<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073762</hangar_id>
 <dok_id>G7022739</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2739</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2739 Kerstin Göthberg m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2739</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-04-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:03:57</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)</titel>
 <subtitel>Kerstin Göthberg m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022739/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022739</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022739</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:2739&lt;br /&gt; 
Kerstin Göthberg m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen dras riktlinjerna upp för en stegvis reformering av&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan. Avsikten är att ett omfattande försöks- och utvecklingsarbete&lt;br /&gt;
successivt skall leda fram till förändringar som gör gymnasieskolan&lt;br /&gt; 
bättre anpassad till dagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reformstrategi stämmer väl överens med centerns tankegångar,&lt;br /&gt; 
sådana som de kommit till uttryck i de senaste årens motioner om gymnasieskolan.&lt;br /&gt;
Sålunda skrev vi i motion 1981/82:1813:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att framhålla att skolan inte får komma i otakt med tiden.&lt;br /&gt; 
Förändringar i samhället och människans skiftande behov måste få återverkningar&lt;br /&gt;
både vad gäller skolans struktur och innehåll. Problemet framstår&lt;br /&gt;
ännu tydligare om man inte endast ser till att skolan skall anpassas till&lt;br /&gt; 
samhällsutvecklingen utan att den också skall ha en utvecklande roll som&lt;br /&gt; 
påverkar samhällsutvecklingen och ökar människors beredskap att möta&lt;br /&gt; 
kommande förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den problemanalys som gymnasieutredningen gjorde när det gäller den&lt;br /&gt; 
nuvarande gymnasieskolan stämmer i det mesta väl överens med synpunkter&lt;br /&gt;
som har funnits under en längre tid både inom och utom skolan. Flera&lt;br /&gt; 
av de problem som aktualiseras är av ett sådant slag att de med fördel kan&lt;br /&gt; 
bearbetas genom en successiv utveckling utan att ingå i en stor och genomgripande&lt;br /&gt;
reform. En fördel med en sådan successiv förändring är att de&lt;br /&gt; 
organisatoriska förändringarna kommer i ett skede då det upplevs som ett&lt;br /&gt; 
behov och inte ett tvång. En reform som innebär att både organisation och&lt;br /&gt; 
inre verksamhet skall förändras vid samma tillfälle leder erfarenhetsmässigt&lt;br /&gt;
ofta till att frågor som berör det inre arbetet skjuts i skymundan medan&lt;br /&gt; 
de organisatoriska problemen kommer i förgrunden och upptar allt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med SIA-reformen, vars konkreta beslut hittills i huvudsak berört&lt;br /&gt; 
grundskolan, inleddes ett helt nytt tänkande och en helt ny strategi för&lt;br /&gt; 
skolans utveckling. I stället för en centralstyrning genom detaljerade regler&lt;br /&gt; 
styr staten genom klart formulerade mål och riktlinjer. När det gäller&lt;br /&gt; 
frågor om resursernas användning och undervisningens organisation tilllämpas&lt;br /&gt;
däremot ett lokalt ansvarstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra och underlätta ett lokalt ansvarstagande har ett flertal&lt;br /&gt; 
delreformer genomförts bl. a. inom den statliga skoladministrationen och&lt;br /&gt; 
formerna för personalutveckling och lokalt utvecklingsarbete. Dessa konsekvensreformer&lt;br /&gt;
berör också gymnasieskolan. Trots detta är gymnasieskolan&lt;br /&gt;
fortfarande en i stora stycken centralt regelstyrd skolform. Det är dock&lt;br /&gt; 
fullt möjligt för att inte säga nödvändigt att skapa utrymme för ökat lokalt&lt;br /&gt; 
ansvarstagande och ett närmande mellan beslutsnivå och verkställighetsnivå&lt;br /&gt;
inom ramen för nuvarande gymnasieskola. Modeller för ett sådant&lt;br /&gt; 
förändringsarbete finns att hämta i första hand inom grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2739&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Även i vår partimotion om utbildning och forskning, 1982/83:948,&lt;br /&gt; 
