<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3099259</hangar_id>
 <dok_id>G7022681</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2681</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2681 Alf Wennerfors m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2681</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:42:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet m. m. (prop.  1983/84:126)</titel>
 <subtitel>Alf Wennerfors m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022681/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022681</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022681</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2681&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Wennerfors m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet m. m. (prop.&lt;br /&gt; 
1983/84:126)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen på arbetsmarknaden är oroande. Inte någon gång sedan den&lt;br /&gt; 
nuvarande statistiken infördes har så många stått utanför den reguljära&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden. Trots extremt höga kostnader för arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt;
åtgärder ökar den totala arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är anmärkningsvärt att inre splittring inom socialdemokratin har&lt;br /&gt; 
lett till att arbetsmarknadsministern tvingats avstå från att lägga fram en&lt;br /&gt; 
fullständig proposition om arbetslöshetsförsäkringen. Då vi därför ännu&lt;br /&gt; 
inte till fullo känner regeringens intentioner förbehåller vi oss möjligheten&lt;br /&gt; 
att senare komma med kompletterande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern tecknar i sitt anslagsäskande en rosig bild av&lt;br /&gt; 
den förväntade situationen på arbetsmarknaden under det kommande&lt;br /&gt; 
budgetåret. Uppskattningen av det genomsnittliga antalet arbetslöshetsdagar&lt;br /&gt;
per medlem, 6 dagar, överensstämmer visserligen med regeringens&lt;br /&gt; 
intentioner om arbetslösheten men inte med den situation man rimligen&lt;br /&gt; 
kan förvänta sig. Trots att vi är inne i en högkonjunktur ligger arbetslösheten&lt;br /&gt;
kvar på en hög nivå. Under 1983 uppgick antalet ersättningsdagar till&lt;br /&gt; 
7,2. Endast en mindre del av arbetslösheten är betingad av den friktionsarbetslöshet&lt;br /&gt;
som uppstår i samband med normala rörelser på arbetsmarknaden.&lt;br /&gt;
Huvuddelen kan relateras till de strukturella problem som gjort sig&lt;br /&gt; 
gällande under det senaste decenniet. Den ekonomiska politik som varit&lt;br /&gt; 
vägledande för socialdemokrater och LO under hela efterkrigsperioden, i&lt;br /&gt; 
vilken den solidariska lönepolitiken och en selektiv arbetsmarknads- och&lt;br /&gt; 
industripolitik varit hörnstenar, har lett till obalanser i hela ekonomin med&lt;br /&gt; 
negativa effekter på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i flera olika sammanhang fört fram förslag som syftar till en&lt;br /&gt; 
väsentligt annorlunda politik. 1 vår ekonomiska politik vill vi stimulera&lt;br /&gt; 
och stödja marknadernas funktion och föra en offentlig utgiftspolitik som&lt;br /&gt; 
syftar till att återställa balans. Vi vill avveckla den flora av selektiva stöd&lt;br /&gt; 
till industrin som finns i dag. Vi vill ge möjlighet till dynamik och nyföretagande&lt;br /&gt;
i näringslivet. Arbetsmarknadspolitiken måste sträva efter att&lt;br /&gt; 
skapa produktiv sysselsättning. Om en sådan politik hade förts så hade&lt;br /&gt; 
förhållandena på arbetsmarknaden sett betydligt ljusare ut. Det krävs en&lt;br /&gt; 
betydande kursomläggning om inte arbetslösheten skall förbli på rekordhög&lt;br /&gt;
nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu har avtal slutits på flera avtalsområden. Den samstämmiga&lt;br /&gt; 
bilden av dessa är att löneökningarna har blivit så stora att regeringens&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2681&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;inflationsmål riskerar att inte kunna uppfyllas. Regeringens handläggning&lt;br /&gt; 
av den del av avtalsrörelsen som den direkt kan påverka, avtalen för de&lt;br /&gt; 
statligt anställda, har i hög grad bidragit till den uppkomna situationen.&lt;br /&gt; 
Detta, tillsammans med regeringens oförmåga att vidta andra åtgärder för&lt;br /&gt; 
att förbättra den ekonomiska situationen, pekar på att den svenska ekonomin&lt;br /&gt;
håller på att utvecklas i enlighet med de linjer som i den nyligen&lt;br /&gt; 
publicerade långtidsutredningen, LU 84, benämns referensalternativet.&lt;br /&gt; 
Detta alternativ, vilket närmast har till uppgift att visa hur illa det kan gå&lt;br /&gt; 
för svensk ekonomi pekar bl. a. på en total arbetslöshet på över 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är otillräckliga i&lt;br /&gt; 
meningen att det fortfarande finns arbetslösa, så får de många negativa&lt;br /&gt; 
effekter. På många områden har beredskapsarbeten kommit att ersätta&lt;br /&gt; 
reguljära arbetstillfällen. Dessutom blir de statsfinansiella effekterna av&lt;br /&gt; 
dessa stora utgifter negativa. Både det höga skattetrycket och den stora&lt;br /&gt; 
statsupplåningen minskar möjligheten att få en expansiv ekonomi som kan&lt;br /&gt; 
bereda fler personer arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon utvärdering av de fulla effekterna på den reguljära&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden av en arbetsmarknadspolitik av den typ och omfattning&lt;br /&gt; 
