3099207G70226341983/842634motmotMotion 1983/84:2634 Ulf Adelsohn m. fl.MotionMotion263401984-03-20 00:00:002014-11-04 09:41:382014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1983/84:107)Ulf Adelsohn m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022634/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022634https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022634
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_45"><p>Mot. 1983/84</p>
<p style="margin-left:13px;">2634-2639</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1983/84:2634</p>
<p>Ulf Adelsohn m. fl.</p>
<p>Forskning (prop. 1983/84:107)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Innehållsförteckning</p>
<p>Forskningen och forskningspropositionen 2</p>
<p>Skolan och den högre utbildningen 4</p>
<p>Forskningsorganisationen 5</p>
<p>Resursfördelning, prioritering och styrning 7</p>
<p>Fleråriga planeringsramar 8</p>
<p>Forskarrekrytering och forskarutbildning 9</p>
<p style="margin-left:13px;">1. Studiefinansieringen 9</p>
<p style="margin-left:13px;">2. Effektivare utbildning 10</p>
<p style="margin-left:13px;">3. Betyg på doktorsavhandlingar 11</p>
<p style="margin-left:13px;">4. Fast reglering av meritvärdet 11</p>
<p style="margin-left:13px;">5. Fortsatt karriär 12</p>
<p>Behörighetskraven för forskarutbildningen 12</p>
<p>Tjänsteorganisationen inom högskolan 13</p>
<p>Mellanexamen/specialistexamen 13</p>
<p>Internationellt forskarsamarbete 14</p>
<p>Utbildningsdepartementet</p>
<p style="margin-left:13px;">Forskning vid mindre högskoleenheter 15</p>
<p style="margin-left:13px;">Betygsnämnder 16</p>
<p style="margin-left:13px;">Särskilda forskningsstiftelser 16</p>
<p style="margin-left:13px;">Jämställdhet i forskningen 17</p>
<p style="margin-left:13px;">Forskning om halvledare 17</p>
<p style="margin-left:13px;">Forsknings-och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 17</p>
<p style="margin-left:13px;">Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning 18</p>
<p style="margin-left:13px;">Högskolans investeringsbehov 18</p>
<p style="margin-left:13px;">Konsekvensändring angående läkarutbildningen och</p>
<p style="margin-left:13px;">tandläkarutbildningen 19</p>
<p>Övriga departement</p>
<p>Socialdepartementet 19</p>
<p>Kommunikationsdepartementet 20</p>
<p>Jordbruksdepartementet 20</p>
<p>Arbetsmarknadsdepartementet 21</p>
<p>Bostadsdepartementet 22</p>
<p>Industridepartementet 23</p>
<p>Civildepartementet 24</p>
<p>Hemställan 24</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2634 - 2639</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_12" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Moderata samlingspartiet vill bygga ett samhälle av fria oberoende<br />
medborgare. Friheten — och den hänsyn som är frihetens andra sida —<br />
utgör förutsättningar för ett ekonomiskt, livskraftigt och kulturellt rikt<br />
samhällsliv. Intellektuellt skapande ges nödvändigt utrymme.</p>
<p>En fri forskning är en vital del av ett sådant samhälle. Omvänt kan inte<br />
i längden det fria samhället fortleva om inte sökandet efter ny kunskap<br />
tillåts ske i former som är oberoende av den offentliga makten.</p>
<p>Det är med denna utgångspunkt som vi bedömer de förslag regeringen<br />
presenterar i sin forskningspolitiska proposition. Det är för oss uppenbart<br />
att regeringen i sina vällovliga försök att stimulera forskningen hämmas av<br />
föreställningar som ytterst har felaktiga ideologiska förklaringar.</p>
<p>Forskningen och forskningspropositionen</p>
<p>Sverige intar sedan länge en framskjuten plats internationellt i fråga om<br />
forskning och utveckling på många områden. Härtill har bidragit ett i<br />
grunden positivt kultur- och kunskapsklimat. Framgångsrika svenska företag<br />
har utgjort en dynamisk kraft för den tekniska utvecklingen.</p>
<p>Konkurrensen hårdnar emellertid. Nya länder inträder i den grupp som<br />
tidigare svarat för lejonparten av kunskapsutvecklingen. Den svenska<br />
industrin ställs härigenom inför nya utmaningar som måste kunna mötas.</p>
<p>Dessa internationella förändringar kommer dess värre samtidigt som<br />
Sveriges förmåga att mäta sig med andra länder av interna orsaker kommit<br />
att mattas. Ett viktigt skäl härtill är att möjligheterna till intellektuellt<br />
nyskapande försämrats, framför allt genom den offentliga maktens alltmera<br />
dominerande roll i det svenska samhället. Ett övermått av organisation<br />
och kortsiktiga, politiskt dikterade, förväntningar stör den process<br />
genom vilken ny kunskap växer fram.</p>
<p>Den högskattepolitik som en stor offentlig sektor driver fram avhåller<br />
dess värre också företag från att bidra med sin nödvändiga del av forskningsinsatserna.<br />
Den sista rest av forskningsstimulans som företagen tidigare<br />
hade inom skattesystemets ram — det s. k. forskningsavdraget —<br />
ersatte regeringen vid årsskiftet med riktade stödåtgärder till företag som<br />
av den offentliga makten genom regeringen bedöms ha de bästa framtidsutsikterna.</p>
<p>Samma negativa effekter får de höga skatterna för den enskilde. För att<br />
forskning och utveckling skall kunna attrahera inte minst unga talanger<br />
krävs att möjligheterna att få ett personligt utbyte bedöms som någorlunda<br />
rimliga. Skattesystemet ger i dag inte något utrymme för detta. Svårigheterna<br />
förstärks av att lönevillkoren för den som engagerar sig vetenskapligt<br />
av kortsiktiga jämlikhetsskäl gjorts sådana, att de verkar direkt avhållande<br />
för nya krafter att satsa på en forskarkarriär.</p>
<p>Parallellt med den offentliga maktens framväxt har synen på kunskaper<br />
och kompetens förändrats. Skolan har inriktats mot diffusa utjämningsmål</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>snarare än mot målet att ta till vara varje elevs förutsättningar och anlag.<br />
Den högre utbildningen har i samma anda belastats av administrativa<br />
regler som försvårar ett fritt universitets förmåga att fullgöra sina uppgifter.</p>
<p>Forskningspropositionen attackerar inte de strukturförhållanden i samhället<br />
i stort som i dag hämmar kunskapsutvecklingen, vilket möjligen kan<br />
anses förklarligt men knappast ursäktligt. Propositionen behandlar emellertid<br />
inte heller kunskapsproblemen i skolan eller det överreglerade universitetet,<br />
vilket varken är förklarligt eller ursäktligt. De förslag för att<br />
främja forskningen som regeringen framlägger kommer därigenom att bli<br />
om än inte verkningslösa så i vart fall otillräckliga för att hävda Sveriges<br />
ställning som framträdande kultur- och industrination.</p>
<p>Om regeringens brist på förståelse för de grundläggande förutsättningarna<br />
för en vital forskning är uppenbara är det desto mera glädjande att<br />
regeringen ändå förefaller inse att den tidigare hårda satsningen på kortsiktigt<br />
betonad sektorsforskning inte kan fortgå. Den nuvarande betoningen<br />
av sektorsforskningen är emellertid en logisk konsekvens av den offentliga<br />
maktens tillväxt. Respekten för det fria kunskapssökandets villkor har<br />
försämrats i takt med att den politiska samhällsstyrningen förstärkts.</p>
<p>Insikten om att sektorsforskningen inte kan tillåtas fortsätta att expandera<br />
på bl. a. den grundläggande universitetsforskningens bekostnad förmår<br />
regeringen emellertid inte utnyttja för att åstadkomma ett radikalt<br />
brott med den nu gällande ordningen. Nya, relativt obundna resurser<br />
tillförs visserligen universiteten via fakultetsanslag och forskningsråd.<br />
Samtidigt bibehålls emellertid sektorsforskningsstrukturen intakt, men<br />
kompletterad med den egenartade uppgiften att också ta ansvar för långsiktig<br />
kunskapsuppbyggnad. En situation där sektorsorganen också ges ett<br />
avgörande inflytande över den grundläggande forskningen riskerar att<br />
göra ont värre.</p>
<p>Ett resultat av den offentliga maktens starka roll i fråga om forskningens<br />
innehåll har varit en rad stora program för specifika ändamål. Energiforskningen<br />
är ett typiskt exempel härpå. Regeringen inser nu att en del av<br />
det som tidigare igångsatts inte har några förutsättningar att leda till<br />
framgångsrika resultat, sannolikt därför att det aldrig varit vetenskapligt<br />
förankrat. Likväl bibehålls åtskillig verksamhet som inte med några rimliga<br />
mått mätt kan betraktas som kvalificerad forskning. Vi återkommer till<br />
detta senare.</p>
<p>Regeringen förmår inte i propositionen frigöra sig från tilltron till de<br />
stora programmens filosofi. Enda möjligheten att för framtiden säkerställa<br />
att sådana nationella program som mera dikteras av politisk vilja än av en<br />
vetenskaplig ansats aldrig realiseras är att förändra den forskningsstruktur<br />
som dessa program baseras på. Vi kommer i det följande att föreslå<br />
väsentliga förändringar i såväl den hittillsvarande som den av regeringen<br />
föreslagna forskningsorganisationen.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2634—2639</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringens forskningsproposition innebär sammanfattningsvis ett<br />
otillräckligt stöd för strävandena att utveckla kunnandet i Sverige. Ordrikedomen<br />
och de ekonomiska påslagen, som bara nätt och jämnt till forskningen<br />
återför vad regeringen med andra metoder och i andra sammanhang<br />
dragit in från samma område, förmår inte dölja att socialdemokraterna<br />
saknar förutsättningar att ge vårt land en ny start.</p>
<p style="margin-left:17px;">Skolan och den högre utbildningen</p>
<p>Skolan har — som nämnts — en avgörande betydelse för att trygga<br />
förutsättningarna för god forskning. Dagens skola förmår inte att till fullo<br />
ta till vara alla de skiftande anlag som unga människor har.</p>