fortsätter vi att utveckla dessa tankegångar. 1 den motionen konstaterar vi&lt;br /&gt; 
sammanfattningsvis att ”centern vill aktivt medverka till en reformering av&lt;br /&gt; 
den nuvarande gymnasieskolan för att i högre grad anpassa den till elevernas&lt;br /&gt;
varierande behov vad gäller inriktning, innehåll, arbetssätt, arbetsformer&lt;br /&gt;
och lokalisering med bl. a. en högre grad av anknytning till samhälle&lt;br /&gt; 
och arbetsliv.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund konstaterar vi, när vi nu tar del av regeringens&lt;br /&gt; 
proposition om gymnasieskola i utveckling, att denna i sina huvuddrag&lt;br /&gt; 
ansluter sig till de utvecklingslinjer centern presenterat redan tidigare.&lt;br /&gt; 
Trots detta har vi en rad förslag till förändringar och förtydliganden som&lt;br /&gt; 
vi utvecklar i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Ett fortsatt reformarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan&lt;br /&gt;
med kommuner och länsskolnämnder utarbeta ett förslag till program&lt;br /&gt; 
för det fortsatta försöks- och utvecklingsarbetet. Enligt vår mening är det&lt;br /&gt; 
angeläget att detta program snarast kommer till stånd och att det klargörs&lt;br /&gt; 
vilka beslut som kan fattas på de olika nivåerna, skolenheten, kommunen,&lt;br /&gt; 
länsskolnämnden och skolöverstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder f. n. en stor osäkerhet om vilka beslut som kan fattas på den&lt;br /&gt; 
lokala och den regionala nivån och detta verkar hämmande på utvecklingsarbetet.&lt;br /&gt;
Strävan måste vara att fortsätta den decentralisering som&lt;br /&gt; 
kommit till uttryck i de senaste årens skolpolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna klara målsättning bör riksdagen som sin mening ge regeringen&lt;br /&gt; 
till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;En mer flexibel gymnasieskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen pekas på behovet av en mjukare övergång från grundskolan&lt;br /&gt;
till gymnasieskolan. Vi delar även här det synsätt som gäller en&lt;br /&gt; 
bättre förberedelse inför gymnasiestudierna och menar att dessa kommer&lt;br /&gt; 
att bli än mer angelägna ju större andel av 16-årskullen som går direkt till&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan. Eftersom alltfler elever också kommer att få sina förstahandsval&lt;br /&gt;
tillgodosedda bör det vara möjligt att, exempelvis genom temastudier,&lt;br /&gt;
lokalt utformade tillvalskurser etc. inrikta verksamheten på ett&lt;br /&gt; 
visst sätt under vårterminen i årskurs 9, även om intagningsnämndernas&lt;br /&gt; 
beslut inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör riksdagen redan nu besluta om en återgång till&lt;br /&gt; 
intagning till gymnasieskolan på vårterminsbetygen i årskurs 9. De svårig&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2738-2741&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2739&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;heter som redan redovisats är skäl nog för ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för denna mjukare övergång är att tillräckliga&lt;br /&gt; 
syo-resurser ställs till förfogande och detta underlättas av det beslut som&lt;br /&gt; 
riksdagen nyligen fattat om tjänstekonstruktionen för skolans syo-funktionärer&lt;br /&gt;
där dessa ges samma status i såväl gymnasieskolan som i det kommunala&lt;br /&gt;
uppföljningsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet att skapa en mjuk övergång till gymnasieskolan för&lt;br /&gt; 
sådana elever som hittills har varit hänvisade till kommunernas uppföljningsansvar&lt;br /&gt;
är en varvad utbildning eller studier på ”halvfart”. Utbildning&lt;br /&gt; 
varvad med olika former av praktik har f. ö. många andra förtjänster som&lt;br /&gt; 
vi återkommer till senare i motionen men i detta sammanhang är de en&lt;br /&gt; 
förutsättning. Vi tillstyrker att en sådan bred försöksverksamhet kan komma&lt;br /&gt;
till stånd men förutsätter att begreppet ”inom ramen för gymnasieskolans&lt;br /&gt;
resurser” i denna mening avser såväl den reguljära gymnasieskolans&lt;br /&gt; 
resurser som de resurser som står till buds för det kommunala uppföljningsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika missförstånd bör riksdagen som sin mening ge regeringen&lt;br /&gt;
