<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3099253</hangar_id>
 <dok_id>G7022676</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2676</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2676 Görel Bohlin och Sonja Rembo</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2676</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:42:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)</titel>
 <subtitel>Görel Bohlin och Sonja Rembo</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022676/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022676</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022676</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2676&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Bohlin och Sonja Rembo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1983/84:118 föreslås särskilda villkor för statligt stöd till&lt;br /&gt; 
fristående skolor på gymnasial nivå och med anledning av dessa nya&lt;br /&gt; 
villkor föreslås att statligt stöd till vissa skolor skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anför under rubriken Grunder för statligt stöd, s. 6:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt villkor för att statsbidrag skall kunna utgå till fristående&lt;br /&gt; 
skolor på gymnasial nivå bör därför enligt min mening vara att utbildningen&lt;br /&gt;
där i någon form utgör ett önskvärt komplement till utbildningen inom&lt;br /&gt; 
det allmänna skolväsendet. Det bör därför i utbildningen vid en sådan&lt;br /&gt; 
fristående skola finnas något av värde för samhället och det allmänna&lt;br /&gt; 
skolväsendet som tillgodoser behov som eljest inte kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare sägs att statligt stöd på det gymnasiala stadiet främst bör utgå till&lt;br /&gt; 
sådana utbildningar som genom sitt utbildningsinnehåll skiljer sig från&lt;br /&gt; 
vad som förekommer inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen&lt;br /&gt;
och att sådana utbildningar tillför samhället utbildningsresurser&lt;br /&gt;
som av olika skäl inte kommer till stånd på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs också:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en grupp fristående skolor som genom sin uppläggning av&lt;br /&gt; 
studierna är särskilt anpassade för elever med annan studiebakgrund och&lt;br /&gt; 
erfarenhet än den som gymnasieskolans elever normalt har. Hit hör skolor,&lt;br /&gt; 
vilkas studiemål ligger nära motsvarande utbildning i gymnasieskolorna&lt;br /&gt; 
men som har en annorlunda uppläggning av studierna och en annan&lt;br /&gt; 
målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna grupp av fristående skolor anser vi att Balettakademien hör.&lt;br /&gt; 
Vi anser också att Balettakademien har en undervisning som utgör ett&lt;br /&gt; 
komplement till det allmänna utbildningsväsendet och menar i likhet med&lt;br /&gt; 
SEH-kommittén, SOU 1983:1, att Balettakademien uppfyller kriterierna&lt;br /&gt; 
för statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elever som söker till den treåriga utbildningen vid Balettakademien&lt;br /&gt; 
kommer från hela landet. De är dels äldre än som regel gymnasieskolans&lt;br /&gt; 
elever — från 16 år och uppåt —, dels har de varierande studiebakgrund.&lt;br /&gt; 
Målet för utbildningen ligger dock nära målet för den gymnasieskola som&lt;br /&gt; 
finns, Svenska Balettskolan, nämligen yrket dansare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett strängt schema, 38—40 veckotimmar, huvudsakligen inriktade&lt;br /&gt;
på dans kan Balettakademien ta emot och utbilda elever vars intresse&lt;br /&gt; 
för dans kan ha väckts sent eller som inte, i sin del av landet, haft tillgång&lt;br /&gt; 
till dansundervisning. Antalet danstimmar är fler än i gymnasieskolan och&lt;br /&gt; 
Balettakademien har dessutom sedan ett år sång- och scenframställning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2676&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;som ett delämne. Detta ämne skulle kosta eleverna mycket pengar i privat&lt;br /&gt; 
undervisning om det inte fanns vid skolan och det är också ett ytterst&lt;br /&gt; 
begränsat utbud av undervisning i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dansarutredningen (U 1973:9) föreslog en särskild gymnasial dansarutbildning,&lt;br /&gt;
Svenska Balettskolan, samt nedläggning av Operans Balettelevskola&lt;br /&gt;
och Balettakademien, så var det mot bakgrund av dels det behov&lt;br /&gt; 
man såg, dels vad man då ansåg vara en viss parallellitet i undervisningen.&lt;br /&gt; 
Tillkomsten av Svenska Balettskolan var absolut nödvändig mot bakgrund&lt;br /&gt; 
av den arbetssituation barnen vid Operans Balettelevskola hade. Dessa&lt;br /&gt; 
skulle tidigare efter en lång skoldag lägga till ytterligare ett antal hårda&lt;br /&gt; 
träningstimmar per dag samt ofta långa restider. Genom tillkomsten av&lt;br /&gt; 
Svenska Balettskolan blev både en bredare antagning möjlig och viktigast,&lt;br /&gt; 
ett anpassat schema. För eleverna innebar en gymnasieskola dessutom att&lt;br /&gt; 
möjligheten till fortsatt teoretisk utbildning inte var stängd, om det visade&lt;br /&gt; 
sig att anlag och fysiska förutsättningar inte var tillräckliga för ett yrke som&lt;br /&gt; 
dansare. Svenska Balettskolan utbildar företrädesvis för de stora scenerna:&lt;br /&gt; 
