3099254G70226771983/842677motmotMotion 1983/84:2677 Per Unckel m. fl.MotionMotion267701984-03-27 00:00:002014-11-04 09:42:202014-11-04 00:00:00Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)Per Unckel m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022677/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022677https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022677
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1983/84:2677</p>
<p>Per Unckel m. fl.</p>
<p>Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)</p>
<p>Regeringen föreslår i proposition 1983/84:118 vissa förändringar när<br />
det gäller statsbidragsmöjligheterna för s. k. fristående skolor på gymnasial<br />
nivå. Vi finner regeringens förslag oacceptabla såväl principiellt som<br />
när det gäller den praktiska tillämpningen. Den senare frågan diskuterar<br />
vi i en särskild motion.</p>
<p>Vår utgångspunkt är att skolor med annan huvudman än det offentliga<br />
utgör ett omistligt inslag i ett skolväsende där alla elever ges möjlighet att<br />
utveckla särskilda anlag och intressen. 1 vår partimotion 1983/84:2016<br />
framhålls:</p>
<p>Enligt vår mening är fristående skolor en positiv del av utbildningssystemet<br />
och ett oumbärligt inslag i ett samhälle som vill kallas fritt. Från<br />
principiella utgångspunkter är det viktigt att det existerar alternativ till den<br />
av stat och kommuner erbjudna utbildningen. Alternativ skapar mångfald<br />
och därmed utrymme för experiment och utveckling i banor skilda från det<br />
etablerade och konforma.</p>
<p>För fristående skolor på grundskolenivå infördes nya statsbidragsregler<br />
1982. Statsbidrag skall enligt dessa regler utgå till fristående skolor som är<br />
till nytta för det allmänna skolväsendet genom att de i ett eller annat<br />
hänseende kompletterar den undervisning som detta erbjuder.</p>
<p>Vi accepterar inte en grundsyn som utgår från att en fristående skola för<br />
att erhålla statligt stöd först och främst skall tvingas visa sitt värde för<br />
statsmakten. En nyttoprövning av det slag reglerna på grundskolenivån<br />
förutsätter innebär att de fristående skolorna kan fortleva på rimliga<br />
ekonomiska villkor endast på den offentliga maktens nåder. Den tillämpning<br />
av statsbidragsreglerna som regeringen stadfäst har bekräftat de<br />
farhågor vi hyste redan då dessa infördes.</p>
<p>Den nu föreliggande propositionen om statsbidrag för skolor på den<br />
gymnasiala nivån bygger på samma grundsyn som de nu gällande reglerna<br />
för grundskolan. 1 proposition 1983/84:118, s. 6 anför regeringen:</p>
<p>En grundläggande utgångspunkt bör dock liksom tidigare vara att det<br />
vid sidan av det allmänna skolväsendet inte får växa fram ett antal statsunderstödda<br />
fristående skolor i en sådan omfattning att de grundläggande<br />
principerna i skolväsendets uppbyggnad förändras.</p>
<p>Ett generellt villkor för att statsbidrag skall kunna utgå till fristående<br />
skola på gymnasial nivå bör därför enligt min mening vara att utbildningen<br />
där i någon form utgör ett önskvärt komplement till utbildningen inom<br />
det allmänna skolväsendet. Det bör därför i utbildningen vid en sådan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2677</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>fristående skola finnas något värde för samhället och det allmänna skolväsendet<br />
som tillgodoser behov som eljest inte kan uppfyllas.</p>
<p>Propositionens grundsyn är alltså påfallande tydlig. Fristående gymnasieskolor<br />
skall aldrig kunna bli någonting annat än udda komplement till<br />
den dominerande offentliga skolan.</p>
<p>Vi vill starkt ifrågasätta huruvida den skolideologi propositionen ger<br />