<p>I motion 1983/84:2016 har vi presenterat en rad förslag i syfte att främja<br />
kvaliteten i skolans undervisning. Bland dessa förslag märks:</p>
<p style="margin-left:17px;">— Skolans kunskapsförmedlande uppgift skall ges företräde framför alla<br />
andra uppgifter.</p>
<p style="margin-left:17px;">— En koncentration av undervisningen i varje ämne till det verkligt<br />
centrala skall genomföras. Undervisningen får inte splittras av ett<br />
övermått av krav från andra än lärarna att ta elevernas tid i anspråk.</p>
<p style="margin-left:17px;">— Valmöjligheterna i grundskolan måste förstärkas. Endast härigenom<br />
kan olika begåvningstyper tas till vara.</p>
<p style="margin-left:17px;">— Specialskolor av skilda slag skall uppmuntras. Skolor med möjlighet<br />
till specialisering i läroämnen skall vara lika självklara som skolor med<br />
tyngdpunkten förlagd till idrott.</p>
<p style="margin-left:17px;">— Svenskämnets ställning måste stärkas.</p>
<p>1 proposition 1983/84:116 lägger regeringen fram förslag om en reformerad<br />
gymnasieskola. Förändringarna skall, enligt regeringen, utjämna<br />
skillnaderna mellan gymnasieskolans olika delar.</p>
<p>I annat sammanhang redovisar vi en i förhållande till regeringens uppfattning<br />
avvikande syn på hur gymnasieutbildningen skall organiseras.<br />
Om de teoretiska utbildningsalternativen närmas de yrkesinriktade blir<br />
resultatet ofelbart att elevernas teoretiska kunskapsnivå vid inträdet i<br />
högskolan sänks ytterligare. Redan i dag anför företrädare för högskolan<br />
att de studerandes kunskaper ofta är så svaga att högskolan har svårigheter<br />
att fullfölja sin uppgift.</p>
<p>Enligt vår mening bör gymnasieskolans teoretiska linjer först och främst<br />
förstärkas genom att reglerna för antagning till högre utbildning förändras.<br />
Genom att avskaffa kvoteringen av de sökande och genom införandet<br />
av en högre allmän behörighetsnivå för traditionella akademiska utbildningsvägar<br />
undviks taktikval inom gymnasieskolan. Därigenom kommer<br />
de som avser att söka till högre utbildning att välja en gymnasieutbildning<br />
som ger de nödvändiga förkunskaperna. Mellan gymnasieskolan och den<br />
högre utbildningen skall dessutom goda möjligheter finnas att komplettera<br />
bristfälliga kunskaper.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Ett antagningssystem på denna grund säkerställer också att yngre studerande<br />
inte i onödan tvingas fördröja starten på den högre utbildningen.<br />
Påbörjande av eventuellt därefter följande forskarstudier kan härigenom<br />
ske i en receptiv ålder och utan att de forskarstuderande bundits upp av<br />
alltför tyngande sociala och ekonomiska krav. Det innebär att kreativitet<br />
och talang tas maximalt till vara.</p>
<p>En kvalitativt fullgod forskning kräver utöver denna typ av förändringar<br />
i skolan också att den högre utbildningen förmår att vidareutveckla det<br />
grundläggande kunnande som de studerande i en kunskapscentrerad skola<br />
kan förväntas tillägna sig. I motion 1983/84:2016 lägger vi också fram<br />
förslag om hur den högre utbildningen bör reformeras för att stärka<br />
förutsättningarna för kunskapsutvecklingen. Linjesystemet bör brytas upp<br />
och institutionerna återfå sin centrala roll i högskolans organisation. Styrelser<br />
och nämnder med begränsat intresse för utbildningskvaliteten bör<br />
utmönstras. De mindre högskolornas undervisning skall ombesörjas decentraliserat<br />
som en del av de större lärosätenas ansvar. Det senare säkerställer<br />
forskningsanknytning också av den undervisning som förmedlas<br />
utanför de större högskolorna och universiteten.</p>
<p>Forskningsorganisationen</p>
<p>Forskningens förhållande till statsmakterna är liksom forskningsmiljön<br />
av avgörande betydelse för framgångsrika resultat. I båda hänseendena<br />
har högskolan betydande fördelar såväl som administratör som förare av<br />
forskning.</p>
<p>Framgångsrik forskning förutsätter en stimulerande omgivning med<br />
rika möjligheter till vetenskapliga kontakter med andra forskare inom<br />
skilda discipliner. Forskning och kreativitet är i betydande grad ett socialt<br />
fenomen.</p>
<p>Regeringen föreslår att den grundläggande forskningen vid universiteten<br />
skall ges bättre arbetsmöjligheter. Det föreslås ske genom en förstärkning<br />
av såväl fakultetsanslagen som forskningsrådens resurser. Förslagen<br />
innebär en välkommen anslutning till krav moderata samlingspartiet länge<br />
ställt.</p>
<p>Också förslaget om ett starkare vetenskapligt inslag i fråga om den<br />
nationella prövningen av resurserna till den tekniska forskningen är ett<br />
steg i rätt riktning. En motsvarighet på det tekniska området till den<br />
verksamhet som i dag utövas inom forskningsråden har länge saknats.</p>
<p>Även om regeringens förslag om att inom styrelsen för teknisk utveckling<br />
(STU) inrätta en forskningsrådsliknande organisation innebär ett<br />
erkännande av vikten av ett starkare vetenskapligt inslag i forskningsbedömningen<br />
är förslaget ändå ofullgånget. Enligt vår uppfattning är det<br />
bättre att föra relevanta delar av STU:s uppgifter till ett tekniskt-vetenskapligt<br />
forskningsråd av samma karaktär som övriga forskningsråd. Vi</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>föreslår att så sker. Förslaget preciseras nedan under rubriken Industridepartementet.</p>
<p>Forskningspropositionens avgörande brist är — som redan framhållits<br />
— den otillräckliga kursändringen i fråga om sektorsforskningen. Vi hyser<br />
stark sympati för regeringens ambition att förstärka det långsiktiga och<br />
grundläggande sökandet efter ny kunskap men kan inte acceptera att<br />
förstärkningen delvis skall ske genom de sektoriella organens försorg.<br />
Tvärtom förordar vi en sådan organisatorisk förändring att merparten av<br />
de resurser som i dag kanaliseras via sektorsorganen successivt kan föras<br />
över till högskolan.</p>
<p>En viktig tanke bakom uppbyggnaden av sektorsforskningen har varit<br />
att tillgodose behovet av forskning som är relativt nära anknuten till den<br />
politiska beslutsprocessen. Vi har ovan från principiella utgångspunkter<br />
avvisat en sådan grundsyn.</p>
<p>Likväl är vi självklart medvetna om de önskemål som myndigheter och<br />
regeringskansli från tid till annan kan ha att få kunskapsluckor utfyllda.<br />
Detta önskemål kan tillgodoses inom ramen för en annan organisation av<br />
merparten av den forskning som i dag leds av olika sektorsforskningsorgan.</p>
<p>Vi föreslår att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag syftande till<br />
en gradvis avveckling av följande forskningsadministrationer:</p>
<p>• byggforskningsrådet och statens institut för byggforskning</p>
<p>• delegationen för social forskning</p>
<p>• naturvårdsverkets forskningsnämnd</p>
<p>• energiverkets forskningsnämnd</p>
<p>• energiforskningsnämnden</p>
<p>• transportforskningsdelegationen</p>
<p>• kollektivtrafikberedningen</p>
<p>• delegationen för arbetsmarknadsforskning.</p>
<p>Regeringen bör därutöver pröva möjligheterna att avveckla ytterligare<br />
sektorsforskningsadministrationer av motsvarande slag.</p>
<p>De resurser/uppgifter som de här nämnda forskningsadministrationerna<br />
svarar för bör i huvudsak fördelas på fakultetsanslagen och anslagen till<br />
forskningsråden.</p>
<p>Genon) en avveckling av sektorsadministrationen minskar möjligheten<br />
till omedelbar politisk direktivgivning. Detta är en väsentlig avsikt bakom<br />
förslaget. Samtidigt måste emellertid myndigheter och regeringskansli tillförsäkras<br />
möjligheter att för konkreta och planerade offentliga beslut få<br />
forskningsuppgifter utförda. Praktiskt bör detta arrangeras så att högskolan<br />
ges möjlighet att biträda statsmakterna i sådana sammanhang. På<br />
högskolan skall emellertid falla ansvaret att svara för en vetenskaplig<br />
kvalitetskontroll av de givna uppdragen.</p>
<p>I sammanhanget bör också understrykas den i alltför stor utsträckning<br />
bortglömda resurs som högskolan utgör i fråga om statliga utredningar och</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kommittéer. Sekreterare i sådana utredningar hämtas enligt vår mening<br />
alltför ofta från tjänstemannakadern inom resp. departement. Kvaliteten<br />
på och integriteten hos det statliga utredningsväsendet skulle enligt vår<br />
mening avsevärt förbättras genom att forskare från högskolan i större<br />
omfattning engagerades i utredningsverksamheten eller genom att utredningsuppdrag<br />
från början lades ut på högskolan.</p>
<p>Vi föreslår alltså att regeringen ges i uppdrag att se över hela den<br />
nuvarande sektorsforskningen. Förslag med anledning av översynen bör<br />
presenteras för riksdagen i sådan tid att en ny organisation kan träda i kraft<br />
den 1 januari 1986. I översyningsuppdraget bör som en självklar del ingå<br />
att överväga hur beställarkompetensen skall kunna utvecklas inom myndigheterna.<br />
Endast om en hög sådan finns kan ett fruktbärande samspel<br />
mellan myndigheterna och högskolan utvecklas.</p>
<p>Dagens sektorsforskning står i dag såväl för nära som för långt ifrån de<br />
centrala politiska instanserna. För nära i så måtto att åtskilligt av den<br />
forskning dessa initierar riskerar att påverkas av modebetonade eller irrelevanta<br />
politiska värderingar. För avlägsen för att kunna svara för de<br />
centrala beslutsinstansernas behov av att i preciserade avseenden få ett<br />
bättre beslutsunderlag liksom att få konsekvenserna av genomförda åtgärder<br />
vetenskapligt utvärderade. Vårt förslag löser detta dilemma.</p>
<p>Resursfördelning, prioritering och styrning</p>
<p>Riksdag och regering kommer med den av oss förordade forskningsorganisationen<br />
att tvingas inskränka sin direktivgivning gentemot forskningen<br />
