3073766 G7022743 1983/84 2743 mot mot Motion 1983/84:2743 Ulf Adelsohn m. fl. Motion Motion 2743 0 1983-01-01 00:00:00 2014-10-13 16:04:00 2014-10-13 00:00:00 Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116) Ulf Adelsohn m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022743/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022743 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022743 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion<br /> 1983/84:2743<br /> Ulf Adelsohn m. fl.</p> <p>Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)</p> <p>I proposition 1983/84:116 förelägger regeringen riksdagen förslag till<br /> riktlinjer för den framtida gymnasieskolan. På grundval av dessa föreslås<br /> en omfattande försöks- och utvecklingsverksamhet. Resultatet skall enligt<br /> regeringens förslag ligga till grund för mera stadigvarande förändringar av<br /> gymnasieskolans inriktning och arbetssätt. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslås<br /> få ett dominerande ansvar för reformarbetet.</p> <p>Vi avvisar från flera olika utgångspunkter den förändring av gymnasieskolan<br /> som regeringen nu föreslår. Det gäller först och främst den principiella<br /> inriktningen, men också det avgörande ansvar som regeringen vill<br /> tilldela SÖ.</p> <p>1 det följande presenterar vi en i förhållande till regeringens proposition<br /> avvikande syn på gymnasieskolans uppgift liksom förslag till förändringar<br /> baserade på denna.</p> <p>Regeringens utgångspunkt</p> <p>I regeringens analys av de hittillsvarande större utbildningsreformerna<br /> intar föreställningen om vikten av en sammanhållen utbildning en central<br /> plats. Sålunda påpekas att grundskolan nu gjorts sammanhållen också i<br /> fråga om högstadiet. Gymnasieskolan samordnades organisatoriskt i början<br /> av 1970-talet. Gymnasiet, fackskolan och en rad olika former av<br /> yrkesutbildning inordnades därmed i en gemensam skolform. Den högre<br /> utbildningen förändrades i samma riktning genom den s. k. högskolereformen<br /> 1977.</p> <p>Utgångspunkten för utbildningsreformerna formuleras i propositionen<br /> på följande sätt: ”Utbildningspolitikens mål har varit att främja samhällets<br /> utveckling mot välfärd, demokrati och jämlikhet. Samtidigt har syftet varit<br /> att skapa förutsättningar för den enskilde att utvecklas till en fri, självständig<br /> och demokratisk människa.”</p> <p>Regeringen hävdar att de organisatoriska förändringarna givit ett tillfredsställande<br /> resultat också från innehållsmässiga utgångspunkter. Den<br /> nu föreslagna reformeringen av gymnasieskolan skall, enligt regeringen,<br /> utjämna de skillnader i karaktär som alltjämt finns inom gymnasieskolan,<br /> de tidigare förändringarna till trots. I propositionen skriver regeringen:<br /> ”Den största nackdelen (med den nuvarande gymnasieskolan) är den stora<br /> åtskillnaden mellan teoretiska (studieförberedande) och yrkesinriktade<br /> studievägar.”</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 * Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2742-2745</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringen vill åstadkomma en gymnasieskola som är en direkt fortsättning<br /> på grundskolan. Skolplikten sätts reellt till minst elva år. En blandning<br /> av ideologiskt präglade argument och arbetsmarknadsskäl anges som<br /> motiv härför.</p> <p>Vår skolsyn</p> <p>Vår utgångspunkt är i väsentliga avseenden en annan än regeringens.</p> <p>Moderat skolpolitik baseras på uppfattningen att skolan dels skall bibringa<br /> alla elever grundläggande kunskaper och färdigheter, dels utveckla<br /> vars och ens personliga anlag och intressen. I den gemensamma grundutbildningen<br /> ingår att alla måste lära sig läsa, skriva och räkna. Kunskaper<br /> i svenska är härvid av särskild betydelse.</p> <p>På högre stadier träder skolans personlighetsutvecklande funktion i<br /> förgrunden. Det är skolans skyldighet att erbjuda en mångfasetterad utbildning<br /> som finnér och vidareutvecklar det som hos varje människa är<br /> unikt. Kunskapsförmedlingen skall på alla stadier sättas före alla andra<br /> uppgifter.