Kungl. Teatern, Stora Teatern i Göteborg m. fl. En del av skolans elever&lt;br /&gt; 
har också sökt till ensembler som Cullberg- och Cramér-baletterna och&lt;br /&gt; 
några har valt en pedagogutbildning vid Danshögskolan, när förutsättningarna&lt;br /&gt;
för klassisk yrkesdans inte längre var gynnsamma. Svenska Balettskolans&lt;br /&gt;
undervisning har tonvikten på klassisk dans, även om undervisning&lt;br /&gt;
i alla stilarter och dansformer finns på schemat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för show- och jazzdans har vuxit rekordartat i Sverige på senare&lt;br /&gt; 
tid. För dessa dansformer finns mycket få specifika utbildningar. Antalet&lt;br /&gt; 
sökande till Balettakademiens utbildning har också stadigt ökat under&lt;br /&gt; 
senare år. Samtidigt har efterfrågan på dansare med denna utbildning ökat&lt;br /&gt; 
starkt. Inom nöjesvärlden i kombination med sångframträdanden i television,&lt;br /&gt;
i musikaler, operetter och revyer blir show-dans allt vanligare.&lt;br /&gt; 
Genom att denna typ av dans rönt ett allt större intresse bland ungdomar&lt;br /&gt; 
och genom det inslag av akrobatik som finns i träningen har pojkar i allt&lt;br /&gt; 
större utsträckning intresserat sig för denna friare dans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen visar således att Balettakademien genom sin undervisning&lt;br /&gt; 
blivit ett viktigt komplement till dansgymnasiet — Svenska Balettskolan.&lt;br /&gt; 
Samtidigt är det glädjande med ökat intresse bland pojkar för denna typ&lt;br /&gt; 
av dans och ytterligare ett argument för att skolan behövs som kompletterande&lt;br /&gt;
skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill avslutningsvis referera och kommentera två remissvar med anledning&lt;br /&gt;
av yrkesdansarutredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Teaterförbundet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har kritik och oro för att utbildningen inom de fria teknikerna&lt;br /&gt; 
inte skall motsvara nuvarande utbildningsmöjlighet redovisats från förbundets&lt;br /&gt;
fridansare. Denna oro måste ses mot bakgrund av det faktum att&lt;br /&gt; 
den treåriga yrkesutbildningen vid Balettakademien enligt utredningen&lt;br /&gt; 
skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2676&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vad sorn således redovisades i Svenska Teaterförbundets remissvar den&lt;br /&gt; 
3 november 1976, nämligen att de fria teknikerna skulle komma att eftersättas&lt;br /&gt;
om Balettakademien ej får statsstöd och därigenom kan komma att&lt;br /&gt; 
avvecklas, ser vi som en fara som vi hoppas kunna förhindra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd uttalade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLYS ser det som en självklarhet att den nya utbildningen inte på någon&lt;br /&gt; 
punkt får innebära en försämring av den utbildning som nu står till buds&lt;br /&gt; 
genom Operaskolan eller Balettakademien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna, vid behandlingen av yrkesdansarutredningen, andades&lt;br /&gt;
allmänt förhoppningen att intresset för dansen skulle öka genom&lt;br /&gt; 
den nya utbildningen. Både utredning och remissinstanser uttalade också&lt;br /&gt; 
värdet av om dans utnyttjas i förskola och skola som ett hjälpmedel för&lt;br /&gt; 
träning av barnens såväl motoriska och intellektuella färdigheter, som ett&lt;br /&gt; 
hjälpmedel för social fostran och för att förmedla livsglädje. Den utvecklingen&lt;br /&gt;
är på väg och är ett samhällsintresse. I många musikskolor Finns&lt;br /&gt; 
dans som ett delämne och i förskolorna använder man både dans och&lt;br /&gt; 
andra kulturaktiviteter som hjälpmedel för barnens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna positiva utveckling är alla former av dans och dansundervisning&lt;br /&gt; 
viktiga inslag. För de små pojkarnas intresse för dans betyder det särskilt&lt;br /&gt; 
mycket att ha äldre manliga kamrater som förebilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balettakademien ger på ett professionellt sätt under tre år undervisning&lt;br /&gt; 
i sådana former av dans som i mindre grad står på schemat i dansgymnasiet&lt;br /&gt; 
samt i ämnen som t. ex. ”sång- och scenframställning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balettakademien fyller således ett behov av utbildning som inte tillgodoses&lt;br /&gt;
på annat sätt, ett behov av utbildning som utnyttjas av ungdomar&lt;br /&gt; 
från hela landet, ungdomar med varierande studiebakgrund — och inte&lt;br /&gt; 
oväsentligt — skolan medverkar till en jämnare könsfördelning i dansaryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag&lt;br /&gt;
till Balettakademien skall utgå även efter budgetåret 1986/&lt;br /&gt; 
87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 mars 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;GÖREL BOHLIN (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;SONJA REMBO (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖREL BOHLIN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SONJA REMBO</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022676</dok_id>
<subtitel>Görel Bohlin och Sonja Rembo</subtitel>
<filnamn>mot_198384__2676.pdf</filnamn>
<filstorlek>97645</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/74A97FD7-5F44-4641-93A5-9FF543269FFB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>