till framför allt anslag och inrättande av professurer. Det kommer att<br />
gynna stabiliteten och därmed också kvaliteten i forskningen. I en miljö<br />
där forskningen ständigt riskerar att upphöra eller kraftigt förändras kan<br />
nämligen aldrig det långsiktiga arbete bedrivas som krävs för att forskningskvaliteten<br />
skall kunna upprätthållas.</p>
<p>Därutöver finns också möjligheten att genom direktivgivande uttalanden<br />
meddela riktlinjer för forskningens inriktning. Enligt vår mening bör<br />
emellertid denna senare möjlighet utnyttjas restriktivt och — när det sker<br />
— i så entydiga former som möjligt. Regeringens förslag till allmänna<br />
direktiv inom jordbruks-, social- och arbetsmarknadsdepartementens<br />
forskningsområden uppfyller inte dessa krav.</p>
<p>De allmänna texter regeringen bereder riksdagen möjlighet att ta del av<br />
är också omöjliga att acceptera. Dessutom rymmer de inslag i sak som vi,<br />
från de utgångspunkter vi tidigare har angett, har svårt att ställa oss<br />
bakom. Från båda dessa utgångspunkter föreslår vi att riksdagen avvisar<br />
de föreslagna målangivelserna. I stället bör de prioriteringsuttalanden som<br />
gjordes i anslutning till 1982 års forskningsbeslut alltjämt gälla.</p>
<p>Det kan inte nog understrykas att den egentliga forskningen i bemärkelsen<br />
sökandet efter ny kunskap inte låter sig planeras eller styras och att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>riksdagens roll bör inskränkas till att avse översiktliga riktlinjer. På varje<br />
forskningsnivå måste det finnas betydande frihet att ompröva verksamheten<br />
från inomvetenskapliga utgångspunkter. De fakultetsprogram, vars<br />
betydelse understryks i propositionen, som utarbetas i universitets- och<br />
högskoleämbetets (UHÄ:s) planeringsberedningars regi, kan stimulera<br />
debatten och därutöver fungera som ett instrument för inventering av<br />
pågående och planerad verksamhet. Planeringsarbetet får däremot aldrig<br />
bli ett självändamål. Eventuella fakultetsprogram får inte heller utgöra det<br />
enda underlaget för en forskningsplanering inom fakulteterna.</p>
<p>Forskningsrådsnämnden (FRN) har en viktig uppgift när det gäller att<br />
svara för en tvärvetenskaplig bevakning. Vi anser däremot inte att FRN<br />
skall ha till uppgift att svara för underlag för nationella forskningsprogram.<br />
Underlag för sådana bör tas fram i former som garanterar att åsikter<br />
får brytas mot varandra långt fram i beredningsprocessen.</p>
<p>Regeringens styrning av forskningens inriktning bör alltså först och<br />
främst ske genom anslag och inrättande av professurer. I den nu föreliggande<br />
propositionen har regeringen från dessa utgångspunkter valt att<br />
lägga en stark tonvikt vid naturvetenskap och teknik. Vi finner detta<br />
välmotiverat.</p>
<p>När regeringen samtidigt anser sig ge den humanistiska och den samhällsvetenskapliga<br />
forskningen en angelägen förstärkning, är detta emellertid<br />
knappast riktigt. Vi vill emellertid förorda att så sker. I det följande<br />
föreslår vi att humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktad forskning<br />
tillförs 30 milj. kr. utöver regeringens förslag.</p>
<p>Fleråriga planeringsramar</p>
<p>Forskning är till sin natur en verksamhet som inte sker budgetårsvis. En<br />
planering på längre sikt än ett år är emellertid svår att genomföra, eftersom<br />
högskolans arbete i hög grad styrs av det ettåriga anslagssystemet. Redan<br />
i den förra forskningspropositionen föreslogs därför att forskningsråden<br />
skulle få fleråriga medelsramar (två år utöver aktuellt budgetår). Detta<br />
förslag upprepas nu av regeringen, vilket innebär att råden i sin planering<br />
får utgå från en höjning av anslagen med 4 % för vartdera budgetåret. Vi<br />
tillstyrker regeringens förslag i denna del.</p>
<p>Med anledning av budgetpropositionen 1981/82:100 framförde vi förslag<br />
om att införa treåriga ramanslag även för högskolan. På denna punkt<br />
utlovar regeringen i föreliggande proposition endast utredningar. Vi beklagar<br />
detta. Skälen för att ge också högskolan bättre möjligheter till<br />
långsiktig planering har inte på något avgörande sätt förändrats.</p>
<p>Vi anser att petita för grundutveckling och forsknings-/forskarutbildning<br />
bör omfatta detaljerade äskanden för de tre närmaste åren samt en<br />
översiktlig plan för de därpå följande två åren. Petitan skall lämnas vart<br />
tredje år. UHÄ:s årliga anslagsframställningar kan därmed göras enkla<br />
och kortfattade men förutsätts äga rum i vanlig ordning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har<br />
anfört. Den nya ordningen bör kunna tillämpas fr. o. m. budgetåret 1985/<br />
86.</p>
<p>Forskarrekrytering och forskarutbildning</p>
<p>För att kunna bibehålla en hög kvalitet på svensk forskning krävs att rätt<br />
personer rekryteras till forskarutbildningen. Att så sker förutsätter en<br />
acceptabel studiefinansiering, goda studieförhållanden och en arbetsmarknad<br />
efter doktorsexamen. Ingendera av dessa förutsättningar föreligger<br />
i dag i tillräcklig utsträckning.</p>
<p>Regeringen för i propositionen ett insiktsfullt resonemang om bristerna<br />
i dagens forskarutbildning. De förslag som borde ha blivit den logiska<br />
följden härav uteblir emellertid.</p>
<p>Förutom medlen till mellantjänster utmynnar regeringens satsning på de<br />
forskarstuderande i ett löfte om ytterligare utredning av studiefinansieringssystemet.</p>
<p>Vi föreslår i följande fem punktsprogram åtgärder för en bättre forskarrekrytering.</p>
<p>1. Studiefinansieringen</p>
<p>Den 1 juli 1983 trädde ett delvis reformerat studiefinansieringssystem i<br />
kraft för doktoranderna. Assistent- och amanuenstjänsterna avvecklades<br />
och ersattes med ett system bestående av följande tre delar: utbildningsbidrag,<br />
doktorandtjänst samt arvodestjänst som assistent. Den nya assistenttjänsten<br />
omfattar 20—50% tjänstgöring och måste kombineras med<br />
antingen utbildningsbidrag eller doktorandtjänst. Högst 10% av den del<br />
av fakultetsanslagen som minst måste användas till doktorandernas studiefinansiering<br />
får omvandlas till doktorandtjänster. Dessa tjänster ger en<br />
bättre studiefinansiering, eftersom lönen är högre än utbildningsbidraget<br />
och även ger samma försäkringsskydd som övriga statliga tjänster.</p>
<p>Doktorandstudier måste under en väsentlig del av utbildningstiden vara<br />
ett heltidsengagemang för att vara framgångsrika. Studiestödet bör därför<br />
ligga på en sådan nivå att inte extraarbete vid sidan av studierna krävs för<br />
en dräglig försörjning. Finansieringen måste också kunna framstå som ett<br />
någorlunda konkurrenskraftigt alternativ till förvärvsarbete. Vi menar att<br />
doktorandtjänsterna uppfyller dessa krav. Däremot är utbildningsbidragen<br />
i flera avseenden otillräckliga. Utbildningsbidragen bör därför successivt<br />
ersättas med doktorandtjänster, som emellertid kostar mer. Det är<br />
dock bättre att ge något färre doktorander en god försörjning än att ge<br />
många ett otillräckligt bidrag.</p>
<p>För att påskynda omvandlingen till a„..torandtjänster beräknar vi 15<br />
milj. kr. Summan medger att ca 280 utbildningsbidrag kan omvandlas till<br />
doktorandtjänster alternativt att 125 nya tjänster kan inrättas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Högskolans verksamhet måste kunna varieras med hänsyn till olika<br />
förutsättningar på skilda orter och för skilda ämnesområden. I syfte att<br />
göra studiefinansieringssystemet mer flexibelt föreslår vi att arvodestjänst<br />
som assistent, om särskilda skäl föreligger, skall kunna innehas även av<br />
forskarstuderande som inte har utbildningsbidrag eller doktorandtjänst,<br />
vilket gällande regler kräver. I dag är antagna forskarstuderande utan vare<br />
sig utbildningsbidrag eller doktorandtjänst för sin försörjning hänvisade<br />
till studiemedel, timarvoderad undervisning, tjänst som lärare eller projektstöd<br />
av olika slag.</p>
<p>Inom vissa ämnen med stor grundutbildningsvolym kan det emellertid<br />
finnas skäl att för undervisningsändamål eller annat institutionsarbete<br />
engagera forskarstuderande på en fastare bas är genom timarvodering. På<br />
detta sätt kan undervisningens kvalitet upprätthållas samtidigt som de<br />
forskarstuderande tillförsäkras en tryggare delförsörjning. Förhållandena<br />
är likartade vid institutioner med få doktorandtjänster/utbildningsbidrag<br />
i förhållande till antalet forskarstuderande samt vid institutioner som till<br />
sig t. ex. knutit vetenskapliga arkiv, till vilka forskarutbildningen formellt<br />
inte hör.</p>
<p>2. Effektivare utbildning</p>
<p>En genomgående kritik i de många undersökningarna om forskarutbildningen<br />
gäller handledningen. Regeringen anser att problemen kan och bör<br />
bemästras genom åtgärder från högskoleenheternas sida samt understryker<br />
vikten av att berörda myndigheter också beaktar de olika förslag till<br />
förbättringar som bl. a. Andrénska kommittén lämnat. Vi kan instämma i<br />
föredragandens bedömning att det är på lokal nivå som åtgärderna måste<br />
sättas in. För att underlätta det nödvändiga arbetet med att effektivisera<br />
forskarutbildningen behövs emellertid vissa riktlinjer. Vi anser att sådana<br />
behövs för handledningens omfattning och för uppläggningen av individuella<br />
studieplaner.</p>
<p>En god handledare är i ringa grad kunskapsförmedlare men desto mer<br />
diskussionspartner, inspiratör och pådrivare. För att den kontakt som god<br />
handledning förutsätter skall kunna uppstå fordras att tillräcklig tid avsätts.<br />
Alltför glesa sammanträffanden innebär att någon djupare kontakt<br />