</p> <p>Vi har mot den här bakgrunden tidigare föreslagit att idén om det<br /> sammanhållna högstadiet skall överges. Utrymmet för personliga val baserade<br /> på fallenhet och intresse måste vidgas. Endast därigenom kan varje<br /> elevs personliga anlag tas till vara. Den känsla av otillräcklighet som<br /> dagens högstadium förmedlar till alltför många elever måste motverkas.</p> <p>Elever som upptäcker att de valt fel måste ges möjlighet att komplettera<br /> sina kunskaper genom att en kompletteringsperiod av för den enskilde<br /> anpassad längd skall finnas tillgänglig mellan grundskolan och gymnasieskolan.<br /> Motsvarande kompletteringsmöjlighet bör införas mellan gymnasieskolan<br /> och högskolan. Härigenom undviks återvändsgränder samtidigt<br /> som kunskapskravet hävdas.</p> <p>Möjligheterna till intresseinriktade val i högstadiet måste enligt vår<br /> mening ges en naturlig fortsättning i gymnasieskolan. Det är emellertid<br /> viktigt att understryka att denna har en uppgift som till sin karaktär är<br /> väsensskild från grundskolans. Gymnasieskolan är — och bör förbli — en<br /> del av det frivilliga skolväsendet. Dess undervisning skall vara klart inriktad<br /> mot yrkesverksamhet, fortsatt yrkesutbildning eller fortsatta studier.</p> <p>Förändringar behöver i dag göras i syfte att förstärka respektive gymnasieskolelinjers<br /> inriktning mot uppställda mål. De studieförberedande<br /> linjerna måste bättre än i dag ge den nödvändiga grunden för vidare<br /> studier. De yrkesinriktade linjerna måste närmas till arbetslivet för att<br /> bättre kunna bibringa eleverna relevanta kunskaper och färdigheter men<br /> också klara uppgiften att förmedla kännedom om arbetslivets villkor i<br /> övrigt.</p> <p>För behörighet till gymnasieskolan skall krävas bestämda kunskaper<br /> som är till såväl bredd som djup anpassade till varje utbildnings innehåll.</p> </div> <div class="block ml_10" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Att inte avkräva eleverna nödvändiga förkunskaper är oansvarigt, eftersom<br /> det förr eller senare ändå blir uppenbart att kunskaperna behövs. Ett<br /> kursrelaterat betygssystem är en viktig del av ett nytt intagningssystem. Vi<br /> återkommer till detta.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>De avgörande skillnaderna</p> <p>Den socialdemokratiska och den moderata skolsynen skiljer sig på två<br /> avgörande punkter. Den socialdemokratiska uppfattningen att jämlikhetssträvandena<br /> skall åsättas avgörande vikt är den första.</p> <p>Jämlikhetskravet är drivkraften bakom strävan att göra skolan alltmer<br /> sammanhållen. Härigenom förvägras emellertid enligt vår mening åtskilliga<br /> elever den stimulans de har rätt att kräva. En skola där all verksamhet<br /> kretsar kring en konstruerad mittlinje för elevernas intresse- och begåvningsprofiler<br /> lämnar oundvikligen de elever i sticket som inte passar in i<br /> de teoretiska konstruktionerna. En betydande grupp av dessa elever kommer<br /> senare att åsättas stämpeln ”elever med svårigheter”.</p> <p>En skola utan känslighet för olika begåvningstyper klarar inte kvalitetskravet.<br /> Att regeringen i propositionen inte ens nämner skolans bristande<br /> förmåga att ge eleverna nödvändiga kunskaper är oroande i sig. Att förslagen<br /> i fråga om den framtida gymnasieskolan riskerar att göra dessa problem<br /> än värre är direkt alarmerande. Den strävan att göra utbildningsväsendet<br /> mera sammanhållet som regeringen anser givit så positiva resultat<br /> utgör enligt vår mening själva grunden till skolans och den högre utbildningens<br /> kvalitetsproblem.</p> <p>Gentemot en mer differentierad och målinriktad skola reser socialdemokraterna<br /> invändningen att en sådan skola riskerar att konservera sociala<br /> skillnader. Att möjlighet till personliga val skulle leda till negativa sociala<br /> konsekvenser är emellertid inte korrekt. Tvärtom drabbar en sammanhållen<br /> skola de elever hårdast som den först och främst säger sig vilja stödja.<br /> Studietradition inom familjen blir alltmera betydelsefullt. Ingenting tyder<br /> på att den sociala snedrekryteringen till vidare studier blivit mindre genom<br /> den utslätning skolan redan vidkänts.