<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3099265</hangar_id>
 <dok_id>G7022687</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2687</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2687 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2687</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:42:29</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022687/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022687</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022687</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2687&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste årtiondets försämrade ekonomiska tillväxtbetingelser&lt;br /&gt; 
har kapitalet och högerkrafterna bedrivit en alltmer aggressiv politik mot&lt;br /&gt; 
de arbetandes förhållanden. Människornas villkor har högervridits. Inkomstskillnaderna&lt;br /&gt;
har förstorats. Förmögenhetsfördelningen har kraftigt&lt;br /&gt; 
polariserats. Reallönerna har pressats ned för de många. Deras sociala&lt;br /&gt; 
service har inte bara upphört att utvecklas utan har på många områden&lt;br /&gt; 
direkt försämrats. Arbetslösheten är för ett på sikt växande antal en bitter&lt;br /&gt; 
realitet eller ett skrämmande hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgörande led i högerkrafternas offensiv är deras kampanj mot den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn för ökad privatisering. Genom att uppförstora problemen&lt;br /&gt;
med den offentliga sektorns underskott söker högerkrafterna här&lt;br /&gt; 
driva igenom en politik för ytterligare ökade sociala klyftor. Om storkapitalisternas&lt;br /&gt;
vinster ökar och den offentliga sektorns sociala delar och&lt;br /&gt; 
folkets levnadsstandard försämras då får ”vi” det bättre, säger högeragitationen,&lt;br /&gt;
och låtsas att detta ”vi” skulle vara hela landet, när det i själva&lt;br /&gt; 
verket är dess överklass som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en regering ur arbetarrörelsen kopierar stora delar av denna högerpropaganda&lt;br /&gt;
och högerpolitik ges intrycket att överklassens klasspolitik&lt;br /&gt; 
äger nationell allmängiltighet. Detta leder till en ytterligare högervridning&lt;br /&gt; 
av samhällets förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn har ansvaret för många viktiga uppgifter som&lt;br /&gt; 
griper direkt in i människornas liv. Barnomsorg, skola, äldreomsorg, fritidsaktiviteter&lt;br /&gt;
och sjukvård, vatten, avlopp, kultur, social trygghet och&lt;br /&gt; 
bostadsförsörjning — inom alla dessa områden ställs avgörande uppgifter&lt;br /&gt; 
på den kommunala sektorn. Mest beroende av en fungerande kommunal&lt;br /&gt; 
verksamhet är de sämst avlönade och de mest utsatta grupperna. Överklassen&lt;br /&gt;
har bättre råd och mera kontakter att utnyttja de ”privata” eller&lt;br /&gt; 
kommersiella alternativen. Nedskärningar eller dämpad utveckling av den&lt;br /&gt; 
kommunala sektorn slår därför klassmässigt mot de svagare i samhället.&lt;br /&gt; 
De ekonomiskt starka har intresse av mera privatisering både som spekulationsobjekt,&lt;br /&gt;
som ideologisk vägröjare för deras borgerliga ideal och för&lt;br /&gt; 
att deras kontakter och ekonomiska överlägsenhet också där kan ge ökade&lt;br /&gt; 
förturer och privilegier.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 * * Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2685 - 2690&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2687&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Det förekommer en stark segregation i Sverige mellan olika kommuner.&lt;br /&gt; 
Trots vissa insatser för att mildra dessa skillnader växer de. Nedskärningspolitik&lt;br /&gt;
gentemot den kommunala sektorn i dess helhet innebär att situationen&lt;br /&gt;
förvärras särskilt i de kommuner som redan har stora problem, antingen&lt;br /&gt;
detta är glesbygdskommuner, kommuner som i närheten av storstäder&lt;br /&gt; 
tvingats till en kraftig expansion eller det är direkta storstadskommuner —&lt;br /&gt; 
som t. ex. Göteborg och Malmö — där den ekonomiska krisen slagit&lt;br /&gt; 
särskilt hårt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det socialdemokratiska partiet befann sig i opposition kritiserade&lt;br /&gt; 
man skarpt de borgerliga partiernas angrepp på den kommunala sektorns&lt;br /&gt; 
utveckling. Indragningen av kommunernas beskattningsrätt på juridiska&lt;br /&gt; 
