3099264G70226861983/842686motmotMotion 1983/84:2686 Lars Tobisson m. fl.MotionMotion268601984-03-27 00:00:002014-11-04 09:42:282014-11-04 00:00:00Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)Lars Tobisson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022686/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022686https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022686
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1983/84:2686<br />
Lars Tobisson m. fl.</p>
<p>Kommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)</p>
<p>Underskott i bytesbalans och statsbudget påverkar inriktningen även av<br />
den kommunala ekonomin. I dagsläget kan visserligen en konjunkturåterhämtning<br />
skönjas, men de underliggande ekonomiska problemen finns<br />
kvar och förvärras. Redan i dag verkar den offentliga sektorn hämmande<br />
på vår ekonomi. Om detta vittnar både ett budgetunderskott på 11 — 12%<br />
av BNP och ett alldeles för högt skattetryck. Vår ekonomis inre och yttre<br />
balans kan inte återvinnas om den offentliga sektorn får fortsätta att växa<br />
på bekostnad av den enskilda. Utvidgningen av den offentliga sektorn har<br />
inte heller lett till en minskande arbetslöshet. I stället har arbetslöshetsnivån<br />
stigit parallellt med den offentliga sektorns tillväxt.</p>
<p>En låg pris- och kostnadsutveckling i framtiden är av avgörande betydelse<br />
för att vår ekonomi skall bringas i balans. Det förefaller som om<br />
hittills träffade löneavtal knappast är förenliga med denna förutsättning.<br />
Den kommunala sektorns avtal, på en väl hög nivå och med skilda garantiklausuler<br />
inbyggda, framstår som svårförenliga med regeringens inflationsmål.</p>
<p>Befolkningsutvecklingen totalt och i olika åldersklasser är av central<br />
betydelse för den kommunala ekonomin. Den senare delen av 1980-talet<br />
kommer att — till skillnad från förhållandena under 1960- och 1970-talen<br />
— kännetecknas av att totalbefolkningen är oförändrad. Befolkningsminskningar<br />
kan registreras i åldersgruppen 0— 18 år. Ökningstakten vad<br />
gäller pensionärsgruppen 65 — 74 år minskar. Däremot ökar fortfarande<br />
gruppen äldre pensionärer (över 74 år). De totala kraven på volymtillväxt<br />
enligt propositionen på grund av befolkningsförändringar beräknas till<br />
+ 0,2%.</p>
<p>Moderata samlingspartiet har i motion 1983/84:2031 krävt att kommunsektorn<br />
under 1985 skall kännetecknas av nolltillväxt. Ovan redovisade<br />
siffror visar att det inte finns några skäl för en vidare kommunal expansion.<br />
Snarare är motsatsen fallet, inte minst genom den dramatiska minskning<br />
av antalet skolelever som kommer att inledas redan nu och fortsätta<br />
de närmaste 15 åren. Även om antalet äldre pensionärer ökar, kommer<br />
servicebehovet sannolikt inte att öka. Hälsotillståndet hos varje åldersklass<br />
jämfört med tidigare åldersklasser förbättras fortlöpande.</p>
<p>Vi vidhåller därför våra krav från motion 1983/84:2031 om oförändrad<br />
kommunal utgiftsvolym i reala termer. Vi vill i detta sammanhang erinra<br />
om våra i tidigare sammanhang framförda förslag om att en mera perma</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2686</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>nent utformning av ett kommunalt skattetak utreds. Enligt vår mening<br />
behövs emellertid åtgärder av detta slag redan 1985, varför en lagstiftning<br />
om temporärt skattestopp 1985 och 1986 är synnerligen angelägen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Specialdestinerade bidrag</p>
<p>Statens transfereringar till kommunsektorn uppgår till ca 55 miljarder<br />
kronor. Huvudparten, ca 80 %, utgörs av s. k. specialdestinerade statsbidrag,<br />
medan återstående del utgår i form av skatteutjämningsbidrag.</p>
<p>De specialdestinerade bidragen utgår till ett 90-tal olika kommunala och<br />
landstingskommunala ändamål. Bidragens användning regleras i ett 70-tal<br />
författningar. I många fall är de statliga föreskrifterna mycket detaljerade.<br />
De specialdestinerade bidragen medför en omfattande statlig styrning av<br />
kommuner och landsting. Bidragen har därför ofta varit förbundna med<br />
villkor om enhetlig standard.</p>
<p>Kommuner och landsting har mycket olika förutsättningar vad gäller<br />
skattekraft och geografiskt läge. Vårt lands stora yta och relativt lilla<br />
befolkning gör det nödvändigt att ha ett väl fungerande skatteutjämningssystem<br />
utan öronmärkta pengar — pengar som kan användas efter kommunernas<br />
och landstingens eget omdöme.</p>
