<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3099267</hangar_id>
 <dok_id>G7022689</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2689</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2689 Karin Söder m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2689</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:42:30</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)</titel>
 <subtitel>Karin Söder m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022689/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022689</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022689</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2689&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Söder m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Den kommunalekonomiska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn är den samhällssektor som vuxit klart mest&lt;br /&gt; 
under det senaste decenniet. Trots en gradvis neddragning har den kommunala&lt;br /&gt;
konsumtionsökningen under denna period tagit i anspråk mer än&lt;br /&gt; 
hälften av landets resurstillväxt. Ökningen i den kommunala konsumtionen&lt;br /&gt;
var under 1970-talet i genomsnitt ca 4% per år. Under perioden&lt;br /&gt; 
1980—83 blev ökningen i genomsnitt 2,6 % per år. En stor del av den ökade&lt;br /&gt; 
kommunala konsumtionen förklaras av att kommuner och landsting fått&lt;br /&gt; 
ta på sig uppgifter som beslutats av eller överförts från statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en naturlig följd av den snabba kommunala ökningen har kommunalskatten&lt;br /&gt;
samtidigt höjts i rask takt. Under 1970-talet låg den genomsnittliga&lt;br /&gt;
kommunalskattehöjningen på nästan 1 kr./år. De fyra första åren&lt;br /&gt; 
på 1980-talet har höjningarna, främst på grund av neddragningen av den&lt;br /&gt; 
kommunala expansionstakten, minskat till ca 25 öre/år.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;Kwf pf&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33"&gt;&lt;p&gt;Ml&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p&gt;ir&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Diagram 1. Total kommunal medelskattesats samt skattesatser för kommuner och&lt;br /&gt; 
landsting 1970—1983&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2689&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;På sysselsättningsområdet har den kraftiga kommunala expansionen&lt;br /&gt; 
inneburit 260 000 fler anställda i kommuner och landsting sedan 1976.&lt;br /&gt; 
Men även där har ökningstakten dämpats från 40 000—50 000 per år&lt;br /&gt; 
under 1970-talets senare hälft till knappt 20 000 per år under 1980-talet.&lt;br /&gt; 
1982 och 1983 är sysselsättningsökningen klart lägre än för 1980 och 1981.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Diagram 2. Sysselsättningsutvecklingen 1960—1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p&gt;•00.000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;KOMMUNERNA&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;STATEN&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Källa: SCB, Nationalräkenskaperna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;De tre senaste åren har först mittenregeringen och sedan den socialdemokratiska&lt;br /&gt;
regeringen av statsfinansiella skäl dragit in en del av det&lt;br /&gt; 
kommunala skatteunderlaget, främst vad gäller juridiska personer. Indragningen&lt;br /&gt;
av kommunalt skatteunderlag från juridiska personer uppgår&lt;br /&gt; 
för 1984 till 6,3 miljarder kronor. Detta motsvarar en kommunalskattehöjning&lt;br /&gt;
med 1:65 kr. om kommunerna skulle kompenserat sig helt. I verkligheten&lt;br /&gt;
har emellertid kommunalskattehöjningarna, trots de genomförda&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2689&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;indragningarna av kommunalskattemedel, begränsats till 0:75 kr. från&lt;br /&gt; 
1981 till 1984. Detta har varit möjligt bl. a. genom en successiv anpassning&lt;br /&gt; 
av den kommunala volymexpansionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den totala kommunala sektorn är likviditetssituationen för närvarande&lt;br /&gt;
mycket god. Kommunernas och landstingens samlade likvida medel&lt;br /&gt; 
uppgick till 30 miljarder kronor. (Prel. nationalbudget 1984, s. 160.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Inriktning av den kommunalekonomiska politiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande orsak till Sveriges ekonomiska problem är den internationellt&lt;br /&gt;
sett unikt stora ökning som sedan 1960-talet skett av de offentliga&lt;br /&gt; 
utgifterna och skatterna. Syftet har varit att lösa olika samhällsproblem&lt;br /&gt; 
och åstadkomma en rättvis fördelning av välståndet. Men en offentlig&lt;br /&gt; 
