<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3099271</hangar_id>
 <dok_id>G7022692</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2692</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2692 Allan Ekström</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2692</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:42:33</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120)</titel>
 <subtitel>Allan Ekström</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022692/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022692</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022692</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:2692&lt;br /&gt; 
Allan Ekström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att gå till kungs är en medeltida rättstradition i Sverige. Under&lt;br /&gt; 
huvuddelen av detta århundrade fram till den nya regeringsformens ikraftträdande&lt;br /&gt;
1975 fanns den förverkligad i tre former. Inom den allmänna&lt;br /&gt; 
domstolssektorn kunde den enskilde klaga till Kungl Maj:t i högsta domstolen,&lt;br /&gt;
inom den del av förvaltningen där domstolsprövning var föreskriven&lt;br /&gt;
till Kungl. Maj:t i regeringsrätten och inom hela den övriga delen av&lt;br /&gt; 
förvaltningen till Kungl. Majit i statsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip finns samma struktur kvar också enligt den nya regeringsformen&lt;br /&gt;
av 1974. Dock är numera de tre slutinstanserna — högsta domstolen,&lt;br /&gt; 
regeringsrätten och regeringen — helt fristående från varandra. Genom&lt;br /&gt; 
olika reformer har möjligheterna inom domstolssektorn och inom förvaltningsdomstolssektorn&lt;br /&gt;
att fullfölja sin talan till slutinstansen successivt&lt;br /&gt; 
begränsats. 1 dag fordras det för det stora flertalet mål prövningstillstånd&lt;br /&gt; 
för att få fullfölja talan till högsta domstolen i brottmål och tvistemål och&lt;br /&gt; 
till regeringsrätten i förvaltningsdomstolsmål. Vad som nu föreslås i propositionen&lt;br /&gt;
är en fortsättning av denna utveckling, så att även den hittills&lt;br /&gt; 
relativt fria fullföljden till regeringen i allmänna förvaltningsmål begränsas&lt;br /&gt;
efter vissa riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i den nu framlagda propositionen torde det efter hand bli&lt;br /&gt; 
oundvikligt att även begränsa regeringens befattning med besvärsärenden.&lt;br /&gt; 
Om så sker måste dock en betydelsefull sida av saken beaktas, vilken icke&lt;br /&gt; 
närmare berörs i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i regeringens deltagande i besvärsprövningen är den&lt;br /&gt; 
rättsliga granskning som ägnas besvärsmålen i regeringskansliet. Visserligen&lt;br /&gt;
är de ärenden, i vilka regeringen är slutinstans, främst sådana i vilka&lt;br /&gt; 
det rättsliga inslaget är mindre markant. Regeringen är ju slutinstans&lt;br /&gt; 
framför allt för sådana besvärsärenden i vilka lämplighetsfrågor utgör den&lt;br /&gt; 
viktigaste beståndsdelen. Men det oaktat finns i många av regeringens&lt;br /&gt; 
besvärsärenden också viktiga rättsliga spörsmål. Det kan exempelvis gälla&lt;br /&gt; 
den rättsliga ram, inom vilken det administrativa skönet skall brukas, det&lt;br /&gt; 
kan gälla den rättsliga innebörden av olika begrepp som är aktuella på&lt;br /&gt; 
sakområdet, det kan vidare gälla viktiga processuella frågor som besvärsrätt&lt;br /&gt;
m. m. Även rättsliga spörsmål av detta slag prövas nu av regeringen i&lt;br /&gt; 
olika besvärsärenden. Regeringens praxis blir sedan vägledande för behandlingen&lt;br /&gt;
av andra liknande ärenden ute i förvaltningen. Vid denna&lt;br /&gt; 
prövning bistås regeringen av den juridiska expertis som finns i regeringskansliet.&lt;br /&gt;
I och med att, i enlighet med vad som föreslås i propositionen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2691—2695&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2692&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;besvärsprövningen flyttas bort från regeringen och därmed beredningen&lt;br /&gt; 
från regeringskansliet, blir de ärendetyper som på detta sätt ej längre får&lt;br /&gt; 
föras upp till regeringen som slutinstans berövade en sådan rättslig prövning.&lt;br /&gt;
En sådan företas nämligen normalt av regeringen, även om denna&lt;br /&gt; 
från rättssystematisk synpunkt är att se som en rent administrativ instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak kommer de rena förvaltningsärendena, sedan den av regeringen&lt;br /&gt;
i propositionen föreslagna nedflyttningen genomförts, att stanna&lt;br /&gt; 
hos centrala verk. Dessa har naturligtvis också inom sina kanslier viss&lt;br /&gt; 
juridisk sakkunskap. Genomsnittligt kan denna dock icke anses ha samma&lt;br /&gt; 
kvalitet som den som finns inom regeringskansliet. Den föreslagna reformen&lt;br /&gt;
kommer således i det nu behandlade avseendet att leda till en icke&lt;br /&gt; 
