<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073755</hangar_id>
 <dok_id>G7022732</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2732</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2732 Karl Boo m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2732</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:03:53</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)</titel>
 <subtitel>Karl Boo m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022732/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022732</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022732</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1983/84:2732&lt;br /&gt; 
Karl Boo m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreliggande propositionen bygger på ett omfattande underlag&lt;br /&gt; 
som tagits fram av olika utredningar. Ställt mot denna bakgrund är det&lt;br /&gt; 
mycket få konkreta förslag som riksdagen nu erbjuds ta ställning till. Det&lt;br /&gt; 
mesta skjuts på framtiden till nya överväganden, ny planering och ställningstaganden&lt;br /&gt;
i annat sammanhang. Vi vill därför nu hävda att om statsmakterna&lt;br /&gt;
bedömer det som angeläget att en turist- och rekreationspolitik&lt;br /&gt; 
i samlad form skall formuleras så återstår detta arbete att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på turist- och rekreationspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En realistisk turist- och rekreationspolitik måste formuleras från flera&lt;br /&gt; 
vitt skilda utgångspunkter som var och en kan kräva sina särskilda organisatoriska&lt;br /&gt;
och ekonomiska lösningar. Vi kan för vår del identifiera tre&lt;br /&gt; 
skilda utgångspunkter i detta sammanhang:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Turismen som exportnäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Turismen som ”importkonkurrerande” näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Rekreationspolitik med sociala utjämningsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges förutsättningar att utveckla turismen som exportnäring bör&lt;br /&gt; 
vara mycket goda de närmaste åren. Främst devalveringarna har gjort att&lt;br /&gt; 
Sverige nu kan erbjuda konkurrenskraftiga priser. Ett visst genombrott för&lt;br /&gt; 
Sverigeturism kunde noteras under 1983. Vid närmare studium av tillgänglig&lt;br /&gt;
statistik visar det sig emellertid att vårt land på flera viktiga västeuropeiska&lt;br /&gt;
marknader inte har gjort något genombrott alls. Det är främst&lt;br /&gt; 
turister från Norge som står för uppgången 1983. Uppgångar i turismen&lt;br /&gt; 
från så näraliggande länder som Storbritannien, Danmark och Finland&lt;br /&gt; 
har låtit vänta på sig och torde inte inträffa om inte kraftfulla marknadsföringsåtgärder&lt;br /&gt;
kan sättas in. Det är angeläget att dessa åtgärder kan&lt;br /&gt; 
komma till stånd innan inflationen hinner äta upp effekterna av den&lt;br /&gt; 
senaste överdevalveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller åtgärder för att locka utländska turister till Sverige har vi&lt;br /&gt; 
att arbeta på en utomordentligt hård internationell marknad. Det torde&lt;br /&gt; 
kräva betydande insatser från de organ som sysslar med turism. Det är&lt;br /&gt; 
också utomordentligt angeläget att själva näringen i ökad utsträckning kan&lt;br /&gt; 
engageras i detta marknadsföringsarbete. Det gäller exempelvis trafikföretag&lt;br /&gt;
och hotellkedjor. Här finns också en viktig uppgift för exportråd och&lt;br /&gt; 
turistråd att i samverkan driva kampanjer och utföra marknadsstudier&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2732&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;samt samordna näringens insatser. Här är det också viktigt att framgångsrika&lt;br /&gt;
förebilder på andra håll i världen studeras noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En viktig uppgift för turistpolitiken är att underlätta turism i Sverige för&lt;br /&gt; 
svenskar. Vårt turistnetto är fortfarande negativt även om gapet krymper.&lt;br /&gt; 
När hushållens tillgängliga resurser blir mer begränsade avstår man från&lt;br /&gt; 
utlandsresor. En konjunkturuppgång och stigande reallöner kan förändra&lt;br /&gt; 
denna situation. Det är därför en viktig uppgift att utforma alternativ för&lt;br /&gt; 
hemmaturism som i fråga om attraktivitet väl kan mäta sig med utlandsresor.&lt;br /&gt;
Här kommer möjligheterna till inhemska charterresor liksom förbättrade&lt;br /&gt;
