<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073765</hangar_id>
 <dok_id>G7022742</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2742</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2742 Martin Olsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2742</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:03:59</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)</titel>
 <subtitel>Martin Olsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022742/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022742</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022742</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:342px;text-align:right;"&gt;Mot. 1983/84&lt;br /&gt; 
2742-2745&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;1983/84:2742&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;Martin Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 regeringens proposition 1983/84:116 framläggs förslag till riktlinjer&lt;br /&gt; 
för en stegvis reformering av gymnasieskolan och att förslagen skall prövas&lt;br /&gt; 
och konkretiseras under en femårig försöksperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen bygger på gymnasieutredningens (GU:s) betänkande. I&lt;br /&gt; 
vissa fall uttalar sig utbildningsministern varken klart för eller emot GU:s&lt;br /&gt; 
förslag utan säger i stället t. ex. om utredningens förslag om gemensam&lt;br /&gt; 
start att det ”utgör en intressant modell”. Detta sägs trots att ett genomförande&lt;br /&gt;
av GU:s förslag skulle innebära både förlängt läsår och kraftigt&lt;br /&gt; 
ökad veckoarbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna motion tar jag upp några synpunkter på vissa områden ipom&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan mot bakgrund av bl. a. följande, enligt min uppfattning,&lt;br /&gt; 
viktiga utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— grundskolan skall väl förbereda för övergång till och linjeval i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— gymnasieskolan skall — i den mån det inte redan gäller — formas så&lt;br /&gt; 
att alla ungdomar kan finna någon linje som de upplever som meningsfull&lt;br /&gt;
med hänsyn till vars och ens inriktning och förutsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— linjevalet skall ske inför gymnasieskolans början så att de viktiga&lt;br /&gt; 
ungdomsåren utnyttjas på bästa sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— gymnasieskolans yrkesförberedande linjer skall ge bred allmänbildning&lt;br /&gt;
och goda förutsättningar för inträde på arbetsmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— gymnasieskolans teoretiska linjer skall ge kunskaper med tillräcklig&lt;br /&gt; 
bredd och djup för fortsatta studier vid högskolor och universitet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— betygssystemet skall stimulera till kunskaper och motverka spekulativa&lt;br /&gt; 
linjeval,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— gymnasieskolan skall väl förbereda för vuxenlivet i samhälle, familj&lt;br /&gt; 
och arbetsliv,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— stöd i form av bl. a. specialundervisning bör ges så att alla har förutsättningar&lt;br /&gt;
att genomgå gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;Nej till gemensam start&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GU föreslog en gemensam start i gymnasieskolan uppdelad endast i tre&lt;br /&gt; 
utbildningsområden, nämligen ett ekonomiskt, ett socialt och ett tekniskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter nio år av sammanhållen skolgång är det enligt min mening väsentligt&lt;br /&gt;
att eleverna redan från inledningen i gymnasieskolan får börja på viss&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2742—2745&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2742&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;utbildningslinje. Huvuddelen av eleverna torde i slutet av årskurs nio vara&lt;br /&gt; 
klara över vilken linje de vill gå på. Inom ramen för nuvarande regler finns&lt;br /&gt; 
möjligheter för linjebyten för dem som exempelvis inte orkar med ”sin”&lt;br /&gt; 
linje eller finner att den inte är tillräckligt intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte tillräckliga skäl för att överväga att generellt uppskjuta&lt;br /&gt; 
valet av utbildningslinje. Det är i stället viktigt att eleverna — efter att&lt;br /&gt; 