oväsentlig försvagning av det rättsliga inslaget i den administrativa besvärsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan konsekvens måste undvikas. Snarare bör i nuläget det rättsliga&lt;br /&gt; 
momentet i besvärsprövningen inom förvaltningen förstärkas. Rättighetsreglerna&lt;br /&gt;
i den nya regeringsformen ställer sålunda ökade krav även på&lt;br /&gt; 
förvaltningsmyndigheterna. Det finns anledning att i detta sammanhang&lt;br /&gt; 
fästa uppmärksamheten på ett färskt förslag från Medborgarrättsrörelsen&lt;br /&gt; 
om införande av ett nytt generellt rättsmedel kallat rättsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i korthet att den som är missnöjd med ett administrativt&lt;br /&gt;
avgörande, som inte kan överklagas till allmän domstol eller förvaltningsdomstol&lt;br /&gt;
och som alltså tillhör den rent administrativa sektorn där&lt;br /&gt; 
regeringen nu är slutinstans, skall ha rätt att till hovrätt eller kammarrätt&lt;br /&gt; 
anföra rättsbesvär. Besvärsgrunden skall efter mönster av kommunalbesvärsinstitutet&lt;br /&gt;
i 7 kap. 1 § kommunallagen vara, att det överklagade beslutet&lt;br /&gt;
strider mot lag eller annan rättsregel eller innebär att den beslutande&lt;br /&gt; 
myndigheten överskridit sin kompetens. Detta rättsmedel skulle få användas&lt;br /&gt;
sedan den administrativa besvärsgången är uttömd. Rättsbesvär bör&lt;br /&gt; 
enligt förslaget få anföras redan i tidigare led i instansordningen, om den&lt;br /&gt; 
klagande väljer att då aktualisera den rena rättsfrågan inför en domstol i&lt;br /&gt; 
stället för att fullfölja sitt ärende den administrativa besvärsvägen hos&lt;br /&gt; 
högre myndighet. Önskar den klagande en allsidig prövning av särskilt&lt;br /&gt; 
lämplighetsfrågorna skall givetvis det administrativa besvärsinstitutet begagnas,&lt;br /&gt;
som ger den klagande tillfälle att argumentera i lämplighetsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt skulle man kunna möta en av de invändningar om minskad&lt;br /&gt; 
rättssäkerhet som kan resas mot förslaget i propositionen. Samtidigt skulle&lt;br /&gt; 
också — som Medborgarrättsrörelsen framhåller i sitt förslag — en annan&lt;br /&gt; 
brist i vårt rättsskydd kunna botas. Genom Europadomstolens dom i&lt;br /&gt; 
Sporrong—Lönnroth-målet från september 1982 har klarlagts att Sverige&lt;br /&gt; 
bryter mot artikel 6 i Europarådskonventionen angående skydd för de&lt;br /&gt; 
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i alla de fall då&lt;br /&gt; 
det vid en tvist mellan det allmänna och en enskild rörande något som i&lt;br /&gt; 
konventionen kallas en civil rättighet icke finns tillfälle att få tvisten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2692&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;prövad av domstol. Denna brist finns för närvarande i en stor mängd fall&lt;br /&gt; 
och kan väntas efter hand bli ånyo påtalad av Europarådsorgan. Förslaget&lt;br /&gt; 
tillgodoser således även behovet av den ordning för de administrativa&lt;br /&gt; 
besvärsmålen som gör att Sverige uppfyller de krav som artikel 6 i Europarådskonventionen&lt;br /&gt;
ställer på oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening anledning att, om man skär av fullföljden&lt;br /&gt; 
till regeringen i vanliga administrativa ärenden, man tillser att den förlust&lt;br /&gt; 
i vad gäller rättslig prövning som därmed görs kompenseras på lämpligt&lt;br /&gt; 
sätt. Medborgarrättsrörelsens förslag, som nu finns hos regeringen, bjuder&lt;br /&gt; 
en intressant lösning. Det bör därför närmare studeras i samband med den&lt;br /&gt; 
reform som regeringen enligt propositionen nu planerar och ingå som ett&lt;br /&gt; 
led i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I partimotion har moderata samlingspartiet på anförda skäl yrkat avslag&lt;br /&gt; 
på propositionen som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På nu upptagna skäl hemställer jag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;att riksdagen — därest yrkandet om avslag på propositionen icke&lt;br /&gt; 
skulle vinna riksdagens bifall — som sin mening ger regeringen&lt;br /&gt; 
till känna att i samband med en avveckling av rätten till fullföljd&lt;br /&gt; 
till regeringen i förvaltningsärenden möjligheten att som ersättning&lt;br /&gt;
införa en talerätt till domstol rörande rättsfrågor i form av&lt;br /&gt; 
rättsbesvär närmare övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 mars 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ALLAN EKSTRÖM (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN EKSTRÖM</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022692</dok_id>
<subtitel>Allan Ekström</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2692.pdf</filnamn>
<filstorlek>92216</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1E65A9F4-EEF0-402B-8E34-E4C1A6062B63</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>