</p> <p>Den andra huvudskillnaden mellan oss och regeringen gäller synen på<br /> den framtida arbetsmarknadens krav. Regeringen hävdar att eleverna,<br /> som ett första steg i en återkommande utbildning, i grundskola och gymnasieskola<br /> måste ges en bredare bas. Specialisering får enligt detta synsätt<br /> ske framför allt genom s. k. återkommande utbildning, eller genom påbyggnadskurser.</p> <p>Vi anser att en sådan inriktning av ungdomsskolan lämnar eleverna<br /> otillräckligt rustade. Utöver den bas av allmänbildning som det är grundskolans<br /> uppgift att förmedla behöver eleverna lära sig vissa områden mera<br /> grundligt. Goda kunskaper på ett något smalare område är en bättre grund</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_4"><p>också för senare kompletteringar än ett ytligt kunnande över ett bredare<br /> fält. Gedigna kunskaper skapar respekt för kunskapers innebörd.</p> <p>De ökade möjligheter till påbyggnadskurser av skiftande slag som propositionen<br /> anvisar är i och för sig positiva. Dessa kurser förslår emellertid<br /> inte långt om gymnasieskolans basorganisation — som under alla förhållanden<br /> kommer att betjäna det överväldigande flertalet av eleverna — får<br /> sina arbetsförutsättningar försämrade.</p> <p>Två försöksprojekt</p> <p>T vå av de försöksprojekt regeringen nu föreslår initierade, nämligen den<br /> gemensamma starten och den allomfattande praktiken, illustrerar regeringens<br /> skolsyn särskilt tydligt.</p> <p>Gemensam start</p> <p>Gymnasieutredningens förslag till en mera ”gemensam start” för de<br /> olika gymnasielinjerna föreslås av regeringen bli föremål för ett SÖuppdrag.<br /> SÖ skall analysera och belysa vilka olika möjligheter som kan<br /> finnas att inom nuvarande kostnadsramar uppnå syftena med en gemensam<br /> start. Syftet med gymnasieutredningens förslag angavs av utredningen<br /> vara att valet till gymnasieskolan inte skall behöva innebära ett slutgiltigt<br /> ställningstagande mellan teoretisk eller yrkesinriktad utbildning.</p> <p>Vi har förståelse för att alla elever inte i tidiga år med säkerhet kan<br /> avgöra sitt framtida yrkesval. Detta självklara konstaterande kan emellertid<br /> inte tas till intäkt för att alla elever måste fördröja varje personligt val<br /> av studieväg. Ovillighet att medge valmöjligheter minskar elevernas studiemotivation.<br /> Dessutom leder bristen på valfrihet till ett slöseri med<br /> många elevers tid. Tillsammantaget blir resultatet en lägre kunskapsnivå<br /> än vad som eljest vore möjligt att uppnå.</p> <p>Enligt vår uppfattning skulle det vara ett steg i fel riktning att ytterligare<br /> uppskjuta valet av studieinriktning. Tanken på en gemensam start bör<br /> enligt vår mening avföras från det fortsatta reformarbetet.</p> <p>Praktik</p> <p>Regeringens förslag om obligatorisk praktik på alla gymnasieskolans<br /> linjer har ytterst ett likartat syfte som den gemensamma starten. Specialisering<br /> skall undvikas, eftersom regeringen tror att bredd — om är ytlig —<br /> skapar de bästa möjligheterna för framtiden. Förslaget är, enligt vår mening,<br /> missriktat.</p> <p>Gymnasieutredningens förslag om obligatorisk praktik mottogs med<br /> blandade känslor av remissopinionen. Likväl föreslår alltså regeringen att<br /> en försökverksamhet påbörjas. Hur lång praktiken skall vara får bestäm</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_40"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>mas lokalt, men den skall kunna uppgå till hela tre veckor per läsår.<br /> Läsåret 1984/85 skall en femårig försöksverksamhet påbörjas.</p> <p>Regeringen tror sig med praktiken kunna knyta ämnesundervisningen<br /> till tillämpningar i arbets- och samhällslivet. Dessutom anses elevernas<br /> behov av erfarenheter av arbetslivet härigenom kunna tillgodoses.