uttryck för står i överensstämmelse med de förpliktelser vårt land internationellt<br />
har påtagit sig i fråga om ungdomars rätt att välja skolform. Det<br />
kan visserligen — som regeringen gör — anföras att den formella rätten att<br />
välja skola inte utgör någon rätt att få välja skola med statsunderstöd.<br />
Innebörden av ett sådant konstaterande är emellertid att valfriheten blir<br />
illusorisk för alla de familjer som inte kan betala de höga terminsavgifter<br />
som avsaknaden av statsbidrag framtvingar.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Ett nytt stödsystem</p>
<p>Regeringens utgångspunkt i fråga om vilka skolor som skall tillförsäkras<br />
statsbidrag bör riksdagen enligt vår uppfattning avvisa. I stället för den av<br />
regeringen förordade nyttoprövningen av vilka skolor på gymnasial nivå<br />
som skall kunna tillförsäkras statligt stöd bör riksdagen fastställa följande<br />
riktlinjer:</p>
<p>Rätten att välja skola måste tillförsäkras alla elever på såväl grundskolesom<br />
gymnasienivå. Fristående skola på gymnasial nivå skall erhålla statsbidrag<br />
om den har en verksamhet som är jämförbar med den som bedrivs<br />
inom den allmänna gymnasieskolan. En gymnasieskola skall för att kunna<br />
bli berättigad till stöd kunna visa på en sådan stabilitet i fråga om personal,<br />
lokaler etc. som är nödvändig för att undervisningen skall kunna bedrivas<br />
på ett sätt som uppfyller kvalitetskraven.</p>
<p>Några inskränkningar i övrigt bör inte sättas upp för de fristående<br />
gymnasieskolornas möjlighet att erhålla statsbidrag till sin verksamhet.<br />
Utanför den kategori skolor som med dessa riktlinjer bör komma i fråga<br />
för stöd faller skolor som är knutna till företag och organisationer och som<br />
har sin verksamhet inriktad först och främst på intern- och vidareutbildning.<br />
Sådan utbildning är det företagens/organisationernas sak att svara<br />
för.</p>
<p>Ett system på denna grund är till sin karaktär mer generellt än det<br />
regeringen nu presenterar. I det system vi föreslår är det inte rimligt att<br />
riksdagen vare sig direkt eller indirekt fattar beslut om varje enskild skola.<br />
Tvärtom är den riksdagsprövning av varje skola för sig som propositionen<br />
de facto innebär ett uttryck för den snåla och snäva attityd gentemot de<br />
fristående skolorna som regeringens hela politik präglas av.</p>
<p>Beslut om stöd till fristående skola bör därför fattas av regeringen eller<br />
av den myndighet regeringen bestämmer med utgångspunkt från de rikt</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2677</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>linjer som vi ovan angivit. Något undantag för internatskolor finner vi inte<br />
erforderligt.</p>
<p>Stödets storlek och konstruktion</p>
<p>Regeringens proposition söker först och främst i ny form reglera förutsättningarna<br />
för de skolor som i dag uppbär statligt stöd eller eljest står<br />
under statlig tillsyn. I fråga om eventuellt nytillkommande skolor anför<br />
regeringen:</p>
<p>”Det kan inte uteslutas (vår understrykning) att det också i framtiden<br />
kan uppkomma utbildningsbehov som inte utan vidare kan tillgodoses<br />
inom ramen för det allmänna skolväsendet och där en fristående skola<br />
med statligt stöd kan vara en lämplig lösning.”</p>
<p>Vår strävan är att ett nytt mer generellt statsbidragssystem skall stimulera<br />
tillkomsten av nya fristående skolor på gymnasial nivå. En enhetlig<br />
reglering av statsbidragsreglerna till alla fristående skolor på gymnasial<br />
nivå framstår i detta perspektiv som angelägen. Den särskillnad propositionen<br />
gör mellan skolor som i dag av tradition har statligt reglerade<br />
tjänster och andra fristående skolor bör successivt ersättas med ett gemensamt<br />
