<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3073754</hangar_id>
 <dok_id>G7022731</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2731</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2731 Göthe Knutson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2731</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:03:53</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)</titel>
 <subtitel>Göthe Knutson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022731/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022731</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022731</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:2731&lt;br /&gt; 
Göthe Knutson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turismen kan få en starkt ökad betydelse för sysselsättningen och ekonomin&lt;br /&gt;
i vårt land. Det förutsätter emellertid att betydligt större ansträngningar&lt;br /&gt;
görs för att dels locka utländska turister till Sverige, dels locka en&lt;br /&gt; 
större del av svenska folket att semestra i eget land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av turismen i Sverige har inte varit särskilt framgångsrik.&lt;br /&gt; 
Svenska folket fortsätter i stor omfattning att semestra utomlands. Under&lt;br /&gt; 
1983 uppgick utflödet av resevaluta till ca 12 miljarder kronor. Inflödet av&lt;br /&gt; 
resevaluta stannar vid 8 miljarder kronor — trots att en viss ökning&lt;br /&gt; 
noterats. Den inkommande internationella turismen i Sverige är således av&lt;br /&gt; 
betydligt mindre omfattning än våra egna utlandsresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär ett underskott i vår turistbalans på ca 5 miljarder kronor&lt;br /&gt; 
under fjolåret. År efter år har vi kunnat notera sådana dystra siffror utan&lt;br /&gt; 
att tillräckliga insatser gjorts för att skapa åtminstone en jämvikt i vår&lt;br /&gt; 
turistbalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskott möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angelägenheten behöver knappast påtalas. Vårt samlade bytesbalansunderskott&lt;br /&gt;
har länge utgjort ett stort problem för vårt lands ekonomi och&lt;br /&gt; 
välstånd. En stark ökning av Sverigeturismen skulle på några få år kunna&lt;br /&gt; 
vända turistbalansen från underskott till överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna finns. Sverige kan ge rika naturupplevelser. Sverige&lt;br /&gt; 
är fantastiskt, heter det i turistreklamen. Åtminstone är det ett vackert land,&lt;br /&gt; 
därtill synnerligen omväxlande till sin natur och sitt klimat. Detta ger i sin&lt;br /&gt; 
tur förutsättningar för åtminstone två turistsäsonger — en sommar- och en&lt;br /&gt; 
vintersäsong. Detta är i stor utsträckning en förutsättning för lönsamhet i&lt;br /&gt; 
turistnäringen. Målsättningen bör emellertid vara en året-runt-säsong.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Attraktioner och aktiviteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det räcker emellertid inte med landskapens skönhet och klimatets växlingar.&lt;br /&gt;
Både svenska och utländska turister kräver i allmänhet attraktioner&lt;br /&gt; 
av olika slag. Det måste finnas möjligheter till aktiviteter. Sådana förutsättningar&lt;br /&gt;
måste skapas om Sverige skall bli det turistland vi bör göra det till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt taget allt kunnigt branschfolk pläderar för en sådan utbyggnad&lt;br /&gt; 
av tuiistnäringen. När det gäller hotellrum m. m. finns nämligen en överkapacitet.&lt;br /&gt;
Man nämner som exempel på behov att det måste skapas s. k.&lt;br /&gt; 
temaparker runt om i vårt land där kapacitet finns för att ta emot en ökad&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2731&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;turistström. Rekreationsanläggningar som redan finns i olika kommuner&lt;br /&gt; 
kan byggas ut för att göras attraktiva och — lönsamma!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad turistström skapar lönsamhet. På samma sätt kan vettiga investeringar&lt;br /&gt;
i mängden av sevärdheter i vårt land skapa de lockelser som krävs&lt;br /&gt; 
för att turister skall komma — och trivas!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild företagsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild företagsamhet måste kunna stimuleras till satsningar på dessa&lt;br /&gt; 
områden. Politiker i kommunerna kan vara pådrivare men deras uppgift&lt;br /&gt; 
är framför allt att skapa förutsättningar för enskilda initiativ och företagsamhet&lt;br /&gt;
inom turistnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uppgifter åvilar även staten. Turismen är en bransch som de flesta&lt;br /&gt; 
andra näringsgrenar. Även inom turistnäringen måste marknadskrafterna&lt;br /&gt; 