</p> <p>Ingenting talar emellertid för att praktiken har förutsättningar att bli<br /> framgångsrik. Redan det faktum att regeringen i propositionen ger upp<br /> ambitionen att knyta praktiken till respektive utbildnings konkreta innehåll<br /> vittnar om att också regeringen inser att praktiken i realiteten kommer<br /> att få karaktären av allmän arbetslivskontakt. Det är i så fall i allt väsentligt<br /> fråga om missbruk av tid, som bättre skulle kunna användas för andra<br /> angelägna uppgifter inom den gängse undervisningens ram.</p> <p>Angelägen arbetslivskontakt kan enligt vår uppfattning uppnås på annat<br /> sätt. Exempelvis kan väl förberedda arbetsplatsbesök och elevernas<br /> ofta omfattande egna erfarenheter från sommarjobb gott och väl ersätta<br /> den inblick i arbetslivet som praktikveckorna ger. Praktiska moment som<br /> har direkt samband med något ämnesområde bör kunna integreras i undervisningen.<br /> Sådana lösningar kan dessutom klaras utan den apparat för<br /> att få fram praktikplatser som regeringsförslaget innebär.</p> <p>Vi avvisar således regeringens förslag om praktik för alla gymnasieelever.</p> <p>Försöksverksamheten</p> <p>Den utbildningsideologi regeringen i propositionen presenterar kan<br /> enligt vår mening inte ligga till grund för vittomfattande försöksverksamhet.<br /> Vi har emellertid också starka reservationer gentemot den form som<br /> försöks- och utvecklingsverksamheten föreslås få.</p> <p>Vi välkomnar naturligtvis att regeringen avvisar gymnasieutredningens<br /> förslag om en total omvälvning av gymnasieskolan i ett sammanhang. En<br /> sådan hade kunnat medföra svårartade konsekvenser för skolans arbete<br /> för lång tid.</p> <p>Att regeringen avvisar utredningens reformstrategi innebär emellertid<br /> inte att det förslag man nu framlägger för den skull är acceptabelt.</p> <p>Av propositionen framgår inte vilken roll regeringen vill tilldela riksdagen<br /> och vilken roll den själv tillsammans med SÖ avser spela. Hittillsvarande<br /> tecken tyder på att framför allt SÖ kommer att få ett avgörande<br /> inflytande över hur den framtida gymnasieskolan skall utformas i praktiken.<br /> Vaga riksdagsdirektiv riskerar att i den kommande processen ges ett<br /> allt fastare innehåll som det till sist blir hart när omöjligt för riksdagen att<br /> påverka.</p> <p>Långt innan riksdagen tagit del av regeringens nu föreliggande förslag<br /> igångsatte SÖ det försöks- och utvecklingsarbete som propositionen föreslår<br /> riksdagen att besluta om. 1 broschyrer till skolorna har SÖ redan</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_40"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>meddelat vad riksdagens ännu inte fattade beslut innebär. Fog föreligger<br /> således för misstanken att propositionens verkliga innebörd är att ge fria<br /> händer åt SÖ att forma det konkreta innehållet i morgondagens gymnasieskola<br /> som man själv vill. Vi finner en sådan ordning orimlig.</p> <p>Vi anser det tvärtom nödvändigt att en förändring av gymnasieskolan<br /> präglas av ett stort inflytande för andra än den centrala skolförvaltningen.<br /> Det finns anledning att särskilt beakta elevers, föräldrars och lärares starka<br /> krav på att få en skola som präglas av målmedvetenhet.</p> <p>Vi Finnér det också naturligt att ta till vara de fristående skolornas<br /> erfarenheter. Detta gäller så mycket mera som just dessa skolors utvecklingsinsatser<br /> av regeringen anges som den enda grunden för statligt stöd.</p> <p>Regeringen framhåller i propositionen att den avser att ge SÖ i uppdrag<br /> att utarbeta förslag till det försöks- och utvecklingsprogram som avses bli<br /> genomfört efter riksdagens beslut. Vi anser det inte till fyllest att detta<br /> program blir till en fråga mellan regeringen och SÖ. I stället menar vi att<br /> ett konkret program för försöks- och utvecklingsverksamhet som grundas<br /> på de av oss angivna riktlinjerna skall föreläggas riksdagen. Verksamheten<br /> bör till sitt omfång inte göras större än att ordnade förhållanden inom<br /> gymnasieskolan kan garanteras också under försökstiden. Resultatet av<br /> försöken bör kontinuerligt avrapporteras till riksdagen.