personer betecknades söm ”konfiskation”. Man sade sig arbeta för en&lt;br /&gt; 
kommunal expansion om 2 % om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsställning har man övergivit denna kritik och denna målsättning.&lt;br /&gt;
Under 1983 begränsades den kommunala expansionen till 1,4 %, inte&lt;br /&gt; 
minst tack vare regeringspolitiken. Den kommunala beskattningsrätten på&lt;br /&gt; 
juridiska personer har inte återställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har motiverat denna politik med det ekonomiska läget. Nu påstår&lt;br /&gt; 
regeringen att ”en återhämtning är på väg” i svensk ekonomi, men skärper&lt;br /&gt; 
samtidigt sin nedskärningspolitik mot den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man gör detta med hänvisning dels till det statliga budgetunderskottet,&lt;br /&gt; 
men också märkligt nog med den påstådda ambitionen att skapa resurser&lt;br /&gt; 
för att minska arbetslösheten. Inom den kommunala verksamheten finns&lt;br /&gt; 
eftersatta behov och möjligheter till en ökad sysselsättning, som dessutom&lt;br /&gt; 
kan ske snabbt. Kommunal expansion måste ses som ett viktigt led i&lt;br /&gt; 
kampen mot arbetslösheten — och arbetslösheten är ett avgörande problem&lt;br /&gt;
i den svenska ekonomin. Att som regeringen föreslå att kommunernas&lt;br /&gt;
utveckling skall fortsätta att strypas åt för att skapa utrymme för ökad&lt;br /&gt; 
sysselsättning är därför direkt självmotsägande. Regeringens proposition&lt;br /&gt; 
om den kommunala ekonomin strider mot kampen mot arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saken har också en djupgående ideologisk sida med allvarliga följder&lt;br /&gt; 
för folkets levnadsförhållanden. Kommunernas ekonomi ser ut att vara&lt;br /&gt; 
någorlunda — men detta är främst ett resultat av ofta hårdhänta nedskärningar.&lt;br /&gt;
Detta leder till försämrad service, längre köer, sänkt standard för&lt;br /&gt; 
folket och många gånger försämrad effektivitet. Detta skapar utrymme för&lt;br /&gt; 
krav på privatkapitalistiska lösningar, vilka i sin tur — såsom visats —&lt;br /&gt; 
leder till ökade sociala skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvisso krävs förändringar i offentlig verksamhet och också i kommunal&lt;br /&gt;
verksamhet: mera demokrati, mindre byråkrati och en kamp mot&lt;br /&gt; 
förmynderi. Det krävs också kamp mot ojämlika förhållanden på de&lt;br /&gt; 
offentliga arbetsplatserna, men inga av dessa mål uppnås genom en politik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2687&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;som banar väg för privatkapitalistisk kommersialisering av viktiga samhällsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1983/84:133 om kommunalekonomiska frågor inför 1985&lt;br /&gt; 
ställer regeringen förslag och gör uttalanden som strider mot en sådan&lt;br /&gt; 
utveckling av den kommunala ekonomin att den kommunala sektorn kan&lt;br /&gt; 
fullfölja och utveckla sina verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar nu inte bara en fortsatt konfiskering av en stor del&lt;br /&gt; 
av den kommunala beskattningsrätten på juridiska personer utan att denna&lt;br /&gt;
beskattningsrätt helt slopas. Den återstående del man nu slopar skall&lt;br /&gt; 
kommunerna i huvudsak kompenseras för denna gång — men likväl är&lt;br /&gt; 
förslaget i denna del en fortsatt strypning av den kommunala sektorns&lt;br /&gt; 
expansiva möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis vissa problem med den kommunala beskattningen&lt;br /&gt; 
av juridiska personer därför att den betyder mycket för vissa kommuner —&lt;br /&gt; 
i synnerhet kommuner med många företags huvudkontor. Men det betyder&lt;br /&gt; 
ju också att dessa kommuner (eller landstingskommuner) drabbas särskilt&lt;br /&gt; 
hårt av slopandet. Problem finns också av en annan natur: företagen kan&lt;br /&gt; 
välja att lokalisera sin verksamhet av skatteskäl — vilket särskilt missgynnar&lt;br /&gt;
kommuner som tvingas upprätthålla sin verksamhet med förhållandevis&lt;br /&gt;
höga skattesatser, detta ofta på grund av att befolkningen har låga&lt;br /&gt; 
inkomster eller att andra ogynnsamma förhållanden råder. Detta motiverar&lt;br /&gt;
att själva uttaxeringen av den kommunala skatten på juridiska personer&lt;br /&gt; 
bör genomföras till en och samma skattesats, den för riket genomsnittliga&lt;br /&gt; 