detta till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupningsstudier — specialarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställer oss positiva till propositionens förslag om tilläggskurser som&lt;br /&gt; 
ger möjlighet till fördjupning av vissa moment som tidigare behandlats i&lt;br /&gt; 
grundkurserna. Vi är även positiva till fördjupning i form av specialämne&lt;br /&gt; 
i årskurs 3 inom HS-sektorn och till ett återinförande av specialarbete i&lt;br /&gt; 
årskurs 3 på 3- och 4-åriga linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är vi något tveksamma inför den ökade arbetsbelastning i&lt;br /&gt; 
årskurs 3 som detta medför och till det utökade antalet veckotimmar i&lt;br /&gt; 
denna årskurs. Vi är medvetna om svårigheterna att finna en annan lösning,&lt;br /&gt;
men menar att det bör ingå i skolöverstyrelsens uppdrag att också&lt;br /&gt; 
pröva möjligheterna till en omfördelning till övriga årskurser för att nå en&lt;br /&gt; 
jämnare arbetsbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påbyggnadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tillstyrker förslaget att den pågående försöksverksamheten med högre&lt;br /&gt; 
specialkurser utvecklas till en påbyggnadsutbildning som enligt vår mening&lt;br /&gt;
kommer att bli ett viktigt och värdefullt inslag i samhällets utbildningsutbud.&lt;br /&gt;
Vi tillstyrker också att försöksverksamheten utvidgas till att&lt;br /&gt; 
omfatta alla län fr. o. m. kommande budgetår men tolkar förslaget så att&lt;br /&gt; 
planerings- och beslutsprocessen i kommuner och länsskolnämnder kan&lt;br /&gt; 
förläggas så att påbyggnadsutbildningar i de tillkommande länen kan&lt;br /&gt; 
startas redan fr. o. m. vårterminen 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare anledning förmoda att verksamheten kommer att få en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2739&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;sådan omfattning att det krävs ytterligare tillskott till gymnasieskolans lilla&lt;br /&gt; 
ram, och vi återkommer till detta under rubriken Gymnasieskolans dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den inre arbetsmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Under detta avsnitt saknar vi ett mer ingående resonemang om den&lt;br /&gt; 
långsiktiga pedagogiska utvecklingen i gymnasieskolan. Föredragande&lt;br /&gt; 
statsrådet konstaterar att dagens ämnessplittring på de teoretiska linjerna&lt;br /&gt; 
ofta skapar en otillfredsställande arbetssituation. Det motverkar elevernas&lt;br /&gt; 
möjligheter att tillämpa ett arbetssätt som är undersökande och fördjupande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett sätt att möta detta är naturligtvis att öka inslagen av koncentrationsläsning,&lt;br /&gt;
och vi tillstyrker den delen av försöksverksamheten. Samtidigt är&lt;br /&gt; 
det angeläget att se till att detta arbetssätt inte får till följd att man under&lt;br /&gt; 
en kort period studerar ett ämne eller del därav, t. ex. inför ett prov och då&lt;br /&gt; 
endast skaffar sig ytliga kunskaper som sedan snabbt glöms bort.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Även vid koncentrationsläsning är det nödvändigt med en återkommande&lt;br /&gt;
inlärningsprocess med repetitioner av viktiga avsnitt. Först på detta sätt&lt;br /&gt; 
blir kunskaperna bestående.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ämnessplittringen kan också motverkas genom att flera ämnen hålls&lt;br /&gt; 
samman. På det sättet blir det lättare att knyta an till elevernas verklighetsuppfattning&lt;br /&gt;
och till det sätt på vilket kunskaperna tillämpas ute i det&lt;br /&gt; 
praktiska arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I detta sammanhang vill vi också aktualisera gymnasieskolans språkprogram.&lt;br /&gt;
De elever som nästa år kommer att söka till gymnasieskolan har&lt;br /&gt; 
under hela sin högstadietid läst efter den nya läroplanen Lgr 80. Det&lt;br /&gt; 
innebär i sin tur att de i många fall endast läst ett främmande språk,&lt;br /&gt; 
nämligen engelska. I stället för tyska eller franska har de valt lokala&lt;br /&gt; 
tillvalskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Trots detta är de behöriga att söka till gymnasieskolans samtliga linjer&lt;br /&gt; 