</p> <p>Våra förslag</p> <p>Mot bakgrund av vad vi nu har framhållit föreslår vi att den av regeringen<br /> presenterade inriktningen av den framtida gymnasieskolan avvisas. I<br /> stället bör riksdagen ge regeringen till känna att det fortsatta reformarbetet<br /> skall baseras på de principer som ovan angivits, framför allt under avsnittet<br /> ”Vår skolsyn”.</p> <p>Riksdagen bör dessutom besluta att avslå förslagen till uppdrag respektive<br /> försöksverksamhet i fråga om den gemensamma starten och den<br /> allomfattande praktiken. I en särskild kommittémotion kommenterar vi<br /> övriga av regeringen presenterade förslag till försöks- och utvecklingsverksamhet.<br /> I de fall vi accepterar regeringens förslag innebär detta att dessa<br /> försöks- och utvecklingsområden skall ingå i den plan vi ovan krävt. I<br /> några angivna fall kan förslagen genomföras utan vidare dröjsmål.</p> <p>Vi vill härutöver peka på några centrala förändringar av gymnasieskolans<br /> arbetsvillkor som vi finner angelägna.</p> <p>Den alltmera samstämmiga kritik som avnämarna till gymnasieskolan<br /> i dag framför måste enligt vår mening tas på allvar. Den kritik avnämarna<br /> riktar tar först och främst upp två typer av brister. Från universitet och<br /> högskolor anförs att den teoretiska basen för åtskilliga av de studerande är<br /> för svag för att högskolan skall klara sin uppgift. På samma sätt anförs från<br /> företag och andra arbetsgivare att den yrkesutbildning som gymnasieskolan<br /> erbjuder inte är anknuten till arbetslivets villkor på det sätt som vore</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>önskvärt. Yrkesutbildningen inom gymnasieskolan hämmas dessutom av<br /> att dyrbar teknisk utrustning — som ofta krävs för en kvalitativt fullgod<br /> yrkesutbildning — inte kan anskaffas.</p> <p style="margin-left:18px;">Lärlingsutbildning</p> <p style="margin-left:3px;">Den yrkesinriktade skolningen gagnas enligt vår mening bäst av en brett<br /> upplagd introduktion av lärlingsutbildning i företagen. Förslag till en<br /> sådan har vi presenterat i motion 1983/84:2016. Huvuddragen i vårt lärlingssystem<br /> är:</p> <p style="margin-left:18px;">— Lärlingstiden varieras mellan 2 och 4 år. Största delen av utbildningstiden<br /> förläggs till företag. En till två dagar undervisas eleven i skolan<br /> i framför allt allmänna ämnen, men också t. ex. i fackteori och arbetsteknik.</p> <p style="margin-left:18px;">— Särskilda utbildningsplaner upprättas för varje yrke. Riksdagen fastställer<br /> de allmänna riktlinjerna. Stor lokal frihet att utforma lärlingsutbildningen<br /> medges. Särskilda lärlingsråd etableras lokalt.</p> <p style="margin-left:18px;">— Lärlingar har rätt att genomgå mer än en lärlingsutbildning. Eleverna<br /> erhåller betyg och bevis över genomgången utbildning.</p> <p style="margin-left:18px;">— Företag och andra arbetsgivare som engageras i lärlingsutbildningen<br /> har arbetsgivaransvar för lärlingarna.</p> <p style="margin-left:18px;">— Lärlingarnas lön sätts med utgångspunkt från att de befinner sig under<br /> utbildning. Lönen höjs successivt i takt med att den produktiva arbetsinsatsen<br /> ökar.</p> <p style="margin-left:18px;">— Arbetsgivaren betalar lönen och de sociala kostnaderna. Det offentliga<br /> står för först och främst de utbildningskostnader som belastar gymnasieskolan.</p> <p style="margin-left:18px;">— Enskilda företag som vill inrätta lärlingsplatser skall godkännas. Möjligheter<br /> till en kortare handledarutbildning öppnas.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen förvisar för sin del efter en ambivalent argumentering hela<br /> frågan om de yrkesinriktade utbildningarna till fortsatt beredning. Lärlingsutbildningens<br /> roll anges i termer som understryker regeringens tidigare<br /> angivna önskan att hålla denna på en synnerligen låg nivå. Vi finner<br /> en sådan attityd olycklig.</p> <p style="margin-left:3px;">Riksdagen bör med instämmande i de riktlinjer för lärlingsutbildningen<br /> som här presenterats hos regeringen begära förslag till hur och i vilken takt<br /> denna lärlingsutbildning kan introduceras.