3073758G70227351983/842735motmotMotion 1983/84:2735 Rune Ångström m. fl.MotionMotion273501984-03-28 00:00:002014-10-13 16:03:552014-10-13 00:00:00Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)Rune Ångström m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022735/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022735https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022735
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>24</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1983/84:2735</p>
<p>Rune Ångström m. fl.</p>
<p>Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)</p>
<p>Turist- och rekreationspolitiska utredningen framhåller friluftslivets<br />
stora betydelse som rekreationsform. Friluftslivet har i hög grad formen av<br />
närrekreation men är också en viktig beståndsdel i turism.</p>
<p>Men utredningen finnér också att många hinder föreligger för människor<br />
att ägna sin fritid åt friluftsliv.</p>
<p>Ideella organisationer har i remissvar visat på sina möjligheter och<br />
förutsättningar att komma till rätta med väsentliga hinder sammanhängande<br />
med bl. a. information och utbildning. De har uttryckt sin vilja att<br />
göra en samhällelig insats och därigenom bidra till människors psykiska,<br />
fysiska och sociala välbefinnande.</p>
<p>Propositionen redovisar inte ens summariskt hur rekreationsaktiviteterna<br />
bedrivs eller vilka frivilliga krafter som verkar inom denna sektor av<br />
samhällslivet. En bild av verksamheten på s. k. gräsrotsnivå hade bort ligga<br />
till grund för utformningen av den statliga myndighetsfunktionen. Det<br />
övergripande ansvaret för turism och rekreation har lagts på Sveriges<br />
turistråd. I propositionen föreslås turistrådet ges rätten att besluta i frågor<br />
om bidrag på turist- och rekreationsområdet. På rådet läggs uppgifter i<br />
fråga om planering och utveckling. Dit hänskjuts också forsknings-, utbildnings-<br />
och rekreationsfrågor. Däremot avses även i fortsättningen<br />
organisationsstödet till de organisationer som bedriver en bred verksamhet<br />
inom rekreationssektorn, t. ex. Friluftsfrämjandet med ca 24 000 ledare<br />
och närmare 250 000 aktiva i åldern 5 år och upp till pensionsåldern<br />
föreslås av riksidrottsstyrelsen.</p>
<p>Det framstår som naturligt och starkt önskvärt att de organisationer som<br />
bedriver upplysning och utbildning av en bred allmänhet och vars verksamhet<br />
har klart samband med de uppgifter som föreslås ges Sveriges<br />
turistråd i stället knyts till rådet. Därmed skulle skapas ett klart samband<br />
mellan aktiv fjärrekreation (turism) och förberedelser i form av närrekreation<br />
i friluftslivets form. En sådan lösning ger möjligheter till samordnings-<br />
och effektivitetsvinster. Friluftsaktiviteterna kan då utvecklas på<br />
egna och inte på idrottens villkor.</p>
<p>Propositionen präglas av en uppenbar strävan att öka centraliseringen<br />
och byråkratiseringen. Detta kommer särskilt markant till uttryck vid<br />
bedömningen av fjällsäkerhetsrådets verksamhet. I propositionen förordas<br />
att rådet i sin nuvarande form avskaffas och att verksamheten överförs<br />
till naturvårdsverket. Detta innebär en försvagning av verksamheten.</p>
<p>När fjällsäkerhetsrådet bildades var det ett bestämt önskemål från bl. a.<br />
länsstyrelserna att verksamheten skulle präglas av den sakkunskap som</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2735</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="margin-left:6px;">25</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>fanns på lokal och regional nivå där man först kommer i kontakt med<br />
olyckor och faror som kan föranleda åtgärder i bl. a. förebyggande syfte.<br />
Till rådet ville man också knyta organisationer som har aktiviteter i fjällvärlden<br />
som t. ex. Svenska turistföreningen och Friluftsfrämjandet samt<br />
myndigheter som är verksamma inom fjällräddningstjänsten, t. ex. polisväsendet.</p>
<p>Fjällsäkerhetsrådet kom i praktiken att stå under ledning av naturvårdsverket<br />
vars generaldirektör är rådets ordförande. En mångsidig sakkunskap<br />
tillfördes fjällsäkerhetsrådet genom att som ledamöter utsågs företrädare<br />
för länsstyrelserna i fjällänen, rikspolisstyrelsen, polisens länsnivå,<br />
SMHI, Svenska turistföreningen, Friluftsfrämjandet och Svenska samers<br />
riksförbund.</p>
<p>Det är omvittnat att rådet fungerar väl och att kostnaderna för dess<br />
verksamhet varit låga, då man inte behövt bygga upp en särskild administration<br />
för ändamålet. Tillgängliga medel har i väsentlig grad kunnat<br />
användas för konsultuppdrag för att ge fältverksamheten djup och innehåll.</p>
<p>Om fjällsäkerhetsrådet upplöses och dess uppgifter övertas av naturvårdsverket<br />
måste verket utbyggas så att den expertis som behövs men som<br />
nu saknas inom verket blir företrädd.</p>
<p>Naturvårdsverkets huvuduppgifter bör vara miljövård och allmän naturvård<br />
samt, när det gäller nationalparkerna, också en konserverande<br />
verksamhet. Det måste bli förenat med konflikter och vara närmast ogörligt<br />
att i framtiden både fullgöra dessa uppgifter och dessutom på ett<br />
meningsfullt sätt företräda de myndigheters och organisationers intressen<br />
som nu är företrädda i fjällsäkerhetsrådet.</p>
<p>Den centralisering och byråkratisering som propositionens förslag om<br />
avveckling av fjällsäkerhetsrådet i dess nuvarande form innebär står uppenbarligen<br />
i bjärt kontrast till de decentraliseringssträvanden som civilministern<br />
aktualiserat. Hans ambitioner innebär ju ökat inflytande från<br />
lokal och regional nivå genom minskning av de centrala ämbetsverkens<br />
inflytande.</p>
<p>Med stöd av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:49px;">1. att riksdagen beslutar att stödet till Friluftsfrämjandet och övriga<br />
inom friluftslivet verksamma organisationer fr. o. m. budgetåret<br />
1985/86 skall handhas av Sveriges turistråd,</p>
<p style="margin-left:49px;">2. att riksdagen beslutar uttala sig för att fjällsäkerhetsrådets verksamhet<br />
bibehålls i nuvarande form.</p>
<p>Stockholm den 28 mars 1984</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>RUNE ÅNGSTRÖM (fp)<br />
ROLF RÄMGÅRD (c)<br />
SÖREN HÄGGROTH (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">MONA SAINT CYR (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0RUNE ÅNGSTRÖMfp1undertecknare0ROLF RÄMGÅRDc2undertecknare0SÖREN HÄGGROTHs3undertecknare0MONA SAINT CYRm4undertecknareG7022735Rune Ångström m. fl.mot_198384__2735.pdf62287pdfTurist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)https://data.riksdagen.se/fil/5FD34BCB-DB9D-47FE-B657-5B764C05BFBF