aldrig etableras. Vi anser att ett riktmärke bör vara att varje doktorand,<br />
som ett genomsnitt under utbildningstiden, skall ha rätt till fyra till sex<br />
timmars handledning per månad. Tiden avser handledning individuellt<br />
eller tillsammans med eventuell medförfattare till avhandlingen.</p>
<p>Syftet med en individuell studieplan är att den skall utgöra ett stöd för<br />
den forskarstuderande och handledaren i det fortsatta forskningsarbetet.<br />
Den kan innehålla precisering av frågeställningar, mål för arbetet, metodval,<br />
uppläggning av arbetet, tidsplan etc. Rätt användning av studieplanen<br />
innebär att den kontinuerligt revideras. Förutom att effektivisera studierna</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ger studieplanen den forskarstuderande en viss förberedelse för kommande<br />
arbete inom forskningsprojekt. Sådana erfarenheter efterlyses i dag av<br />
avnämarna inom t. ex. industrin.</p>
<p>3. Betyg på doktorsavhandlingar</p>
<p>Regeringen anför att kvaliteten på doktorsavhandlingarna är av stor<br />
betydelse för forskningens anseende. Vi instämmer i detta. Reglerna för<br />
bedömning av doktorsavhandlingar måste därför garantera att kvaliteten<br />
upprätthålls.</p>
<p>Regeringen föreslår att skälen för en betygsnämnds beslut liksom för<br />
enskild ledamots ställningstagande skall få redovisas när det är fråga om<br />
underkännande av avhandling. Förslaget är — även om det är ett steg i rätt<br />
riktning — otillräckligt. Vi förordar att avhandlingen betygsätts som underkänd,<br />
godkänd eller väl godkänd. Fakultetsopponent och betygsnämndens<br />
ledamöter skall ha rätt att i ett protokoll anmäla avvikande mening<br />
samt skälen för sina ställningstaganden.</p>
<p>Betygsnämndernas sammansättning diskuteras nedan under rubriken<br />
Utbildningsdepartementet.</p>
<p>4. Fast reglering av meritvärdet</p>
<p>Meritvärderingskommittén föreslog i sitt betänkande Meritvärderingen<br />
vid statliga tjänstetillsättningar m. m. (Ds C 1983:16) att meritvärdet av en<br />
genomgången forskarutbildning skulle stärkas på i huvudsak två sätt. I<br />
förtjänsthänseende föreslogs att genomgången forskarutbildning skall tillgodoräknas<br />
med fyra år. Angående urvalskriteriet skicklighet angavs vissa<br />
riktlinjer i en särskild förordning om forskarutbildningens meritvärde.</p>
<p>Regeringen ansluter sig till utredningsförslaget vad gäller urvalskriteriet<br />
förtjänst. Det är enligt vår mening positivt. Däremot kan regeringen inte<br />
se några skäl att utfärda en sådan förordning som utredningen föreslog.<br />
Den enda orsak som anges för detta ställningstagande är regeringens<br />
strävan att göra samhället mindre byråkratiskt och administrativt betungande.<br />
Regeringen vill i stället ge statens arbetsgivarverk i uppgift att<br />
informera berörda myndigheter om regeringens syn på forskningens betydelse<br />
och forskarutbildningens meritvärde.</p>
<p>Förekomsten av en arbetsmarknad utanför högskolan är en viktig förutsättning<br />
för en god rekrytering till forskarutbildningen. Efterfrågan på<br />
forskarutbildade har emellertid hittills varit begränsad. Detta förhållande<br />
kan ändras bl. a. genom en bättre rekrytering till forskarstudier men också<br />
genom att på olika sätt markera värdet av doktorsexamen vid statlig<br />
tjänstetillsättning.</p>
<p>Vi kan dela regeringens uppfattning att det inte är lämpligt med en fast<br />
reglering av hur doktorsexamen skall värderas vad gäller urvalskriteriet<br />
skicklighet. Utredningens förslag till förordning innehåller emellertid ock</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1** Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2634-2639</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>så en passus gällande doktorsexamen som behörighetsvillkor. Där föreslås<br />
att myndigheterna med jämna mellanrum ser över för vilka tjänster doktorsexamen<br />
bör uppställas som behörighetsvillkor.</p>
<p style="margin-left:3px;">Antalet tjänster som har doktorsexamen som behörighetsvillkor blir allt<br />
färre. Detta är enligt vår mening negativt. Regeringen bör uppdra åt<br />
berörda myndigheter att göra en inventering av för vilka tjänster doktorsexamen<br />
bör vara behörighetsvillkor. I samband med 1985 års budgetproposition<br />
bör regeringen redovisa vilka förändringar som på grundval av<br />
denna genomgång har gjorts.</p>
<p style="margin-left:3px;">I detta sammanhang vill vi även framhålla vikten av att lektorstjänster<br />
i gymnasieskolan besätts med kompetenta sökande. Ämneskunnande och<br />
systematik i kunskapsuppbyggnaden måste hållas på en hög nivå. Ett<br />
vetenskapligt synsätt måste också finnas inom den grundläggande utbildningen.<br />
Det är enligt vår mening därför motiverat att utöka antalet lektorstjänster<br />
i gymnasieskolan.</p>
<p style="margin-left:3px;">5. Fortsatt karriär</p>
<p style="margin-left:3px;">Högskolan har i dag små möjligheter att behålla begåvade yngre forskare<br />
och nyexaminerade doktorer. Regeringens förslag att minst tre fjärdedelar<br />
av nytillskottet till fakultetsanslagen skall användas för mellantjänster<br />
är därför välkommet. Likaså kan de föreslagna medlen för internationellt<br />
utbyte avseende främst forskarstuderande och unga forskare<br />
bidra till att underlätta en fortsatt karriär.</p>
<p style="margin-left:3px;">Utöver regeringens förslag anser vi att särskilda meriteringstjänster<br />
måste finnas för nydisputerade forskare. Tjänsterna bör vara tidsbegränsade.<br />
Endast nyligen disputerade skall vara behöriga till denna tjänstetyp.<br />
Som ett komplement bör antalet postdoktorala stipendier utökas så att de<br />
blir ett mera regelmässigt inslag inom samtliga fakulteter än vad fallet är<br />
i dag. Vi föreslår därför att forskningsråden tilldelas 12 milj. kr. för ett ökat<br />
antal postdoktorala stipendier.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Behörighetskraven för forskarutbildningen</p>
<p style="margin-left:3px;">För att antas till forskarutbildning krävs sedan 1979 att man uppfyller<br />
dels allmän behörighet (linje om minst 80 poäng), dels särskild behörighet<br />
(oftast 60 poäng i det aktuella ämnet). Enligt vår uppfattning är förkunskapskraven<br />
för lågt satta.</p>
<p style="margin-left:3px;">Forskarutbildning kräver ämnesfördjupning, nödvändig bredd och utblick<br />
över besläktade ämnen. Inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet<br />
bör förkunskapskraven utgöras av en fullständig grundexamen<br />
om minst 120 poäng med minst 60 poäng i aktuellt ämne. Inom t. ex.<br />
medicinsk och teknisk fakultet uppfylls kravet på ämnesfördjupning på<br />
annat sätt. För de utbildningslinjer som inte omfattar 120 poäng bör det nu</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">befintliga utbudet av överbryggande kurser utökas så att motsvarande nivå<br />
kan uppnås. Riksdagen bör därför besluta att reglerna för allmän och<br />
särskild behörighet skall förändras i enlighet härmed.</p>
<p>Vi har inget att invända mot vad regeringen anför angående dimensionering<br />
av forskarutbildningen. Vi vill emellertid understryka att för de fall<br />
den lokala högskolemyndigheten begränsar antagningen till något ämne,<br />
möjligheten att avlägga doktorsexamen som ”privatist” fortfarande måste<br />
stå öppen. Privatister skall således ges möjlighet att avlägga doktorsexamen,<br />
men de har ingen del i resurserna för handledning. De bör dock i<br />
mån av plats kunna delta i seminarier och andra moment i forskarutbildningen.</p>
<p>Tjänsteorganisationen inom högskolan</p>
<p>Regeringen har i propositionen stora ambitioner i fråga om högskolans<br />
forskning. Sektorsorganen förutsätts t. ex. utnyttja högskolan för långsiktig<br />
kompetensuppbyggnad. Ett intensivare samarbete mellan näringsliv<br />
och högskola skall uppmuntras. Växling mellan tjänstgöring i högskolan<br />
och näringslivet eller offentlig förvaltning anses önskvärd.</p>
<p>Förutsättningarna för att uppfylla dessa önskemål förblir emellertid<br />
minimala om inte en ny tjänsteorganisation genomförs. Ett förslag till en<br />
sådan har under en längre tid utlovats av regeringen.</p>
<p>Enligt vår uppfattning kan många fördelar uppnås med en tjänsteorganisation<br />
enligt det förslag som lärartjänstutredningen lämnade i sitt betänkande<br />
Lärare i högskolan. Förslaget innebär bl. a. att dagens konstlade<br />
uppdelning mellan undervisningstjänster och forskartjänster avskaffas.<br />
Om förslaget genomförs skulle alla kompetenta lärare — i likhet med vad<br />
som gäller i det flesta andra västeuropeiska länder — få möjlighet att<br />
forska inom tjänsten.</p>
<p>Riksdagen bör begära förslag från regeringen till förändrad tjänsteorganisation<br />
för högskolan enligt vad som ovan sagts i sådan tid att nya<br />
regler kan träda i kraft fr. o. m. den 1 juli 1985.</p>
<p>Mellanexamen/specialistexamen</p>
<p>Enligt gällande bestämmelser skall forskarutbildningen anordnas så att<br />
utbildningen kan gås igenom i etapper, om detta är ändamålsenligt och<br />
möjligt. Den studerande har också rätt att få ett bevis med examensbenämning<br />
efter en sådan etapp. F. n. är det möjligt att avlägga mellanexamen,<br />
benämnd licentiatexamen, vid teknisk, matematisk/naturvetenskaplig och<br />
teologisk fakultet.</p>
<p>Vi anser det olyckligt att mellanexamen/specialistexamen gjorts till en<br />
etapp i forskarutbildningen. Det skulle tvärtom vara en fördel om examen<br />
blev formellt fristående. Om en studerande väljer att fortsätta med forskar</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>utbildning efter mellanexamen/specialistexamen skall emellertid tillämpliga<br />
delar av examen kunna tillgodoräknas inom ramen för forskarutbildning.</p>
<p>Vi har i flera tidigare motioner framhållit fördelarna med att inrätta en<br />