bokningssystem in i bilden. Det måste bli lika lätt att i Malmö och&lt;br /&gt; 
Göteborg boka en fjällresa till Jämtland som till Österrike.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Många familjer saknar i dag möjligheterna att åka på semester. Framför&lt;br /&gt; 
allt barnfamiljernas mycket pressade ekonomiska situation kommer här&lt;br /&gt; 
till uttryck. 1 tidigare diskussioner har därför strävan efter en socialt&lt;br /&gt; 
inriktad rekreationspolitik spelat en central roll. I den proposition som&lt;br /&gt; 
regeringen nu lägger har denna aspekt tilldelats en utomordentligt blygsam&lt;br /&gt; 
roll. Något förslag med denna inriktning presenteras över huvud taget inte.&lt;br /&gt; 
Arbetsmarknadens parter förutsätts medverka, framhåller dock statsrådet.&lt;br /&gt; 
Om man har utgångspunkten att det finns fördelningspolitiska orättvisor&lt;br /&gt; 
på detta område torde det vara på sin plats att regeringen också presenterar&lt;br /&gt; 
en uppfattning hur dessa skall undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Organisationsf rågor&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen avser att ta upp överläggningar med Landstingsförbundet&lt;br /&gt; 
och Svenska kommunförbundet om turistrådets organisation. Det hade&lt;br /&gt; 
varit önskvärt att regeringen närmare hade kunnat precisera de tänkta&lt;br /&gt; 
huvuddragen i denna organisation för riksdagen. Enligt vår mening bör&lt;br /&gt; 
åtminstone berört riksdagsutskott få en information om regeringens avsikter&lt;br /&gt;
på detta område under beredningen av detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi kan för vår del tillstyrka förslaget att turistrådet får en central och&lt;br /&gt; 
ledande position vilket bl. a. innebär att rekreationsberedningen upphör.&lt;br /&gt; 
1 fråga om organisationen är det enligt vår mening angeläget att de tilltänkta&lt;br /&gt;
myndighetsfunktionerna särskiljs från marknadsföringsfunktionerna&lt;br /&gt; 
på ett lämpligt sätt. Den enhet som skall överta uppgifter från rekreationsberedningen&lt;br /&gt;
och naturvårdsverket bör exempelvis få en stark självständig&lt;br /&gt; 
ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I fråga om lokaliseringen av det omorganiserade turistrådet förordar vi&lt;br /&gt; 
att dess kanslifunktioner förläggs till någon av de orter som har högskoleutbildning&lt;br /&gt;
på turistområdet, dvs. Östersund, Falun eller Kalmar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 fråga om den framtida organisationen av fjällsäkerhetsrådet vill vi&lt;br /&gt; 
förorda en annan lösning än den som presenteras i propositionen. Enligt&lt;br /&gt; 
vår mening kan de uppgifter rådet har med fördel lösas genom samverkan&lt;br /&gt; 
mellan de länsstyrelser inom vars gränser fjällen finns, dvs. länsstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2730—2737&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2732&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Medel bör&lt;br /&gt; 
därför tillföras dessa länsstyrelser. På grundval av propositionen går ej att&lt;br /&gt; 
beräkna beloppens storlek men det torde röra sig om ca 1,5 milj. kr. som&lt;br /&gt; 
bör tillföras länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang också ta upp frågan om naturvårdsverkets&lt;br /&gt; 
roll inom turismen. Vi kan därvid konstatera att turismen i allmänhet&lt;br /&gt; 
representerar ett exploateringsintresse som det egentligen är naturvårdsverkets&lt;br /&gt;
uppgift att balansera. Denna kluvenhet i uppgiftsfördelningen bör&lt;br /&gt; 
enligt vår mening granskas närmare och förslag framläggas som kan&lt;br /&gt; 
renodla verkets funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1975 utpekade riksdagen 25 primära rekreationsområden. I beredningsarbetet&lt;br /&gt;
inför denna proposition föreslogs att åtta av dessa skulle få&lt;br /&gt; 
del av särskilt stöd. Ett omfattande planeringsarbete har bedrivits för de&lt;br /&gt; 
primära rekreationsområdena. Inom den fysiska riksplaneringen har också&lt;br /&gt;
turist- och rekreationsfrågor spelat en central roll. Den proposition som&lt;br /&gt; 
regeringen nu lägger innebär inte att några ställningstaganden görs till det&lt;br /&gt; 
omfattande förberedelsearbete som utförts vad gäller såväl prioriteringar&lt;br /&gt; 
som utvecklingen av de primära rekreationsområdena. I stället föreslås en&lt;br /&gt; 
strukturplan och branschstudier. Enligt vår mening saknar detta besked&lt;br /&gt; 
