3073763 G7022740 1983/84 2740 mot mot Motion 1983/84:2740 Jörgen Ullenhag m. fl. Motion Motion 2740 0 1984-04-02 00:00:00 2014-10-13 16:03:58 2014-10-13 00:00:00 Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116) Jörgen Ullenhag m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022740/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022740 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022740 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">11</p> <p style="margin-left:18px;">Motion</p> <p style="margin-left:18px;">1983/84:2740</p> <p style="margin-left:18px;">Jörgen Ullenhag m. fl.</p> <p style="margin-left:18px;">Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:18px;">Sammanfattning</p> <p style="margin-left:13px;">Folkpartiet</p> <p style="margin-left:18px;">— ställer sig bakom en försöksverksamhet endast under förutsättning att</p> <p style="margin-left:3px;">a) alternativa modeller prövas, vi föreslår tre sådana,</p> <p style="margin-left:3px;">b) utvärdering sker fristående från SÖ och regeringen,</p> <p style="margin-left:3px;">c) rapporter om resultat fortlöpande lämnas riksdagen,</p> <p style="margin-left:18px;">— säger nej till tankarna på gemensam start men ja till praktik under<br /> förutsättning att denna är av adekvat karaktär,</p> <p style="margin-left:18px;">— hälsar med tillfredsställelse att partiets krav på specialarbete genomförs,</p> <p style="margin-left:18px;">— betonar vikten av att det skall vara inslag av humaniora i alla ämnen<br /> på gymnasiet,</p> <p style="margin-left:18px;">— understryker att skolans uppgift måste vara att ge varje elev, praktiskt<br /> eller teoretiskt inriktad, möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar,</p> <p style="margin-left:18px;">— vill att SÖ skall få i uppdrag att starta försöksverksamhet där specialintresse<br /> i teoretiska och estetiska ämnen skall kunna kombineras med<br /> studier vid hemortens gymnasieskola,</p> <p style="margin-left:18px;">— vill höja kraven på allmän och särskild behörighet.</p> <p style="margin-left:3px;">Framtidens gymnasieskola måste präglas av kvalitet och valfrihet.</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:18px;">Kvalitet</p> <p style="margin-left:3px;">Kvalitet är ett mångtydigt och svårdefinierat begrepp. Ordet har olika<br /> innebor för skilda bedömare. Det är t. ex. inte möjligt att göra entydiga<br /> bedömningar av utbildningskvaliteten genom att jämföra elevernas kunskapsnivå<br /> i dagens gymnasium med de kunskaper som gymnasieeleverna<br /> hade för 10 eller 20 år sedan. Utbildningen anpassas ständigt efter samhällets<br /> utveckling. Kunskaper vilka var totalt okända för 20 år sedan kan vara<br /> förhållandevis elementära för dagens elever, och förhållandet kan inom<br /> andra områden vara det omvända.</p> <p style="margin-left:3px;">1 syfte att bedöma kvaliteten kan jämförelser också göras med omvärlden.<br /> Sverige är en nation som är starkt beroende av andra länder. För att<br /> kunna mäta oss med dessa är det av vitalt intresse att vi kan upprätthålla</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:18px;">I ** Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2738-2741</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2740</p> </div> <div class="block ml_40"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>en hög kunskapsnivå. Skulle det därför visa sig att våra gymnasister har<br /> mindre kunskaper än motsvarande ungdomar i andra länder är detta<br /> tecken på att kvaliteten är otillräcklig. Att det skulle förhålla sig på detta<br /> sätt finns det emellertid inget som tyder på.</p> <p>Kvalitetsbestämningen måste därför bl. a. göras utifrån de krav som<br /> avnämarna, högskolan och arbetslivet, ställer på de ungdomar vilka lämnar<br /> gymnasiet. Detta ställer krav på skolan att ständigt anpassa sig i en tid<br /> med mycket snabb teknikutveckling. Gymnasieskolan måste ge eleverna<br /> tillräckliga kunskaper för att de skall kunna fylla en plats i arbetslivet resp.