3099203 G7022630 1983/84 2630 mot mot Motion 1983/84:2630 Lars Werner m. fl. Motion Motion 2630 0 1984-03-20 00:00:00 2014-11-04 09:41:35 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1983/84:107) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022630/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022630 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022630 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40">24 </div> <div class="block ml_3">Motion 1983/84:2630 Lars Werner m. fl. Forskning (prop. 1983/84:107) Det avsnitt i regeringens proposition som berör arbetsmarknadspolitiken bygger på samma ideologiska grundprinciper och har samma politiska målsättning som för övrigt präglar hela den ekonomiska politiken. Där talar man om behovet av forskning om alternativa eller kompletterande insatser, för att minska eller förebygga strukturella obalanser genom olika åtgärder som underlättar industrins rekrytering och individernas omställning till nya arbetsuppgifter. Där talar man om nödvändigheten av ökade kunskaper, för att bedöma behovet och effekterna av olika åtgärder som påverkar utbudet och underlättar anpassningen, liksom om behovet av fortsatt forskning om de olika faktorerna som påverkar arbetskraftsutbudets sammansättning och arbetskraftens rörlighet. Man uppfattar arbetsmarknadspolitiken som en aktiv och integrerad del av den allmänna ekonomiska politiken. Den bör underkastas och anpassas den ekonomiska politikens målsättningar, där arbetsmarknadspolitiken blir ett instrument för att dämpa konflikter mellan olika mål för den allmänna ekonomiska politiken. Därför understryker man behovet av fördjupad forskning kring frågor om samordning mellan å ena sidan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och å andra sidan generella ekonomisk-politiska insatser samt insatser inom industri-, regional-, social- och utbildningspolitik. Och det gör man på ett sätt som inte bara underlåter att ifrågasätta den nuvarande ekonomiska maktstrukturen och dess negativa utvecklingstendenser, utan snarare strävar man till att genom en intensifierad forskning på området stimulera och påskynda den utvecklingen. Man bortser helt från den industriella strukturomvandlingen och dess negativa utvecklingstendenser, som i vissa avseenden inte bara kommer i direkt motsättning till vitala samhällsintressen, utan i väsentliga delar starkt begränsar det politiska handlingsutrymmet som är en förutsättning för kampen mot arbetslösheten. I propositionen konstaterar man att målen för arbetsmarknadspolitiken främst är att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Men samtidigt som det är allmänt bekräftat att arbetslösheten numera är strukturellt betonad och nästan opåverkad av konjunkturella svängningar, så föreslår man i propositionen intensifierade forskningsinsatser för att underlätta individens anpassning till nya strukturella krav, med avseende på yrkesutbildning, arbetstider och rörlighet. Forskningen blir ett instrument som underlättar och påskyndar en utveckling inom indu </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Mot. 1983/84:2630 </div> <div class="block ml_42">25 </div> <div class="block ml_5">strän som bygger på och utgår från enbart företagsekonomiska lönsamhetskalkyler. De olika forskningsinstituten blir direkta serviceorgan för det privata näringslivet, som i sina utvecklingsplaner inte kan ta hänsyn till samhällsintressena för att den saknar de nödvändiga mekanismerna för det. Samma tankegångar präglar propositionens inriktning på ökad forskning vad gäller de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Där kan man konstatera en extrem näringslivsanpassning både när det gäller arbetsmarknadsutbildning och yrkesutbildning, men också vad gäller åtgärder som syftar till att påverka företagens produktionskostnader, genom att samhället övertar en del av lönekostnaderna för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt vårt partis uppfattning bör de framtida forskningsinsatserna få en helt annan inriktning och omfattning om de skall kunna positivt påverka uppfyllelsen av arbetsmarknadspolitikens målsättningar, nämligen ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Hela propositionen om forskning bygger på ett avancerat klassamarbete där arbetare, arbetsköpare och statsmakt förutsätts ha identiskt lika intressen. Nu är inte problemen på arbetsmarknaden så enkla. Dagligen pågår klasskampen där arbetsköparna genom sin ägar- och maktställning har ett markant övertag, bl. a. genom sin totala dominans över forskningen. Följdriktigt utifrån den klassamarbetssyn som forskningspropositionen redovisar, finns inte någon tanke på förslag om partsforskning för arbetskollektivets organisationer. Den fackliga forskningen lyser med sin frånvaro. Praktiskt taget under hela 1900-talet har forskare, betalda av arbetsköparna, sysslat med problemet hur man tar ut mesta möjliga arbete ur lönearbetarna. Arbetsköparna har mycket medvetet tagit vetenskapen i sin tjänst vid utsugningen av arbetskraften. Det har inte bara gällt tekniska discipliner, utan också beteendevetare. Forskningen som sker utifrån arbetarskyddsfonden, arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning och Arbetslivscentrum är traditionell forskning där kapitalets vinstintressen och de värderingar som följer därav smyger sig in på olika sätt och blir utslagsgivande i praktiken. Undantag finns, men förändrar inte helhetsbilden av att forskningen styrs av de ramar som det kapitalistiska systemet ger. Inom fackföreningsrörelsen finns ingen forskningstradition. Detta har inneburit att fackföreningarna har kommit i underläge. Arbetsköparna lägger fram sina partsinlagor i form av mer eller mindre vetenskapliga rapporter. Det är självfallet då också på det sättet att de problem som blir föremål för forskning är sådana som arbetsköparna anser vara väsentligt att få belysta. Som ett led i den fackliga kampen för arbete, drägliga arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö, måste arbetsköparnas forskningsmonopol brytas. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1983/84:2630 </div> <div class="block ml_40">26 </div> <div class="block ml_3">Mot den av arbetsköparna styrda forskningen måste ställas en forskning i facklig regi, där de arbetande anger problemen och inriktningen. Partsforskning är nödvändig för att klargöra de verkliga problemen. Några exempel på problemområden är: Lönenivå och lönesystem och dess inverkan på livsbetingelser och livslängd, klassamarbetets effekter på fackföreningsrörelsens möjligheter att hävda sina medlemmars intressen, möjligheter till förbättringar av arbetsmiljön i tider av stor arbetslöshet och ekonomisk stagnation: forskning om den nödvändiga arbetstiden i framtiden i relation till industriproduktionens och den offentliga verksamhetens utveckling. Vpk anser att statsmakterna villkorslöst skall finansiera en sådan forskning och vidta åtgärder som gör det möjligt att inrätta fackliga forsknings- och kontrollinstitut med forskare på olika områden. I samband med detta måste också i lag slås fast att arbetsköparna inte skall ha rätt att från arbetsplatserna utestänga fackliga förtroendemän, experter eller forskare. Ökade forskningsinsatser behövs för att undersöka den tilltagande maktkoncentrationens och monopoliseringens effekter dels vad gäller sysselsättningssituationen, dels vad gäller den del av den industriella strukturen som är inriktad på den inhemska marknaden. Ett drag som kännetecknar den svenska industriella omvandlingen är den ökade multinationaliseringen av den svenska industrin. Det innebär ökad utlandsetablering, ökad kapitalexport med ökad andel investeringar utomlands. Den del av produktionen som flyttar utomlands är oftast den som är mest arbetskraftsintensiv. Multinationaliseringen av den svenska industrin påverkar direkt effekterna av olika sysselsättningsskapande åtgärder som t. ex. regionalpolitiska satsningar och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Företagens ökade möjligheter att flytta produktionen mellan olika länder påverkar och begränsar dessutom fackets verksamhet och framtida roll. Därför är det helt nödvändigt med ökad forskning som belyser multinationaliseringens effekter på sysselsättningssituationen i Sverige, den framtida industriella strukturen och fackets roll och framtida utvecklingsmöjligheter. När det gäller arbetsmarknadsutbildning, yrkesutbildning och utformning av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder krävs det kraftfulla forskningspolitiska insatser med en inriktning som utvecklar de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, med syftet inställt på att dels ge medborgarna en bred och allsidig yrkesutbildning, dels att höja arbetarklassens allmänna kunskapsnivå. Invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden är speciellt oroväckande, inte bara med tanke på de dubbelt så höga arbetslöshetssiffror som invandrarna uppvisar i dag, utan också med utgångspunkt från olika andra faktorer som präglar deras mycket svåra läge. Sådana faktorer är den ensidiga koncentrationen kring vissa yrken och branscher, den bristfälliga yrkesutbildningen, den mycket varierande och för vissa grup </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1983/84:2630 </div> <div class="block ml_41">27 </div> <div class="block ml_4">per mycket låga allmänna utbildnings- och kunskapsnivån, språksvårigheter, bostads- och social segregation, invandrarfientlighet ooh diskriminering på arbetsmarknaden. Det är nödvändigt och brådskande med forskning kring det problemkomplex som syftar till att dels kartlägga problemens olika dimensioner och omfattning, dels komma med förslag till olika lösningar. Med hänvisning till det anförda föreslås 1. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om maktkoncentrationens och monopoliseringens effekter vad gäller sysselsättningssituationen, den indutriella strukturen och den inhemska marknaden, 2. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om multinationaliseringens effekter vad gäller sysselsättningen i Sverige, dess begränsade effekt på olika sysselsättningsskapande åtgärder och dess effekter på fackets roll, verksamhet och framtida utveckling, 3. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning kring arbetsmarknadsutbildningen och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder i enlighet med vad som anförs i motionen, 4. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om invandrarnas situation på arbetsmarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för inrättande av fackliga forsknings- och kontrollinstitut enligt vad i motionen anförs. Stockholm den 20 mars 1984 LARS WERNER (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk) ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) LARS-OVE HAGBERG (vpk) </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 2 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 3 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 4 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 5 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 6 undertecknare 0 ALEXANDER CHRISOPOULOS vpk 7 undertecknare 0 LARS-OVE HAGBERG vpk 8 undertecknare G7022630 Lars Werner m. fl. mot_198384__2630.pdf 118523 pdf Forskning (prop. 1983/84:107) https://data.riksdagen.se/fil/9E730CD4-6A4F-4630-87FA-F8683CD6E579