt;br /&gt; 
mot fler mål än man hade möjlighet till när robotbiståndet skulle räcka till&lt;br /&gt; 
fyra gånger så många divisioner. Att behålla de tre divisionerna innebär&lt;br /&gt; 
därför en betydande fördel för luftförsvaret, som i sin tur är av avgörande&lt;br /&gt; 
betydelse för att försvåra överraskande anfall mot vårt land. Med ett&lt;br /&gt; 
fungerande luftförsvar bör Sverige kunna reducera en angripares möjligheter&lt;br /&gt;
till förbekämpning och därmed hans förmåga att genomföra en&lt;br /&gt; 
invasion mot vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radarövervakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om radarstationerna synes läget vara att en del levererade stationer&lt;br /&gt;
inte monteras upp därför att anslaget inte räckte till nödvändiga&lt;br /&gt; 
fortifikatoriska anläggningar. Detta måste betraktas som helt otillfredsställande.&lt;br /&gt;
Dessa stationer gällde radarstationer för höga höjder. I fråga om&lt;br /&gt; 
låghöjdsstationer — som hittills helt saknats längs stora delar av landets&lt;br /&gt; 
kuster och i viktiga gränsområden — var risken stor för förseningar. Detta&lt;br /&gt; 
vöre olyckligt, eftersom brister i Sveriges förmåga att upptäcka kränkningar&lt;br /&gt;
i luften vore allvarligt i en neutralitetssituation liksom redan i fred. I krig&lt;br /&gt; 
är en täckande radarbevakning en nödvändighet om det skall vara möjligt&lt;br /&gt; 
att kunna ge förvarning åt civilförsvaret vid luftanfall. I propositionen&lt;br /&gt; 
säger försvarsministern att han också förordar att utvecklingen av flygburen&lt;br /&gt;
radar bör ske enligt tidigare planering, vilket skulle ge bl. a. utsträckt&lt;br /&gt; 
förvarning om eventuella kryssningsrobotar. Sådana robotar kan innebära&lt;br /&gt; 
en ny påfrestning för svensk neutralitet, och det vore då allvarligt om&lt;br /&gt; 
flygburen radar — som kan täcka de områden som inte omfattas av&lt;br /&gt; 
kommande låghöjdsradarstationer — skulle komma först i mitten av&lt;br /&gt; 
1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tas inte frågan om flygvapnets bassystem upp. Vi förutsätter&lt;br /&gt;
dock att möjligheter till kostnadsbesparingar inom detta system&lt;br /&gt; 
genom det slags åtgärder som skissas i folkpartimotionen tas till vara. I&lt;br /&gt; 
stället för att minska antalet framtida baser bör man söka improvisera och&lt;br /&gt; 
så långt möjligt välja lokala lösningar och därmed få ned kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredsorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkpartiets motion togs frågan om fortsatta rationaliseringar inom&lt;br /&gt; 
fredsorganisationen upp. I propositionen anges att utbildningskapaciteten&lt;br /&gt; 
i arméns fredsorganisation underutnyttjas med ca 2 000 platser. Det stämmer&lt;br /&gt;
med den ansats som angavs i folkpartiets motion. Försvarsministern&lt;br /&gt; 
förklarar att överbefälhavaren avser att lämna underlag så att beslut om&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2750-2757&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2752&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ytterligare fredsorganisatoriska förändringar kan fattas under våren 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om sådana förändringar frigör medel, och därmed kan ytterligare&lt;br /&gt; 
resurser överföras till materielanskaffningen. I första hand synes sådana&lt;br /&gt; 
överföringar böra användas för att hålla uppe medlen till pansarvärnsfunktionen&lt;br /&gt;
inom armén. Därmed blir det inte lika stora reduktioner inom&lt;br /&gt; 
armén. Försvarsministern anger att pansarvärnets materieltillförsel måste&lt;br /&gt; 
minska. Men enligt vår mening bör mer av planeringen för pansarvärnsfunktionen&lt;br /&gt;
kunna fullföljas om besparingar inom fredsorganisationen&lt;br /&gt; 
frigör medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergripande personalpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med hittillsvarande förbandsnedläggningar har kritik riktats&lt;br /&gt; 
mot personalpolitiken. Från personalhåll har påtalats att personal som&lt;br /&gt; 
flyttar från ett nedläggningsförband har sämre villkor i olika avseenden än&lt;br /&gt; 
personal som följt med utlokaliserade verk från Stockholm. Detta har&lt;br /&gt; 
upplevts som närmast stötande, särskilt som personal som inte ville flytta&lt;br /&gt; 
från Stockholm hade lättare att där Finna nya arbeten än vad fallet oftast&lt;br /&gt; 
var för personal på orter där militära förband lagts ned. Från personalen&lt;br /&gt; 
har också påtalats att enskilda fall kommit i kläm därför att myndigheterna&lt;br /&gt; 
varit stela i behandlingen av förmåner i samband med förbandsnedläggningar.&lt;br /&gt;
Så t. ex. har mycket strikta tidsgränser tillämpats i fråga om möjligheter&lt;br /&gt;
att få stöd i fråga om arbete och bosättning på en ny ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund Finnér vi det positivt att försvarsministern ägnar&lt;br /&gt; 
personalpolitiken betydande uppmärksamhet i den nu föreliggande propositionen.&lt;br /&gt;
Enligt hans mening måste försvarets personalpolitik i framtiden&lt;br /&gt;
samordnas mer än hittills. En övergripande personalpolitik skulle&lt;br /&gt; 
