3099269 G7022690 1983/84 2690 mot mot Motion 1983/84:2690 Jan-Erik Wikström m. fl. Motion Motion 2690 0 1984-03-27 00:00:00 2014-11-04 09:42:32 2014-11-04 00:00:00 Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133) Sammanfattning Jan-Erik Wikström m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022690/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022690 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022690 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>20</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion<br /> 1983/84:2690<br /> Jan-Erik Wikström m. fl.</p> <p>Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)<br /> Sammanfattning</p> <p>Den snabba kommunala volymexpansionen under 1960- och 1970-talen<br /> var enligt vår uppfattning en bidragande orsak till nuvarande samhällsekonomiska<br /> obalans. Det är därför nödvändigt att nu begränsa kommunsektorns<br /> tillväxt. Detta är också möjligt genom att den tidigare expansionen<br /> skapat utrymme för och möjligheter till rationaliseringar och besparingar<br /> inom den kommunala organisationen.</p> <p>En minskning av statsbidragen till kommunerna är nödvändig både för<br /> att åstadkomma den nödvändiga begränsningen av kommunernas expansion<br /> och besparingar i statens utgifter.</p> <p>Vi föreslår minskning av kommunsektorns inkomster med 4,5 miljarder<br /> kronor från den 1 januari 1985. Slopandet av beskattningen av juridiska<br /> personer innebär en indragning på ca 2 miljarder kronor. Därutöver föreslår<br /> vi att en avgift på 0,45 % läggs på hela skatteunderlaget, vilket drar in<br /> ca 2,6 miljarder kronor. Av dessa föreslår vi att ca 100 milj. kr. återgår till<br /> särskilt utsatta kommuner och landsting.</p> <p>Enligt de beräkningar som vi har gjort är en sådan minskning av kommunernas<br /> inkomster förenlig med en begränsad volymexpansion av ungefär<br /> den omfattning som den särskilda arbetsgruppen om kommunernas<br /> ekonomi (KEA) beräknat vara nödvändig för att vid oförändrad standard<br /> ta hänsyn till befolkningsförändringarna. Dessa beräkningar bygger på det<br /> faktum att kommunsektorn förutses få ett relativt gynnsamt finansiellt läge<br /> under de närmaste åren. Med den ekonomiska politik vi förordar kan<br /> inflationstakten väntas bli lägre än vad regeringens politik innebär vilket<br /> ytterligare förbättrar kommunernas situation.</p> <p>Vi avvisar regeringens förslag om sänkning av grundgarantin inom<br /> skatteutjämningssystemet, liksom den särskilda reduktionen med 70 kr.<br /> per invånare för kommuner utanför utjämningssystemet.</p> <p>Folkpartiet har i partimotionen om den ekonomiska politiken (motion<br /> 1983/84:2088) beskrivit den samhällsekonomiska utvecklingen och den<br /> ekonomiska politiken i stort som är nödvändig för att på sikt uppnå balans<br /> i vår ekonomi.</p> <p>Den nyligen presenterade långtidsutredningen, som denna gång beskrivs<br /> som en ”kravanalys”, ger enligt vår uppfattning stöd för den allmänna<br /> inriktningen på den ekonomiska politiken som vi förordar. Det är med<br /> andra ord nödvändigt med omfattande besparingar i de offentliga utgifterna<br /> under de närmaste åren. Långtidsutredningen har gjort sina beräknin</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2690</p> </div> <div class="block ml_41"><p>21</p> </div> <div class="block ml_4"><p>gar utifrån en besparingsvolym på 6 miljarder kronor i genomsnitt per år<br /> under de närmaste åren. Enligt vår uppfattning måste en större del av detta<br /> genomsnitt tas i nuvarande goda internationella konjunkturläge för att<br /> undvika en omfattande ökning av arbetslösheten när konjunkturen vänder.<br /> Vi har i vår ekonomiska motion föreslagit permanenta besparingar på<br /> drygt 10 miljarder netto på helår räknat.