regelsystem. Övergången bör ske på ett sådant sätt att inga skolor<br />
drabbas. Statsbidragets storlek i ett enhetligt system bör utgå från det<br />
statliga stödet till den allmänna skolan. Statsbidraget till fristående skolor<br />
bör vara likvärdigt med stödet till denna. Det innebär att staten som<br />
princip skall stå för lärarkostnaderna och kostnaderna för annan motsvarande<br />
personal också i friskolorna.</p>
<p>Med det av oss förordade systemet kommer fler skolor att erhålla stöd.<br />
Färre skolor kan därmed antas komma i den stiuationen att de saknar<br />
möjlighet till statligt stöd men har behov av att stå under statlig tillsyn. Där<br />
sådana behov likväl är för handen förordar vi, till skillnad från propositionen,<br />
en generös hållning. Det är betydelsefullt att eleverna inte utan<br />
starkt vägande skäl undanhålls den möjlighet till studiemedel som är<br />
knuten till den statliga tillsynen.</p>
<p>Planeringssystemet</p>
<p>Regeringen föreslår i sin proposition att de fristående skolornas platser<br />
skall ges en särskild ram. Vi delar inte denna uppfattning.</p>
<p>Enligt vår mening är det statens uppgift att avgöra hur många platser<br />
inom gymnasieskolan som det finns resurser nog att erbjuda. Inom denna<br />
totala ram skall såväl den offentliga skolan som fristående skolor till<br />
eleverna kunna erbjuda sina respektive utbildningstjänster. Likställdhet i<br />
arbetsvillkor mellan den offentliga skolan och friskolorna leder således<br />
logiskt till att en gemensam planeringsram bör tillämpas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2677</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vi är medvetna om att denna planeringsprincip i en situation där ett stor<br />
antal fristående skolor erbjuder utbildning kan leda till vissa problem för<br />
den allmänna skolan. Enligt vår mening är det emellertid så långt till en<br />
situation där sådana konsekvenser kan bli aktuella att de för överblickbar<br />
framtid kan negligeras.</p>
<p>Kommunernas ansvar</p>
<p>Kommunerna har ett ansvar för att erbjuda de fristående skolorna goda<br />
arbetsmöjligheter. I fråga om fristående skolor på grundskolenivå har vi i<br />
annat sammanhang föreslagit att dessa i kommunalt stöd bör erhålla en<br />
summa motsvarande den rörliga elevkostnaden.</p>
<p>Samma system kan inte omedelbart överföras till det icke-obligatoriska<br />
skolväsendet. Kommunerna bör likväl — inom ramen för de kommunala<br />
skolresurserna — behandla de fristående skolorna på ett med den allmänna<br />
skolan likvärdigt sätt. De direkt elevrelaterade kostnaderna bör följa<br />
eleven.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan framhållits hemställs</p>
<p style="margin-left:43px;">att riksdagen med avslag på det i proposition 1983/84:118 föreslagna<br />
regelsystemet hos regeringen anhåller om ett nytt förslag<br />
utifrån de riktlinjer som angivits i motionen.</p>
<p>Stockholm den 27 mars 1984</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>PER UNCKEL(m)<br />
LARS AHLMARK (m)<br />
GÖRAN ALLMÉR (m)<br />
OLLE AULIN (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>BIRGER HAGÅRD (m)<br />
GUNNAR HÖKMARK (m)<br />
RUNE RYDÉN (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ANN CATHRINE HAGLUND (m) BIRGITTA RYDLE (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS AHLMARKm1undertecknare0GÖRAN ALLMÉRm2undertecknare0OLLE AULINm3undertecknare0BIRGER HAGÅRDm4undertecknare0GUNNAR HÖKMARKm5undertecknare0RUNE RYDÉNm6undertecknare0ANN CATHRINE HAGLUNDm7undertecknare0BIRGITTA RYDLEm8undertecknareG7022677Per Unckel m. fl.mot_198384__2677.pdf113019pdfFristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)https://data.riksdagen.se/fil/E64F2CC5-656B-49D2-AF58-6401D328A74E