<br /> ha en god kunskapsbakgrund för teoretiska studier.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Valfrihet</p> <p>Gymnasieskolan skall erbjuda eleverna valfrihet. Skilda intressen och<br /> förutsättningar skall ges lika chans att utvecklas inom skolans ram. Valfrihet<br /> innebär inte bara möjlighet att fritt välja utbildning eller linje. Det<br /> måste också innebära att det skall vara möjligt att helt avstå från gymnasieutbildning.<br /> Gymnasiet får inte utvecklas till en förvaringsplats för ungdomar<br /> i avvaktan på att de får arbete eller annan meningsfull sysselsättning.<br /> De pojkar och flickor som efter grundskolan är så skoltrötta att de<br /> inte önskar läsa vidare skall erbjudas alternativ sysselsättning i stället för<br /> gymnasiestudier.</p> <p>Valfriheten måste, för att vara reell, innebära att gymnasieskolan söker<br /> tillfredsställa alla elevers behov. Inför valet till gymnasieskolan måste<br /> eleverna känna att oavsett vilken linje de väljer kommer de att få nödvändig<br /> hjälp och stimulans.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Kopplingen mellan grundskola och gymnasium</p> <p>Som föredraganden utförligt uppehåller sig vid har gymnasieskolan<br /> under de senaste årtiondena kommit att genomgå stora förändringar. Från<br /> att ha varit en skola med enbart teoretisk inriktning som förberedde<br /> eleverna för högre studier eller gav dem utbildning som var relativt attraktiv<br /> på ”mellannivå” på arbetsmarknaden skall gymnasiet i dag ta emot aila<br /> elever som lämnar grundskolan. Därigenom har gymnasiet också kommit<br /> att få en social uppgift i det att det är ett instrument i strävandena att ge<br /> varje ung människa ett arbete och en framtid som upplevs som meningsfull.</p> <p>Den ambition som statsmakterna har att hålla samman all utbildning<br /> efter grundskolan i en enda skolform får inte innebära att man också<br /> strävar efter att likrikta allt som ryms inom gymnasieskolan. Det finns då<br /> en uppenbar risk för att gymnasiet bara blir en förlängning av grundskolan</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2740</p> </div> <div class="block ml_40"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p>och att det inte i tillräcklig grad kan ge eleverna den specialisering som de<br /> behöver för att på bästa sätt förbereda sig för högskolestudier eller arbete.</p> <p style="margin-left:3px;">Det framskymtar i propositionen att det inom socialdemokratin fortfarande<br /> finns en uppfattning att man kan hjälpa svaga och studieomotiverade<br /> elever genom att låta dessa undervisas tillsammans med kamrater som<br /> är mer målinriktade och framgångsrika i sina studier. Vi är för vår del<br /> övertygade om att en av det största otjänster skolan kan göra de elever som<br /> inte är studiemotiverade är att låta dem ständigt jämföra sig med kamrater<br /> som lyckas bättre än de själva. Ur en sådan jämförelse uppstår skoltrötthet<br /> och dåligt självförtroende. Det som var avsett som en åtgärd för att öka<br /> jämlikheten får de facto motsatt konsekvens. Det är därför fel att vid<br /> undervisningens planering utgå ifrån att elever med olika intressen och<br /> förutsättningar skall ha all undervisning tillsammans. Ambitionen måste<br /> i stället vara att ge varje elev möjlighet och resurser att utvecklas utifrån<br /> sina förutsättningar.</p> <p style="margin-left:3px;">Försöksverksamhet som metod</p> <p style="margin-left:3px;">Föredraganden aviserar i propositionen ett ”nytt” sätt att genomföra<br /> skolreformer. I stället för att riksdagen efter sedvanlig utredning fattar<br /> beslut om inriktning och genomförande skall gymnasieskolan reformeras<br /> genom successiva beslut vilka har föregåtts av omfattande försöksverksamhet.