</p> <p>Regeringen har emellertid inte hittills vare sig genomfört eller föreslagit<br /> annat än smärre åtgärder. I huvudsak tycks den socialdemokratiska strategin<br /> gå ut på att de nödvändiga budgetförstärkningarna skall åstadkommas<br /> genom skattehöjningar. Folkpartiet har tidigare (se t. ex. nämnda<br /> motion) beskrivit vår syn på en sådan politik. Den är enligt vår uppfattning<br /> felaktig. Skattehöjningar varken kan eller bör användas i detta syfte. Vi<br /> säger därför konsekvent nej till skattehöjningsförslag, både små och stora.</p> <p>1 stället föreslår vi besparingar i de offentliga utgifterna.</p> <p>Bland de besparingsförslag vi tidigare lagt fram ingår en minskning av<br /> statsbidragen till kommunsektorn med 4,5 miljarder kronor. Vi vidhåller<br /> denna uppfattning.</p> <p>I propositionen redovisas kalkylerna från K.EA som gäller åren 1985 och<br /> 1986. Det saknas emellertid någon samhällsekonomisk totalbild för dessa<br /> år, i vilken en sådan kommunalekonomisk analys borde sättas in. Inte<br /> heller finns någon sådan i den tidigare presenterade budgetpropositionen,<br /> eftersom denna i huvudsak beskriver och diskuterar utvecklingen under<br /> innevarande år 1984. Detta är anmärkningsvärt och innebär att regeringens<br /> förslag för kommunsektorn hänger i luften. Det är möjligt att regeringen<br /> avser presentera sin samhällsekonomiska analys av förutsättningarna<br /> för den ekonomiska utvecklingen 1985 och 1986 i kompletteringspropositionen,<br /> men det hade enligt vår uppfattning varit mer tillfredsställande om<br /> detta kunde ha gjorts i den nu aktuella propositionen.</p> <p>KEA:s analys kallas för schablonmässiga räkneexempel och sägs vara<br /> ”inte avstämda mot utvecklingen inom andra sektorer av ekonomin”.<br /> Riksdagen får därigenom ett bristfälligt underlag för att fatta beslut, något<br /> som vi tidigare påpekat blivit allt vanligare under det socialdemokratiska<br /> regeringsinnehavet.</p> <p>Vissa siffror över den historiska expansionen inom kommunsektorn<br /> redovisas. Under 1970-talet var ökningen av den kommunala konsumtionen<br /> i genomsnitt ca 4 % per år. Under de första åren av 1980-talet minskade<br /> den successivt till ett genomsnitt på ca 2Vi % per år, och för innevarande år<br /> beräknas den uppgå till ca 1,4 %. Kommunernas planer för 1985 och 1986<br /> tyder på att konsumtionsökningen ytterligare sjunker till ca 1 % per år.<br /> (Alla siffror är exkl. sysselsättningsskapande åtgärder.)</p> <p>Vi anser att två slutsatser kan dras av denna faktiska utveckling. För det<br /> första är det uppenbart att de åtgärder som de borgerliga regeringarna<br /> vidtog för att begränsa den kommunala expansionen var effektiva. För det<br /> andra är det lika uppenbart att socialdemokraterna nu inser att dessa</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2690</p> </div> <div class="block ml_40"><p>22</p> </div> <div class="block ml_3"><p>åtgärder var riktiga. Den politik som den dåvarande socialdemokratiska<br /> oppositionen drev, nämligen en kommunal expansion på 2 %, har inte<br /> realiserats i regeringsställning.</p> <p>I den nu aktuella propositionen talas det tvärtom om att det är nödvändigt<br /> ”att ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa den automatiska utgiftsökningen<br /> för staten som annars tenderar att uppkomma” i fråga om<br /> de statliga transfereringarna till kommunsektorn. Det medges nu också<br /> klart att regeringens tidigare förslag om statsbidragen till barnomsorgen<br /> och social hemhjälp innebar begränsningar i dessa statsbidrag. ”Den automatiska<br /> ökningen av bl. a. statsbidragen till barnomsorg och social hemhjälp<br /> har år 1984 begränsats genom att uppräkningen knutits an till regeringens<br /> inflationsmål för detta år.” (s. 8.) Detta innebär att regeringen nu<br /> själv medger att ett av de fyra ”heliga” vallöftena har brutits.