och möter då i vissa fall två nybörjarspråk. För dessa elever blir arbetsbelastningen&lt;br /&gt;
orimligt stor. Det är också en angelägen strävan att bredda&lt;br /&gt; 
gymnasieskolans utbud av C-språk till att omfatta språk som, med utvecklade&lt;br /&gt;
internationella kontakter, inte minst inom handelns område, ter sig&lt;br /&gt; 
naturliga och nödvändiga. Strävan måste vara att eleverna uppnår funktionell&lt;br /&gt;
språkfärdighet i de språk de läser i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mot denna bakgrund bör skolöverstyrelsen få i uppdrag att snarast se&lt;br /&gt; 
över gymnasieskolans språkprogram. Detta bör riksdagen som sin mening&lt;br /&gt; 
ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Praktik&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Centern har i olika sammanhang, i motioner och i programform, pläderat&lt;br /&gt;
för ett ökat inslag av praktiska moment i all undervisning. Därför&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2739&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;hälsar vi med tillfredsställelse den vidgade försöksverksamhet som nu kan&lt;br /&gt; 
komma till stånd. Vi vili gärna peka på det försök som pågår i Göteborg&lt;br /&gt; 
och som kommit till genom ett centerinitiativ i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är många som anser att skolan är alltför isolerad och saknar en&lt;br /&gt; 
koppling till arbetslivet. Det finns starka önskemål om bredare och mer&lt;br /&gt; 
omfattande kontakter med arbetsplatser av olika slag. För att kunna välja&lt;br /&gt; 
yrkesinriktning på ett mer genomtänkt sätt önskar många ungdomar tillfälle&lt;br /&gt;
till inblick i flera olika yrkesområden. Om tillfälle härtill kan ges&lt;br /&gt; 
innebär det att gymnasieutbildningen på ett bättre sätt kan förbereda för&lt;br /&gt; 
arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om praktik handlar emellertid inte enbart om förberedelser till&lt;br /&gt; 
arbetsliv som direkt följer på gymnasieutbildningen. Det ligger ett betydande&lt;br /&gt;
allmänt utbildningsvärde i att skolan på ett mer aktivt sätt öppnar&lt;br /&gt; 
sig mot samhället. En strävan att knyta studierna närmare till skeendet i&lt;br /&gt; 
närsamhället och i nutiden kommer enligt alla tillgängliga erfarenheter att&lt;br /&gt; 
upplevas mycket positivt. Samtiden och omgivningen måste bli ett av&lt;br /&gt; 
skolans främsta läromedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från många håll riktas nu kritik mot framför allt gymnasieskolans&lt;br /&gt; 
teoretiska linjers bristande knytning till arbetsliv och omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förstärkningar och effektiviseringar av studietiden torde kunna&lt;br /&gt; 
göras. Dessa skulle kunna nyttjas för aktiva perioder ute i arbetslivet. Ur&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadssynpunkt kan det vara av stort värde att kontakt med och&lt;br /&gt; 
inskolning i arbetslivet kan ske redan under skoltiden. 1 ett besvärligt&lt;br /&gt; 
sysselsättningsläge kan detta vara avgörande för möjligheterna att få arbete&lt;br /&gt;
efter avslutad skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därvid viktigt att praktiken kan utformas på ett sådant sätt att de&lt;br /&gt; 
teoretiska kunskaperna kan komma till praktisk nytta samtidigt som praktiken&lt;br /&gt;
skall ge ökad stimulans till de teoretiska studierna. I detta sammanhang&lt;br /&gt;
måste också belysas om införandet av praktikinslag innebär ett&lt;br /&gt; 
sådant värde att en förlängning av de nuvarande teoretiska linjerna kan&lt;br /&gt; 
accepteras. Praktikplatstillgången är i dag en begränsande faktor för&lt;br /&gt; 
många utbildningar. Det är också angeläget att få belyst hur administrationen&lt;br /&gt;
av en mer omfattande praktik kan lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillstyrker vi propositionens förslag om att öppna&lt;br /&gt; 
möjlighet till försöksverksamhet med praktik på alla gymnasieskolans&lt;br /&gt; 
linjer och linjelika utbildningar. I detta sammanhang vill vi dock markera&lt;br /&gt; 
att riktpunkter 3 veckor per läsår inte skall uppfattas som en övre gräns,&lt;br /&gt; 
utan att praktikens omfattning får avgöras av de lokala förutsättningarna&lt;br /&gt; 