</p> <p style="margin-left:3px;">Metoden att fatta beslut på basis av erfarenheter från försöksverksamhet<br /> är på många sätt klok och förnuftig. Genom försöksverksamheten kan<br /> förhoppningsvis riksdagen presenteras ett bättre beslutsunderlag än om<br /> detta endast vore baserat på ett utredningsarbete.</p> <p style="margin-left:3px;">Försöksverksamheten är dock inte invändningsfri. Exemplet med beslutet<br /> att låta höstterminsbetyget ligga till grund för gymnasieintagningen<br /> visar att vad som upplevs som positivt som försöksverksamhet kan bli<br /> föremål för kraftig negativ opinion efter fullt genomförande.</p> <p style="margin-left:3px;">För att folkpartiet skall kunna ställa sig bakom att försöksverksamhet av<br /> det slag som föredraganden föreslår över huvud taget skall genomföras vill<br /> vi att bestämda ramar för verksamheten sätts upp. För att en utvärdering<br /> av försöksverksamheten skall bli meningsfull och kunna utgöra beslutsunderlag<br /> måste flera alternativa lösningar prövas inom verksamhetens ram.<br /> Bl. a. bör man ta till vara de erfarenheter som finns ifrån de fristående<br /> skolorna. Syftar försöksverksamheten endast till att pröva ett förslag kan<br /> utvärderingsresultatet bara jämföras med existerande ordning. Genom att<br /> föredraganden har valt att för varje ”reformområde” endast föreslå en<br /> modell för försöksverksamhet blir därför redan de av regeringen och SÖ<br /> utfärdade direktiven till sådan försöksverksamhet mycket styrande för den<br /> slutliga behandlingen. Denna styrning medför också risk för en centralisering<br /> i stället för den decentralisering som allmänt eftersträvas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2740</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Alternativa modeller</p> <p>Under försöksperioden bör skolorna få en betydande frihet att pröva<br /> olika metoder och modeller för att göra gymnasieutbildningen mer flexibel<br /> och mer individuellt anpassad också till sådana modeller som inte behandlats<br /> av gymnasieutredningen.</p> <p>Det vore intressant att även i vårt land pröva t. ex. det tillvals- och<br /> modulsystem som är allmänt i amerikanska skolor. Det innebär i korthet<br /> att eleverna ganska fritt efter intresse och yrkes- och studieinriktning får<br /> välja ämnen och delämnen — moduler — utöver en fast kärna av några för<br /> alla obligatoriska ämnen. Systemet medför en betydande flexibilitet och<br /> valfrihet. Eleverna erbjuds möjlighet att välja nya delämnen varje termin<br /> eller varje år. Det ger också möjlighet till etappavgång och kombinationer<br /> av studier och praktik. Det förutsätter inte heller någon fast linjeindelning.</p> <p>Det nya norska gymnasiesystemets erfarenheter borde också tas till vara<br /> i svensk försöksverksamhet. Det gäller inte minst den s. k. kombinerade<br /> grundkursen i vilken hälften av tiden ägnas åt studieförberedande ämnen<br /> och hälften åt yrkesförberedande ämnen med möjligheter för eleverna att<br /> under ett tredje år komplettera med antingen ytterligare studieförberedande<br /> eller yrkesförberedande studier.</p> <p>Också det nya västtyska gymnasiets modell borde prövas. Det består av<br /> ett första, orienterande studieår med ett flertal s. k. orienteringsämnen och<br /> ett andra och tredje år med koncentration till vissa tyngdpunktsämnen<br /> efter elevernas val till kommande högskolestudier. I det systemet finns<br /> också en betydande valfrihet för eleverna. De får gå igenom gymnasieutbildningen<br /> på två år om de önskar och förmår, men de får också ta fyra år<br /> på sig.</p> <p>SÖ bör få i uppdrag att informera om dessa och andra utländska modeller<br /> samt stimulera till försöksverksamhet med också dem som förebild.