<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3099268</hangar_id>
 <dok_id>G702269</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>269</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:269 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>269</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-12-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:42:31</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa yrkestrafikfrågor m. m. (prop. 1983/84:65)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G702269/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G702269</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702269</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1983/84&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;269-270&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa yrkestrafikfrågor m. m. (prop. 1983/84:65)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1977/78:137 om vissa yrkestrafikfrågor m. m. och riksdagsbehandlingen&lt;br /&gt;
av densamma innebar vissa ändringar; bl. a. tog man bort&lt;br /&gt; 
behovsprövningen vid beställningstrafik för godstransporter. I den nu&lt;br /&gt; 
aktuella propositionen värderas denna åtgärd som ägnad att effektivisera&lt;br /&gt; 
transportapparatens utnyttjande och förenkla administrativa rutiner!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de problem i branschen som redovisas i proposition 1983/84:6&lt;br /&gt; 
har sin upprinnelse i den då sittande borgerliga regeringens ”liberaliseringsåtgärder”.&lt;br /&gt;
Såväl fackliga organisationer som statliga myndigheter, exempelvis&lt;br /&gt;
länsstyrelser och kronofogdemyndigheter, har påtalat att en omfattande&lt;br /&gt; 
överetablering kommit till stånd. Bristande kontroll, liksom kravlösheten vid&lt;br /&gt; 
tillståndsgivningen, har i realiteten fått stöd i en sådan politik. Bilindustrin&lt;br /&gt; 
har gynnats av denna politik. Genom ett högt utbud av lastbilar och ohejdad&lt;br /&gt; 
försäljningstaktik med oerhört förmånlig finansiering av bilköpet - där inte&lt;br /&gt; 
ens handpenning behöver erläggas - har ofta helt ekonomiskt ovana personer&lt;br /&gt; 
kunnat bli åkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna motion kommer vi att söka redovisa ytterligare skäl som motiverar&lt;br /&gt; 
en i verklig mening samhällsekonomisk prövning vid tillståndsgivningen - en&lt;br /&gt; 
prövning ägnad att medverka till bättre planmässighet och ökad trygghet för&lt;br /&gt; 
dem som arbetar i branschen. Den begränsade ändring beträffande meddelande&lt;br /&gt;
av trafiktillstånd som föreslås i propositionen innebär en viss skärpning&lt;br /&gt; 
vid överlåtelse av tillstånd, men är ingen lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1982/83:1944 har vpk beskrivit situationen i stort vad gäller&lt;br /&gt; 
godstransportarbetets utveckling. Lastbilarnas andel ökar på järnvägens&lt;br /&gt; 
bekostnad även då det gäller långväga transporter. Transportrådets aktuella&lt;br /&gt; 
prognos då det gäller det framtida transportarbetet pekar på fortsatt ökning&lt;br /&gt; 
för lastbilarna som därmed kommer att passera järnvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens eller samverkan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samhällsekonomiska grundsynen präglar det trafikpolitiska beslutet&lt;br /&gt; 
1979 vad gäller de allmänna resonemangen. Miljö-, energi- och regionalaspekter&lt;br /&gt;
skulle exempelvis beaktas i trafikpolitiken. Enligt vpk:s mening&lt;br /&gt; 
innebär detta att trafiken endast genom medveten ramplanering och styrning&lt;br /&gt; 
kan få en från samhällsekonomisk synpunkt riktig struktur, där de olika&lt;br /&gt; 
trafikmedlen i samverkan kompletterar varandra. Nu rådande trafikstruktur&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1983184.3 sami. Nr269-270&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:269&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;innebär att de olika trafikmedlen söker konkurrera ut varandra och i denna&lt;br /&gt; 
rivalitet ökar fusk, regelöverträdelser och lagbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu behandlade propositionen 1983/84:65 liksom tidigare propositioner&lt;br /&gt;
i samma ämne redovisar problemen med åsidosättande av fordons- och&lt;br /&gt; 
vägtrafikbestämmelser, t. ex. hastighetsbestämmelser och belastningsbestämmelser&lt;br /&gt;
(överlaster). Dessa åsidosättanden leder i sin tur till försämrad&lt;br /&gt; 
trafiksäkerhet, men även till utslagning av seriösa företag, svårigheter för&lt;br /&gt; 
järnvägstrafiken osv. Nu tillkommer även i ökad omfattning fusk med&lt;br /&gt; 
tillstånd, moms, skatter, arbetsgivaravgifter m. m. Allt ägnat att snedvrida&lt;br /&gt; 
hela branschen. Det klingar illa att tala om konkurrensens välsignelser i detta&lt;br /&gt; 
läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägarnas dåliga tillstånd, bekräftat genom bl. a. den beläggningsinventering&lt;br /&gt;