i form av tillgång på praktikplatser av god kvalitet och försökets utformning&lt;br /&gt;
i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här anförts om praktikens omfattning bör riksdagen som sin&lt;br /&gt; 
mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2739&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Yrkesinriktad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna rubrik vill vi gärna lyfta fram ett avsnitt ur propositionen&lt;br /&gt; 
där föredragande statsrådet skriver:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening måste man också fråga sig om den datorisering,&lt;br /&gt; 
automatisering och robotisering som håller på att växa fram kommer att&lt;br /&gt; 
göra det möjligt att även i framtiden ”simulera” viktiga arbetsprocesser&lt;br /&gt; 
inom skolans väggar. I stället bör samarbetsformer befästas och utvecklas&lt;br /&gt; 
mellan skolan och olika branscher, företag och arbetsplatser, bl. a. för att&lt;br /&gt; 
skolan skall få tillgång till sådan kvalificerad och dyr utrustning, som den&lt;br /&gt; 
knappast själv kan skaffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag organiseras som jag tidigare har nämnt viss yrkesinriktad&lt;br /&gt; 
utbildning i form av arbetsplatsförlagd utbildning. Det är enligt min mening&lt;br /&gt;
både nödvändigt och önskvärt att ytterligare yrkesinriktad utbildning&lt;br /&gt; 
i framtiden organiseras på liknande sätt. Det gäller särskilt utbildningarnas&lt;br /&gt;
avslutande delar där arbetsplatsförlagd utbildning kan bli ett naturligt&lt;br /&gt; 
steg ut i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi gör det därför att detta är en bekräftelse på att även regeringen nu&lt;br /&gt; 
ansluter sig till de åsikter som centern under lång tid fört fram, senast i vår&lt;br /&gt; 
motion till årets riksmöte om utbildning för arbete (1983/84:989) där vi&lt;br /&gt; 
också ger våra förslag ett konkret innehåll med lärlingsutbildning och&lt;br /&gt; 
andra former av företagsförlagd utbildning. Där säger vi bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från centerns sida är vi beredda att satsa på lärlingsutbildning som en&lt;br /&gt; 
fullvärdig utbildningsform, helt likvärdig med övrig gymnasieutbildning.&lt;br /&gt; 
Det är angeläget att lärlingsutbildningen inte byråkratiseras eller omgärdas&lt;br /&gt;
med hindrande begränsningsregler i den utsträckning som regeringsförslaget&lt;br /&gt;
synes antyda. Självfallet är det också mycket angeläget att den&lt;br /&gt; 
ökar i omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anför vi:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån man för närvarande inom företag och institutioner av skilda&lt;br /&gt; 
slag i ökad utsträckning kan påta sig utbildningsansvar för de mycket stora&lt;br /&gt; 
ungdomsgrupperna med utbildningsbehov de närmaste åren måste detta&lt;br /&gt; 
hälsas med tillfredsställelse. Även det förhållandet att den gymnasiala&lt;br /&gt; 
yrkesutbildningen står inför betydande krav i fråga om modernisering av&lt;br /&gt; 
maskiner och annan utrustning utgör enligt vår mening ett vägande skäl att&lt;br /&gt; 
åter satsa på förnyade utbildningsformer förlagda till företagen. Det kommer&lt;br /&gt;
att dra betydande kostnader för stat och kommun om man exempelvis&lt;br /&gt; 
skall följa upp den modernisering av den industriella maskinparken som&lt;br /&gt; 
datorisering och automatisk processtyrning i ökad utsträckning innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att det i den kommande försöksverksamheten ges&lt;br /&gt; 
stort utrymme för kunskaper om små- och egenföretagandets villkor i&lt;br /&gt; 
samhället. Detsamma gäller alla de hantverksyrken som, trots insatser&lt;br /&gt; 
under de senaste åren, hotar att försvinna. Vad som här anförts om den&lt;br /&gt; 
yrkesinriktade utbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen&lt;br /&gt; 
tili känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2739&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Samarbete mellan gymnasieskolan, komvux och arbetsmarknadsutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta avsnitt redovisas på ett utförligt sätt samarbetsmöjligheterna&lt;br /&gt;
mellan gymnasieskolan och Komvux, medan däremot AMU behandlas&lt;br /&gt; 