sektor som blir så stor att medborgarna inte längre är beredda att betala&lt;br /&gt; 
dess kostnader riskerar i stället att bli ett hot mot just dessa ambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora statliga budgetunderskottet, som direkt är orsakat av den&lt;br /&gt; 
offentliga — statliga såväl som kommunala — utgiftsexpansionen, utgör&lt;br /&gt; 
för närvarande det allvarligaste hotet mot den svenska ekonomin. Budgetunderskottet&lt;br /&gt;
ökar inflationsrisken, driver upp räntenivån och minskar&lt;br /&gt; 
utrymmet på kapitalmarknaden för industrins investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det svåra arbetet att minska budgetunderskottet måste självfallet också&lt;br /&gt; 
kommuner och landsting delta. Besparingsutrymme måste skapas genom&lt;br /&gt; 
omprioriteringar, effektiviseringar och bättre hushållning med tillgängliga&lt;br /&gt; 
resurser. Med hänsyn till den kraftiga expansionen under 1970-talet bör&lt;br /&gt; 
det rimligen finnas ett gott utrymme för sådana åtgärder. Ansvaret för&lt;br /&gt; 
denna omprövning måste i första hand ligga på kommunerna och landstingen&lt;br /&gt;
själva. Det är dock nödvändigt att ett sådant ansvar förenas med&lt;br /&gt; 
större frihet att använda resurserna på mest effektiva sätt. Därför måste&lt;br /&gt; 
den avveckling av statliga detaljregleringar som inleddes under mittenregeringens&lt;br /&gt;
tid fullföljas. Den bör också kompletteras av en successiv överföring&lt;br /&gt;
av de specialdestinerade statsbidragen till ett mer generellt statsbidrag.&lt;br /&gt;
Genom en sådan bidragskonstruktion skulle staten, förutom minskad&lt;br /&gt;
detaljstyrning, skapa störe rättvisa mellan olika kommuner och landsting&lt;br /&gt;
när det gäller fördelningen av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den offentliga sektorn finns inte bara underskottsproblem utan&lt;br /&gt; 
även behov av ökad effektivitet och valfrihet. Därför är det viktigt att ett&lt;br /&gt; 
visst mått av konkurrens införs inom den offentliga sektorns verksamhetsområden.&lt;br /&gt;
Inom den kommunala sektorn bör effektiviteten kunna ökas&lt;br /&gt; 
genom bl. a. större inslag av anbudsförfarande och privata entreprenader.&lt;br /&gt; 
Detta har också betydelse för den mindre företagsamheten. Vi anser därför&lt;br /&gt; 
att det är väsentligt att privata initiativ uppmuntras inom områden som&lt;br /&gt; 
hittills huvudsakligen förbehållits den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingarna inom den kommunala sektorn får inte leda till en ökad&lt;br /&gt; 
regional obalans.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2689&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Den direkta inkomstbeskattningen för fysiska personer har sin helt&lt;br /&gt; 
dominerande tyngdpunkt i kommunalskatten. Kommunerna och landstingen&lt;br /&gt;
utdebiterar 1984 sammanlagt över 110 miljarder kronor. Det skall&lt;br /&gt; 
jämföras med den statliga inkomstskatten som uppgår till bara drygt 30&lt;br /&gt; 
miljarder kronor för fysiska personer (därutöver ca 10 miljarder kronor för&lt;br /&gt; 
juridiska personer). Kommunalskatten är därför den verkligt tunga skatten&lt;br /&gt;
för alla låg- och medelinkomsttagare. Mot den bakgrunden är ytterligare&lt;br /&gt;
kommunalskattehöjningar ingen framkomlig väg att möta den nödvändiga&lt;br /&gt;
minskningen av statens finansiella överföring till kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfinansiering kan i vissa fall innebära större rättvisa och högre&lt;br /&gt; 
effektivitet i den kommunala verksamheten. I många fall är det annars&lt;br /&gt; 
svårt att veta om medborgarna verkligen värderar tjänsten lika högt som&lt;br /&gt; 
den resursförbrukning som krävs för att producera den. Detta blir sannolikt&lt;br /&gt;
än viktigare i framtiden, eftersom utvecklingen av konsumtionsmönstret&lt;br /&gt;
troligen innebär en förskjutning mot ett ökat inslag av tjänster. Den helt&lt;br /&gt; 
dominerande delen av kommunala tjänster måste dock av sociala skäl&lt;br /&gt; 
även framgent finansieras skattevägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ryckighet som präglat den socialdemokratiska kommunalekonomiska&lt;br /&gt;
politiken har allvarligt försvårat kommunernas och landstingens&lt;br /&gt; 
planeringsförutsättningar. Inte ens i den nu presenterade propositionen&lt;br /&gt; 
ges besked i alla delar, utan regeringen avser att i väsentliga stycken&lt;br /&gt; 
återkomma först senare.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;III. Kommunal beskattning av juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har sedan länge av rättviseskäl föreslagit att all beskattning av&lt;br /&gt; 
juridiska personer skall ske via statsskatten. En sådan omläggning får en&lt;br /&gt; 
