<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073756</hangar_id>
 <dok_id>G7022733</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2733</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2733 Jan-Eric Virgin och Gunnel Liljegren</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2733</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:03:54</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)</titel>
 <subtitel>Jan-Eric Virgin och Gunnel Liljegren</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022733/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022733</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022733</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1983/84:2733&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Jan-Eric Virgin och Gunnel Liljegren&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen har i propositionen angivit målen för turist- och rekreationspolitiken.&lt;br /&gt;
Därvid har framhållits att genom att öka utlandsturismen och&lt;br /&gt; 
bereda fler svenskar möjlighet till turism och rekreation i eget land kan&lt;br /&gt; 
turistnäringens kapacitet utnyttjas bättre. Sveriges turistråd har därför&lt;br /&gt; 
föreslagits bli ett centralt organ för turist- och rekreationsfrågorna. Rekreationsberedningen&lt;br /&gt;
föreslås bli nedlagd. Dess arbetsuppgifter, liksom vissa&lt;br /&gt; 
av de uppgifter naturvårdsverket har på området, föreslås bli överförda till&lt;br /&gt; 
turistrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi delar bedömningen att turistrådet kan utgöra ett lämpligt organ för&lt;br /&gt; 
turist- och rekreationsfrågorna inte minst därför att dessa kan utnyttjas&lt;br /&gt; 
som ett led i satsningen på att förbättra handelsbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi finnér det emellertid anmärkningsvärt att regeringen i propositionen&lt;br /&gt; 
på ett så lättvindigt sätt avfärdar den del av rekreationsfrågorna som&lt;br /&gt; 
båtlivet utgör. 1 Sverige finns i dag uppskattningsvis 800 000—900 000&lt;br /&gt; 
fritidsbåtar. Man kan förutsätta att varje båt årligen utnyttjas av minst tre&lt;br /&gt; 
personer, vilket innebär att båtlivet utgör en väsentlig del av 2,5—3 miljoner&lt;br /&gt;
svenskars rekreation. Vad satsningen på en egen fritidsbåt innebär för&lt;br /&gt; 
benägenheten att förlägga sin semester till Sverige torde inte kunna överskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vår relativt orörda natur, våra unika skärgårdar, våra stora men ännu&lt;br /&gt; 
delvis okända kanalsystem och våra otaliga insjöar utgör en stor resurs då&lt;br /&gt; 
det gäller marknadsföring av utländsk båtturism i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att möta en förväntad ökad båtturism fordras dock en beredskap&lt;br /&gt; 
både från statlig och kommunal sida. Detta gäller såväl beträffande serviceutbudet&lt;br /&gt;
som sjösäkerheten. Det är förvånande att regeringen i föreliggande&lt;br /&gt;
proposition underlåter att beröra dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Båtliv&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sedan år 1969 har naturvårdsverket varit den centrala myndighet som&lt;br /&gt; 
haft att bevaka båtlivets intressen. Det har gällt frågor av olika slag såsom&lt;br /&gt; 
hemmahamnar, gästhamnar, renhållning i skärgårdsområden, hjälptelefoner,&lt;br /&gt;
helikopterlandningsplatser, brohöjder, fartbegränsningar, m. m. Till&lt;br /&gt; 
sitt förfogande för dessa ändamål har verket haft ett anslag för Åtgärder&lt;br /&gt; 
för fritidsbåttrafiken. Detta anslag har under senare tid minskat (under&lt;br /&gt; 
1982/83 ca 700 000 kr.) men inte desto mindre varit av betydelse för&lt;br /&gt; 
framför allt gästhamns- och renhållningsfrågor. Verket har vidare genom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2733&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;sitt anslag för utvecklingsarbete inom rekreationssektorn verksamt kunnat&lt;br /&gt; 
bidra till utvecklingen av båtlivet. Vi tänker då närmast på utformningen&lt;br /&gt; 
av fritidsbåtleder, byggande av hemmahamnar och finansieringen av sådana&lt;br /&gt;
hamnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang framhålla båtlivets stora betydelse för möjligheten&lt;br /&gt;
att bibehålla en levande skärgård längs de svenska kusterna. Utan&lt;br /&gt; 
en aktiv båtpolitik kommer talet om att bibehålla och öka sysselsättningen&lt;br /&gt; 
i skärgårdarna att klinga falskt. Regeringen har i sitt förslag underlåtit att&lt;br /&gt; 