</p> <p>Utvärdering</p> <p>För att försöksverksamhet skall tjäna sitt syfte måste den utvärderas på<br /> ett korrekt och kunnigt sätt. Självfallet måste utvärderingen ske fristående<br /> från uppdragsgivarna. För de nu aktuella projekten tycks det tvärtom vara<br /> samma personer på utbildningsdepartementet och SÖ som utfärdar föreskrifterna<br /> för försöksverksamheten och samtidigt ansvarar för utvärderingen.<br /> Denna sammanblandning av arbetsuppgifterna är olämplig.<br /> Fämpligt vore enligt vår uppfattning att utvärderingen i stället utfördes av<br /> någon fristående grupp, exempelvis de pedagogiska universitetsinstitutionerna<br /> och företrädare för arbetsmarknaden.</p> <p>Anmärkningsvärt beträffande försöksverksamheten är att den redan<br /> påbörjats i omfattande skala. Det som föredraganden presenterar som<br /> verksamhet som skall starta efter ett eventuellt riksdagsbeslut är alltså i<br /> flera fall redan i full gång. Att på detta sätt föregripa riksdagens ställnings</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2740</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tagande är anmärkningsvärt. Det är den attityd som föredraganden på<br /> detta sätt visar riksdagen som grundlägger vår tveksamhet till hennes<br /> avsikter att verkligen låta försöksverksamheten bli förutsättningslös.</p> <p>Vi förutsätter att regeringen regelbundet återkommer till riksdagen och<br /> rapporterar om försöksverksamhetens resultat.</p> <p>Gemensam start</p> <p>Föredraganden diskuterar möjligheten att påbörja försöksverksamhet<br /> med gemensam studiestart för alla elever i gymnasiet. Hon ämnar föreslå<br /> SÖ att ytterligare analysera och belysa möjligheterna till detta.</p> <p>Vi är bestämda motståndare till en gemensam start, och ett fortsatt<br /> arbete på en eventuell sådan reform bör inte förekomma. Tankarna kring<br /> den gemensamma starten grundar sig på uppfattningen att det stora flertalet<br /> som söker sig till gymnasieskolan är villrådiga beträffande sina studieplaner<br /> och behöver ett år för att komma fram till vad de vill och under<br /> den tiden ”ha alla dörrar” öppna. Vi tror inte att en sådan bild överensstämmer<br /> med verkligheten. Flertalet elever har enligt vår uppfattning en<br /> målinriktning. De ser fram emot att efter grundskolan få börja på en<br /> bestämd linje, teoretisk eller praktisk, inom gymnasiet. Ett gemensamt år<br /> där teori och praktik varvas leder lätt till att både teoretiskt och praktiskt<br /> inriktade elever hinner tröttna på gymnasiet. För ingendera av elevkategorierna<br /> kommer året att kännas meningsfullt.</p> <p>Det måste vara ett ansvar för studie- och yrkesorienteringen att under<br /> grundskolans sista år ge eleverna sådan vägledning att de från början kan<br /> fatta ett riktigt beslut. Självfallet måste det dock vara möjligt att ompröva<br /> ett sådant beslut under gymnasietiden. Man bör i stället överväga att skapa<br /> en ”allmän linje” under första året för att de elever som är osäkra beträffande<br /> linjevalet skall ha möjlighet att få en kunskapsbas utifrån vilken mer<br /> definitivt val kan ske.</p> <p>Specialarbete</p> <p>Det är med stor tillfredsställelse som vi noterar att föredraganden föreslår<br /> att specialarbetet återinförs. Därmed tillmötesgår hon krav som folkpartiet<br /> framfört i flera sammanhang; senast i vår skolmotion till innevarande<br /> riksmöte. Specialarbete ger träning i självständigt arbete och en<br /> möjlighet till fördjupning som är väsentlig av både pedagogiska och kvalitativa<br /> skäl.</p> <p>Praktik</p> <p>Folkpartiet ställer sig, under vissa bestämda förutsättningar, positivt till<br /> principen att föra in relevant praktik på gymnasiets alla linjer. En förutsättning<br /> för att vi skall ställa oss bakom detta är att praktiken blir adekvat</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2740</p> </div> <div class="block ml_41"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p>yrkeslivspraktik. Exempel på sådan är att elever på naturvetenskaplig linje<br /> får göra praktik på elektronikföretag eller läkemedelsindustri.