<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073768</hangar_id>
 <dok_id>G7022745</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2745</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2745 Per Unckel m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2745</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:04:01</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)</titel>
 <subtitel>Per Unckel m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022745/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022745</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022745</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2745&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Unckel m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 motion 1983/84:2743 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) diskuteras regeringens&lt;br /&gt;
proposition 1983/84:116 om gymnasieskolan från principiella utgångspunkter.&lt;br /&gt;
1 motionen avvisas regeringens riktlinjer för den framtida&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan. Den försöks- och utvecklingsverksamhet som föreslås&lt;br /&gt; 
baserad på riktlinjerna kritiseras för att den riskerar att bli en fri rätt för&lt;br /&gt; 
skolöverstyrelsen (SÖ) att tillsammans med regeringen genomföra en reformering&lt;br /&gt;
av gymnasieskolan på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 motion 1983/84:2743 behandlas också konkret regeringens förslag till&lt;br /&gt; 
försöksverksamhet med praktik på alla gymnasielinjer liksom uppdraget&lt;br /&gt; 
till SÖ att pröva hur syftet med en gemensam start i gymnasieskolan kan&lt;br /&gt; 
uppnås. Dessa båda förslag avstyrks. Möjligheten för eleverna att välja&lt;br /&gt; 
fördjupade studier på grundval av intresse välkomnas emellertid med&lt;br /&gt; 
några viktiga påpekanden om betydelsen av att dessa möjligheter reserveras&lt;br /&gt;
till ämnen med anknytning till gymnasieskolans kunskapsförmedlande&lt;br /&gt; 
uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens övriga förslag i fråga om försöks- och utvecklingsverksamheten&lt;br /&gt;
diskuteras i denna motion, liksom dimensioneringen av gymnasieskolan&lt;br /&gt;
för 1984/85, 1985/86 och 1986/87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 motion 1983/84:2743 kräver vi att ett förslag till konkret program för&lt;br /&gt; 
försöks- och utvecklingsverksamheten skall föreläggas riksdagen. De av&lt;br /&gt; 
regeringens förslag som vi genom denna motion tillstyrker bör alltså — om&lt;br /&gt; 
inte annat anges — enligt vår mening föras in i denna plan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mjukare övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen diskuterar i propositionen hur det utrymme under vårterminen&lt;br /&gt;
i årskurs nio som intagningen i gymnasieskolan på höstterminsbetyget&lt;br /&gt;
i samma årskurs öppnar skall utnyttjas för att åstadkomma en mjukare&lt;br /&gt;
övergång till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i motion 1983/84:2743 föreslagit en återgång till intagning på&lt;br /&gt; 
vårterminsbetyget. Något tidsutrymme av det slag regeringen räknar med&lt;br /&gt; 
uppkommer alltså inte i vårt förslag. Den differentiering av högstadiet som&lt;br /&gt; 
vi också föreslår verkar emellertid i klart gymnasieförberedande riktning.&lt;br /&gt; 
Härutöver kan också andra åtgärder, inte minst inom yrkes- och studieorienteringen&lt;br /&gt;
vara behövliga. En översyn av praons utformning bör genomföras&lt;br /&gt;
i syfte att nå bästa möjliga resursutnyttjande. Översynen bör göras&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2745&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;med beaktande av vårt förslag om ett mera differentierat högstadium. Med&lt;br /&gt; 
en sådan högstadieorganisation förbättras möjligheterna att ta till vara&lt;br /&gt; 
också de praktiskt inriktade elevintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag om en mjukare&lt;br /&gt; 
start ge regeringen vad vi nu anfört till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutredningen initierade på sin tid försöksverksamhet med olika&lt;br /&gt; 
former av utbildning för att stödja de ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret.&lt;br /&gt;
SÖ föreslås i propositionen få i uppdrag att följa denna&lt;br /&gt; 
verksamhet och löpande inkomma med förslag till förändringar av regelsystemet&lt;br /&gt;
som möjliggör varvad utbildning för de aktuella ungdomsgrupperna.&lt;br /&gt;