ges spelrum. Staten och kommunerna kan samtidigt medverka till samordning&lt;br /&gt;
av resurser för marknadsföring — framför allt i utlandet. Sverige&lt;br /&gt; 
måste nämligen bli mycket mera känt ute bland människor i andra länder.&lt;br /&gt; 
Europa är en given marknad men även i exempelvis USA och Japan finns&lt;br /&gt; 
miljoner presumtiva Sverigeturister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige livligt turistland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill alltså hävda att även den andra grundförutsättningen för en&lt;br /&gt; 
starkt ökad Sverigeturism (vid sidan av Sveriges naturskönhet) finns ute i&lt;br /&gt; 
världen. Det handlar om människor som vill se och uppleva andra länder.&lt;br /&gt; 
Men de måste få veta att vårt land finns, att det har mycket att erbjuda och&lt;br /&gt; 
att det — åtminstone ännu så länge — är billigt som turistland. Det goda&lt;br /&gt; 
har devalveringarna åtminstone fört med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under fjolåret var det mestadels norrmän som upptäckte att Sverige är&lt;br /&gt; 
billigt för turister från andra länder. När regeringens proposition om&lt;br /&gt; 
turist- och rekreationspolitiken (1983/84:145) beskriver fjolårets turistökning&lt;br /&gt;
från utlandet så anges inte att den huvudsakliga ökningen kommer&lt;br /&gt; 
från Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste emellertid uppmärksammas att ökningen från övriga världen&lt;br /&gt; 
är liten när det gäller hotellgäster, dvs. de lönsammaste turisterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skall ställas i relation till att den internationella turistmarknaden&lt;br /&gt; 
ökar med 6 å 7 % årligen. Enbart på den amerikanska marknaden finns 230&lt;br /&gt; 
miljoner människor att bearbeta med svensk turistreklam. 1 Västtyskland&lt;br /&gt; 
finns 64 miljoner människor. Endast 0,3 % av västtyskarna som reser&lt;br /&gt; 
utomlands kommer till Sverige. Vore det orimligt för Sverige att åtminstone&lt;br /&gt;
nå upp till 1 %?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen saknar idéer och visioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag betvivlar inte att det finns goda ambitioner bakom regeringens&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2731&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;proposition beträffande turist- och rekreationspolitiken. Dess värre måste&lt;br /&gt; 
jag emellertid konstatera att bristerna i propositionen är påtagliga. Där&lt;br /&gt; 
finns knappast en ny tanke. Det saknas idéer och visioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att göra Sveriges turistråd till en myndighet innebär i sig knappast fler&lt;br /&gt; 
utländska turister till Sverige. Och det är i första hand på utlandsmarknaden&lt;br /&gt;
vi skall öka Sverigeturismen. Eljest ökar inte den inkommande valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan rimlig ambition innebär inte att ansträngningarna att öka&lt;br /&gt; 
svenska folkets Sverigeturism skall minska. Görs Turistsverige attraktivare&lt;br /&gt; 
märker säkert svenska folket detta. Det svåra är att marknadsföra Turistsverige&lt;br /&gt;
i utlandet. I initialskedet är det dyrbart och kräver följaktligen&lt;br /&gt; 
samlade satsningar på turistmässor, i tidningsannonsering och genom&lt;br /&gt; 
resebyråer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönsamma reklampengar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ekonomiska satsningar måste framför allt göras av turistnäring&lt;br /&gt; 
och företag i andra branscher i vårt land som skulle få glädjen av en starkt&lt;br /&gt; 
ökad turistström. Eftersom resursutnyttjandet i turistnäringen är mycket&lt;br /&gt; 
dåligt i vårt land innebär varje ökning av turistströmmen till fritidsbyar,&lt;br /&gt; 
hotell, restauranger och andra anläggningar för turism en betydande lönsamhetsökning.&lt;br /&gt;
På varje satsad krona i svensk turistreklam utomlands kan&lt;br /&gt; 
det komma flerfaldigt igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges turistråd har en uppgift i detta goda syfte. Turistrådet kan&lt;br /&gt; 
medverka till frivillig samordning av marknadsföringen i utlandet. De&lt;br /&gt; 
olika länens turistråd liksom kommunernas turistnämnder och motsvarande&lt;br /&gt;
bör medverka till en total Sverigesatsning i utlandet. Enskilda kommuners&lt;br /&gt;
reklamsatsningar i utlandet blir relativt sett så små att de drunknar i&lt;br /&gt; 
mängden av utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket som saknas i regeringens turistproposition. Ett ytterligare&lt;br /&gt;
exempel är de resurser som finns på utrikeshandelsavdelningen på&lt;br /&gt; 
UD och den handelsrepresentation som vårt land har i en rad länder. Jag&lt;br /&gt; 