från regeringen allt värde för den fortsatta turismutvecklingen i vårt land.&lt;br /&gt; 
Det är nu viktigt att berörda myndigheter, kommuner och organisationer&lt;br /&gt; 
får möjlighet att gå från planeringsstadiet till ett stadium av praktiskt&lt;br /&gt; 
förverkligande. Det insamlade planeringsmaterialet kan därvid utnyttjas&lt;br /&gt; 
samtidigt som det inte får lägga hinder i vägen för projekt som kan&lt;br /&gt; 
utveckla egen lönsamhet. Detta innebär bl. a. att ställningen som primärt&lt;br /&gt; 
rekreationsområde inte fortsättningsvis skall ge något automatiskt företräde&lt;br /&gt;
i anslagssammanhang utan att varje projekt bedöms efter sina egna&lt;br /&gt; 
förutsättningar. Vi avvisar också förslagen om strukturplan och branschstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från regeringen anser vi att beredskapsmedel bör få lämnas&lt;br /&gt; 
för turist- och rekreationsanordningar utan hinder av reglerna för lokaliseringsstöd.&lt;br /&gt;
Enligt vår mening bör redan nu sättas en högre beloppsgräns&lt;br /&gt; 
än vad regeringen föreslår för de beslut som delegeras från regeringen till&lt;br /&gt; 
fackmyndigheten. 15 miljoner är en lämplig gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthyrning av privata fritidshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns bortåt 700 000 fritidshus. Undersökningar om hur stort&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2732&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;utnyttjandet är har gjorts i olika sammanhang och visar på klara möjligheter&lt;br /&gt;
att öka utnyttjandet. Benägenheten att hyra ut sin stuga är mindre i&lt;br /&gt; 
Sverige än i andra jämförbara länder. Ett förhållande som bromsar ökad&lt;br /&gt; 
uthyrning är skattebestämmelsernas utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidshuset beskattas i regel enligt schablonmetod. Hyresintäkter under&lt;br /&gt; 
viss nivå medför inte beskattning. Beloppet bestämdes 1961 till 1 200 kr.&lt;br /&gt; 
och höjdes 1974 till 2 000 kr. Med hänsyn till prisutvecklingen höjdes&lt;br /&gt; 
beloppet 1980 till 4 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av hyresintäkterna ger antagligen ett mycket litet tillskott&lt;br /&gt; 
till stats, landstings och kommuners skatteinkomster. Detta därför att&lt;br /&gt; 
beskattning enligt konventionell metod ger rätt till avdrag för driftkostnader,&lt;br /&gt;
tillsynsresor, underhåll o. d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av att öka tillgången på fritidsboende genom uthyrning av&lt;br /&gt; 
befintliga hus kan tala för att hyresintäkten över huvud taget inte skulle&lt;br /&gt; 
medföra beskattning. Vi stannar ändå för ett fastställt högsta belopp och&lt;br /&gt; 
föreslår att KL 1928:370 anvisningarna till 24 § punkt 6 ändras så att&lt;br /&gt; 
beloppet 4 000 kr. höjs till 8 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har på olika sätt försökt stimulera tillkomsten av fritidshus till&lt;br /&gt; 
uthyrning i glesbygder, oftast benämnda ”träkor”. Dessa är mycket efterfrågade.&lt;br /&gt;
Det är angeläget att ytterligare stimulansåtgärder tillskapas för att&lt;br /&gt; 
utveckla denna typ av turism som ofta ger ett värdefullt sysselsättningskomplement&lt;br /&gt;
till andra glesbygdsnäringar. Vissa taxeringsmyndigheter har&lt;br /&gt; 
tolkat bestämmelserna i skattelagstiftningen så att ägandet av en eller flera&lt;br /&gt; 
s. k. träkor innebär en naturaförmån i form av fri semesterbostad. Detta&lt;br /&gt; 
motverkar helt klart samhällets strävanden att stödja tillkomsten av dylika&lt;br /&gt; 
fritidsbostäder. Bestämmelserna om förmånsvärde kan ha tolkats så att&lt;br /&gt; 
ägaren av någon anledning flyttar ur sin årsbostad för att i en eller annan&lt;br /&gt; 
vecka bo i fritidshuset på samma fastighet. Detta är säkerligen mycket&lt;br /&gt; 
sällan fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om denna tolkning grundar sig på den utformning som kommunalskattelagen&lt;br /&gt;
har angående beskattning av naturaförmån bör riksdagen klarlägga&lt;br /&gt;
att beskattning för denna möjlighet till ”förmån” inte skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor bäddkapacitet i privata fritidshus används inte för turism. I&lt;br /&gt; 
många fall har dessa fritidshus en alltför låg standard för att de skall vara&lt;br /&gt; 
attraktiva för uthyrning. Standarden är anpassad till ägarens önskemål om&lt;br /&gt; 