som bedrivits i Sverige under en lång tid. En sådan utvärdering bör snarast&lt;br /&gt; 
igångsättas, vilket bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även innan en sådan utredning föreligger finns det emellertid skäl att&lt;br /&gt; 
anta att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna passerat sin maximala&lt;br /&gt; 
volym. Regeringens ekonomiska politik angriper inte de underliggande&lt;br /&gt; 
problemen i svensk ekonomi. Den marginella förbättring av arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
som förväntas under det närmaste året till följd av den internationella&lt;br /&gt;
konjunkturuppgången kommer därför att bli temporär och problemen&lt;br /&gt;
på arbetsmarknaden kommer under en kommande konjunkturnedgång&lt;br /&gt;
att ytterligare förvärras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt utbetalades under 1983 6 123 milj. kr. i kontantstöd vid arbetslöshet.&lt;br /&gt;
5 326 milj. kr. utgjorde ersättningar från arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsavgifternas andel av utbetalningarna från arbetslöshetskassorna&lt;br /&gt;
har minskat kraftigt under det senaste årtiondet. 1974 uppgick kassornas&lt;br /&gt;
inkomster från avgifter till 226 milj. kr. och från statsbidrag till 543&lt;br /&gt; 
milj. kr. 1982 var motsvarande siffror 319 milj. kr. resp. 3 486 milj. kr. 1983&lt;br /&gt; 
utgjorde således statsbidragen 95 % av utgifterna, vilket är högre än den av&lt;br /&gt; 
riksdagen beslutade nivån, 90%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har också inneburit en ökande belastning på produktionen.&lt;br /&gt;
65 % av kostnaderna finansieras av arbetsmarknadsavgiften som debiteras&lt;br /&gt;
arbetsgivarna med 1,3 % på lönesumman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsavgiften till arbetslöshetsförsäkringen kan nästan betraktas&lt;br /&gt; 
som försumbar för den enskilde medlemmen. Den uppgick under 1982 till&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2681&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;i genomsnitt 8,27 kr./mån. Arbetslöshetsförsäkringen kan därmed sägas&lt;br /&gt; 
ha förlorat sin karaktär av försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet utgör&lt;br /&gt;
enbart en del av de stödformer som finns vid arbetslöshet. Genom avtal&lt;br /&gt; 
mellan arbetsmarknadens parter har överenskommelse också träffats om&lt;br /&gt; 
avgångsbidrag resp. avgångsersättningar. Dessa avtal omfattar majoriteten&lt;br /&gt;
av de anställda på det privata området. Även på det offentliga avtalsområdet&lt;br /&gt;
finns trygghetsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen på det privata området innebär att anställda som fyllt 40 år och&lt;br /&gt; 
har varit anställda i fem år erhåller betydande ersättningar vid avskedanden.&lt;br /&gt;
I kombination med uppsägningslön och den statliga lönegarantin har&lt;br /&gt; 
dessa anställda i de flesta fall en ersättning av avsevärd omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en rapport som 1983 publicerades av ESO framgår att minskningen&lt;br /&gt; 
i årsinkomst för en kassaförsäkrad metallarbetare med en månads arbetslöshet&lt;br /&gt;
är i storleksordningen ett par procent. För personer med ett halvårs&lt;br /&gt; 
arbetslöshet ligger årsersättningskvoten efter skatt i intervallet 90—95 %.&lt;br /&gt; 
KAS har för ett halvårs arbetslöshet givit en kompensation motsvarande&lt;br /&gt; 
ca 70 % av årsinkomsten. Beräkningarna avser slutet av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot arbetslösheten varar så länge att en person blir utförsäkrad&lt;br /&gt; 
från arbetslöshetskassan kan den ekonomiska situationen drastiskt förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 013 personer utförsäkrades under 1983 från a-kassörna och vid årsskiftet&lt;br /&gt;
låg ytterligare 43 000 personer i riskzonen. 1 genomsnitt beräknas&lt;br /&gt; 
varje månad 4 500 personer ligga i riskzonen. De utförsäkrade återfinns&lt;br /&gt; 
huvudsakligen i åldersgrupperna 60 — 64 år samt 20 — 39 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av arbetslöshetsförsäkringen finansieras i dag genom en&lt;br /&gt; 
lagstadgad arbetsgivaravgift på 1,3 %. Det är inte realistiskt att räkna med&lt;br /&gt; 
att denna andel, 65 % av statsbidraget, kan öka ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetens framtida utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet anförde i en reservation till AU :s betänkande&lt;br /&gt; 
1983/84:7 att en sammanhållen översyn av arbetslöshetsförsäkringen borde&lt;br /&gt;
komma till stånd. Det är väsentligt att detta nu verkligen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande tanke bakom våra förslag är att de som har arbete skall vara&lt;br /&gt; 
med och ta ansvar för dem som saknar arbete. Arbetslöshetsförsäkringen&lt;br /&gt; 
bör ge en grundläggande trygghet för personer som blivit utan arbete. Det&lt;br /&gt; 
är därför angeläget att arbetsmarknadsmyndigheterna aktivt verkar för att&lt;br /&gt; 
så många som möjligt ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen. Detta bör&lt;br /&gt; 
ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen bör återfå sin karaktär av försäkring. Detta är&lt;br /&gt; 
väsentligt eftersom arbetsmarknadens parter därigenom får mer direkt&lt;br /&gt; 