utjämnande effekt mellan kommunerna. Vi kan därför biträda regeringens&lt;br /&gt; 
proposition i denna del. Däremot anser vi att huvudsyftet med en sådan&lt;br /&gt; 
omläggning — ökad ekonomisk utjämning kommuner emellan — förfelas&lt;br /&gt; 
om kompensation utgår i relation till resp. kommuns och landstings nuvarande&lt;br /&gt;
skatteinkomster från juridiska personer. Vi medger dock att i vissa&lt;br /&gt; 
enstaka fall kan en indragning av den kommunala beskattningsrätten slå&lt;br /&gt; 
orimligt hårt. Detta problem bör dock enligt vår mening lösas inom ramen&lt;br /&gt; 
för det förhöjda stödet till extra skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa kyrkliga kommuner kan slopandet av den kommunala beskattningen&lt;br /&gt;
av juridiska personer bli särskilt besvärande eftersom de kyrkliga&lt;br /&gt; 
kommunerna regelmässigt är betydligt mindre än primärkommunerna. Vi&lt;br /&gt; 
anser därför att hela beloppet 170 milj. kr. bör återgå till kyrkofonden att&lt;br /&gt; 
användas dels till den ordinarie kyrkliga skatteutjämningen, dels till en&lt;br /&gt; 
extra skatteutjämning i de fall borttagandet av den kommunala beskattningen&lt;br /&gt;
av juridiska personer slår särskilt hårt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2689&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Regeringen har mot bakgrund av företagens vinster under åren 1979—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 beräknat de Finansiella effekterna av slopad kommunal beskattning&lt;br /&gt; 
av juridiska personer till ca 2 miljarder kronor. Eftersom företagen under&lt;br /&gt; 
de fyra första åren av femårsperioden redovisade låga vinster, tror vi att&lt;br /&gt; 
detta är en underskattning åtminstone vad gäller 1985. Vi tror således att&lt;br /&gt; 
regeringens kompensation inte kommer att fullt ut motsvara indragningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns förslag innebär under alla omständigheter en statsfinansiell&lt;br /&gt; 
förstärkning med ca 2 miljarder kronor jämfört med propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;IV. Skatteutjämningsbidragen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har som mål att ge kommunerna likvärdiga ekonomiska arbetsförutsättningar.&lt;br /&gt;
Detta arbete bedrivs inom ramen för skattekraftsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilligt har under de båda senaste årtiondena gjorts för att ge kommunerna&lt;br /&gt;
mer jämlika ekonomiska arbetsförutsättningar. Det har skett&lt;br /&gt; 
genom etappvisa förbättringar av skattekraftsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformsträvandena inom den statliga skattekraftsutjämningen var särskilt&lt;br /&gt;
markerade under perioden 1976—1982. Skatteutjämningsbidragen&lt;br /&gt; 
ökade från drygt 2,5 miljarder kronor år 1976 till ca 10 miljarder kronor år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots dessa förstärkningar av den statliga skatteutjämningen kvarstår&lt;br /&gt; 
fortfarande stora skillnader mellan kommunerna i fråga om skattekraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nuvarande skillnader ifråga om skattekraft bptyder för den kommunala&lt;br /&gt;
utdebiteringen kan åskådliggöras genom följande exempel. Vår&lt;br /&gt; 
jämförelse grundas på förhållandena under det kommunala budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983. Då varierade det totala skatteuttaget i landet mellan 26 kr. i Danderyd&lt;br /&gt;
och 33:72 i Åre. (Se nedanstående tabeller hämtade ur tidningen&lt;br /&gt; 
Affärsvärlden nr 14/15 1983.) Om Åre kommun tillerkänts samma reala&lt;br /&gt; 
skatteunderlag som Danderyds kommun skulle den totala kommunala&lt;br /&gt; 
utdebiteringen i Åre kommun ha kunnat sänkas från 33:72 till 23:75. Om&lt;br /&gt; 
Danderyds kommun skulle planera sin ekonomi med utgångspunkt från&lt;br /&gt; 
den för kommunen garanterade skattekraften (106 % i stället för 160 % av&lt;br /&gt; 
medelskattekraften) skulle den totala utdebiteringen i Danderyd ha behövt&lt;br /&gt; 
höjas från 26 kr. till ca 34 kr. Detta exempel är belysande för omfattningen&lt;br /&gt; 
och vidden av de kvarvarande orättvisorna på det kommunala beskattningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern avvisar således regeringens förslag att grundgarantin i skatteutjämningssystemet&lt;br /&gt;
generellt skall minskas med en procentenhet. I analogi&lt;br /&gt; 
härmed avvisar vi också indragningen av 70 kr. per invånare för kommunerna&lt;br /&gt;
utanför skatteutjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att regeringen är inne på helt fel väg när man tar pengar från&lt;br /&gt; 