<p>De specialdestinerade bidragen syftar ofta till att stimulera fram en stor<br />
offentlig sektor och en likformig standard oberoende av lokala förhållanden.<br />
Därför bör transfereringsminskningarna till kommunsektorn i första<br />
hand ske genom reduktioner av de specialdestinerade bidragen och inte<br />
som regeringen föreslår genom förändringar i skatteutjämningssystemet.</p>
<p>Vi vidhåller därför våra förslag i motion 1983/84:2031 om indragning<br />
av specialdestinerade statsbidrag till kommunsektorn på drygt 5,5 miljarder<br />
kronor för 1985. Samtidigt måste den statliga detaljregleringen av<br />
kommunerna minska radikalt. Härigenom ges kommunerna möjlighet att<br />
förfoga över sina resurser på ett mera rationellt sätt, vilket underlättar en<br />
eftersträvansvärd produktivitetshöjning. Kommunernas och landstingskommunernas<br />
finansiella ställning och likviditet är genomsnittligen god.<br />
Det finns dock ett mindre antal kommuner och landsting, som befinner sig<br />
i ett finansiellt utsatt läge. Därför föreslår vi att en miljard kronor avsätts<br />
som riktat stöd till sådana kommuner som drabbas speciellt hårt av indragningar<br />
av de specialdestinerade statsbidragen, liksom till kommuner som<br />
drabbas hårt, när skatteunderlaget från de juridiska personerna dras in.<br />
Till denna fråga återkommer vi nedan.</p>
<p>Reduktionen av medelsöverföringen till den kommunala sektorn föreslås<br />
få formen av ett borttagande av statsbidragen till driften av kliniker för<br />
psykiskt sjuka (4 516 miljoner), till driften för särskolor (449 miljoner), till<br />
ersättning av lokal och regional kollektiv persontrafik (252 miljoner) och<br />
till färdtjänst (325 miljoner), tillsammans ca 5,5 miljarder kronor. Därut</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2685—2690</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2686</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>över har vi i olika separata motioner föreslagit minskningar av statsbidrag<br />
i storleksordningen 0,9 miljarder kronor.</p>
<p>Indragningen av nämnda bidrag är enbart att se som den tekniska<br />
konstruktion som varit mest närliggande att välja. Till ingen del innebär<br />
den någon anvisning till kommuner och landsting hur den kommunala<br />
verksamheten skall anpassas till en lägre total utgiftsnivå. Inom den kommunala<br />
självstyrelsens ram ankommer det på kommuner och landsting att<br />
fördela tillgängliga medel på olika ändamål.</p>
<p>Det långsiktiga målet bör vara en successiv minskning av de specialdestinerade<br />
bidragen i syfte att öka kommunernas självständighet och minska<br />
den finansiella belastningen på statsbudgeten.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Skatteutjämningen</p>
<p>Nuvarande skatteutjämningssystem är föremål för översyn av en parlamentarisk<br />
kommitté. Skatteutjämningssystemet är förknippat med vissa<br />
brister. Från statsfinansiell synpunkt är således den automatiska ökningen<br />
av de totala bidragen inom systemet negativ liksom bidragets beroende av<br />
den enskilda kommunens utdebitering. En hög kommunal utdebitering ger<br />
således högre bidrag än en låg. Skatteutjämningssystemet lockar därför till<br />
skattehöjningar och hindrar skattesänkningar i kommuner som erhåller<br />
skatteutjämningsbidrag. Trots de nu påtalade bristerna anser vi inte att det<br />
i nuläget är riktigt att förändra skatteutjämningssystemet utan finnér att<br />
resultaten av den parlamentariska kommitténs översynsarbete skall avvaktas.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Den kommunala beskattningen av juridiska personer</p>
<p>I propositionen föreslås att indragning skall ske av hela det återstående<br />
kommunala skatteunderlaget för juridiska personer. Detta förslag återfanns<br />
redan i tidigare moderata motioner.</p>
<p>Regeringen föreslår emellertid dessutom att indragningen i huvudsak<br />
skall ersättas genom ett i propositionen närmare redovisat kompensationssystem.<br />
Indragningen av skattekraft från juridiska personer drabbar i<br />
första hand kommuner utanför skatteutjämningssystemet samt s. k. vattenkraftskommuner<br />
i norra Sverige.</p>
<p>För de primärkommuner som drabbas hårt av indragningen av skatteunderlag<br />
från juridiska personer och/eller de specialdestinerade bidragen<br />
har vi — som framhållits ovan — avsatt en pott på en miljard kronor. Vi<br />
motsätter oss emellertid regeringens principförslag att indragningen av<br />
skatteunderlaget från de juridiska personerna skall kompenseras eftersom<br />