anser att mera konkreta uppgifter på turistmarknadsföringens område bör&lt;br /&gt; 
åläggas utrikeshandelsavdelningen samt även våra generalkonsulat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turistkort kan bli storsäljare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. k. turistkort (Tourist card for bonus and taxfree shopping) finns på&lt;br /&gt; 
vissa håll i Sverige och utlandet. Det är en allmän uppfattning bland&lt;br /&gt; 
turistfolk att detta är en utmärkt idé — en innovation som kan sälja Sverige&lt;br /&gt; 
på världsmarknaden. Direktör Erik Elinder, Stockholm, beskriver turistkortet&lt;br /&gt;
i debattboken Vi tror på Värmland (utgiven av Wermländska sällskapet&lt;br /&gt;
i Stockholm). Erik Elinder, känd som bl. a. framgångsrik reklamman,&lt;br /&gt;
skriver:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2731&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Svensk turism behöver en ny idé, något som samlar alla som arbetar på&lt;br /&gt; 
detta vida fält med växlande argument. En enkel, lättfattlig symbol som alla&lt;br /&gt; 
förstår och som säljer Sverige med Stockholm och Värmland och alla de&lt;br /&gt; 
andra landskapen i ett enda paket. En samlad symbol, som berättar att&lt;br /&gt; 
Sverige är ett billigt resemålefter två devalveringar — 10% -I- 16% = 26%&lt;br /&gt; 
—, att vi har Europas högsta moms som alla icke-nordiska turister får dra&lt;br /&gt; 
av på de varor de köper och tar med sig ut ur landet. Fakta som inte ens 1 %&lt;br /&gt; 
av Europas befolkning har en aning om — än mindre amerikanarna på&lt;br /&gt; 
andra sidan Atlanten. Om sedan näringslivet på toppen av dessa förmåner&lt;br /&gt; 
kunde samla 5 000 hotell och restauranger, som verkligen vill satsa av egna&lt;br /&gt; 
pengar på utlandsturism på samma sätt som Volvo och Saab satsar på att&lt;br /&gt; 
sälja bilar på världsmarknaden. Företag, som därutöver är villiga att ge&lt;br /&gt; 
nya utländska turister en generell turistbonus på kanske 5 % i alla anslutna&lt;br /&gt; 
företag och därutöver en produktbonus på 5—10% på speciella turistvaror&lt;br /&gt; 
efter eget val. Då skulle Sverige plötsligt få en "näringslivets egen turistvaluta",&lt;br /&gt;
som lever sitt eget liv vid sidan av det eviga växelspelet mellan&lt;br /&gt; 
devalveringar, som alltid äts upp av inflationen. Det betyder prisfördelar&lt;br /&gt; 
i en storleksordning, som får turisterna att tänka till. Att byta resmål!&lt;br /&gt; 
Kostnaden för denna åtgärd är glädjande nog ingen om man tillämpar en&lt;br /&gt; 
normal marginalkalkyl. Precis som Linjeflyg tjänar välkomna pengar på&lt;br /&gt; 
att sälja tomma stolar till pensionärer och studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett blå/gult bonuskort, som turisterna kan köpa för t. ex. 100 kronor redan&lt;br /&gt; 
i hemlandet, skulle kunna fördubbla utlandsturismen i Sverige. Jag har&lt;br /&gt; 
, föreslagit Sveriges Turistråd att samla substantiella förmåner i ett Svenskt&lt;br /&gt; 
Turistkort, som ger både bonus och momsåterbäring till internationella&lt;br /&gt; 
turister. Kortet skall turisten kunna köpa på resebyråer och banker över&lt;br /&gt; 
hela världen till ett lockande pris när man ändå köper biljetter och valutor&lt;br /&gt; 
för Sverigeresan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Om t. ex. 100 000 turister betalar 100 kronor vardera för ett sådant kort,&lt;br /&gt; 
skulle det ge ett bruttobidrag på 10 miljoner per år till vår internationella&lt;br /&gt; 
marknadsföring. 500 000 turister skulle ge 50 milj. kronor. För den satsningen&lt;br /&gt;
skulle turisterna bära med sig i fickan en ständig påminnelse om&lt;br /&gt; 
långa räder av förmåner och en nyckel till Sverige — Europas nya turistmål.&lt;br /&gt;
Samtidigt skulle svensk och värmländsk turism få ett ovärderligt&lt;br /&gt; 
bidrag från turisterna själva att marknadsföra Sverige och Värmland som&lt;br /&gt; 
turistland.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12"&gt;&lt;p&gt;FOR BONUS &amp;amp; TAXFREE SHOPPIN0&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2731&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mitt förslag är att Sverige skall samla alla ekonomiska förmåner i ett&lt;br /&gt; 
slagkraftigt turistpaket, symboliserat av ett turistkort, som ger:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o bonus i handplockade varuhus, affärer, hotell och restauranter, som verkligen&lt;br /&gt;
satsar på turistutveckling&lt;br /&gt; 
o billiga paketbiljetter på flyg och tåg och buss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o momsåterbäring till alla icke nordiska turister som köper för export&lt;br /&gt; 