skatteutjämningssystemet i avsikt att bereda finansiellt utrymme för nya&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2689&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ligsta »kattan&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;•SÄ&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;Kamman&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;wm&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;■X Danderyd »6,00 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;t. BromM* 26,81 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;796&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;a. Kalix — *7.18 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;2258&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;4. Lidingö  27,60....&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;8. T«»y 27,60....&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;6. Staffanstorp -27,63 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;77»&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;7. Ängelholm 27,64 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;646&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;8. Sjöbo 2736 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1363&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;9 Kungsbacka .3736 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;602&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;10. Höganis 28,05 —&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;820&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;Neta Hkal »0,14&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;718&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;De flesta lågskattekommuner finns i&lt;br /&gt; 
Götaland (sex stycken). Bara en norrlandskommun&lt;br /&gt;
(Kalix) finns representerad.&lt;br /&gt;
Kalix har inte höjt skatten sedan&lt;br /&gt; 
1977.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Hfifliti »katten   &lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;_&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;9 JCl »3.72 _ »OM&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;». Strömsund —33.52 — 919»&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;». Brick* 33.06 _ SM7&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;4. Ami* 32,78._ »7K&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;9 Horjadalen—32,78— »547&lt;br /&gt; 
9. Vaktanianvtk 32,73 _ »060&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;7. D*ls-Ed 32,58— »438&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;«. Krokom 32,41— 8014&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;8. Dorot** 32,30— 8772&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;10. Lysek* 32.26— 1309&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;Heta Hkal »0,14 78&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Åre toppar skatteligan som domineras&lt;br /&gt; 
av kommuner från Jämtlands län (fem&lt;br /&gt; 
stycken).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;riktade bidrag för att skapa beredskapssysselsättning inom den kommunala&lt;br /&gt;
sektorn. Detta strider också mot grundtanken bakom försöken med&lt;br /&gt; 
de s. k. frizonerna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;V. Specialdestinerade kontra generella statsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgörande inslag i strävandena att stärka den kommunala självstyrelsen&lt;br /&gt;
och att effektivisera den kommunala verksamheten måste bli en&lt;br /&gt; 
begränsning av kostnadsdrivande statlig reglering. De specialdestinerade&lt;br /&gt; 
statsbidragen som i dag utgår till ca 90 olika kommunala och landstingskommunal&lt;br /&gt;
verksamheter belöper sig sammantaget till över 40 miljarder&lt;br /&gt; 
kronor. Strävan bör vara att etappvis omfördela dessa resurser till ett&lt;br /&gt; 
system med mer generellt utgående statsbidrag, dvs. i förhållande till t. ex.&lt;br /&gt; 
folkmängd, åldersfördelning, geografiska avstånd, klimat. Med ett sådant&lt;br /&gt; 
system skulle lokala och regionala anpassningar underlättas och därigenom&lt;br /&gt;
statsbidragspengarna bli ”drygare”. Samhällsekonomiskt orationella&lt;br /&gt; 
beslut p. g. a. bidragstänkande skulle undvikas. När systemet är fullt genomfört&lt;br /&gt;
skulle dessutom tjänstemän på såväl central som lokal nivå kunna&lt;br /&gt; 
ägna sig åt mer samhällsnyttiga uppgifter än att tolka statsbidragsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det nu är dags att ta första steget i denna reformering av&lt;br /&gt; 
statsbidragssystemet. Vi föreslår därför att samtliga specialdestinerade&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2689&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;statsbidrag, utom dem som gäller utbildningssektorn, fr. o. m. 1 januari&lt;br /&gt; 
1985 minskas med 10 % jämfört med statsbudgetens förslag. Inom utbildningsområdet&lt;br /&gt;
sker fördelningen redan i dag relativt jämnt, varför detta&lt;br /&gt; 