</p> <p>KEA:s reala kalkyler redovisas i några tabeller. De krav som befolkningsförändringarna<br /> medför leder till behov av en volymökning för kommunsektorn<br /> totalt på 0,2 % per år 1985 och 1986, under förutsättning av<br /> oförändrad standard på den kommunala verksamheten. Det är framför allt<br /> minskningen av antalet barn i skolåldern och ökningen av antalet pensionärer<br /> över 75 år som får denna effekt. Det innebär i sin tur att det är<br /> äldreomsorgen och vissa delar av sjukvården som måste öka, medan<br /> kostnaderna för grund- och gymnasieskolan sjunker. Befolkningsförändringarna<br /> leder därmed till en mindre volymminskning för primärkommunerna<br /> medan landstingens utveckling innebär en volymökning på ca 0,8 %<br /> per år. För kommunsektorn totalt rör det sig omen smärre ökning, på 0,2 %<br /> per år.</p> <p>Kommunernas resp. landstingens planer ligger enligt KEA något högre.<br /> För primärkommunerna planeras en volymökning på ca Zi % per år, medan<br /> landstingens planer indikerar en volymökning på ca 1 %.</p> <p>Den sysselsättningsutveckling som dessa planer innebär är enligt KEA<br /> måttlig. Primärkommunerna kan beräknas förändra sin sysselsättning med<br /> mellan —3 000 personer och -t-3 000 personer per år, medan landstingen<br /> ökar sin med mellan 3 000 och 6 000 personer per år. Totalt redovisas<br /> således en sysselsättningsförändring på mellan 0 och 9 000 personer per år.<br /> Detta kontrasterar högst avsevärt från den utveckling som socialdemokraterna<br /> för några år sedan — i oppositionsställning — ansåg nödvändig.</p> <p>Vi vill understryka osäkerheten i de siffror som KEA redovisar. Utvecklingen<br /> av den genomsnittliga arbetstiden kommer att spela stor roll för vad<br /> som faktiskt händer. Regeringen för inget resonemang om detta, vilket vi<br /> anser vara en brist. Man kan emellertid notera att den genomsnittliga<br /> arbetstiden f. n. tenderar att öka snarare än minska, i motsats till vad som<br /> skedde under 1970-talet. Om denna utveckling fortgår kommer sysselsättningsökningen<br /> i antalet personer räknat att bli mera blygsam än vad<br /> siffrorna ovan indikerar.</p> <p>Regeringen ger i propositionen vissa beräkningar över betydelsen av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2690</p> </div> <div class="block ml_41"><p>23</p> </div> <div class="block ml_4"><p>pris- och kostnadsutvecklingen för kommunsektorns finansiella läge. Slutsatsen<br /> är densamma som vi tidigare framfört, nämligen att en låg inflationstakt<br /> kraftigt underlättar kommunernas planering. Det är anmärkningsvärt<br /> att regeringen inte av detta drar den för oss naturliga slutsatsen,<br /> nämligen att den statliga budgetpolitiken och ekonomiska politiken i stort<br /> måste inriktas på att med konkreta åtgärder ytterligare dämpa inflationsutvecklingen.<br /> Det beräknade budgetunderskottet för nästa budgetår är<br /> enligt vår uppfattning inte förenligt med en så låg prisutveckling som vi<br /> anser nödvändig. De nyligen slutna avtalen på arbetsmarknaden torde<br /> ytterligare understryka behovet av en stram budgetpolitik om inte priserna<br /> i Sverige även fortsättningsvis skall öka långt mer än i vår omvärld.</p> <p>De konkreta förslagen i propositionen</p> <p>Regeringen föreslår att skatteutjämningsbidraget till kommuner och<br /> landsting minskar. Grundgarantin föreslås minskas med 1 procentenhet,<br /> och likaså minskas de spärregler som finns i systemet. Enligt regeringens<br /> beräkningar innebär detta en besparing för staten på 700 milj. kr. för 1985,<br /> och alltså en lika stor indragning från kommunsektorn. 