Enligt regeringsförslaget skall den varvade utbildningen i första&lt;br /&gt; 
hand involvera gymnasieskolans tvååriga linjer och specialkurser men&lt;br /&gt; 
även komvuxkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idén med varvad praktik och yrkesutbildning liknar mycket den av&lt;br /&gt; 
regeringen tidigare avskaffade yrkesintroduktionen med utbildningsinslag.&lt;br /&gt;
Denna lösning, som ursprungligen framfördes av moderata samlingspartiet,&lt;br /&gt;
var ett utbildnings- och sysselsättningsalternativ som kunde studiemotivera&lt;br /&gt;
läströtta elever för att ge dem bättre framtidsutsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår vi att försöksverksamheten med varvad&lt;br /&gt; 
utbildning utnyttjar erfarenheterna från den tidigare yrkesintroduktionen.&lt;br /&gt; 
Målet med dessa utbildningar måste enligt vår mening inte nödvändigtvis&lt;br /&gt; 
vara att ungdomarna så snart det går skall övergå till att följa gymnasieskolans&lt;br /&gt;
reguljära undervisning. Erfarenheterna från verksamheten med&lt;br /&gt; 
yrkesintroduktionen visar att denna på sina egna meriter kunde vara&lt;br /&gt; 
framgångsrik som yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang påminna om det förslag till lärlingsutbildning,&lt;br /&gt;
som vi presenterade i vår motion 1983/84:2016 och som på nytt&lt;br /&gt; 
framförs i motion 1983/84:2743. Just för den kategori ungdomar för&lt;br /&gt; 
vilken regeringen föreslår varvad utbildning torde lärlingsutbildning vara&lt;br /&gt; 
en mycket motivationsskapande utbildningsform. För elever som aktualiseras&lt;br /&gt;
för s. k. anpassad studiegång är vi beredda att tillstyrka att en förlängd&lt;br /&gt;
lärlingsutbildning inleds redan efter årskurs åtta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här har anförts om&lt;br /&gt; 
erfarenheterna från yrkesintroduktionen samt om lärlingsutbildning inför&lt;br /&gt; 
utformningen av försöksverksamheten med varvad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundkurser och tilläggskurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i propositionen ett tidigare givet uppdrag till SO&lt;br /&gt; 
att undersöka hur en uppdelning av ämnen i grund- och tilläggskurser&lt;br /&gt; 
skulle kunna genomföras. Vi finner för vår del förslaget intressant. Vad vi&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2745&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;däremot inte kan acceptera är den av statsrådet anförda uppfattningen att&lt;br /&gt; 
antalet genomgångna tilläggskurser inte skall kunna ha betydelse vid urval&lt;br /&gt; 
till högre studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening måste kunskapsinhämtande stimuleras och premieras&lt;br /&gt; 
också inom ett system med grund- och tilläggskurser. Tilläggskurser skall&lt;br /&gt; 
mot denna bakgrund kunna tillgodoräknas vid t. ex. antagning till högskolan.&lt;br /&gt;
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temastudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås SÖ få i uppdrag att ange riktlinjer för hur&lt;br /&gt; 
temastudier kan läggas upp. Genom att gruppera stoff kring teman och&lt;br /&gt; 
problemområden anses förutsättningarna öka för en undervisning som&lt;br /&gt; 
knyter teori till upplevd verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter att lägga upp studierna i särskilda teman finns i princip&lt;br /&gt; 
redan. Vi anser för vår del att temasammanläggningar skall användas med&lt;br /&gt; 
varsamhet. Risken med en sådan uppläggning av undervisningen ligger i&lt;br /&gt; 
att blockämnen riskerar uppstå på bekostnad av de ursprungliga ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att möjligheterna att lägga upp studierna som teman eller&lt;br /&gt; 
utifrån ett problemområde redan finns avvisar vi regeringens förslag att&lt;br /&gt; 
påbörja försöksverksamhet med temastudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupning i form av specialämnen ges i dag på flera av gymnasieskolans&lt;br /&gt;
linjer, nämligen på treåriga ekonomiska linjer, treåriga naturvetenskapliga&lt;br /&gt;
linjer samt på den fyraåriga tekniska linjen. Specialämnen kan&lt;br /&gt; 
förbereda för högskolestudier eller syfta till att ge ett bättre fotfäste på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med specialämnen föreslås nu även för den treåriga&lt;br /&gt; 
humanistiska respektive samhällsvetenskapliga linjen. Förslaget bör kunna&lt;br /&gt;
genomföras utan försöksverksamhet. Regeringen bör snarast återkomma&lt;br /&gt;