mycket kortfattat med hänvisning till organisationsöversynen inom arbetsmarknadsverket&lt;br /&gt;
med anledning av KAFU-utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att detta är olyckligt för den försöksverksamhet som nu skall&lt;br /&gt; 
inledas och som borde inkludera samtliga de tre utbildningsanordnarna.&lt;br /&gt; 
Genom minskningen av antalet 16-åringar under de närmaste åren kommer&lt;br /&gt;
förutsättningarna inom' många kommuner att vidmakthålla ett brett&lt;br /&gt; 
utbildningsutbud inom gymnasieskolan att minska. Då skapas utrymme&lt;br /&gt; 
för en ordning där det grundläggande och långsiktiga behovet av arbetsmarknadsutbildning&lt;br /&gt;
anordnas inom eller i anslutning till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om likvärdighet, pedagogisk ledning, utveckling och uppföljning&lt;br /&gt;
får då en naturlig lösning inom gällande ramar för skolväsendet.&lt;br /&gt; 
Förutsättningar skapas också för att upprätthålla en väl differentierad&lt;br /&gt; 
gymnasial utbildning på mindre och medelstora orter. En sådan ordning&lt;br /&gt; 
skulle också, inom försöksverksamhetens ram, kunna utvecklas även inom&lt;br /&gt; 
områden är de demografiska förändringarna inte leder till att gymnasieskolans&lt;br /&gt;
organisation är hotad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här anförts om samarbete mellan de olika utbildningsanordnarna&lt;br /&gt;
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolans dimensionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här vill vi lyfta fram en mening ur propositionen: ”Om inte&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan utformas så att den står öppen för samtliga ungdomar&lt;br /&gt; 
kommer kraven i stället att öka på insatser inom uppföljningsansvaret.” På&lt;br /&gt; 
samma sätt är det med de något äldre ungdomarna. Om inte gymnasieskolan&lt;br /&gt;
dimensioneras så att den ger utrymme även för äldresökande och om&lt;br /&gt; 
inte tillräckliga ramar anvisas för påbyggnadsutbildningar kommer motsvarande&lt;br /&gt;
anspråk att ställas på insatser i form av ungdomslag eller andra&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De ungdomar som inte kan ges en&lt;br /&gt; 
avslutad utbildning i gymnasieskolan kommer i stället att efterfråga utbildning&lt;br /&gt;
i Komvux eller senare i AMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då vi dessutom, genom gjorda erfarenheter, vet att dessa alternativa&lt;br /&gt; 
insatser ställer sig betydligt kostsammare för samhället är det anmärkningsvärt&lt;br /&gt;
att regeringen inte vill acceptera de förslag till utvidgade ramar&lt;br /&gt; 
som vi i centern nu vid flera tillfällen fört fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslog en sådan utvidgning redan hösten 1983 med anledning av&lt;br /&gt; 
regeringens proposition om vissa sysselsättningspolitiska åtgärder och i&lt;br /&gt; 
samband med budgetpropositionen för 1984/85. Vi beklagar att en majoritet&lt;br /&gt;
i riksdagen, bestående av socialdemokrater och moderater, nu enats&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2739&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;kring en, visserligen i förhållande till budgepropositionen förhöjd, men&lt;br /&gt; 
ändå klart otillräcklig nivå för budgetåret 1984/85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avsteg från ramarna för budgetåret 1984/85 menar vi att&lt;br /&gt; 
det bör vara möjligt att göra omfördelning från lilla ramen till stora ramen&lt;br /&gt; 
för en utökning av i första hand TI- och TN-sektorerna och i andra EM-,&lt;br /&gt; 
JST- och VSK-sektorerna. På motsvarande sätt bör det vara möjligt att&lt;br /&gt; 
omfördela från den stora ramen till den lilla, och då i första hand för en&lt;br /&gt; 
utökning av platserna för högre specialkurser. Riksdagen bör ge regeringen&lt;br /&gt;
till känna att denna befogenhet bör ges till skolöverstyrelsen. Vidare bör&lt;br /&gt; 
det ankomma på länsskolnämnderna att inom givna länsramar göra motsvarande&lt;br /&gt;
omfördelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommande budgetåren, 1985/86 och 1986/87, vidhåller vi våra&lt;br /&gt; 
förslag från motion 1983/84:1243. Där föreslog vi en utökning för vartdera&lt;br /&gt; 
året med 7 000 årselevplatser inom stora ramen och 3 000 platser inom den&lt;br /&gt; 