mellanexamen/specialistexamen i de ämnen eller ämnesområden där ett<br />
sådant behov finns. Dagens forskarutbildning är i många fall ensidigt<br />
inriktad mot en renodlad universitetskarriär. Alla forskarstuderande har<br />
inte behov av en fullständig forskarutbildning. Många önskar en kortare<br />
påbyggnad inriktad mot en karriär utanför högskoleväsendet. Genom att<br />
föreskriva att mellanexamen/specialistexamen skall betraktas som ett slutmål<br />
och inte utgöra en etapp i utbildning för doktorsexamen skulle mellanexamen<br />
bli ett intressant alternativ för många studerande. Någon risk att<br />
den nya examen skulle innebära studieförlängningar för dem som avser<br />
avlägga doktorsexamen skulle inte heller föreligga. Vi bedömer att mellanexamen/specialistexamen<br />
bör kunna inrättas inom flertalet ämnesområden.</p>
<p>Mellanexamen/specialistexamen bör anpassas till de krav som ställs på<br />
en längre akademisk utbildning med specialiseringar på särskilda områden<br />
för arbete som t. ex. ingenjör, tekniker, administratör eller lärare på<br />
gymnasienivå. Mellanexamen skulle även komma att medföra en ökad<br />
jämförbarhet mellan svensk och utländsk utbildning. Regeringen bör föreskriva<br />
riktlinjer för mellanexamen/specialistexamen i enlighet med vad<br />
vi förordat.</p>
<p>Internationellt forskarsamarbete</p>
<p>Svensk forskning är för sin utveckling beroende av vad som händer<br />
internationellt. De resultat som svenska forskare åstadkommer relateras<br />
till vad utländska forskare gör. Kontakter med forskningsvärlden utanför<br />
Sveriges gränser är därför nödvändiga.</p>
<p>De i propositionen föreslagna resursförstärkningarna för att åstadkomma<br />
ett förbättrat forskarutbyte mellan Sverige och andra länder samt för<br />
att förstärka svenska forskarstuderandes möjligheter till internationella<br />
studier och impulser måste ses som ett första steg på vägen mot förbättrade<br />
internationella kontakter.</p>
<p>Regeringen konstaterar att det f. n. också finns vissa andra hinder av<br />
praktisk, ekonomisk natur för ett internationellt forskarutbyte, bl. a. i form<br />
av den svenska skattelagstiftningen. Regeringen avser därför att tillkalla<br />
en särskild utredare med uppgift att ”skyndsamt föreslå former för ett<br />
system med viss skattenedsättning för högt kvalificerade utländska forskare<br />
som under begränsad tid tjänstgör i svenska företag eller inom högskolan”.</p>
<p>Det är glädjande att regeringen nu kommit till insikt om att skatterna i<br />
Sverige är för höga. Detta problem löses emellertid inte genom det nämnda</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>utredningsuppdraget. Lägre marginalskatter är angelägna inte bara för att<br />
skapa möjligheter att få utländska forskare till Sverige utan i minst lika hög<br />
grad för att motverka att kvalificerade svenska forskare flyttar från Sverige.<br />
Att sänka skatterna enkom för en speciellt utpekad grupp är emellertid<br />
från många utgångspunkter tveksamt. Lägre marginalskatter behövs för<br />
alla.</p>
<p>Vi övergår efter denna diskussion av de mer övergripande frågor som<br />
regeringens proposition aktualiserar till en behandling av de större anslagen<br />
i resp. departementsbilagor. Vi börjar härvid med de förslag som väcks<br />
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och som vi inte tidigare<br />
kommenterat. Därefter behandlar vi förslagen från övriga departement.<br />
1 övrigt hänvisas till särskilda kommittémotioner.</p>
<p>Utbildningsdepartementet</p>
<p>Forskning vid mindre högskoleenheter</p>
<p>FoU-verksamheten vid mindre högskolor kommer, enligt regeringens<br />
bedömning, alltid att vara en mycket begränsad del av högskolans totala<br />
FoU-verksamhet. Trots detta ser regeringen i de mindre högskolorna en<br />
viktig resurs för samhällsutvecklingen i lokalt och regionalt perspektiv. 1,5<br />
milj. kr. föreslås anvisas för att ge de mindre högskolorna en förstärkt<br />
basorganisation för kontaktverksamhet med bl. a. intressenter utanför<br />
högskolan.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat att fasta forskningsresurser endast skall<br />
finnas vid de sex universitetsorterna samt vid högskolan i Luleå. Enligt vår<br />
mening måste detta beslut ligga fast. Ett effektivare utnyttjande och en<br />
koncentration av resurserna krävs för att ge forskningen de bästa förutsättningarna.<br />
Detta betyder att fasta forskningsresurser inte kan och inte bör<br />
tillföras de mindre högskolorna. Samtidigt är det viktigt att den grundläggande<br />
högskoleutbildningen har ett nära samband med forskning. De<br />
studerande får därigenom möjlighet att tränga på djupet inom några<br />
ämnesområden, stifta bekantskap med aktuell forskning och forskningsmetodik<br />
samt träna upp ett vetenskapligt och kritiskt synsätt.</p>
<p>I stället för att sprida forskningsresurserna förordade vi i motion 1983/<br />
84:2016 en annan lösning. Vi anser att det från kvalitetssynpunkt vore en<br />
avgjord fördel om utbildningen vid de mindre högskolorna i stället organiserades<br />
i form av decentraliserad undervisning med lärare hämtade från<br />
någon av forskningshögskolorna. På detta sätt skulle också nya orter<br />
temporärt kunna erhålla högskoleutbildning utan att stora investeringar i<br />
fasta anläggningar och i personal behövde göras. Syftet att med de mindre<br />
högskolornas hjälp göra högre utbildning tillgänglig för så många som<br />
möjligt skulle med en sådan organisation uppnås än effektivare.</p>
<p>Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om ny form för arbetet vid</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>de mindre högskolorna i enlighet med de ovan angivna riktlinjerna. Med<br />
en sådan organisation för de mindre högskolorna anser vi inte de föreslagna<br />
medlen för kontaktverksamhet motiverade. Vi avvisar därför regeringens<br />
förslag i denna del.</p>
<p>Betygsnämnder</p>
<p>Med anledning av den s. k. Andrénska kommitténs betänkande behandlas<br />
i den förra forskningspolitiska propositionen frågan om betygsnämndernas<br />
sammansättning.</p>
<p>Föredraganden anförde:</p>
<p>Jag delar också kommitténs uppfattning att betygsnämnd — för att få<br />
kontinuitet i bedömningen av avhandlingarna — bör bestå av två fasta<br />
ledamöter som utses för ett år i taget samt ytterligare en eller tre ledamöter<br />
vilka utses för varje enskild avhandling.</p>
<p>Ett uttalande med samma innebörd i proposition 1981 /82:100 lämnades<br />
utan erinran av riksdagen. Hösten 1983 sände UHÄ ut ett förslag på remiss<br />
där motsvarande förslag om fasta ledamöter framfördes. På grundval av<br />
en på denna punkt delad remissopinion lämnar regeringen nu inte något<br />
förslag om att införa fasta ledamöter. Kraven på kontinuitet och ökad<br />
fasthet inom betygsnämnderna, kan, anser regeringen, tillgodoses utan<br />
någon förändring av bestämmelserna. Vi delar regeringens uppfattning att<br />
resp. högskola bäst kan avgöra hur behovet av kontinuitet i bedömning av<br />
avhandlingar skall tillgodoses.</p>
<p>Däremot kan vi inte instämma i regeringens uppfattning att handledaren<br />
skall ingå i betygsnämnden såvida inte ”särskilda skäl” föreligger. Vi<br />
anser att den handledare som i realiteten handlett doktoranden skall ha<br />
närvaro- och yttranderätt men inte beslutanderätt i betygsnämnden. Med<br />
en sådan ordning kan handledarens sakkunskap tas till vara och betygsnämnden<br />
agera utan partsintresse.</p>
<p>Särskilda forskningsstiftelser</p>
<p>Högskolorna har i dag möjlighet att på allehanda sätt samverka med<br />
näringslivet i forskningsfrågor. I samband med att riksdagen fattade beslut<br />
med anledning av 1982 års forskningspolitiska proposition faststlogs emellertid<br />
att speciella förhållanden måste motivera inrättande av särskilda<br />
forskningsstiftelser och att sådana frågor i varje enskilt fall skulle prövas<br />
av regeringen.</p>
<p>I årets forskningspolitiska proposition föreslås att regeringen inrättar en<br />
stiftelse för teknisk och industriell utveckling vid Chalmers tekniska högskola<br />
(Chalmers Industriteknik). Vi biträder förslaget.</p>
<p>Sedan föregående forskningspolitiska beslut har emellertid ett antal<br />
stiftelser av skilda slag inrättats vid många av de svenska högskolorna.<br />
Som huvudmän ingår ofta, utöver högskolan själv, landsting, länsstyrelser</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>m. fl. Floran av stiftelser har nu blivit mycket omfattande.</p>
<p>Vi hemställer att regeringen senast i budgetpropositionen för budgetåret<br />
1985/86 redovisar samtliga förefintliga forskningsstiftelser av nu nämnt<br />
slag i Sverige. Samtidigt bör regeringen redovisa de särskilda förhållanden<br />
som motiverat inrättandet av resp. stiftelse.</p>
<p>Jämställdhet i forskningen</p>
<p>Den målbeskrivning för jämställdhetssträvandena inom forskningen<br />
som jämställdhetskommittén formulerat kan vi ansluta oss till. 1 likhet med<br />
kommittén anser vi det viktigt att eftersträva ”balans i forskarmiljön och<br />
i själva forskningen så att det kvinnliga perspektivet får påverka både<br />
arbetsförhållandena och forskningens innehåll”.</p>
<p>Reell jämställdhet mellan könen kan emellertid inte kommenderas fram.<br />
För detta krävs ett långvarigt och tålamodskrävande attitydpåverkande<br />
arbete.</p>
<p>Könskvotering och liknande åtgärder torde ha motsatt effekt än den<br />
eftersträvade. Vi avvisar därför regeringens förslag att högskolemyndigheterna<br />
skall ange tidsbestämda mål för andelen kvinnor på tjänster som<br />
professor, docent, forskarassistent och forskare. Riksdagen bör ge detta<br />
som sin mening regeringen till känna.</p>
<p>Forskning om halvledare</p>