</p> <p>Den arbetspraktik som är av stor betydelse för den allmänna mognaden<br /> och för att få insikt om skilda arbetsförhållanden, får eleverna genom<br /> grundskolans praktik eller genom feriearbete.</p> <p>En ytterligare förutsättning för att införa praktik på alla linjer är att<br /> detta kan ske utan att det totala timantalet för ämnena minskar. Praktik får<br /> alltså inte införas på bekostnad av timantalet.</p> <p>Vi är medvetna om att de förutsättningar under vilka vi är beredda att<br /> acceptera praktiken är närmast utopiska, framför allt beroende på svårigheten<br /> att ordna adekvata platser. För att minska volymen av elever vilka<br /> kommer i fråga för praktik kan de som ett alternativ till denna ges möjligheter<br /> till fördjupningsstudier utöver det föreslagna specialarbetet. Praktiken<br /> får inte ses som ett självändamål, och i den mån elever hellre vill<br /> använda motsvarande tid åt teoretisk fördjupning skall detta vara möjligt.<br /> Den föreslagna försöksverksamheten med praktik bör därför innehålla<br /> möjlighet att välja fördjupningsstudier som alternativ.</p> <p>Särskild stimulans till elever</p> <p>Föredraganden resonerar på flera ställen i propositionen kring vikten av<br /> att svaga elever ges särskilt stöd. Vi delar självfallet denna uppfattning<br /> även om vi, som vi inledningsvis utvecklat, inte tror att det är till fördel för<br /> svaga elever att ”tvingas” i in gymnasiet.</p> <p>För folkpartiet är det viktigt att alla elever ges en likvärdig utbildning.<br /> Elever med olika begåvningsresurser måste därför stödjas på skilda sätt.<br /> Sverige måste, för att klara sin framtid, ta till vara alla typer av begåvningar.<br /> Ingen elev får understimuleras eller ”halka efter” på grund av bristande<br /> hjälp och stöd. Det finns i dag inom gymnasieskolan möjligheter till<br /> särskilda insatser för svaga eller omotiverade elever. Dessa insatser bör<br /> successivt förstärkas. Men även teoretiskt begåvade elever eller elever med<br /> annan specialtalang har rätt till och behöver uppmuntran och stimulans<br /> för att kunna utvecklas.</p> <p>För elitidrottande ungdomar finns i dag en sådan möjlighet. Det finns<br /> idrottsgymnasier, där eleven får använda fem veckotimmar för sin idrottsutövning.<br /> Nu finns dessutom försöksverksamhet med kombination av<br /> specialidrott med studier vid hemortens gymnasieskola. Enligt folkpartiets<br /> mening är det angeläget och rimligt att också andra talanger än idrott ges<br /> möjlighet att utvecklas i sådan försöksverksamhet. Elever som har speciella<br /> förutsättningar för t. ex. musik, sång, matematik, fysik, språk, dans eller<br /> teckning bör på motsvarande sätt få utveckla dessa. Vi föreslår därför att<br /> också ämnen av ovan uppräknat slag skall kunna ingå i försöksverksamhetens<br /> gymnasieskola. SÖ bör meddela närmare bestämmelser för försöksverksamheten.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2740</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Humaniora i skolan</p> <p>Den snabba tekniska utvecklingen och behovet av att stärka Sveriges<br /> konkurrenskraft mot världen gör det nödvändigt att inom alla utbildningsstadier<br /> ge hög prioritet åt de tekniska och naturvetenskapliga ämnena både<br /> vad gäller yrkeslinjer och teoretiska ämnen. Vi vill dock varna för att en<br /> okritisk syn på teknik kan få den motsatta effekten, att eleverna utvecklar<br /> en teknikfientlighet.</p> <p>Skolan måste därför se som en annan huvuduppgift att förmedla kunskap<br /> om vårt humanistiska kulturarv och ge eleverna möjlighet att förstå<br /> och tillgodogöra sig olika kulturströmningar. Den humanistiska livssynen<br /> måste få ett utrymme på alla linjer, också de praktiska.