som företogs av vägverket, har ett samband med överlaster och andra&lt;br /&gt; 
regelbrott. Närmare en fjärdedel av det belagda vägnätet har oacceptabla&lt;br /&gt; 
skador och det finns anledning räkna med att denna försämring fortsätter. En&lt;br /&gt; 
restaurering skulle kräva extra anslag på miljardbelopp i ett pressat&lt;br /&gt; 
statsfinansiellt läge. Överförandet av mera tung trafik på ett järnvägsnät med&lt;br /&gt; 
överkapacitet borde vara en naturlig strävan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang finns det anledning att undersöka vad en långtradare&lt;br /&gt; 
med släpvagn i dag erlägger i fordonsskatt och kilometerskatt i förhållande&lt;br /&gt; 
till 1976, då kilometerskatten infördes. Det visar sig då att, om hänsyn tas till&lt;br /&gt; 
den allmänna prisutvecklingen, för detta ekipage betalas reellt sett 70 % av&lt;br /&gt; 
vad som betalades år 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som den tunga godstrafiken på vägarna visar en ökad benägenhet&lt;br /&gt;
att överlasta och sliter ned beläggningen snabbt så erhåller alltså denna&lt;br /&gt; 
trafik mer och mer gynnsamma ekonomiska villkor i vad gäller kostnadsansvar.&lt;br /&gt;
Om man i ett sådant kostnadsansvar tar med faktorer som svårligen kan&lt;br /&gt; 
mätas, t. ex. miljö, trängsel och olycksfrekvens, framstår rätt avvägda&lt;br /&gt; 
avgifter som en högst angelägen åtgärd för att uppnå en ur samhällsekonomisk&lt;br /&gt;
synpunkt önskvärd trafikstruktur. Det är nödvändigt med en översyn av&lt;br /&gt; 
skatten på den tunga lastbilstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåbilsföretagen dominerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkerinäringen domineras av enbilsföretag. Bara några procent äger mer&lt;br /&gt; 
än fem bilar, och fler än tio bilar har bara ett par procent av åkerierna. De&lt;br /&gt; 
större är ofta specialiserade och sysslar mera sällan med godsförmedling av&lt;br /&gt; 
traditionellt slag. Undersökningar visar f. ö. att lastbilscentralerna i sin&lt;br /&gt; 
strävan efter transportobjekt pressar fraktpriserna, vilket sedan drabbar&lt;br /&gt; 
medlemmarna som i sin tur försöker komma undan skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan då påstå att lagbrott för att minska kostnaderna har sin&lt;br /&gt; 
upprinnelse i en förödande priskonkurrens som i förlängningen drabbar de i&lt;br /&gt; 
branschen verksamma, dvs. bilarbetare och chaufförer av skilda kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här i korthet redovisade olagligheter och brott måste åtgärdas genom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:269&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;snara beslut. De åtgärder som föreslås i propositionen beträffande trafiktillstånd&lt;br /&gt;
och transportköparansvar är i och för sig vällovliga, men otillräckliga&lt;br /&gt; 
för att komma till rätta med problemen. Tyvärr har regeringen inte heller&lt;br /&gt; 
denna gång tagit ställning till och följt de förslag som bl. a. framförts av de&lt;br /&gt; 
arbetsgrupper mot svartåkning som tillsattes åt 1981. Den omfattande&lt;br /&gt; 
laglösheten inom åkeribranschen får fortsätta. Förlitan på transportrådet och&lt;br /&gt; 
fortsatta ”ytterligare studier” löser knappast frågan. Den yrkesmässiga&lt;br /&gt; 
lastbilstrafikens framtid som en viktig del i ett planerat och samordnat&lt;br /&gt; 
nationellt trafiksystem behöver utredas, inte minst med syfte att beakta&lt;br /&gt; 
behovet av tryggare arbetsförhållanden för de i branschen verksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilarbetstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För några år sedan gjorde Svenska transportarbetareförbundet en undersökning&lt;br /&gt;
av arbetstidsförhållandena i Skåne och Halland. Bl. a. framkom att&lt;br /&gt; 
lastbilschaufförerna i genomsnitt gör 17 timmar övertid per månad och i flera&lt;br /&gt; 
fall 40 timmar per månad. Man överskrider i sådana fall den högsta gräns på&lt;br /&gt; 
150 timmar övertid som avtalet tillåter. Lastbilschaufförerna arbetar fyra&lt;br /&gt; 
gånger så mycket övertid i genomsnitt som industriarbetaren. Om man&lt;br /&gt; 
samtidigt vet att dessa långa arbetstider kombineras med nattarbete, arbete&lt;br /&gt; 
under veckoslut och i en bristfällig arbets- och trafikmiljö, är det lätt att förstå&lt;br /&gt; 
resultatet: en kraftig utslagning, som bl. a. innebär att få chaufförer orkar&lt;br /&gt; 
jobba efter 50-årsgränsen. Arbetstidsförhållandena måste därför snarast&lt;br /&gt; 
åtgärdas. Bilarbetstidsutredningen har i likhet med riksdagsmotioner under&lt;br /&gt; 
årens lopp tagit upp frågan och krävt att skärpta regler för arbets- och vilotid,&lt;br /&gt; 
liksom bättre kontroll av efterlevnaden och hårdare straff för lagöverträdelser,&lt;br /&gt;
skall tillämpas. Det råder inga tvivel om att här exemplifierade&lt;br /&gt; 