enligt hans mening utgöra ett värdefullt instrument för ett fortsatt praktiskt&lt;br /&gt; 
arbete med utveckling av de personella resurserna. Försvarsministern ämnar&lt;br /&gt;
därför låta utarbeta en övergripande personalpolitik inom först områdena&lt;br /&gt;
personalutveckling, personalrörlighet, arbetsmiljö och samverkansformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 motioner från folkpartihåll har påtalats att hittillsvarande vitsordssystem&lt;br /&gt;
för militär personal av många uppfattas som pressande, omständligt&lt;br /&gt; 
och inte sällan som orättvist. Vitsordssystemet kan förhindra personalens&lt;br /&gt; 
möjligheter att våga framföra självständiga uppfattningar. Vi anser att&lt;br /&gt; 
frågan om vitsordssystemet därför hör samman med personalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av olika skäl har försvarsmakten, och då särskilt armén, ett läge där man&lt;br /&gt; 
riskerar att få en alltför stor andel aktivt befäl i högre åldrar. Det är&lt;br /&gt; 
olyckligt med tanke på behovet av relativt unga instruktörer i många&lt;br /&gt; 
sammanhang. 1 en motion från folkpartiets sida har föreslagits att problemet&lt;br /&gt;
bör mötas genom att militär personal ges rätt att avgå fem år i förväg,&lt;br /&gt; 
alltså från 55 års ålder. Också denna fråga skulle underlätta den personalpolitik&lt;br /&gt;
statsrådet behandlar i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2752&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;U-båtsskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1982 års försvarsbeslut och genom särskilt beslut 1983&lt;br /&gt; 
har ambitionerna höjts i fråga om svensk ubåtsskyddsförmåga. Från det att&lt;br /&gt; 
medel beslutas till dess att effekt nås kan ganska lång tid förflyta. Eftersom&lt;br /&gt; 
den fartygsbundna ubåtsjakten i princip togs bort genom 1972 års försvarsbeslut&lt;br /&gt;
har kunskapen på detta område gått ned kraftigt. De speciella&lt;br /&gt; 
vattenförhållandena i Östersjön plus att ubåtsspaning numera av erfarenhet&lt;br /&gt;
måste kunna bedrivas även i skärgårdsområden gör att Sverige till stor&lt;br /&gt; 
del måste ta fram egen teknik på området. Utveckling, försök, produktion&lt;br /&gt; 
och utbildning tar tid. 1 takt med att erfarenhet vinns kan beslut fattas om&lt;br /&gt; 
vilken typ av utrustning som bör anskaffas, alltså olika former av fast&lt;br /&gt; 
utrustning, fartygsbunden utrustning och utrustning på helikoptrar eller&lt;br /&gt; 
flygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av det moderna u-båtsskyddssystemet som fungerat längst är&lt;br /&gt; 
helikoptrarna. Där är kunskapen därför rätt stor, och fler enheter bör&lt;br /&gt; 
kunna skaffas. Av marinens tio tunga helikoptrar har ännu inte alla försetts&lt;br /&gt; 
med u-båtsjaktutrustning. På förslag från ubåtsskyddskommittén har beslut&lt;br /&gt;
fattats om att också överföra fyra tunga helikoptrar från flygvapnet,&lt;br /&gt; 
för att öka antalet ubåtsjakthelikoptrar och därmed möjliggöra samtidig&lt;br /&gt; 
närvaro vid åtminstone två kustavsnitt. I propositionen återges ÖB:s programplan&lt;br /&gt;
där det uttalas att en sådan överföring till marinen bör ske senast&lt;br /&gt; 
1989. Det skulle alltså kunna dröja fem år. Detta förefaller orimligt senfärdigt.&lt;br /&gt;
Det rör sig alltså om helikoptrar som redan Finns i landet. Behovet av&lt;br /&gt; 
att öka vår ubåtsjaktkapacitet är starkt känt, både av allmänhet och av&lt;br /&gt; 
försvarsmakten. Det ter sig då minst sagt anmärkningsvärt att det skulle&lt;br /&gt; 
dröja ytterligare flera år för denna överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;1. att riksdagen i skrivelse till regeringen understryker möjligheten&lt;br /&gt; 
att genom förändringar i fredsorganisationen frigöra ytterligare&lt;br /&gt; 
medel till modernisering av arméns pansarvärnssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;2. att riksdagen i skrivelse till regeringen påtalar att övergripande&lt;br /&gt; 
personalpolitik för försvaret även bör omfatta förändringar av&lt;br /&gt; 
vitsordssystemet och ökade möjligheter till förtida avgång för&lt;br /&gt; 
militär personal,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;3. att riksdagen i skrivelse till regeringen uttalar att ett överförande&lt;br /&gt; 
av fyra tunga helikoptrar från flygvapnet till ubåtsjaktuppgifter&lt;br /&gt; 
inom marinen bör ske vid så tidig tidpunkt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 april 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ERIC HÄGELMARK (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KERSTIN EKMAN (fp) HUGO BERGDAHL (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIC HÄGELMARK</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN EKMAN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HUGO BERGDAHL</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022752</dok_id>
<subtitel>Eric Hägelmark m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2752.pdf</filnamn>
<filstorlek>111848</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Det militära försvarets fortsatta utveckling, m. m. (prop.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9D152511-E942-417B-B3A4-4A62DD8F5F38</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>