</p> <p style="margin-left:18px;">Antagning till högskolan</p> <p style="margin-left:3px;">Den enligt vår mening mest angelägna åtgärden för att stärka gymnasieskolans<br /> teoretiska utbildningsvägar är att förändra behörighets- och urvalsreglerna<br /> vid antagning till högskolan. Endast med ett antagningssystem<br /> som baseras på de kunskaper de sökande faktiskt har kan dagens</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_40"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">alltför vanliga taktikval i gymnasieskolan undvikas. Lönar sig inte taktiska<br /> val kommer automatiskt gymnasieskolans möjligheter att förmedla nödvändiga<br /> teoretiska kunskaper att förbättras.</p> <p>Våra viktigaste krav på ett nytt behörighets- och urvalssystem är:</p> <p style="margin-left:17px;">— Skärpta förkunskapskrav till vissa högskoleutbildningar införs.</p> <p style="margin-left:17px;">— Två allmänna behörighetsnivåer, en för mera krävande utbildningsvägar<br /> som skall bygga på kunskaper i nivå med de tre- eller fyraåriga<br /> gymnasielinjerna och en för övrig högskoleutbildning, introduceras.</p> <p style="margin-left:17px;">— Nuvarande kvoteringssystem i urvalet mellan behöriga sökande avskaffas.</p> <p>En statlig utredning, tillträdesutredningen, har i uppdrag att se över<br /> antagningsbestämmelserna. I avvaktan på denna utrednings resultat bör<br /> emellertid garantin för direktövergång höjas till 50 % fr. o. m. vårterminen<br /> 1985.</p> <p style="margin-left:17px;">Specialintressen</p> <p>Nya antagningsregler till högskolan är en förutsättning för rimliga arbetsvillkor<br /> på gymnasieskolans teoretiska linjer. Utöver antagningsförändringar<br /> är emellertid åtgärder inom gymnasieskolan i syfte att öka<br /> möjligheterna för eleverna att fördjupa sina kunskaper nödvändiga.</p> <p>Regeringen föreslår försöksverksamhet med ökade möjligheter till intresseval.<br /> Förslaget avviker positivt från andan i propositionen i övrigt. Vi<br /> förordar att sådana möjligheter införs direkt utan den fördröjning som<br /> försöksverksamheten innebär.</p> <p>Regeringen exemplifierar dess värre de intressen som bör komma i fråga<br /> för specialisering med, förutom enligt vår mening självklara läroämnen,<br /> Också elevvårdsverksamhet och politiska aktiviteter. Vi finner inga skäl att<br /> inkludera sådana fritidsintressen i valmöjligheterna utan förordar att valen<br /> skall inriktas mot ämnen med direkt anknytning till gymnasieskolans<br /> grundläggande uppgift att förmedla kunskaper.</p> <p>Vi förordar alltså att beslut redan nu fattas om möjlighet för eleverna att<br /> under viss tid fördjupa kunnandet inom gymnasieskolans kunskapsinriktade<br /> ämnen.</p> <p style="margin-left:17px;">Dimensionering, intagning och betyg</p> <p>För att stimulera till goda studieresultat, men också för att möjliggöra en<br /> ändamålsenlig intagning till gymnasieskola och högskola, är ett rättvisande<br /> betygssystem nödvändigt. Regeringen förvisar denna centrala fråga in<br /> i en oviss framtid.</p> <p>Det är enligt vår uppfattning angeläget att det nuvarande, alltjämt i<br /> grunden relativa, betygssystemet ersätts med betyg som anger vad eleverna<br /> kan i förhållande till uppställda kursmål. Ett sådant kursrelaterat betygssystem<br /> motverkar osund konkurrens genom att mäta vad den enskilde</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_40"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p>eleven kan i förhållande till utbildningsmålet och inte i förhållande till<br /> andra elever.</p> <p>Inom ramen för ett nytt betygssystem bör också en gräns för godkända<br /> prestationer fastställas. Vid intagning till gymnasieskolan skall kunna<br /> anges som tillträdesvillkor att godkänt resultat i grundskolan uppnåtts<br /> inom för respektive linje väsentliga ämnen. Möjligheten att komplettera<br /> otillräckliga kunskaper skall — som ovan nämnts — emellertid alltid stå<br /> öppen.</p> <p>Utöver kunskapskraven i bredd och djup bör inga andra krav uppställas<br /> för tillträde till gymnasieskolan. Vi föreslår mot denna bakgrund att urvalsgrunderna<br /> ”intresse för sökt utbildning”, ”underrepresenterat kön”<br /> och ”arbetslivserfarenhet och/eller tidigare avslutad utbildning” utmönstras.</p> <p>Regeringen förefaller att för överskådlig framtid vilja acceptera intagning<br /> i gymnasieskolan på höstterminsbetyget. Vi finner detta olyckligt.