o extra pris på hotellrum m. m. under weekends och lågsäsong&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;0 lockande regionala turistprogram varje dag under turistsäsongen med&lt;br /&gt; 
rikt utbud av kulturevenemang — nationella, regionala och lokala —&lt;br /&gt; 
precis som i Spanien, Grekland, Portugal och USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt Erik Elinders förslag. Enligt min mening bör detta Sverigekort&lt;br /&gt; 
snarast komma till stånd. Sveriges tturistråd bör omgående ta på sig&lt;br /&gt; 
uppgiften som samordnare. Jag förutsätter att man inom näringslivet&lt;br /&gt; 
sedan svarar för arrangemangen i den gemensamma Tourist card-organisation&lt;br /&gt;
som bör skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i turism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I turistpropositionen behandlas frågorna kring utbildning och forskning&lt;br /&gt; 
på turismens område. Det hänvisas till utredningar. Det bör emellertid&lt;br /&gt; 
vara dags för resoluta handlingar inom UHÄ på detta område. Vad vore&lt;br /&gt; 
mera naturligt än att koncentrera en verkligt allsidig turisthögskoleutbildning&lt;br /&gt;
centralt i landet på en högskola som redan har nödvändiga resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 form av bl. a. lärarkompetens i språk, sociologi, kulturgeografi, företagsekonomi&lt;br /&gt;
och statistik. Allt detta finns vid högskolan i Karlstad. Den är&lt;br /&gt; 
tillräckligt stor och ligger i ett landskap med turistisk profil — därtill&lt;br /&gt; 
centralt i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör en del av den nuvarande undervisningen vid&lt;br /&gt; 
högskolan i Karlstad kunna mönstras ut för att snabbt ge plats åt turismhögskoleutbildning&lt;br /&gt;
av god klass. Dit hör även utbildning i turistisk service&lt;br /&gt; 
— något som saknas i vårt land i dag. Turistnäringens ökande behov av&lt;br /&gt; 
personal med grundläggande relevant utbildning skulle då kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefri stuguthyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl svenska som utländska turister måste ges betydande valmöjligheter&lt;br /&gt;
när det gäller övernattning. S. k. uthyrningsstugor är attraktiva. Här&lt;br /&gt; 
finns en enorm resurs bland de ca 670 000 enskilt ägda fritidshusen i vårt&lt;br /&gt; 
land. F. n. är det bara en liten del som hyrs ut till turister och ännu färre&lt;br /&gt; 
som bjuds ut genom bokningscentraler. En orsak till det låga utbudet är att&lt;br /&gt; 
hyresintäkten beskattas när den överstiger 4 000 kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av regeringens turistproposition berörs denna beskattningsfråga.&lt;br /&gt; 
Bl. a. förekommer hänvisningar till fritidsboendekommitténs förslag&lt;br /&gt; 
(SOU 1982:23) om en höjning av det skattefria beloppet till 8 000 kr. En&lt;br /&gt; 
rad remissinstanser har tillstyrkt förslaget. För att öka enskilda stugägares&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2731&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;benägenhet till uthyrning vore det synnerligen angeläget att en höjning till&lt;br /&gt; 
minst 8 000 kr. äntligen kommer till stånd. Enligt min mening bör också en&lt;br /&gt; 
uppräkning ske med hänsyn till penningvärdesförsämringen, och man bör&lt;br /&gt; 
för enkelhetens skull knyta den skattefria beloppsgränsen till ett halvt&lt;br /&gt; 
basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidsbransch som ger nya jobb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turismen är utan tvekan en framtidsbransch, internationellt sett. Alla&lt;br /&gt; 
lämpliga resurser bör tillvaratas i den större satsning på turism som äntligen&lt;br /&gt;
bör komma till stånd i vårt land. Jag har givit en del exempel på vad&lt;br /&gt; 
som bör göras — och mäste göras om vi någonsin skall komma till rätta&lt;br /&gt; 
med de stora årliga underskotten i vår turistbytesbalans. Det rör sig om&lt;br /&gt; 
miljardbelopp. Hämtar vi hem dessa pengar innebär det starkt ökad sysselsättning&lt;br /&gt;
i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om marknadsföring av Sverige som&lt;br /&gt; 
turistland,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om utbildning i turism,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;3. att riksdagen beslutar fastställa gränsen för skattefri hyresinkomst&lt;br /&gt;
till ett halvt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;GÖTHE KNUTSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖTHE KNUTSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022731</dok_id>
<subtitel>Göthe Knutson</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2731.pdf</filnamn>
<filstorlek>237078</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5567D432-7C99-4A8F-91EC-4A2F7A05631C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>