<p>I anslutning till att riksdagen hösten 1983 behandlade förslag till s. k.<br />
nationellt mikroelektronikprogram, framhöll vi att förstärkta forskningsinsatser<br />
inom högskolan var att föredra framför olika former av företagsstöd.<br />
Vi återkommer nu till denna fråga.</p>
<p>Regeringen föreslår att 35 milj. kr. avsätts för forskningsinsatser i fråga<br />
om halvledare för den kommande treårsperioden.</p>
<p>Med hänvisning till vad vi framhöll förra hösten förordar vi att anslaget<br />
höjs med 30 milj. kr. Vi är övertygade om att forskningsinsatser är det<br />
område där staten kan göra den mest konstruktiva insatsen för att stimulera<br />
en svensk halvledarutveckling. För budgetåret 1984/85 bör anvisas 21<br />
milj. kr. Anslaget bör de följande åren successivt ökas i takt med uppbyggnaden<br />
av forskningskompetens.</p>
<p>Frågor i anslutning till de övriga delarna av det nationella mikroelektronikprogrammet<br />
behandlas i vår motion med anledning av proposition<br />
1983/84:135.</p>
<p>Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet</p>
<p>Kulturinstitutionerna svarar i dag för viss forskningsverksamhet av<br />
mindre omfattning. Institutionerna har emellertid redovisat önskemål om<br />
en utvidgning av verksamheten samt önskemål om forskning kring från<br />
institutionernas utgångspunkt angelägna områden.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Kulturinstitutionernas möjligheter att bedriva egen forskning torde vara<br />
mycket begränsade. Däremot är det önskvärt med ett förbättrat samarbete<br />
mellan kulturinstitutioner av olika slag och högskolan. I sammanhanget<br />
bör också påpekas att det inom högskoleorganisationen ryms kulturinstitutioner<br />
av mångahanda slag, i form av t. ex. museer och arkiv.</p>
<p>Regeringen föreslår att 1 milj. kr. anvisas under ett nytt reservationsanslag<br />
för budgetåret 1984/85. Vi biträder förslaget. Vi kan däremot inte<br />
godta vare sig fördelningen av de föreslagna medlen i stort eller att statens<br />
kulturråd skulle få ansvaret för fördelning av vissa medel. Enligt vår<br />
mening bör 400 000 kr. anvisas till naturhistoriska riksmuseet medan resterande<br />
600 000 kr. anvisas humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet<br />
för fördelning på inomvetenskapligt motiverade forskningsprojekt<br />
inom kultursektorn. Härvidlag bör beaktas ansökningar och förslag<br />
från både de i propositionen nämnda kulturinsitutionerna samt kulturinstitutioner<br />
inom högskolan.</p>
<p>Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning</p>
<p>Vi har under avsnittet Resursfördelning, prioritering och styrning anfört<br />
att regeringens tillskott till den humanistiska och samhällsvetenskapliga<br />
forskningen är alltför litet i förhållande till de avsevärda resurser som<br />
avsätts för forskning inom det tekniska området.</p>
<p>Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning har inte sitt existensberättigande<br />
enbart som perifert komplement till teknisk och naturvetenskaplig<br />
forskning. Enligt vår uppfattning ger sådan forskning till resultat<br />
ny kunskap som har ett värde i sig.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår vi att basresurserna skall höjas med 10<br />
milj. kr. till humanistisk fakultet resp. med 10 milj. kr. till samhällsvetenskaplig<br />
fakultet utöver regeringens förslag. Likaså bör anslaget till humanistisk-samhällsvetenskapliga<br />
forskningsrådet höjas i förhållande till regeringsförslaget.<br />
Vi föreslår att anslaget tillförs ytterligare 10 milj. kr.</p>
<p>Högskolans investeringsbehov</p>
<p>Avsaknaden av långsiktigt tänkande när det gäller utrustningsanslagen<br />
har lett till att högskolan nu har ett ackumulerat investeringsbehov av den<br />
utrustning som är oundgänglig i både undervisning och forskning. Som<br />
exempel kan nämnas att den genomsnittliga avskrivningstiden för erforderlig<br />
och kvalificerad utrustning är över 20 år. I årets budgetproposition<br />
konstateras endast att några ytterligare medel för ersättningsanskaffning<br />
inte är att påräkna.</p>
<p>I motion 1983/84:1750 angående högskolans investeringsbehov hävdar<br />
vi att universiteten och högskolorna står inför så stora strukturella problem<br />
att det kan bli svårt att inom vissa områden upprätthålla den högre utbildningens<br />
och forskningens kvalitet. Vi begär att regeringen snarast till</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>riksdagen lämnar en samlad redovisning av situationen med förslag till<br />
åtgärder.</p>
<p>I avvaktan på en sådan redovisning bör utrustningsnämndens bemyndigande<br />
för utrustningsanskaffning höjas. Regeringen föreslår i den forskningspolitiska<br />
propositionen en höjning med 5 milj. kr. Vi menar att detta<br />
ändamål är så angeläget att anslaget bör höjas med ytterligare 10 milj. kr.<br />
utöver regeringsförslaget.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Konsekvensändring angående läkarutbildningen och tandläkarutbildningen</p>
<p>Under anslagen för medicinska resp. odontologiska fakulteterna görs<br />
besparingar vid universiteten i Lund och Göteborg med anledning av de<br />
nedskärningar som föreslogs av regeringen i propositionen om vissa ekonomisk-politiska<br />
åtgärder. Då nedskärningen av dessa utbildningar uppenbarligen<br />
kommer att göras annorlunda jämfört med regeringsförslaget<br />
måste konsekvensändringar göras i nämnda fakultetsanslag. Det bör ankomma<br />
på utskottet att göra erforderliga ändringar.</p>
<p>övriga departement</p>
<p>Socialdepartementet</p>
<p>På socialdepartementets område konstaterar föredragande statsrådet i<br />
sina överväganden hur viktigt det är med forskarkompetens och långsiktig<br />
kunskapsuppbyggnad. Det är glädjande att detta understryks. Föredraganden<br />
drar emellertid inte den naturliga slutsatsen av sitt konstaterande,<br />
nämligen att överföra ansvaret för den sociala forskningen i sin helhet till<br />
högskolan. Föredraganden hävdar för din del att ”även om forskningen<br />
inom skilda discipliner vid universitet och högskolor är grunden för långsiktig<br />
kunskapsuppbyggnad kan den inte ensam föra utvecklingen framåt<br />
inom socialtjänsten. Därtill krävs även en väl utvecklad fältanknuten FoU<br />
som bl. a. inriktas mot att ta fram och dokumentera den dolda kunskap<br />
som växer fram hos engagerade och erfarna fältarbetare i socialt behandlingsarbete,<br />
barn- och äldreomsorg etc.” (s. 4). Varför inte högskolan skulle<br />
kunna ansvara för all den av statsrådet önskade forskningen ges det ingen<br />
förklaring till.</p>
<p>Som vi tidigare framhållit anser vi att den organisation för sektorsforskning<br />
som gradvis byggts upp skall ersättas med ett mera direkt ansvar för<br />
högskolor och universitet. Detta gäller också det sociala området.</p>
<p>Ansvaret för den forskning som initieras av socialdepartementets delegation<br />
för social forskning (DSF) bör mot denna bakgrund överföras till<br />
högskolan. Till en del kan detta ske genom en förstärkning av fakultetsanslagen.<br />
Därigenom läggs ansvaret för de nödvändiga prioriteringarna di</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>rekt på resp. fakultet. Övriga resurser bör överföras till medicinska forskningsrådet<br />
som har att svara för den nationella överblicken inom det<br />
område DSF verkar.</p>
<p>Kommunikationsdepartementet</p>
<p>Inom kommunikationsdepartementets område verkar i dag flera organ<br />
med anknytning till forskning. Transportforskningsdelegationen (TFD)<br />
spelar i detta sammanhang en central roll. Kollektivtrafikberedningen<br />
(KTB) kan sägas komplettera TFD.</p>
<p>Kollektivtrafikberedningen (KTB) tillkom år 1979 till följd av riksdagens<br />
trafikpolitiska beslut. Denna parlamentariska beredning har till uppgift<br />
att närmare analysera behovet av nya trafiklösningar på kollektivtrafikens<br />
område. KTB:s verksamhet ingick t. o. m. budgetåret 1982/83 som<br />
ett delanslag under anslaget I 17. Transportforskningsdelegationen. I motion<br />
1982/83:1927 framhöll vi att ”vi ser inga fördelar i att KTB permanentas<br />
som beredning varför dess anslag — som tidigare — bör upptas<br />
under transportforskningsdelegationen”. Riksdagen avslog emellertid<br />
denna begäran. I motion 1983/84:2509 berör vi åter KTB och konstaterade<br />
därvid att KTB inte borde permanentas utan successivt avveckla sina<br />
arbetsuppgifter.</p>
<p>I enlighet med vad vi tidigare förordat i fråga om sektorsforskningen i<br />
stort bör såväl transportforskningsdelegationen som kollektivtrafikberedningen<br />
avvecklas. Från forskningsutgångspunkter är detta en bättre lösning<br />
än den sammanslagning av de båda organen som regeringen nu<br />
föreslår. På samma sätt som i fråga om övriga sektorsorgan som vi föreslår<br />
avvecklade bör resurserna fördelas mellan forskningsråd och högskola.</p>
<p>Jordbruksdepartementet</p>
<p>Regeringen fäster stor vikt vid forskningen på miljövårdsområdet. Vi<br />
anser detta riktigt. Särskilt försurningen måste ägnas all den uppmärksamhet<br />
frågans allvar motiverar.</p>
<p>Vi kan emellertid inte instämma i föredragande statsrådets generella<br />
uttalande om att det nu är angeläget att inom miljövårdsforskningen satsa<br />
på målinriktad forskningsverksamhet. Denna ambition synes inte till fullo<br />
förenlig med det allmänna anslag som präglar propositionen i övrigt.<br />
Också framhävandet av den starkt sektorsinriktade naturvårdsverkets<br />
forskningsnämnd ter sig mot bakgrund av propositionens allmänna inriktning<br />
felaktigt.</p>
<p>I konsekvens med vad vi föreslagit på andra områden anser vi att<br />
naturvårdsverkets omedelbara ansvar för miljövårdsforskningen bör överföras<br />
på andra organ. I första hand bör högskolorna och naturvetenskapliga<br />