1 praktiken ökar<br /> skatteutjämningsbidragen med 300 milj. kr. i stället för med 1 miljard<br /> kronor vilket de skulle göra med nuvarande regelsystem.</p> <p>Därtill föreslår regeringen att den kommunala beskattningen av de<br /> juridiska personerna avskaffas. Detta sägs motsvara en minskning av<br /> kommunernas inkomster med ca 2 miljarder kronor. Av detta belopp är ca<br /> 430 milj. kr. att hänföra till att basen för skatteutjämningssystemet minskar<br /> genom att beskattningen av juridiska personer slopas.</p> <p>Regeringen föreslår att kommunerna kompenseras för ovan nämnda<br /> minskning av inkomsterna på ett sätt som delvis tar hänsyn till de faktiska<br /> inkomsterna i olika kommuner från juridiska personer. Kompensationen<br /> grundar sig på resp. kommuns genomsnittliga inkomster från juridiska<br /> personer under åren 1980— 1984, vilket i praktiken innebär att kompensationen<br /> utgår med mindre belopp än vad behållen beskattningsrätt skulle<br /> innebära. Detta beror på att bolagens vinster, dvs. basen för beskattningen,<br /> under dessa år successivt stigit. Det föreslagna kompensationssystemet<br /> innebär således i praktiken en viss indragning av kommunernas skatteinkomster.<br /> Förslaget gäller också enbart kompensation för förskottet, medan<br /> frågan om kompensation för slutavräkningen inte behandlas i propositionen.</p> <p>Dessutom föreslås i propositionen en reduktion av kompensationen<br /> enbart för de kommuner som ligger utanför skatteutjämningssystemet.<br /> Denna reduktion föreslås ske med 70 kr. per invånare, vilket beräknas<br /> uppgå till totalt ca 200 milj. kr. Detta förslag gäller enbart primärkommunerna,<br /> eftersom det bara är dessa som f. n. har någon beskattningsrätt för<br /> juridiska personer. Den praktiska innebörden av förslaget är att Stock</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2690</p> </div> <div class="block ml_40"><p>24</p> </div> <div class="block ml_3"><p>holms läns landsting, som ligger utanför skatteutjämningssystemet och<br /> därför inte får någon minskning av grundgarantin, får en något gynnsammare<br /> behandling.</p> <p>Den totala indragningen av finansiella medel för kommunsektorn blir<br /> därmed ca 900 milj. kr.</p> <p>Det aviseras att dessa medel, eller i varje fall en del av dem, senare<br /> kommer att användas för sysselsättningsskapande åtgärder. Något förslag<br /> presenteras emellertid inte nu, utan det kommer i kompletteringspropositionen.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Folkpartiets förslag</p> <p>Regeringens förslag i fråga om kommunsektorns finansiella utrymme<br /> anses uppenbarligen medge en volymexpansion på ca 1 % under de närmaste<br /> åren. Folkpartiet har ovan, liksom i vår partimotion om den ekonomiska<br /> politiken, redovisat sin syn på hur stor kommunal volymexpansion<br /> som är förenlig med successiv återgång till ekonomisk balans i Sverige.</p> <p>Vi föreslår således nedan en indragning av kommunernas finansiella<br /> medel som enligt våra beräkningar medger just så stor volymexpansion<br /> som KEA:s beräkningar om befolkningsförändringarnas effekter vid oförändrad<br /> standard innebär.</p> <p>En kommunal volymökning på ca 0,2 % är enligt våra bedömningar<br /> förenlig med en minskning av statsbidragen till kommunerna på ca 4,5<br /> miljarder kronor.</p> <p>Den metod för detta som vi förespråkar är densamma som vi tidigare<br /> anvisat. Den innebär att en avgift läggs på hela kommunsektorns skatteunderlag.