till riksdagen med preciserat förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden föreslår att specialarbete införs i årskurs tre för alla&lt;br /&gt; 
elever som börjar sina gymnasiestudier hösten 1985. Specialarbete skall&lt;br /&gt; 
inom timplanen omfatta två veckotimmar. Timplanen föreslås därför bli&lt;br /&gt; 
utökad med dessa timmar och motsvarande lärarresurs tillföras skolorna.&lt;br /&gt; 
Enligt förslaget skall specialarbetet ge en fördjupning i ett eller flera&lt;br /&gt; 
karaktärsämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupade studier bör uppmuntras. Regeringens förslag om återinfö&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2745&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;rande av specialarbetet hälsar vi därför med tillfredsställelse. Genom att&lt;br /&gt; 
knyta arbetet till något karaktärsämne samt lägga in det i timplanen kan&lt;br /&gt; 
det nya specialarbetet dessutom bli kvalitativt bättre än den tidigare formen&lt;br /&gt;
av specialarbete. Förslaget tillstyrks alltså.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påbyggnadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterar under avsnittet 3.5 i propositionen förslag till&lt;br /&gt; 
försöks- och utvecklingsarbete med ”kyt-kurser” (koncentrerade yrkestekniska&lt;br /&gt;
kurser) och med teoretisk kompletteringsutbildning. Med sådana&lt;br /&gt; 
kurser skall elever som gått yrkesinriktade linjer kunna komplettera de&lt;br /&gt; 
kunskaper sorn behövs för högskolestudier, medan de teoretiskt inriktade&lt;br /&gt; 
eleverna med viss komplettering skall kunna gå direkt ut i arbetslivet efter&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan. Förslaget är en vidareutveckling av dagens högre specialkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog i motion 1982/83:581 att möjligheterna att införa förberedande&lt;br /&gt;
utbildning inför högskolestudier skall utredas. Detta förslag sammanfaller&lt;br /&gt;
delvis med regeringens nu föreslagna vidgning av specialkursverksamheten&lt;br /&gt;
till teoretisk kompletteringsutbildning. Ett av syftena med&lt;br /&gt; 
vårt då framförda förslag var att undvika återvändsgränder i utbildningssystemet.&lt;br /&gt;
Regeringsförslaget om kyt-kurser och kompletteringsstudier verkar&lt;br /&gt;
i samma riktning och kan enligt vår uppfattning bli ett värdefullt inslag&lt;br /&gt; 
i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är emellertid ofullständigt. Försöksverksamheten med kytkurser&lt;br /&gt;
och kompletteringsutbildning bör kompletteras med en möjlighet&lt;br /&gt; 
att efter sådana studier få ett slutbetyg omprövat. Ett omprövat betyg skall&lt;br /&gt; 
vid ansökan till vidare studier räknas till sitt fulla värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner det angeläget att försöks- och utvecklingsarbete med kompletteringsutbildningar&lt;br /&gt;
påbörjas snarast. I enlighet med vad vi just framhållit&lt;br /&gt; 
bör försöksverksamheten också syfta till att omprövning av betyg skall bli&lt;br /&gt; 
möjlig. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inre arbetsmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Den inre arbetsmiljön behandlar regeringen en rad&lt;br /&gt; 
förslag som alla syftar till att utforma den inre skolmiljön på ett sådant sätt&lt;br /&gt; 
att den främjar inlärning och personlighetsutveckling. Vi tar här upp tre av&lt;br /&gt; 
dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att ett utvecklingsarbete som syftar till&lt;br /&gt; 
att åstadkomma ett aktivare klassföreståndarskap startas. Gymnasieutredningens&lt;br /&gt;
förslag om att ersätta klassföreståndarskapet med handledare för&lt;br /&gt; 
små grupper av elever relateras. Regeringen medger att utredningens tankegång&lt;br /&gt;
om gruppindelning är oklar, men anger inte själv vilken inriktning&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbetet med aktivt klassföreståndarskap skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2745&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Vi tar för vår del bestämt avstånd från gymnasieutredningens förslag om&lt;br /&gt; 
handledare i stället för klassföreståndare. Systemet skulle bli ohanterligt&lt;br /&gt; 
och svårt att genomföra i praktiken, inte minst schemamässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan gäller regeringens planer på försöksverksamhet i&lt;br /&gt; 
anslutning till det arbete som redan pågår för att belysa frågan om medinflytande&lt;br /&gt;