forskningsrådet, men också vissa fristående forskningsinstitut, kunna<br />
komma i fråga.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Riksdagen bör i avvaktan på organisationsförändringar som sin mening<br />
ge regeringen till känna att den grundläggande forskningen inom miljövården<br />
bör ges ökad prioritet i förhållande till regeringens förslag.</p>
<p>Arbetsmarknadsdepartementet</p>
<p>Som ett resultat av att arbetsmiljöfrågorna, i såväl fysisk som psykologisk/social<br />
mening, uppmärksammats mera alltsedan 1970-talets början<br />
har forskningsverksamheten på detta område utökats och givit många<br />
intressanta resultat.</p>
<p>Forskningsinsatserna inom det arbetsmarknadspolitiska området har<br />
samtidigt intensifierats. 1 propositionen omtalas den omprövning i ekonomisk<br />
teori som ägt rum i utlandet under det senaste decenniet. Arbetsmarknadsministern<br />
hävdar emellertid att detta lämnat grundvalarna för den<br />
svenska arbetsmarknadspolitiken orubbade. Uttalandet tyder på en anmärkningsvärd<br />
brist på respekt för vetenskapliga rön och är ett bland flera<br />
skäl för varför forskningen också på detta område bör ges en i förhållande<br />
till statsmakterna mer fristående ställning.</p>
<p>Forskning angående arbetsmarknadspolitik bör huvudsakligen bedrivas<br />
i samma former och på samma villkor som annan samhällsvetenskaplig<br />
forskning. Den direkta koppling som i dag finns mellan delegationen för<br />
arbetsmarknadsforskning och arbetsmarknadsdepartementet inger mot<br />
denna bakgrund betänkligheter. Forskningsråden bör i större utsträckning<br />
finansiera den arbetsmarknadspolitiska forskningen. Vi har redan under<br />
innevarande riksmöte lagt förslag som innebär ett första steg i denna<br />
riktning. Det av oss tidigare framförda förslaget om en totalöversyn av<br />
sektorsforskningen bör omfatta också arbetsmarknadsområdet.</p>
<p>Forskning om arbetsmiljö och arbetsliv finansieras huvudsakligen med<br />
anslag från arbetarskyddsfonden och från arbetarskyddsstyrelsen. Arbetarskyddsfonden<br />
erhåller 0,155 % av lönesumman, vilket innebär att den<br />
får intäkter kring 760 milj. kr. under 1983/84. Ca 20 % av dessa använder<br />
fonden för stöd till forskning.</p>
<p>Fonden har under senare år i högre grad börjat stödja långsiktiga forskningsprojekt<br />
vid universitet och högskolor. Detta är i och för sig en positiv<br />
utveckling. Vi vill emellertid ifrågasätta om inte dessa medel, som enligt<br />
föredragande statsrådet för den närmaste treårsperioden beräknas motsvara<br />
kostnaden för ett 30-tal tjänster, borde föras till högskolornas fasta<br />
forskningsorganisation.</p>
<p>Beträffande arbetsmarknadsstyrelsens forskningsavdelning finns det<br />
anledning att pröva i vilken utsträckning som verksamheten skall bedrivas<br />
inom avdelningen och i vilken utsträckning utomstående krafter skall<br />
anlitas. Det får ankomma på regeringen att inom ramen för den tidigare<br />
begärda översynen analysera såväl fondens som arbetsmarknadsstyrelsens<br />
forskningsverksamhet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Arbetslivscentrum, som huvudsakligen bedriver verksamhet inom det<br />
samhällsvetenskapliga området, har uppenbarligen haft svårigheter att<br />
finna lämpliga arbetsformer och arbetsuppgifter. Dess verksamhet har inte<br />
hittills präglats av vetenskaplig kvalitet. Det finns anledning att ifrågasätta<br />
huruvida arbetslivscentrum skall bestå i nuvarande former och omfattning.<br />
Det är troligt att arbetslivsforskningen skulle gynnas av en starkare<br />
knytning till forskningen vid universitet och högskolor.</p>
<p>Bostadsdepartemen tet</p>
<p>Vi har då byggforskningens inriktning och omfattning tidigare behandlats<br />
hävdat att det är möjligt att minska anslagen till denna verksamhet.<br />
Den tilltagande sektoriseringen har på detta område i särskilt hög grad lett<br />
till olyckliga prioriteringar. I framtiden, har vi hävdat, bör sålunda byggforskningen<br />
alltmera integreras i högskolans ordinarie verksamhet. Detta<br />
gäller framför allt den samhällsvetenskapliga och ekonomiska delen av<br />
byggforskningen. Vi står fast vid denna bedömning.</p>
<p>Byggforskningsrådet (BFR) som institution bör gradvis minskas med<br />
sikte på en total avveckling. Ansvaret för den relevanta verksamhet rådet<br />
bedriver bör överflyttas på andra huvudmän. Högskolan bör ges ett ökat<br />
inflytande över byggforskningen. En del av byggforskningsrådets medel<br />
kan direkt överföras till fakultetsanslagen. I den totala översyn av sektorsforskningsorganisationen<br />
som vi tidigare föreslagit bör dessa frågor analyseras<br />
ytterligare.</p>
<p>När det gäller den teknikorienterade forskningen bör ansvaret för denna<br />
i större utsträckning än hittills åvila byggbranschen. Ett första steg i den<br />
riktningen har tagits genom att branschen bildat Svenska byggbranschens<br />
utvecklingsfond (SBUF). Fonden satsar medel på projekt som är klart<br />
teknikorienterade.</p>
<p>Statens institut för byggnadsforskning (SIB) bör på samma sätt som<br />
BFR granskas med utgångspunkten att institutets skattefinansierade verksamhet<br />
skall överföras till andra huvudmän. SIB har hittills finansierats<br />
med årliga ramanslag och projektanslag från BFR samt med uppdragsintäkter.<br />
Fr. o. m. budgetåret 1984/85 skall SIB finansieras med basanslag<br />
under bostadsdepartementets huvudtitel. Därutöver kan SIB även fortsättningsvis<br />
söka projektanslag från BFR och andra forskningsråd samt ta på<br />
sig uppdrag.</p>
<p>SIB förfogar i dag över mycket goda laboratorie- och verkstadsresurser.<br />
Dessa är i dag dåligt utnyttjade beroende på forskningens inriktning samt<br />
också på dålig marknadsföring från institutets sida. För att lösa dessa<br />
problem, samtidigt som staten avlastas kostnader för SIB, bör institutet<br />
omedelbart åläggas en bestämd andel betald uppdragsverksamhet. Sådan<br />
verksamhet förekommer redan i dag men i mycket blygsam skala. Vi<br />
föreslår att andelen uppdragsverksamhet snabbt utökas parallellt med att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>möjligheterna att överföra uppgifter till högskolorna analyseras. Inom den<br />
övergripande översyn av sektorsforskningen som vi begär bör institutets<br />
fortsatta verksamhet belysas. Målet skall vara att öka uppdragsverksamheten<br />
ytterligare och på sikt avveckla statens engagemang i SI B.</p>
<p>Industridepartementet</p>
<p>Teknisk forskning och utveckling är nödvändig för att svensk industri<br />
skall kunna behålla sin konkurrensförmåga. Det är en väsentlig uppgift för<br />
statsmakten att ge förutsättningar för detta arbete.</p>
<p>Den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom företagen<br />
är av avgörande betydelse. Verksamheten bidrar även till utvecklingsmöjligheter<br />
utanför det egna företaget. Det finns därför anledning för statsmakterna<br />
att underlätta företagsförlagd forskning.</p>
<p>Vi beklagar att regeringen även i detta sammanhang förordar selektiva<br />
stödformer. Vi anser att det generella forskningsavdraget, som avskaffades<br />
vid årsskiftet, bör återinföras.</p>
<p>Styrelsen för teknisk utveckling har gjort en värdefull insats genom att<br />
finansiera verksamhet inom flera nya tekniska områden. STU:s anslag har<br />
i stor utsträckning fått fylla tomrummet efter det tekniska forskningsråd<br />
som en gång fanns. Därmed har emellertid bedömningen av forskningsprojekt<br />
i mindre grad kommit att göras av forskare.</p>
<p>Ett nytt forskningsinriktat organ inom STU föreslås nu inrättas. Enligt<br />
propositionen om forskning skall stöd till forskningsprojekt om sammanlagt<br />
20 milj. kr. i framtiden avgöras efter rekommendation från detta forskarsammansatta<br />
råd med en från STU fristående huvudsekreterare.</p>
<p>Rådets uppgift förutsätts alltså bara vara rådgivande. Dessutom utgör 20<br />
milj. kr. endast en liten del av STU:s anslag till forskning. Det vore enligt<br />
vår uppfattning en styrka om huvuddelen av anslagen till teknisk forskning<br />
i stället fördelades av ett forskningsråd. Vi föreslår därför att medel<br />
överförs till ett tekniskt forskningsråd utanför STU:s organisation. Rådet<br />
bör för dess första verksamhetsår disponera 70 milj. kr. Medlen bör överföras<br />
från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och<br />
utveckling under fjortonde huvudtiteln.</p>
<p>Bildandet av ett fristående tekniskt-vetenskapligt forskarråd aktualiserar<br />
hur den resterande delen av STU:s verksamhet skall organiseras.</p>
<p>Under delprogrammet Industriservice anslås via STU medel för diverse<br />
regionalt anknutna projekt. Huvuddelen av denna verksamhet skulle kunna<br />
utföras av fristående konsultbolag eller av näringslivets egna branscher<br />
och regionala organisationer. Projekten saknar den direkta anknytning till<br />
allmän forskning och teknikutveckling som bör finnas om finansiering<br />
med offentliga anslag skall vara motiverad. Anslaget bör avvecklas.</p>
<p>Situationen för uppfinnare är lik den som andra små- och nyföretagare<br />
befinner sig i. I en motion med anledning av proposition 1983/84:135</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>24</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>redovisar vi en sammanställning av förslag som väsentligt skulle underlätta<br />
uppfinnarnas situation.</p>
<p>Våra förslag skulle innebära förbättringar för de allra flesta uppfinnare.<br />
Regeringens förslag till uppfinnarstipendier kommer däremot endast ett<br />
fåtal uppfinnare till godo. Sannolikt kommer det ändå att visa sig svårt att<br />
finna mottagare för denna typ av stöd. Vi finner det trots detta rimligt att<br />
man under en kortare tid prövar ett system med stipendier.</p>