ansvar för löneutvecklingens konsekvenser. Ur denna synpunkt är arbetslöshetskassornas&lt;br /&gt;
koppling till avtalsområdena en fördel. Vi menar att som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2681&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;ett första steg mot ett stärkt försäkringsinslag i systemet bör den offentliga&lt;br /&gt; 
ersättningsnivån i princip sänkas till 80% fr. o. m. 1985. Detta skulle&lt;br /&gt; 
medföra att skattefinansieringen skulle kunna minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassorna skulle behöva öka sin utdebitering med ca 70 öre per dag i&lt;br /&gt; 
genomsnitt. På sikt bör det nuvarande systemet med progressiv- och&lt;br /&gt; 
grundbidrag förändras. Hänsyn bör tas till kassornas problem vid snabbt&lt;br /&gt; 
ökande arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt vår mening inte någon anledning att på ännu en tid höja&lt;br /&gt; 
den maximala ersättningsnivån över 280 kr. 1 den mån som individer med&lt;br /&gt; 
höga löner önskar skaffa sig ett förbättrat skydd vid arbetslöshet bör detta&lt;br /&gt; 
ske genom frivilliga tilläggsförsäkringar som helt finansieras av avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern tar i proposition 1983/84:126 endast upp en&lt;br /&gt; 
del förslag till smärre ändringar i arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta&lt;br /&gt;
arbetsmarknadsstödet, huvudsakligen i syfte att förenkla handläggningen&lt;br /&gt;
och tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ingenting att erinra mot dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller företagares arbetslöshet vill vi emellertid ifrågasätta om&lt;br /&gt; 
den föreslagna tillämpningen är till fyllest för att komma bort från den&lt;br /&gt; 
situation som nu råder och som av AMS vid remissbehandlingen förra året&lt;br /&gt; 
karakteriserades av att "de drabbade finner ofta reglerna oförståeliga och&lt;br /&gt; 
absurda och menar att de hindrar alla försök att genom egen verksamhet&lt;br /&gt; 
försöka lösa arbetssituationen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket väsentligt att möjligheten för en person att lösa sin&lt;br /&gt; 
arbetslöshetssituation genom att starta ett eget företag inte förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Anslagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi ovan påpekat så tecknar arbetsmarknadsministern en, med&lt;br /&gt; 
hänsyn till den ekonomiska politik som regeringen fört, alltför optimistisk&lt;br /&gt; 
bild av arbetslösheten. Vi fruktar att arbetslösheten under kommande&lt;br /&gt; 
budgetår kommer att överstiga de i propositionen beräknade 20,1 miljonerna&lt;br /&gt;
dagar. Även när det gäller den genomsnittligt tillförsäkrade dagpenningen&lt;br /&gt;
har regeringen använt en omotiverat låg kalkyl, 265 kr./dag, vilket&lt;br /&gt; 
bör jämföras med den nuvarande nivån, 279 kr./dag. Den av oss föreslagna&lt;br /&gt;
minskningen av den offentliga finansieringen av arbetslöshetskassorna&lt;br /&gt; 
kommer att innebära att det finns större förutsättningar att det i propositionen&lt;br /&gt;
föreslagna anslaget verkligen kan räcka till arbetslöshetsersättningar&lt;br /&gt;
utan att riksdagen behöver anslå ytterligare medel.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2681&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med stöd av ovanstående hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om behovet av en utvärdering&lt;br /&gt; 
av den förda arbetsmarknadspolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som anförts om en framtida arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att begära att regeringen lägger förslag om&lt;br /&gt; 
ett statsbidragssystem för arbetslöshetskassor i enlighet med vad&lt;br /&gt; 
som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna vad som i motionen anförts om den otillfredsställande&lt;br /&gt; 
situationen vid start av eget företag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 27 mars 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ALF WENNERFORS (m)&lt;br /&gt; 
ANDERS G. HÖGMARK (m)&lt;br /&gt; 
INGRID HEMMINGSSON (m)&lt;br /&gt; 
GÖREL BOHLIN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BARBRO NILSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Visby&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;SONJA REMBO (m)&lt;br /&gt; 
BENGT WITTBOM (m)&lt;br /&gt; 
HÅKAN STJERNLÖF (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Liber Tryck Stockholm 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALF WENNERFORS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS G. HÖGMARK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID HEMMINGSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖREL BOHLIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BARBRO NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SONJA REMBO</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT WITTBOM</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HÅKAN STJERNLÖF</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022681</dok_id>
<subtitel>Alf Wennerfors m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2681.pdf</filnamn>
<filstorlek>162006</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet m. m. (prop.  1983/84:126)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/676A6B59-0270-4BF3-BC9D-C41F0D112685</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>