och medbestämmande inom skolans område. Föredraganden&lt;br /&gt; 
anser att det är viktigt att elevernas medinflytande ökas och att föräldramedverkan&lt;br /&gt;
stärks (våra kursiveringar). Det är emellertid oklart vad regeringen&lt;br /&gt;
här avser med begreppet föräldramedverkan. Möjligen åsyftas att&lt;br /&gt; 
föräldrarna mer aktivt skall kunna delta i skolarbetet, vid studiebesök etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som enligt vår mening är angeläget är att stärka föräldrarnas ansvar&lt;br /&gt; 
för och inflytande över det egna barnets skolgång vad gäller t. ex. val av&lt;br /&gt; 
skola, uppföljning av studieresultat etc. 1 själva undervisningssituationen&lt;br /&gt; 
däremot är det snarare lärarrollen som behöver förstärkas. Riksdagen bör&lt;br /&gt; 
som sin mening ge regeringen till känna vad som här har anförts angående&lt;br /&gt; 
klassföreståndarskap och föräldrainflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje försöksområdet vi vill kommentera gäller föreningsverksamheten.&lt;br /&gt;
SÖ och statens ungdomsråd föreslås få i uppdrag att lägga fram&lt;br /&gt; 
förslag om hur föreningsverksamhet kan främjas och närmare knytas dels&lt;br /&gt; 
till skolans övriga verksamheter, dels till övrig föreningsverksamhet i&lt;br /&gt; 
samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligt deltagande i föreningsverksamhet är ett positivt inslag i vårt&lt;br /&gt; 
samhälle. En utveckling som innebär att denna till sin natur fria verksamhet&lt;br /&gt;
alltmer inlemmas i skolarbetet är enligt vår uppfattning felaktig. Vi&lt;br /&gt; 
avvisar därför det föreslagna uppdraget till SÖ och statens ungdomsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dimensionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1982/83:581 anförde vi angående dimensioneringen av gymnasieskolan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas önskemål om utbildning måste därför i högre grad styra&lt;br /&gt; 
dimensioneringen av gymnasieskolans linjer. Elevernas val av utbildningsväg&lt;br /&gt;
är oftast bättre anpassad till möjligheterna att få arbete än försök från&lt;br /&gt; 
statsmakternas sida att anpassa dimensioneringen efter tillgängliga arbetsmarknadsprognoser,&lt;br /&gt;
hur sofistikerade dessa än må vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om starka arbetsmarknads- eller resursskäl kan anföras skall&lt;br /&gt; 
avslag från den dimensionering som blir resultatet av elevernas val kunna&lt;br /&gt; 
accepteras. I motion 1983/84:2743 upprepar vi detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget till statliga ramar för 1984/85 hänvisar vi till vad vi&lt;br /&gt; 
framfört i motion 1983/84:2016. Det däri framförda förslaget om ytterligare&lt;br /&gt;
2 100 platser i förhållande till budgetpropositionens förslag att tillföras&lt;br /&gt;
de teoretiska studievägarna ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1985/86 accepterar vi regeringens förslag till totalram om 121 620&lt;br /&gt; 
intagningsplatser, dvs. en ökning med ca 4 000 platser i förhållande till&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2745&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;förslaget i årets budgetproposition. Den kraftiga ökningen av VSK-sektorn&lt;br /&gt; 
kan vi av arbetsmarknadsskäl emellertid inte ansluta oss till. Vi föreslår i&lt;br /&gt; 
stället att 2 100 av de 4 000 platserna anvisas för de tre- och fyraåriga&lt;br /&gt; 
teoretiska linjerna. Vid fördelningen bör särskild hänsyn tas till efterfrågan&lt;br /&gt; 
inom HS-sektorn. Resterande platser skall företrädesvis användas för en&lt;br /&gt; 
utökning av lärlingsutbildningen. Vi förutsätter i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
sagts ovan att elevernas intresseval skall styra fördelningen av platserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som planeringsram för 1986/87 föreslår regeringen totalt 121 140 platser.&lt;br /&gt;
Vi tillstyrker denna totalram. Vi kan däremot inte acceptera den&lt;br /&gt; 
neddragning i förhållande till budgetpropositionens förslag som regeringen&lt;br /&gt;
föreslår för HS- och TN-sektorerna. Ramen för VSK-sektorn bör ligga&lt;br /&gt; 
kvar på den lägre nivå som anges i budgetpropositionen. De ca 1 000 nya&lt;br /&gt; 
platser som föreslås för denna sektor bör i stället fördelas på de tre- och&lt;br /&gt; 
fyraåriga teoretiska linjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl 1984/85 som 1985/86 vill regeringen ha bemyndigande att —&lt;br /&gt; 