</p> <p>Lärlingsutbildning</p> <p>Gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar måste kompletteras av<br /> lärlingsutbildningen. Skolöverstyrelsens utvärdering av försöksverksamheten<br /> med lärlingsutbildning visar att denna hör till de mer framgångsrika<br /> metoderna att förmedla yrkesutbildning; mer än 95% av eleverna har<br /> fullföljt sin utbildning, och över 95 % har fått fast anställning efter utbildningen.<br /> Få om ens någon av gymnasieskolans yrkesinriktade linjer kan<br /> uppvisa sådana siffror.</p> <p>I stället för att ytterligare stimulera denna utbildning presenterade föredraganden<br /> i årets budgetproposition förslag som i praktiken innebär att<br /> lärlingsutbildningen drastiskt skärs ned. Folkpartiet kan självfallet inte<br /> godta sådana förslag som uppenbart är avsedda att indirekt avskaffa<br /> lärlingsutbildningen. Tvärtom finnér vi det angeläget att lärlingsutbildningen<br /> byggs ut. Vi vill här hänvisa till vår motion 1983/84:1259 angående<br /> skolan.</p> <p>Antagningssystemet</p> <p>Regeringen tillsatte under 1983 en parlamentarisk utredning med uppgift<br /> att göra en översyn av tillträdesreglerna och antagningssystemet till<br /> högskolan, tillträdesutredningen. Det är viktigt att denna utredning kommer<br /> med förslag till ett nytt antagningssystem där de många och av oss vid<br /> flera tillfällen påtalade orättvisorna försvinner.</p> <p>En utgångspunkt i arbetet att förbättra antagningsreglerna måste enligt<br /> vår uppfattning vara att underlätta för ungdomar att få tillträde till högre<br /> utbildning. På initiativ av folkpartiet har det ursprungliga antagningssystemet<br /> ändrats just i syfte att göra det lättare för ungdomar att få en högskoleplats.<br /> Att dessa ändringar har gett önskad effekt ger senast tillgängliga<br /> antagningsstatistik från UHÄ besked om. Av denna framgår bl. a. att den<br /> yr.gsta åldersgruppen, den under 20 år, har ökat sin andel av de antagna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2740</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p>inom alla sektorer. Denna ökning anser vi dock inte tillräcklig. Fortfarande<br /> är det enligt vår uppfattning alldeles för många bland de yngsta sökandena<br /> som inte kommer in på högskolan. Enligt UHÄ-statistiken utgör den<br /> nyss nämnda åldersgruppen 42 % av de sökande och 31 % av de antagna.<br /> Åldersgrupperna under 25 år utgör 80 % av de sökande och 73 % av de<br /> antagna, medan åldersgrupperna över 25 år endast utgör 20 % av de<br /> sökande men 27 % av de antagna.</p> <p>Statistiken ger vid handen att de ungdomar som lämnar gymnasieskolan<br /> och som vill fortsätta till högskolan ofta får vänta ett antal år innan de får<br /> tillträde till högre utbildning. Särskilt mot bakgrund av att arbetslösheten<br /> bland dessa ålderskategorier f. n. är så hög upplevs denna väntan som<br /> destruktiv. Den nu pågående översynen bör alltså arbeta med målet att<br /> ytterligare underlätta för de ungdomar, vilka kommer direkt från gymnasiet,<br /> att få tillträde till högskolan. Direktantagningen måste öka från en<br /> tredjedel hälften redan fr. o. m. vårterminen 1985.</p> <p>Folkpartiet är det enda parti som konsekvent har drivit frågan om s. k.<br /> viktade betyg. Vi ser det därför som positivt att tillträdesutredningen enligt<br /> sina direktiv skall studera denna fråga. Inom de högskoleförberedande<br /> utbildningarna förekommer i dag en situation där den allmänna behörigheten<br /> i kombination med den särskilda behörigheten har lett till utpräglat<br /> taktiska val. Många elever väljer att läsa korta och mindre arbetskrävande<br /> linjer för att kunna erhålla en högre betygspoäng. I stället för att välja linje<br /> utifrån vad som ger dem bäst förberedelse för högskolestudier väljer de<br /> linjer där det är lättast att få hög betygspoäng. Vi menar att man måste hitta<br /> metoder som gör detta taktikläsande onödigt. Tillträdesutredningen bör<br /> därför lämna förslag till ett system med viktade betyg. Enligt vår uppfattning<br /> är denna åtgärd brådskande.