en låg kostnad för innehavet av fritidshuset. Genom förmånliga lån, lägre&lt;br /&gt; 
ränta och längre amorteringstid skulle många fritidshusägare göra nödvändiga&lt;br /&gt;
upprustningar och standardförbättringar. För att få tillgång till&lt;br /&gt; 
förmånliga lån skulle ägaren då förbinda sig att lämna stugan för uthyrning&lt;br /&gt;
under en del av året till något verksamt turistföretag. En minsta&lt;br /&gt; 
avtalslängd av fem år bör rekommenderas. En del av den mest frekventerade&lt;br /&gt;
semestertiden bör ingå i den tid som stugan står till förfogande för&lt;br /&gt; 
uthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2732&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Subventionerad semesterbostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånen av subventionerad semesterbostad anses vara skattepliktig&lt;br /&gt; 
om värdet av den överstiger visst belopp. F. n. är detta 600 kr. Inom&lt;br /&gt; 
beloppet 600 kr. skall emellertid värdet av samtliga olika förmåner ingå.&lt;br /&gt; 
Vid beräkning av värdet skall också beaktas förmåner från personalstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av skattepliktighet för subventionerad semesterbostad är&lt;br /&gt; 
ett hinder för utbyggnad av den typ av semesteranläggningar som organisationer&lt;br /&gt;
av skilda slag står som huvudmän för. Det skattefria beloppet bör&lt;br /&gt; 
därför räknas upp, förslagsvis till 2 000 kr., till den del det är fråga om&lt;br /&gt; 
semesterbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidsbåtsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket får i dag lämna bidrag enligt kungörelse (1969:323)&lt;br /&gt; 
om statsbidrag till hamnar, sopmajor, gästplatser m. m. för fritidsbåttrafiken.&lt;br /&gt;
I propositionen föreslås att denna kungörelse skall upphävas beroende&lt;br /&gt;
på att bidrag under de senaste åren inte utgått i någon nämnvärd&lt;br /&gt; 
omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidsbåtsverksamheten är en väsentlig del av det rörliga friluftslivet. Vi&lt;br /&gt; 
anser det därför felaktigt att nu upphäva den nämnda kungörelsen. Stöd&lt;br /&gt; 
bör kunna utgå även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridning av semester och sportlov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En spridning av semester och sportlov anses allmänt önskvärd. Gjorda&lt;br /&gt; 
investeringar skulle kunna utnyttjas under längre tid, vilket i viss utsträckning&lt;br /&gt;
skulle ha prisdämpande effekter. Flera skulle få del av utbudet till en&lt;br /&gt; 
lägre kostnad. Föredraganden konstaterar i detta sammanhang endast att&lt;br /&gt; 
det tillkommer arbetsmarknadens parter resp. kommunerna att ta ställning&lt;br /&gt; 
i dessa frågor. Vi vill för vår del inte kräva att staten nu går in och beslutar&lt;br /&gt; 
i dessa frågor. Det torde dock enligt vår mening vara lämpligt, om semester&lt;br /&gt; 
och sportlovsspridning anses eftersträvansvärt, att exempelvis turistrådet&lt;br /&gt; 
tar initiativ till överläggningar med resp. parter i frågan. Ett sådant initiativ&lt;br /&gt; 
bör föregås av en sammanställning av dokumentation som visar fördelarna&lt;br /&gt;
med en större spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationernas roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom turist- och rekreationssektorn finns flera mycket aktiva folkrörelser&lt;br /&gt;
som under hela detta århundrade medverkat till att utveckla anläggningar&lt;br /&gt;
och i övrigt främja den breda allmänhetens möjligheter till turism.&lt;br /&gt; 
Svenska turistföreningen (STF) och Friluftsfrämjandet är de främsta av&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2732&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;dessa. Enligt vår mening måste en turist- och rekreationspolitik som åtminstone&lt;br /&gt;
i någon utsträckning präglas av sociala utjämningssträvanden&lt;br /&gt; 
beakta de möjligheter som dessa folkrörelser erbjuder. Det får självfallet&lt;br /&gt; 
inte vara fråga om att styra deras verksamhet men det är rimligt att&lt;br /&gt; 
statsmakterna bildar sig en uppfattning om vilken roll organisationerna&lt;br /&gt; 
kan spela för utvecklingen. Sådana målsättningar saknas i det närmaste&lt;br /&gt; 
helt i propositionen. Enligt vår mening är det angeläget att regeringen&lt;br /&gt; 
snarast upptar överläggningar med organisationerna för att diskutera deras&lt;br /&gt;
framtida roll. Detta bör ske redan innan turistrådets nya organisation&lt;br /&gt; 