i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — utöka totalramen för elevplatser&lt;br /&gt;
i gymnasieskolan. Principen att ge denna form av bemyndiganden&lt;br /&gt; 
till regeringen Finnér vi i längden inte rimlig. Vi föreslår därför att regeringen&lt;br /&gt;
fr. o. m. 1985/86 får återkomma till riksdagen med förslag på tilläggsbudget&lt;br /&gt;
i de fall en ökning av totalramen bedöms vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i systemet med elevplatsramar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen föreslår att alla intagningsplatser på direkt grundskoleanknutna&lt;br /&gt;
studievägar skall föras samman i en ram. Vi tillstyrker förslaget.&lt;br /&gt; 
Däremot kan vi inte ställa oss bakom förslaget att lägga elevplatserna vid&lt;br /&gt; 
riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad utanför totalramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med vad som anförs i vår motion 1983/84:2743 angående&lt;br /&gt; 
fristående skolor på gymnasial nivå föreslår vi följande ordning. I totalramen&lt;br /&gt;
inräknas elevplatserna för riksinternatskolor, Bergsskolan i Filipstad&lt;br /&gt; 
samt de fristående gymnasieskolorna i övrigt. Vid fördelningen av platser&lt;br /&gt; 
skall först platser för dessa skolor räknas av. Resterande platser fördelas&lt;br /&gt; 
därefter på kommunernas gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan framhållits hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om mjukare övergång till&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan och översyn av praon,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:51px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att med anledning av regeringens förslag&lt;br /&gt; 
angående varvad utbildning som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om yrkesintroduktion och&lt;br /&gt; 
lärlingsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2745&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om tilläggskursernas meritvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående&lt;br /&gt; 
temastudier,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära preciserade&lt;br /&gt; 
förslag angående specialämnen i enlighet med vad som i motionen&lt;br /&gt;
anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om möjlighet till betygskomplettering,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om klassföreståndarskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om innebörden av ett ökat&lt;br /&gt; 
föräldrainflytande,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om föreningsmedverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts angående planeringsramar&lt;br /&gt; 
för gymnasieskolan förbudgetåret 1985/86,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om planeringsramar för&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan för budgetåret 1986/87,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;12. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om rätt för&lt;br /&gt; 
■ regeringen att av arbetsmarknadsskäl öka antalet platser i gymnasieskolan&lt;br /&gt;
budgetåret 1985/86,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:49px;"&gt;13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om behandlingen av de&lt;br /&gt; 
fristående skolorna i det nya systemet med elevplatsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 2 april 1984&lt;br /&gt; 
PER UNCKEL(m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖRAN ALLMÉR (m) OLLE AULIN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIRGER HAGÅRD (m) ANN-CATHRINE HAGLUND (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR HÖKMARK (m) RUNE RYDÉN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIRGITTA RYDLE(m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Liber Tryck Stockholm 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖRAN ALLMÉR</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLLE AULIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BIRGER HAGÅRD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANN-CATHRINE HAGLUND</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR HÖKMARK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE RYDÉN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022745</dok_id>
<subtitel>Per Unckel m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2745.pdf</filnamn>
<filstorlek>188658</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/61FF926E-71E3-4AEF-A816-957CA8FDC4F7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>