kanske vara trötta på skolan under högstadiet — genast får börja på en&lt;br /&gt; 
linje som de bedömer som passande för dem vad gäller t. ex. inriktning och&lt;br /&gt; 
studietakt. Ett gemensamt första år, som uppskjuter linjeval efter fallenhet&lt;br /&gt; 
och intresse, torde leda till att de målinriktade eleverna fördröjs och kan&lt;br /&gt; 
tappa motivationen om de inte direkt efter grundskolan får påbörja de&lt;br /&gt; 
studier de önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening stor risk för att ett gemensamt första år blir ett&lt;br /&gt; 
mer eller mindre förlorat — eller i vart fall för litet utnyttjat — år, såväl för&lt;br /&gt; 
de teoretiskt som för de mer praktiskt inriktade eleverna. Ser vi på de&lt;br /&gt; 
kunskaper som skall hinna inhämtas på t. ex. de treåriga teoretiska linjerna&lt;br /&gt; 
är det väsentligt att elevernas tid används mycket väl och inte offras på&lt;br /&gt; 
experiment med i praktiken ett tionde sammanhållet skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern säger i propositionen varken ja eller nej till GU:s&lt;br /&gt; 
förslag på denna punkt, utan anför att enligt hennes ”mening måste&lt;br /&gt; 
vägarna att nå syftena med den gemensamma starten övervägas och analyseras&lt;br /&gt;
ytterligare”. Hennes avsikt är att ”föreslå regeringen att ge SÖ i&lt;br /&gt; 
uppdrag att ytterligare analysera och belysa vilka möjligheter som kan&lt;br /&gt; 
finnas att inom nuvarande kostnadsramar uppnå syftena med en gemensam&lt;br /&gt;
start”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern synes alltså syfta till att genomföra någon form av&lt;br /&gt; 
gemensam start men avstår f. n. bl. a. på grund av ekonomiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen godkänner vad som i propositionen anförs om ”en mjukare&lt;br /&gt;
övergång från grundskolan till gymnasieskolan” (3.2) torde det komma&lt;br /&gt;
att tolkas så att riksdagen tillstyrkt att arbetet skall inriktas mot en&lt;br /&gt; 
gemensam start.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför nödvändigt att riksdagen nu klart uttalar sig emot de av&lt;br /&gt; 
utbildningsministern förordade strävandena, vars syfte är att leda fram till&lt;br /&gt; 
en gemensam start i gymnasieskolan. Motiv emot en gemensam start har&lt;br /&gt; 
jag kort angett och i övrigt vill jag hänvisa till de kritiska synpunkter som&lt;br /&gt; 
framförts dels i de tre reservationer som fogades till utredningsbetänkandet,&lt;br /&gt;
dels i remissyttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns anledning att understryka vikten av att eleverna i årskurs&lt;br /&gt; 
nio verkligen förbereds för linjeval och studier i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningsfull praktiktid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GU föreslog en obligatorisk praktiktid av minst tre veckor per läsår i&lt;br /&gt; 
gymnasiet. I propositionen förordas att praktikens längd får bestämmas&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2742&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;lokalt och får variera upp till högst tre veckor per läsår under försöksperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening väl avvägt av regeringen att sätta denna övre&lt;br /&gt; 
gräns för praktikens längd liksom att praktiken skall anpassas efter de&lt;br /&gt; 
lokala förutsättningarna. Viss praktik för alla elever — utöver den arbetslivserfarenhet&lt;br /&gt;
som flertalet får genom arbete under ferierna — bör kunna&lt;br /&gt; 
vara positiv för eleverna. Detta förutsätter dock att praktiken skall vara&lt;br /&gt; 
meningsfull så att den ger erfarenheter från arbetslivet och helst även gäller&lt;br /&gt; 
områden som har anknytning till vederbörandes utbildningslinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att inom näringsliv och samhällsverksamhet inom respektive&lt;br /&gt;
kommun ordna så många ytterligare praktikplatser som det kommer&lt;br /&gt;
att bli fråga om torde inte vara särskilt stora. Arbetsskyddsbestämmelserna&lt;br /&gt;
utgör dessutom ett hinder för att elever skall kunna få utföra åtskilliga&lt;br /&gt;
arbetsmoment. Med hänsyn till problemen är det viktigt dels att&lt;br /&gt; 
ansträngningar görs för att få lämpliga praktikplatser, dels att kommunerna&lt;br /&gt;
inte skall se det som ett krav att ordna tre veckors praktik för alla även&lt;br /&gt; 
om det inte finns adekvat praktik att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiken får inte heller ha en längd eller organiseras så att den begränsar&lt;br /&gt;