<br /> Riksdagen bör i stället besluta om återgång till intagning till gymnasieskolan<br /> på vårterminsbetyget i årskurs 9 fr. o. m. läsåret 1984/85. Regeringens<br /> förslag i fråga om s. k. mjukare övergång faller därmed i sin nuvarande<br /> utformning. Andra åtgärder bör enligt vår mening övervägas för att förbereda<br /> eleverna för gymnasieskolan.</p> <p>De val som eleverna själva träffar bör vara styrande för gymnasieskolans<br /> dimensionering. Endast då starka arbetsmarknadsskäl eller resursskäl<br /> talar emot den dimensionering som blir resultatet av elevernas val bör<br /> avsteg härifrån accepteras.</p> <p style="text-align:right;">Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan framhållits hemställs</p> <p style="margin-left:52px;">1. att riksdagen beslutar att med avslag på den i propositionen<br /> anförda inriktningen av reformarbetet som sin mening ge regeringen<br /> till känna vad som i motionen anförts om inriktningen<br /> av den framtida gymnasieskolan,</p> <p style="margin-left:52px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om inriktningen av försöksverksamhet<br /> på gymnasieskolans område och riksdagens roll i<br /> detta sammanhang,</p> <p style="margin-left:52px;">3. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag till uppdrag<br /> resp. försöksverksamhet med gemensam start och praktik på<br /> alla gymnasieskolans linjer och linjeliknande specialkurser,</p> <p style="text-align:right;">4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till<br /> lärlingsutbildning i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:52px;">5. att riksdagen beslutar att i avvaktan på tillträdesutredningens<br /> förslag höja direktintaget till högskolan till 50 % fr. o. m. antagningen<br /> inför vårterminen 1985,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2743</p> </div> <div class="block ml_40"><p>14</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:51px;">6. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförts<br /> om ökade möjligheter till intresseval,</p> <p style="margin-left:51px;">7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till<br /> kursrelaterat betygssystem i enlighet med vad som i motionen<br /> anförts,</p> <p style="margin-left:51px;">8. att riksdagen beslutar att intagning till gymnasieskolan på vårterminsbetyget<br /> i årskurs nio skall återinföras fr. o. m. läsåret<br /> 1984/85,</p> <p style="margin-left:51px;">9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om en mjukare övergång<br /> från grundskolan till gymnasieskolan,</p> <p style="margin-left:51px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om att övriga antagningsgrunder<br /> till gymnasieskolan än faktiskt redovisade kunskaper<br /> skall avskaffas,</p> <p style="margin-left:51px;">11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om principerna för gymnasieskolans<br /> dimensionering.</p> <p>Stockholm i april 1984</p> <p>ULF ADELSOHN (m)</p> <p>LARS TOBISSON (m)</p> <p>INGEGERD TROEDSSON (m)</p> <p>CARL BILDT (m)</p> <p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)</p> <p>ROLF DAHLBERG (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_25"><p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)<br /> ANDERS BJÖRCK (m)<br /> NILS CARLSHAMRE (m)<br /> ROLF CLARKSON (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)<br /> PER PETERSON (m)</p> </div> </div> </div> 0 ULF ADELSOHN m 1 undertecknare 0 LARS TOBISSON m 2 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 3 undertecknare 0 CARL BILDT m 4 undertecknare 0 STAFFAN BURENSTAM LINDER m 5 undertecknare 0 ROLF DAHLBERG m 6 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 8 undertecknare 0 ANDERS BJÖRCK m 9 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 10 undertecknare 0 ROLF CLARKSON m 11 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 12 undertecknare 0 PER PETERSON m 13 undertecknare G7022743 Ulf Adelsohn m. fl. mot_198384__2743.pdf 211973 pdf Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116) https://data.riksdagen.se/fil/575AA266-3960-4411-A704-7364859097A2