<br /> Indragningen slår därmed lika för alla kommuner och landsting,<br /> vilket vi anser vara en stor fördel. Med denna metod kan på sikt det<br /> kommunala skatteutjämningssystemet göras om till ett inomkommunalt<br /> utjämningssystem, efter modell från systemet för de kyrkliga kommunerna.<br /> Inkomsterna från avgiften bör således gå till staten och användas för<br /> de skatteutjämningsbidrag som utbetalas på grundval av skillnader i skattekraft<br /> på grund av olika befolkningsstruktur m. m.</p> <p>Vi accepterar att kommunernas beskattning av juridiska personer avskaffas.<br /> Samtidigt måste man konstatera att även detta kontrasterar skarpt<br /> mot socialdemokraternas kritik mot de borgerliga regeringarnas början på<br /> denna väg. Det talades då om ”stöld och konfiskation” på grund av förslag<br /> som socialdemokraterna nu fullföljer.</p> <p>Avskaffandet av kommunernas beskattning av juridiska personer drabbar<br /> direkt enbart primärkommunerna, eftersom landstingens bolagsbeskattning<br /> redan har slopats. Indirekt drabbas även alla landsting utom<br /> Stockholms läns landsting genom att basen i skatteutjämningssystemet<br /> minskar. Enligt regeringens betalningar är den totala indragningen ca 2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2690</p> </div> <div class="block ml_41"><p>25</p> </div> <div class="block ml_4"><p>miljarder kronor, varav ca 430 milj. kronor hänför sig till sänkt bas i<br /> utjämningssystemet.</p> <p>Vi accepterar dessa förändringar. Eftersom den totala nödvändiga<br /> minskningen av statsbidragen till kommunsektorn enligt vår uppfattning<br /> uppgår till ca 4,5 milj. kr. föreslår vi inte någon kompensation för den<br /> slopade beskattningsrätten av juridiska personer. De kalkyler över volymutvecklingen<br /> hos primärkommunerna resp. landstingen som KEA gjort<br /> innebär också att en större indragning från primärkommunerna än från<br /> landstingen är motiverad. Detta överensstämmer också med den prioritering<br /> av äldreomsorg och sjukvård som vi gör.</p> <p>Vi föreslår därutöver en minskning av statsbidragen till kommunerna på<br /> netto 2,5 milj. kr. Detta bör ske genom att en avgift på 0,45 % läggs på hela<br /> skatteunderlaget. En sådan avgift inbringar drygt 2,6 milj. kr., varav ca 100<br /> milj. kr. bör återgå till speciellt utsatta kommuner och landsting.</p> <p>Våra förslag i detta avseende innebär att vi avvisar regeringens förslag<br /> om minskning av grundgarantin inom skatteutjämningssystemet. Likaså<br /> avvisar vi indragningen av 70 kr. per invånare från de primärkommuner<br /> som ligger utanför skatteutjämningssystemet.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Enhetliga redovisningsprinciper</p> <p>En enig riksdag gav förra året regeringen i uppdrag att på lämpliga sätt<br /> undersöka möjligheterna att införa enhetligare redovisningsregler för<br /> kommunerna. Finansministern säger sig dela uppfattningen att en större<br /> enhetlighet är önskvärd.</p> <p>Regeringen har emellertid inte själv tagit något initiativ för att åstadkomma<br /> några förändringar gentemot dagens situation. Finansministern<br /> nöjer sig med att hänvisa till ett utvecklingsprojekt som Svenska kommunförbundet<br /> och Landstingsförbundet nyligen gemensamt påbörjat. Det sägs<br /> att denna översyn ”kan komma” att utmynna i ett förslag som ”torde”<br /> föreligga under år 1985. Först därefter kan således ett eventuellt genomförande<br /> påbörjas.</p> <p>Vi vill för vår del understryka behovet av att så snabbt som möjligt<br /> åstadkomma mera enhetliga redovisningsprinciper inom kommunsektorn.<br /> Det skulle göra det avsevärt mycket lättare att göra användbara jämförelser<br /> mellan de olika kommunerna och landstingen. Vi anser att sådana<br /> jämförelser skulle kraftigt underlätta för kommunerna att Finna de områden<br /> inom sin verksamhet där rationaliseringsmöjligheter kan föreligga,<br /> t. ex. därför att den egna kommunens kostnader kraftigt överstiger kostnaderna<br /> i andra liknande kommuner.