förhållanden utgör ett hot mot trafiksäkerheten och en bekräftelse på dåligt&lt;br /&gt; 
arbetarskydd. Det är dessutom anmärkningsvärt att gällande lagstiftning&lt;br /&gt; 
undantar icke affärsdrivande statliga och kommunala organ. Enligt vpk:s&lt;br /&gt; 
mening måste bilarbetstidsutredningens förslag nu aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den längsta tillåtna sammanhängande arbetstiden bör begränsas från nu&lt;br /&gt; 
gällande 6 timmar till 5 timmar och dygnsvilan fastställas till 11 timmar i&lt;br /&gt; 
stället för nu gällande 10 timmar. Likaså måste den längsta tillåtna&lt;br /&gt; 
arbetstiden under en 24-timmarsperiod minskas från nu gällande 11 timmar&lt;br /&gt; 
till 10 timmar. Om undantag skulle vara behövliga kan dessa säkras genom&lt;br /&gt; 
kollektivavtal efter godkännande av tillsynsmyndighet som även beaktar&lt;br /&gt; 
trafiksäkerhetsaspekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör bilkörning i samband med annat förvärvsarbete i större&lt;br /&gt; 
utsträckning än f. n. räknas in i arbetstiden. I propositionen uttrycks oro för&lt;br /&gt; 
merkostnaderna vid förändring i antydd riktning av arbets- och vilotidsbestämmelserna.&lt;br /&gt;
Men den utsatta personalens ”merkostnad” i form av fysiskt&lt;br /&gt; 
och psykiskt slit talas det inte ett ord om. Likväl sägs att ”genom&lt;br /&gt; 
överträdelser av gällande bestämmelser om bilarbetstid försämras trafiksä&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:269&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;kerheten samtidigt som konkurrensförhållandena inom transportnäringen&lt;br /&gt; 
snedvrids”. Man medger också att de av bilarbetstidsutredningen förordade&lt;br /&gt; 
bestämmelserna skulle innebära förbättringar både från trafiksäkerhets- och&lt;br /&gt; 
konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna måste förbättras.&lt;br /&gt; 
Man kommer dock fram till att också påföljden för den som överträder&lt;br /&gt; 
gällande regler inom vägtrafiksektorn måste skärpas. Lindrig straffpåföljd&lt;br /&gt; 
markerar att brottet inte betraktas så allvarligt varken av trafikföretag eller&lt;br /&gt; 
polis och kan t. o. m. bidra till att det anses ekonomiskt lönande att bryta&lt;br /&gt; 
mot gällande lagstiftning. Det finns möjligheter till effektiva sanktioner,&lt;br /&gt; 
vilket även bilarbetstidsutredningen framhållit. Således kan förbud mot&lt;br /&gt; 
fortsatt körning vid påvisat brott mot trafiksäkerhetslagstiftningen vara&lt;br /&gt; 
verkningsfullt, eftersom ett åkeri då åsamkas ekonomiska förluster på grund&lt;br /&gt; 
av problem med verksamhetens planering - vilket försämrar lönsamheten.&lt;br /&gt; 
Sådana sanktioner är verkningsfullare än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även då det gäller olaga yrkesmässig trafik bör en skärpning av sanktionerna&lt;br /&gt;
kunna ske. Ett avgiftssystem liknande det som tillämpas enligt lagen&lt;br /&gt; 
om överlast borde kunna tillämpas för att bekämpa den olaga yrkesmässiga&lt;br /&gt; 
trafiken. De fackliga organisationerna har framfört krav som att fordon vilka&lt;br /&gt; 
framförs i olaga yrkesmässig trafik borde kunna tas i beslag och förklaras&lt;br /&gt; 
förverkade. Vidare kunde bestämmelser om effektivare brukandeförbud&lt;br /&gt; 
införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns det all anledning för regeringen att ta fasta på dessa&lt;br /&gt; 
möjligheter och skyndsamt utarbeta förslag till skärpt ekonomisk påföljd för&lt;br /&gt; 
olaga yrkesmässig trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om införandet av en samhällsekonomisk&lt;br /&gt; 
behovsprövning för beställningstrafik av godstransporter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om en översyn av skatten på den tunga&lt;br /&gt; 
landsvägstrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om regler för arbets- och vilotid,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;4. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till skärpt&lt;br /&gt; 
påföljd och skärpta sanktioner för olaga yrkesmässig trafik,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:269&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;5. att riksdagen hemställer hos regeringen om en översyn av hela&lt;br /&gt; 
den yrkesmässiga lastbilstrafiken och dess framtida organisation&lt;br /&gt;
i en planerad och samordnad trafikapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 december 1983&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRN SVENSSON (vpk) SVEN HENRICSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN HENRICSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G702269</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__269.pdf</filnamn>
<filstorlek>160521</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa yrkestrafikfrågor m. m. (prop. 1983/84:65)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9A673AAB-C73E-4DF5-AB82-6C1E54CDCF55</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>