område åtminstone tills vidare kan undantas. Detta skulle innebära att ca&lt;br /&gt; 
2 miljarder kronor frigörs. Därav bör hälften avsättas till ett nytt generellt&lt;br /&gt; 
statsbidragssystem med den inriktning som ovan skisserats. Det bör ankomma&lt;br /&gt;
på regeringen att dels utarbeta de ändringar som krävs i statsbidragsförfattningarna,&lt;br /&gt;
dels tekniken för ett nytt generellt statsbidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI. Sammanlagda ekonomiska effekter av centerns förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vi biträder slopandet av den kommunala beskattningen av&lt;br /&gt; 
juridiska personer, men avvisar att kompensation skall utgå annat än i&lt;br /&gt; 
särskilda fall, innebär vårt förslag i denna del en statsfinansiell förstärkning&lt;br /&gt;
med ca 2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skatteutjämningsområdet förordar vi, i stället för nya specialdestinerade&lt;br /&gt;
pengar för kommunal beredskapssysselsättning, att grundgarantin&lt;br /&gt; 
behålls intakt. I denna del är, såvitt nu kan bedömas, vårt förslag finansiellt&lt;br /&gt;
neutralt jämfört med regeringens, såväl för staten som för kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag om en omfördelning av statens bidrag till kommunsektorn&lt;br /&gt; 
från specialdestinerade bidrag till ett generellt bidrag innebär netto en&lt;br /&gt; 
förstärkning av statskassan med ca 1 miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammantagna resultatet av våra förslag blir därför jämfört med&lt;br /&gt; 
regeringens en minskad finansiell överföring från staten till kommunsektorn&lt;br /&gt;
på 3 miljarder kronor. Detta överensstämmer med den alternativbudget&lt;br /&gt;
centern presenterade under allmänna motionstiden i januari i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförs i motionen hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;1. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförts om&lt;br /&gt; 
inriktningen av den kommunalekonomiska politiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om Bidrag till&lt;br /&gt; 
kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala&lt;br /&gt; 
företagsbeskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att riksdagen beslutar avslår förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br /&gt; 
(1979:362) om skatteutjämningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen beslutar till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna&lt;br /&gt;
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett i förhållande till&lt;br /&gt; 
regeringens förslag med 364 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av&lt;br /&gt; 
11 485 milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2689&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;5. att riksdagen beslutar till Vissa ersättningar till kyrkofonden för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 90 051 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;6. att riksdagen beslutar begära att regeringen framlägger förslag&lt;br /&gt; 
i enlighet med vad som i motionen anförs om överföring av vissa&lt;br /&gt; 
delar av de specialdestinerade bidragen till ett generellt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 mars 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARIN SÖDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLOF JOHANSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CLAES ELMSTEDT (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TAGE SUNDKVIST (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARL BOO (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUNE GUSTAVSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;GUNILLA ANDRÉ (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;ANDERS DAHLGREN (c)&lt;br /&gt; 
BERTIL JONASSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;BRITTA HAMMARBACKEN (c)&lt;br /&gt; 
STIG JOSEFSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN SÖDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CLAES ELMSTEDT</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TAGE SUNDKVIST</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE GUSTAVSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNILLA ANDRÉ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS DAHLGREN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL JONASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRITTA HAMMARBACKEN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STIG JOSEFSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022689</dok_id>
<subtitel>Karin Söder m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2689.pdf</filnamn>
<filstorlek>364759</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F1F53B17-68E6-4546-8667-901117E6FC95</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>