</p> <p>Vi anser att regeringen i sina överläggningar med kommunförbunden<br /> måste påtala vikten av att det påbörjade utvecklingsarbetet snarast når<br /> resultat.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2690</p> </div> <div class="block ml_41"><p>26</p> </div> <div class="block ml_3"><p>De kommunala taxorna</p> <p>Enligt vår uppfattning måste kommunerna framöver använda taxor och<br /> avgifter mera aktivt som styrmedel i sin verksamhet. Regeringens inställning<br /> förefaller av vad föredraganden anför att döma vara mera ambivalent,<br /> så till vida att han dels talar om en mera aktiv kommunal avgiftspolitik,<br /> dels talar om statsmakternas intentioner och ”strikt tillämpning av en<br /> centralt fastställd princip”.</p> <p>Det sägs i propositionen att stat—kommun-beredningen har fått i uppdrag<br /> att kartlägga och analysera olika administrativa och institutionella<br /> hinder för en mer aktiv kommunal avgiftspolitik. Vi anser att detta arbete<br /> måste bedrivas med skyndsamhet och utifrån ett klart ställningstagande<br /> från riksdagen att en vidare användning av taxor och avgifter inom flera<br /> områden än f. n. är önskvärt. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:47px;">1. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen<br /> (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,</p> <p style="margin-left:47px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av ett<br /> avgiftssystem för finansiering av det kommunala skatteutjämningssystemet<br /> enligt vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:47px;">3. att riksdagen med anledning av propositionens hemställan under<br /> punkterna 4, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs,</p> <p style="margin-left:47px;">4. att riksdagen avslår förslaget om förslagsanslag på 900 000 000<br /> kr. till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet<br /> av kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1984/85,</p> <p style="margin-left:47px;">5. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.<br /> för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av<br /> 9 871 000 000 kr.</p> <p>Stockholm den 27 mars 1984<br /> JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)</p> <p>JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)</p> <p>KARL ERIK ERIKSSON (fp) BJÖRN MOLIN (fp)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_30" /> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">.£■&gt; - '</p> </td> <td><p /> </td> </tr></table> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_48"><p>■. -V</p> </div> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_16"><p>i-i r</p> </div> <div class="block ml_23"><p>ii</p> <p style="margin-left:18px;">V:: i- :•</p> </div> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_16"><p>w:</p> </div> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_14"><p>■A&amp;</p> </div> <div class="block ml_22" /> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p /> </td> <td><p /> </td> <td><p /> </td> </tr></table> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_18" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Liber Tryck Stockholm 1984</p> </div> </div> </div> 0 JAN-ERIK WIKSTRÖM fp 1 undertecknare 0 JÖRGEN ULLENHAG fp 2 undertecknare 0 KERSTIN EKMAN fp 3 undertecknare 0 KARL ERIK ERIKSSON fp 4 undertecknare 0 BJÖRN MOLIN fp 5 undertecknare G7022690 Jan-Erik Wikström m. fl. mot_198384__2690.pdf 200020 pdf Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133) Sammanfattning https://data.riksdagen.se/fil/DFD28AA1-7745-4606-A2FC-5E3ABA6E8917