läggs fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;a) särskilda marknadsföringsåtgärder i näraliggande länder,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;b) åtgärder för att engagera turistnäringen i ökad utsträckning&lt;br /&gt; 
i den internationella marknadsföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;c) inhemska charterresor och förbättrade bokningssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;d) särskiljande av myndighetsfunktionerna från marknadsföringsfunktionerna&lt;br /&gt;
i den nya organisationen för turistrådet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;e) lokaliseringen av turistrådets kansli,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;f) överförande av fjällsäkerhetsrådets funktioner till länsstyrelserna&lt;br /&gt;
i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens&lt;br /&gt; 
län i samverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;g) översyn av naturvårdsverkets roll i turist- och rekreationspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;h) verkan av ställning som primärt rekreationsområde i anslagssammanhang,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;i) avvisande av förslagen om strukturplan och branschstudier,&lt;br /&gt; 
j) reglerna för användning av beredskapsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;k) beloppsgränsen för beslut som delegeras till fackmyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;1) införande av förmånliga lån för upprustning av privata fritidshus&lt;br /&gt;
för uthyrning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;m) fortsatt stöd till fritidsbåtsverksamhet m. m. enligt kungörelse&lt;br /&gt;
(1969:323) om statsbidrag till hamnar, sopmajor, gästplatser&lt;br /&gt; 
m. m. för fritidsbåttrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;n) överläggningar för att främja spridning av semester och&lt;br /&gt; 
sportlov,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;o) överläggningar med vissa organisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;2. att riksdagen till länsstyrelserna i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens&lt;br /&gt;
och Norrbottens län anvisar de medel som regeringen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2732&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p&gt;föreslår anvisade till statens naturvårdsverk för samordning av&lt;br /&gt; 
fjällsäkerhetsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen beslutar att det skattefria beloppet för uthyrning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet för fritidsändamål höjs till 8 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen uttalar sig för vad i motionen anförs angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturaförmånsbeskattningen av fritidshus anknutna till lands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygdsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen beslutar att skattskyldighet för subventionerat fritidshus&lt;br /&gt;
uppkommer först efter att värdet överstiger 2 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARL BOO (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STINA GUSTAVSSON (c)&lt;br /&gt; 
RUNE BACKLUND (c)&lt;br /&gt; 
KERSTIN GÖTHBERG (c)&lt;br /&gt; 
LARZ JOHANSSON (c)&lt;br /&gt; 
ULLA TILLANDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;JAN HYTTRING (c)&lt;br /&gt; 
SIGVARD PERSSON (c)&lt;br /&gt; 
PÄR GRANSTEDT (c)&lt;br /&gt; 
INGER JOSEFSSON (c)&lt;br /&gt; 
ROLF RÄMGÅRD (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STINA GUSTAVSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE BACKLUND</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN GÖTHBERG</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARZ JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULLA TILLANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN HYTTRING</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SIGVARD PERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PÄR GRANSTEDT</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGER JOSEFSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF RÄMGÅRD</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022732</dok_id>
<subtitel>Karl Boo m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2732.pdf</filnamn>
<filstorlek>165393</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C4505515-854B-4A14-8012-C90C7D3E3734</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>