möjligheterna att uppnå avsedd kunskapsnivå på respektive linje.&lt;br /&gt; 
Möjligheter och utrymme för praktik måste enligt min uppfattning bedömas&lt;br /&gt;
mot bakgrund av lokala förutsättningar och med hänsyn till att inom&lt;br /&gt; 
ramen för bibehållna kunskapskrav — och utan förlängning av läsåret&lt;br /&gt; 
eller veckotimtiden — även på linjer som nu av såväl statsrådet som&lt;br /&gt; 
eleverna bedöms som synnerligen arbetskrävande, exempelvis den naturvetenskapliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även anledning betona att försöksverksamhet verkligen skall&lt;br /&gt; 
vara försöksverksamhet, vars resultat skall analyseras och värderas utan&lt;br /&gt; 
några bindningar till GU:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Specialundervisning även i gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom grundskolan finns specialundervisning främst i svenska och matematik&lt;br /&gt;
för elever som på grund av läs- och skrivsvårigheter eller av andra&lt;br /&gt; 
anledningar behöver särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid reformer inom gymnasieskolan bör övervägas att införa specialundervisning&lt;br /&gt;
även på denna eftersom många elever torde ha behov därav. En&lt;br /&gt; 
lokal undersökning inom Sundsvalls kommun visade exempelvis att 10 %&lt;br /&gt; 
av eleverna vid en gymnasieskola hade läs- och skrivsvårigheter. För att&lt;br /&gt; 
alla elever skall ha möjlighet att med framgång och intresse gå igenom&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan är det av stor betydelse att specialundervisning i exempelvis&lt;br /&gt;
läs- och studieteknik kan ges även i denna skolform. Det är ett viktigt&lt;br /&gt; 
jämlikhetskrav och måste ses som en förutsättning för att gymnasieskolan&lt;br /&gt; 
verkligen skall bli en skola för alla ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2742&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Tillräckliga kunskaper för högskolestudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att gymnasieskolans högskoleförberedande linjer ger&lt;br /&gt; 
tillräckligt breda och djupa kunskaper för högskolestudier. Varken strävan&lt;br /&gt; 
efter gemensam start eller efter långa praktikperioder får tillåtas sänka&lt;br /&gt; 
kunskapskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också väsentligt att betygssystemet stimulerar till att skaffa sig&lt;br /&gt; 
goda kunskaper och inte uppmuntrar till spekulativa linjeval. Reformerna&lt;br /&gt; 
inom gymnasieskolan bör motverka de spekulativa linjevalen, som sker för&lt;br /&gt; 
att få höga betyg som inte motsvaras av dito kunskaper. Så t. ex. bör&lt;br /&gt; 
övervägas om tvååriga gymnasielinjer i fortsättningen skall kvalificera för&lt;br /&gt; 
inträde vid alla högskolor. Nuvarande behörighetskrav har medfört att allt&lt;br /&gt; 
fler elever valt eller övergått till en kortare och mindre krävande utbildningslinje&lt;br /&gt;
för att därigenom lättare uppnå bättre betyg och därmed högre&lt;br /&gt; 
betygspoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De spekulativa linjevalen utgör en olycklig utveckling som det måste&lt;br /&gt; 
vidtas åtgärder emot så att eleverna stimuleras till att välja linjer som ger&lt;br /&gt; 
dem maximalt bästa kunskaper inför fortsatta högskolestudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att uttala sig för att en gemensam start i&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan inte skall genomföras eller eftersträvas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;a) praktikens inriktning och omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;b) specialundervisning i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;c) att betygssystem och behörighetsregler skall stimulera till&lt;br /&gt; 
goda kunskaper och motverka spekulativa linjeval,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;d) att försöksverksamheten skall analyseras och utvärderas förutsättningslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 2 april 1984&lt;br /&gt; 
MARTIN OLSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARTIN OLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022742</dok_id>
<subtitel>Martin Olsson</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2742.pdf</filnamn>
<filstorlek>108695</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7C340270-B8EA-4BFA-AAFF-CD0B90997337</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>