kommunalskatten. Därigenom verkar skatten ”konkurrensneutralt”.&lt;br /&gt; 
Emellertid bör hela den summa som tas in i kommunal skatt från juridiska&lt;br /&gt; 
personer återföras till den kommunala sektorn. Man kan diskutera hur&lt;br /&gt; 
detta återförande skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del — omkring hälften — bör gå till de kommuner i vilka beskattningsobjekten&lt;br /&gt;
har sin verksamhet enär företagens verksamhet ofta åsamkar&lt;br /&gt;
kommunerna infrastrukturella utgifter. Det handlar ju också om inkomster&lt;br /&gt;
som huvudsakligen skapats på orten. En andra hälft bör föras över&lt;br /&gt; 
till de mest utsatta kommunerna, för att bidra till en utjämning mellan&lt;br /&gt; 
kommunerna. En särskild utredning bör snabbt tillsättas som ger ett konkret&lt;br /&gt;
lagförslag i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också minska på grundgarantin i skatteutjämningssystemet.&lt;br /&gt;
Också detta är ett led i en nedskärningsfilosofi som inte kan accepteras.&lt;br /&gt;
Förslaget är ju dessutom ägnat att skärpa skillnaderna mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan regeringen vanligtvis brukar åberopa pågående utredningar för&lt;br /&gt; 
att avvisa förslag om förändringar, går man här på den motsatta vägen.&lt;br /&gt; 
Utan att avvakta förslag från skatteutjämningskommittén föreslås att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2687&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;grundgarantin i skatteutjämningssystemet skall minska med en procentenhet&lt;br /&gt;
för både kommuner och landsting. Vi motsätter oss detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I propositionen gör regeringen vissa allmänna uttalanden om utveckling&lt;br /&gt; 
av den kommunala ekonomin och av den kommunala taxepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Av det föregående framgår att vi står för en helt annan hållning när det&lt;br /&gt; 
gäller att skapa BETINGELSER för kommunal verksamhet än vad regeringen&lt;br /&gt;
gör. Detta medför givetvis förutsättningar för en helt annan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När det gäller taxepolitiken är regeringens hållning mycket passiv. Den&lt;br /&gt; 
konstaterar bara att den s. k. självkostnadsprincipen bör gälla. Men tendenserna&lt;br /&gt;
nu är att man i många kommuner alltmer uttalat bedriver en&lt;br /&gt; 
taxepolitik som skärper sociala skillnader eller som försvårar t. ex. viktiga&lt;br /&gt; 
kulturpolitiska mål. Denna inkomstfördelningsmässigt regressivt verkande&lt;br /&gt;
taxepolitik måste bekämpas och om detta borde den centrala statsmakten&lt;br /&gt;
ha en vägledande mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Våra förslag innebär att den kommunala sektorn från årsskiftet 1984/85&lt;br /&gt; 
förstärks med 7,2 miljarder kronor, vilket för budgegåret 1984/85 kommer&lt;br /&gt; 
att påvereka statsbudgeten med 3,6 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När vi i samband med regeringens kompletteringsproposition tar upp&lt;br /&gt; 
den ekonomiska politiken återkommer vi till finansieringen av våra förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Med hänvisning till ovanstående föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att med avslag på vad som därom anförs&lt;br /&gt; 
och föreslås i propositionen godkänna vad som i motionen&lt;br /&gt; 
anförs om den kommunala beskattningsrätten av juridiska personer&lt;br /&gt;
och hos regeringen hemställa om nytt förslag i enlighet&lt;br /&gt; 
därmed,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget i propositionen till&lt;br /&gt; 
ändring av lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att med anledning av regeringens yttrande&lt;br /&gt;
om den kommunal-ekonomiska utvecklingen uttala vad som&lt;br /&gt; 
därom anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att med anledning av regeringens yttrande&lt;br /&gt; 
om de kommunala taxorna uttala vad som därom sägs i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Stockholm den 27 mars 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022687</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2687.pdf</filnamn>
<filstorlek>110704</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/292BF159-E860-4055-B874-01DAB186E8EC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>