detta leder till alltför rymliga finansiella ramar för kommunsektorn 1985.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2686</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:51px;">1. att riksdagen beslutar att till skatteutjämningsbidrag till kommunerna<br />
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag<br />
av 11 471 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:51px;">2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget att till Bidrag till kommunerna<br />
med anledning av avskaffande av kommunala företagsbeskattningen<br />
för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag<br />
av 900 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:51px;">3. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om ändring i<br />
lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,</p>
<p style="margin-left:51px;">4. att riksdagen beslutar att med ändring av tidigare beslut till<br />
Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret<br />
1984/85 anvisa ett med 2 258 000 kr. reducerat förslagsanslag,</p>
<p style="margin-left:51px;">5. att riksdagen beslutar att med ändring av tidigare beslut till<br />
Bidrag till driften för särskolor för budgetåret 1984/85 anvisa<br />
ett med 225 000 000 kr. reducerat förslagsanslag,</p>
<p style="margin-left:51px;">6. att riksdagen beslutar att med ändring av tidigare beslut till<br />
Ersättning av lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret<br />
1984/85 anvisa ett med 162 000 000 kr. reducerat förslagsanslag,</p>
<p style="margin-left:51px;">7. att riksdagen beslutar att med ändring av tidigare beslut till<br />
Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1984/85 anvisa ett med<br />
163 000 000 kr. reducerat förslagsanslag,</p>
<p style="margin-left:51px;">8. att riksdagen beslutar att till Bidrag till kommunerna med<br />
anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen<br />
och besparingarna i de specialdestinerade statsbidragen för<br />
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 000<br />
kr.,</p>
<p style="margin-left:51px;">9. att riksdagen beslutar att anta i Bilaga intaget Förslag till lag<br />
om begränsning i kommuns och landstingskommuns rätt att ta<br />
ut skatt för åren 1985 och 1986 m. m.,</p>
<p style="margin-left:51px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som ovan anförts om den kommunala ekonomin.</p>
<p>Stockholm den 27 mars 1984</p>
<p>LARS TOBISSON (m)</p>
<p>LENNART BLOM (m) MARGARETA GARD (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>FILIP FRIDOLFSSON (m)<br />
HUGO HEGELAND (m)<br />
MARGIT GENNSER (m)<br />
OVE ERIKSSON (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>ANDERS ANDERSSON (m)<br />
RUNE RYDÉN (m)</p>
<p>ANDERS G. HÖGMARK (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Rättelse: S. 6 Datering och namnunderskrifter flyttas till s. 5.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2686</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Bilaga</p>
<p>Förslag till</p>
<p>Lag om begränsning i kommuns och landstingskommuns rätt att ta<br />
ut skatt för åren 1985 och 1986 m. m.</p>
<p style="margin-left:12px;">Härigenom föreskrivs följande:</p>
<p>1 § Vid fastställande av skattesats för år 1985 eller 1986 får kommun eller<br />
landstingskommun ej överskrida den skattesats som kommunen eller<br />
landstingskommunen har bestämt för år 1984.</p>
<p>2 § Om särskilda förhållanden i kommun eller landstingskommun påkallar<br />
det, får regeringen efter ansökan bevilja undantag från 1 §. Ansökan<br />
inges till länsstyrelsen senast den 15 september året före det år ansökan<br />
avser.</p>
<p>3 § Högre skattesats än vad som är medgivet enligt 1 § får ej tillämpas vid<br />
debitering av kommunalskatt eller landstingsskatt för åren 1985 och 1986<br />
enligt uppbördslagen (1953:272) eller vid utbetalning av sådan skatt för<br />
något av dessa år enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om<br />
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m. m., om ej regeringen<br />
har beviljat undantag enligt 2 §.</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS TOBISSONm1undertecknare0LENNART BLOMm2undertecknare0MARGARETA GARDm3undertecknare0FILIP FRIDOLFSSONm4undertecknare0HUGO HEGELANDm5undertecknare0MARGIT GENNSERm6undertecknare0OVE ERIKSSONm7undertecknare0ANDERS ANDERSSONm8undertecknare0RUNE RYDÉNm9undertecknare0ANDERS G. HÖGMARKm10undertecknareG7022686Lars Tobisson m. fl.mot_198384__2686.pdf170205pdfKommunalekonomiska frågor inför år 1985 (prop. 1983/84:133)https://data.riksdagen.se/fil/4193FA2F-5D91-435E-AC65-816E14B109FC