<p>Energiforskningen är — som vi tidigare framhållit — ett exempel på den<br />
typ av stora program som under en följd av år tillåtits dominera statens<br />
forskningsinsatser. Regeringen föreslår att programmet skall föras vidare<br />
om än i en något reducerad form.</p>
<p>Vi redovisar i en särskild motion våra mer detaljerade förslag i fråga om<br />
energiforskningens inriktning. En ny organisation för denna forskning blir<br />
också aktuell om en mera omfattande omorganisation av den nuvarande<br />
sektorsforskningen genomförs. Ansvaret för energiforskningen bör i ett<br />
längre perspektiv i huvudsak kunna åvila högskolan direkt samt det tekniska<br />
forskningsråd vi just föreslagit.</p>
<p>Vi föreslår sammanlagda besparingar inom energiforskningsprogrammet<br />
med 100 milj. kr./år. De frigjorda resurserna bör utnyttjas för angelägna<br />
förstärkningar — utöver regeringens förslag — inom forskningen i stort<br />
enligt de förslag som tidigare redovisats i denna motion.</p>
<p>Ci vildepartementet</p>
<p>Föredragande statsrådet föreslår angående kommunalt orienterad<br />
forskning dels att denna bör ges en vidare inriktning till offentlig verksamhet<br />
i stort, dels att forskningen skall samordnas av en särskild delegation.<br />
Vi avvisar båda förslagen.</p>
<p>Specifikt kommunalt orienterad forskning är emellertid angelägen. Förslagsvis<br />
kan en forskning med denna smalare inriktning jämfört med<br />
föredragande statsrådets förslag samordnas genom en arbetsgrupp knuten<br />
till forskningsrådsnämnden.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:49px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om en översyn av den<br />
sektoriella forskningen och en successiv överföring till högskolan<br />
och forskningsråden av sektorsforskningsmedel,</p>
<p style="margin-left:49px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om övergripande prioriteringar<br />
inom forskningsområdet,</p>
<p style="margin-left:49px;">3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:17px;">gradvis avveckling av de i motionen angivna forskningsadministrationerna,</p>
<p style="margin-left:17px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ger regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om statliga utredningar och<br />
kommittéer,</p>
<p style="margin-left:17px;">5. att riksdagen beslutar att som sin mening ger regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om fleråriga planeringsramar<br />
för utbildning och forskning inom högskolan,</p>
<p style="margin-left:17px;">6. att riksdagen beslutar att förbudgetåret 1984/85 anslå 15 milj.<br />
kr. utöver regeringens förslag till studiefinansiering inom forskarutbildning<br />
att fördelas på fakultetsanslagen i enlighet med<br />
vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:17px;">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen förordats rörande arvodestjänst<br />
som assistent,</p>
<p style="margin-left:17px;">8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om bedömning av doktorsavhandling,</p>
<p style="margin-left:17px;">9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om doktorsexamen som<br />
behörighetsvillkor för vissa tjänster och om lektorstjänster i<br />
gymnasieskolan,</p>
<p style="margin-left:17px;">10. att riksdagen beslutar att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga<br />
forskningsrådet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag<br />
om 96 116 000 kr., ett i förhållande till regeringens<br />
förslag förhöjt anslag med 14 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:17px;">11. att riksdagen beslutar att till Medicinska forskningsrådet för<br />
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om<br />
180 356 000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt<br />
anslag med 4 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:17px;">12. att riksdagen beslutar att till Naturvetenskapliga forskningsrådet<br />
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag<br />
om 255 092 000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag<br />
förhöjt anslag med 4 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:17px;">13. att riksdagen beslutar att ändra reglerna för allmän och särskild<br />
behörighet för forskarutbildning i enlighet med vad som i motionen<br />
anförts,</p>
<p style="margin-left:17px;">14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om ”privatister” i forskarutbildningen,</p>
<p style="margin-left:17px;">15. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ny<br />
tjänsteorganisation för högskolan att träda i kraft den 1 juli<br />
1985 i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:17px;">16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>26</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:17px;">känna vad sorn i motionen anförts om mellanexamen/specialistexamen,</p>
<p style="margin-left:19px;">17. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till kontaktverksamhet<br />
vid mindre högskoleenheter för budgetåret<br />
1984/85 anslå 1 500 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">18. att riksdagen beslutar att till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål<br />
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag<br />
om 47 999 000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag<br />
minskat anslag med 1 500 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">19. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om handledares närvaro-,<br />
yttrande- och beslutanderätt i betygsnämnd,</p>
<p style="margin-left:19px;">20. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära redovisning av<br />
samtliga förefintliga forskningsstiftelser och de särskilda förhållanden<br />
som motiverat inrättandet av resp. stiftelse i enlighet<br />
med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:19px;">21. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna att tidsbestämda mål för andelen kvinnor på tjänster<br />
som professor, docent, forskarassistent och forskare inte skall<br />
anges,</p>
<p style="margin-left:19px;">22. att riksdagen beslutar att till Nationell halvledarforskning för<br />
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om<br />
21 000 000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt<br />
anslag med 5 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">23. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna att 600 000 kr. av de under anslaget Forsknings- och<br />
utvecklingsinsatser inom kulturområdet föreslagna medlen skall<br />
fördelas av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet<br />
på sätt som i motionen anges,</p>
<p style="margin-left:19px;">24. att riksdagen beslutar att till Humanistiska fakulteterna för<br />
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om<br />
171 678 000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt<br />
anslag med 10 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">25. att riksdagen beslutar att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna<br />
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om<br />
201 494 000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt<br />
anslag med 10 000000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">26. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförts<br />
om att för budgetåret 1985/86 ge utrustningsnämnden för universitet<br />
och högskolor ett beställningsbemyndigande för utrustningsanskaffning<br />
på 47,5 milj. kr., ett i förhållande till föregående<br />
budgetår höjt bemyndigande med 15 milj. kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">27. att riksdagen beslutar att till Inredning och utrustning vid högskoleenheterna<br />
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservations</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2634</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>27</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:19px;">anslag om 305 000 000 kr., ett i förhållande till regeringens<br />
förslag i proposition 1983/84:100 förhöjt anslag med<br />
10 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">28. att riksdagen beslutar att inrätta ett tekniskt-vetenskapligt<br />
forskningsråd i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:19px;">29. att riksdagen beslutar att till Tekniskt-vetenskapliga forskningsrådet<br />
under tionde huvudtiteln (nytt anslag) för budgetåret<br />
1984/85 anvisa ett reservationsanslag om 70 000 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">30. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförts om forskning om den offentliga<br />
sektorn.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)NILS CARLSHAMRE (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 20 mars 1984</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ULF ADELSOHN (m)</p>
<p>LARS TOBISSON (m)<br />
INGEGERD TROEDSSON (m)<br />
CARL BILDT (m)</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p>PER PETERSSON (m)</p>
<p>H. BERTIL LIDGÅRD (m)<br />
ANDERS BJÖRCK (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ROLF DAHLBERG (m)</p>
<p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p>ROLF CLARKSON (m)<br />
INGRID SUNDBERG (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0STAFFAN BURENSTAM LINDERm1undertecknare0NILS CARLSHAMREm2undertecknare0ULF ADELSOHNm3undertecknare0LARS TOBISSONm4undertecknare0INGEGERD TROEDSSONm5undertecknare0CARL BILDTm6undertecknare0PER PETERSSONm7undertecknare0H. BERTIL LIDGÅRDm8undertecknare0ANDERS BJÖRCKm9undertecknare0ROLF DAHLBERGm10undertecknare0L. ARNE ANDERSSONm11undertecknare0ROLF CLARKSONm12undertecknare0INGRID SUNDBERGm13undertecknareG7022634Ulf Adelsohn m. fl.mot_198384__2634.pdf584557pdfForskning (prop. 1983/84:107)https://data.riksdagen.se/fil/1D88AE94-6362-4D0D-8CDE-E80C3AE736AD