lilla. Tillskottet till lilla ramen avsåg då minimiramen för högre specialkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella propositionen har regeringen företagit vissa förändringar&lt;br /&gt;
i systemet med elevplatsramar som gör det svårt att redovisa jämförbara&lt;br /&gt;
alternativ till regeringens förslag. Vi har då valt att räkna samman&lt;br /&gt; 
förslagen i stora och lilla ramen och konstaterar då att regeringen för&lt;br /&gt; 
1985/86 föreslår en sammanlagd utökning med 6 490 årselevplatser i förhållande&lt;br /&gt;
till budgepropositionen 1984. Här föreslår vi 10 000 årselevplatser&lt;br /&gt;
(7 000 + 3 000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1986/87 föreslår regeringen, med samma beräkningsgrund,&lt;br /&gt;
en planeringsram som med endast 400 årselevplatser överstiger den&lt;br /&gt; 
planeringsram som redovisades i budgetpropositionen 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här är vårt förslag en utökning med 10 000 årselevplatser (7 000 +&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av elevplatsramar har vi inte i något fall tagit hänsyn&lt;br /&gt; 
till de eventuella förändringar som kan uppstå vid riksdagens behandling&lt;br /&gt; 
av proposition 1983/84:118 om fristående skolor på gymnasial nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning härtill hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande behovet av att klargöra vilka beslut&lt;br /&gt; 
som kan fattas på olika nivåer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande decentralisering som fortsatt grund&lt;br /&gt; 
för reformarbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande utnyttjande av både gymnasieskolans&lt;br /&gt; 
och uppföljningsansvarets resurser,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2739&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande uppdrag till skolöverstyrelsen att prö&lt;br /&gt; 
va möjligheterna till en omfördelning för att nå jämnare arbets&lt;br /&gt; 
fördelning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande uppdrag till skolöverstyrelsen att gö&lt;br /&gt; 
ra en översyn av gymnasieskolans språkprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande praktikens omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande yrkesinriktad utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande samarbete mellan olika utbildnings&lt;br /&gt; 
anordnare,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande möjlighet till omfördelning mellan&lt;br /&gt; 
och inom elevplatsramar för budgetåret 1984/85,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande utökning av antalet årselevplatser för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1985/86 med 10 000 platser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande utökning av planeringsramen för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1986/87 med 10 000 platser.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 2 april 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KERSTIN GÖTHBERG (c)&lt;br /&gt; 
KARL BOO (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARZ JOHANSSON (c)&lt;br /&gt; 
JAN HYTTRING (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PÄR GRANSTEDT (c)&lt;br /&gt; 
SIGVARD PERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;RUNE BACKLUND (c)&lt;br /&gt; 
ULLA TILLANDER (c)&lt;br /&gt; 
STINA GUSTAVSSON (c)&lt;br /&gt; 
INGER JOSEFSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN GÖTHBERG</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARZ JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN HYTTRING</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PÄR GRANSTEDT</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SIGVARD PERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE BACKLUND</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULLA TILLANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STINA GUSTAVSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGER JOSEFSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022739</dok_id>
<subtitel>Kerstin Göthberg m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2739.pdf</filnamn>
<filstorlek>234000</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A3AF3E4B-CA48-45AE-976F-83DEFCDF3A0B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>