</p> <p>Frågan om vad som skall krävas i allmän behörighet för tillträde till<br /> högre utbildning har ända sedan högskolereformen varit föremål för diskussion.<br /> Enligt vår uppfattning bör kraven på den allmänna behörigheten<br /> nu ändras så att det för tillträde till de längre högskoleutbildningarna skall<br /> krävas treårig gymnasiekompetens. Vidare bör som lägsta betyg från gymnasiet<br /> minst krävas betyget 3 i vart och ett av de karaktärsämnen som utgör<br /> särskilda behörighetskrav för den sökta utbildningen. Båda dessa förändringar<br /> leder enligt vår uppfattning till att den enskilde högskolestuderanden<br /> får större förutsättningar att bedriva framgångsrika studier och att<br /> studieavbrotten blir färre. Vi vill att regeringen skall ge tillträdesutredningen<br /> i uppdrag att utarbeta nya tillträdesregler i enlighet med vårt förslag.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med anledning av vad som i motionen anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:44px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen har anförts om vikten av alternativ</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2740</p> </div> <div class="block ml_41"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:44px;">försöksverksamhet, fristående utvärdering samt rapporter till<br /> riksdagen,</p> <p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om alternativ försöksverksamhet<br /> enligt de system som provas i USA, Norge och Västtyskland,</p> <p style="margin-left:44px;">3. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag till uppdrag<br /> att studera förutsättningarna med gemensam start,</p> <p style="margin-left:44px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om villkoren för att bedriva<br /> försöksverksamhet med praktik samt att det som alternativ till<br /> praktik skall arrangeras försöksverksamhet med fördjupningsstudier,</p> <p style="margin-left:44px;">5. att riksdagen beslutar att begära att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen<br /> att påbörja försöksverksamhet där specialintresse<br /> och studier kombineras vid hemortens gymnasieskola enligt<br /> motionens riktlinjer,</p> <p style="margin-left:44px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts angående vikten av att varje<br /> elev ges möjlighet och resurser att utvecklas utifrån sina förutsättningar,</p> <p style="margin-left:44px;">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna att tillträdesutredningen får tilläggsdirektiv att utarbeta<br /> nya tillträdes- och antagningsregler till högskolan som innebär<br /> att det för allmän behörighet till längre högskoleutbildningar<br /> skall krävas treårig gymnasiekompetens och minst betyget 3 i de<br /> aktuella karaktärsämnena på högskolan samt att ett system för<br /> viktning av betyg skall införas,</p> <p style="margin-left:44px;">8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs angående en höjning av direktantagningen<br /> till 50 % fr. o. m. vårterminen 1985,</p> <p style="margin-left:44px;">9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om vikten av humaniora i all<br /> gymnasieutbildning.</p> <p>Stockholm den 2 april 1984</p> </div> <div class="block ml_4"><p>JÖRGEN ULLENHAG (fp)</p> <p>LINNEA HÖRLÉN (fp) BÖRJE STENSSON (fp)</p> </div> </div> </div> 0 JÖRGEN ULLENHAG fp 1 undertecknare 0 LINNEA HÖRLÉN fp 2 undertecknare 0 BÖRJE STENSSON fp 3 undertecknare G7022740 Jörgen Ullenhag m. fl. mot_198384__2740.pdf 208591 pdf Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116) https://data.riksdagen.se/fil/F92D2537-AA0F-4F6F-ABB3-00B0F405EF4F