ta hänsyn till en minoritet människors utkomstmöjligheter som dessutom&lt;br /&gt; 
utgör grunden för en ökad satsning på båtturism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det förslag som läggs fram i propositionen skall naturvårdsverkets&lt;br /&gt;
anslag för fritidsbåttrafiken upphöra och verkets medel för utvecklingsarbete&lt;br /&gt;
överföras till turistrådet. Verkets roll som central myndighet&lt;br /&gt; 
för båtlivet kommer därvid i praktiken att försvinna. Rekreationsfrågorna&lt;br /&gt; 
överförs enligt propositionen till stor del till turistrådet utan att båtlivet på&lt;br /&gt; 
något sätt nämns. Vi anser emellertid att riksdagen bör uttala att båtlivets&lt;br /&gt; 
frågor bör beaktas vid turistrådets handläggning av rekreationsfrågor.&lt;br /&gt; 
Ytterligare en tjänst bör därvid överföras från naturvårdsverket till turistrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjösäkerhet för fritidsbåtar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor rörande sjösäkerheten för fritidsbåtar handläggs av ett särskilt&lt;br /&gt; 
fristående statligt organ kallat sjösäkerhetsrådet. Rådet består av tio ledamöter&lt;br /&gt;
representerande det främsta kunnande inom båtlivet som går att&lt;br /&gt; 
uppbringa i landet. Inom rådet finns företrädare för sjöfartsverket, naturvårdsverket,&lt;br /&gt;
polisen, kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet, Sjöbefälsförbundet,&lt;br /&gt;
försäkringsbolagen, båtorganisationer och båttillverkningsbranschen.&lt;br /&gt;
Till sitt förfogande har rådet ett kansli med en kanslichef och&lt;br /&gt; 
en sekreterare. Genom rådets verksamhet bl. a. i form av information om&lt;br /&gt; 
båtlivets faror har dödsolyckorna i samband med båtliv nedbringats från&lt;br /&gt; 
ca 30 personer per 100 000 båtar år 1969 till ca 9 personer per 100 000 båtar&lt;br /&gt; 
år 1982. Detta torde visa rådets betydelse vad gäller räddande av människoliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionens förslag skall ansvaret för den verksamhet som&lt;br /&gt; 
sjösäkerhetsrådet nu bedriver läggas på naturvårdsverket. Såvitt vi förstår&lt;br /&gt; 
skall rådets kanslifunktion inordnas i naturvårdsverkets organisation och&lt;br /&gt; 
rådsfunktionen upphöra. Detta innebär en rasering av en stor samlad&lt;br /&gt; 
kunskap på området liksom av det betydelsefulla kontaktnät som rådets&lt;br /&gt; 
nuvarande organisation och sammansättning innebär. Det ter sig så mycket&lt;br /&gt;
besynnerligare som de övriga nordiska länderna byggt upp nationella&lt;br /&gt; 
sjösäkerhetsråd efter svenskt mönster. Enligt vår uppfattning är det av stor&lt;br /&gt; 
vikt att sjösäkerhetsrådet får behålla sin självständiga status och sin nuvarande&lt;br /&gt;
sammansättning oavsett vilken statlig myndighet som svarar för dess&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2733&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;kamerala och andra rutiner. Det kan därvid finnas anledning att överväga&lt;br /&gt; 
om inte sjösäkerhetsrådets (och även fjällsäkerhetsrådets) verksamhet bör&lt;br /&gt; 
samordnas med Sveriges turistråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de i propositionen framförda förslagen genomförs utan de i denna&lt;br /&gt; 
motion föreslagna ändringarna kommer utvecklingen för båtlivets del —&lt;br /&gt; 
liksom dess betydelse för en levande skärgård — att föras tillbaka till&lt;br /&gt; 
1950-talsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförs i denna motion hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att turistrådet&lt;br /&gt;
bör åläggas att bevaka båtlivet som en del av turist- och&lt;br /&gt; 
rekreationspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att föra över ytterligare en tjänst från&lt;br /&gt; 
naturvårdsverket till turistrådet för att handlägga dessa frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjösäkerhetsrådet&lt;br /&gt;
oavsett myndighetstillhörighet bör behålla sin&lt;br /&gt; 
självständiga status och sin nuvarande sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JAN-ERIC VIRGIN (m) GUNNEL LILJEGREN (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN-ERIC VIRGIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNEL LILJEGREN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022733</dok_id>
<subtitel>Jan-Eric Virgin och Gunnel Liljegren</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2733.pdf</filnamn>
<filstorlek>85406</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0F4B533A-F114-4B5C-AE2F-19D3E72F6DD4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>