3099201G70226291983/842629motmotMotion 1983/84:2629 Lars Werner m. fl.MotionMotion262901984-03-20 00:00:002014-11-04 09:41:332014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1983/84:107)Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022629/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022629https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022629
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1983/84:2629</p>
<p>Lars Werner m. fl.</p>
<p>Forskning (prop. 1983/84:107)</p>
<p>I propositionens bilaga 6, jordbruksdepartementets område, berörs,<br />
förutom de allmänna synpunkterna, forskning med anknytning till de<br />
areella näringarna och några anslagsfrågor för budgetåret 1984/85.</p>
<p>Vi kan i långa stycken instämma i den föredragning som departementschefen<br />
gör i propositionen om behovet av ökad forskning för alternativa<br />
brukningsmetoder i de areella näringarna. Men vi vill också påpeka att<br />
dagens kunskap om olika problem på vissa områden är tillräcklig för att<br />
redan nu vidta konkreta åtgärder.</p>
<p>Exempelvis bör åtgärder redan nu kunna vidtas mot sådana avarter<br />
inom jordbruksnäringen som djurfabriker utgör, om man nu kan hänföra<br />
dessa till näringen. Likaså är det väl känt att virkesproduktionen kan ökas<br />
genom ett bättre utnyttjande av skogsmarkens naturliga produktionsförmåga.<br />
Men detta förutsätter naturligtvis att dagens stora brister inom<br />
skogsvården åtgärdas. Här har vi under många i år i motioner föreslagit<br />
åtgärder, men tyvärr har vi fått konstatera att förslagen har avslagits. Nu<br />
har vi ändå den förhoppningen att förnuftet till slut skall segra och återkommer<br />
därför så snart tillfälle ges med våra förslag.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Forskning inom de areella näringarna</p>
<p>Under lång tid har forskningen inom jord- och skogsbruket inriktats på<br />
effektivitet i produktionen. Detta har inneburit att både kort- och långsiktiga<br />
effekter av brukningsmetoder är helt eller delvis okända. Inom jordbruket<br />
har användningen av kemiska medel kraftigt ökat och även andra<br />
förändringar har skett, som t. ex. ensidig odling av vissa produkter. Frågor<br />
om huruvida dagens brukningsmetoder kommer att försämra eller allvarligt<br />
skada markens framtida användning är i dag obesvarade. Även inom<br />
skogsbruket sker en utveckling som lämnar många frågeställningar obesvarade.<br />
F. n. diskuteras intensivt planerna på att avverka en del av den<br />
s. k. fjällnära skogen. Skogsbrukets företrädare påstår att det i dessa områden<br />
är möjligt att få ny skog, trots att forskare hävdar att det inte finns<br />
vetenskapliga belägg för att så är fallet. Vi vill påpeka att möjliga undersökningar,<br />
som t. ex. klimatfotografering av dessa områden, icke har vidtagits.</p>
<p>Vi hälsar därför med tillfredsställelse vad departementschefen anför i<br />
propositionen om forskning med anknytning till de areella näringarna. Vi</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2629</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>vill emellertid föreslå vissa förändringar och tillägg till det förslag om<br />
forskning på jordbruksdepartementets område som regeringen har lagt.</p>
<p>Frågan om alternativa produktionsformer i jordbruket skall studeras,<br />
och departementschefen anser det väsentligt att kartlägga konsekvenserna<br />
och effekterna för vår totala produktion av exempelvis en minskad användning<br />
av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket. Detta har<br />
vi inget att erinra mot, men vi anser att forskning och praktisk tillämpning<br />
måste ske jämsides i vissa bestämda projekt. Det är främst genom enskilda<br />
och privata initiativ som alternativa produktionsformer hittills har prövats<br />
och de har i de flesta fall fått avbrytas på grund av ekonomiska problem.<br />
Det finns också ett intresse hos vissa jordbrukare att övergå till andra<br />
brukningsmetoder, men detta har hindrats genom ovisshet för framtiden<br />
och de kostnader som en sådan förändring medför. Det här intresset för<br />
alternativa brukningsformer har visat sig genom ett flertal framställningar<br />
från kommuner i landet, vilka vill bli försökskommuner där jord- och<br />
skogsbruk skall bedrivas utan kemiska medel.</p>
<p>Vi anser därför att vissa försöksprojekt måste startas där praktisk tilllämpning<br />
jämsides med forskning bedrivs. Regeringen bör därför utarbeta<br />
och lägga ett sådant förslag om försöksverksamhet till riksdagen.</p>
<p>Försurningen av mark och vatten och de skador som uppstår därav<br />
beskrivs som vårt största miljöproblem nu och i framtiden. Vpk har i en<br />
särskild motion till årets riksdag pekat på en del åtgärder som måste vidtas<br />
och vi har också ganska ingående berört vilka problem och skador som<br />
försurningen medför. Mycket är okänt om orsakssammanhangen på detta<br />
område och därför måste skyndsamma forskningsinsatser sättas in. I propositionen<br />
föreslås också vissa åtgärder, men vi anser mot bakgrund av<br />
problemens vidd att de är otillräckliga. Det har också framhållits från<br />
forskarhåll att angelägna förundersökningar och andra nödvändiga åtgärder<br />
ofta faller utom ramen för ekonomiska medel för forskning. Vi anser<br />
därför att ett särskilt anslag bör inrättas där medel ställs till förfogande för<br />
projekt vilka inte kan finansieras genom de i propositionen föreslagna<br />
anslagen. Vi vill därför föreslå ett sådant anslag för budgetåret 1984/85 på<br />
10 milj. kr.</p>
<p>När det gäller anslaget till miljövårdsforskning anser vi att detta bör<br />
uppräknas, enligt naturvårdsverkets framställning, till 55,1 milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="text-align:right;">Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som i motionen anförts föreslås</p>
<p style="text-align:right;">1. att riksdagen beslutar anvisa 10 000 000 kr. för särskilda åtgärder<br />
mot försurningen i enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:44px;">2. att riksdagen under anslaget H 6, Miljövårdsforskning, beslutar<br />
anvisa 55 100 000 kr.,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2629</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:13px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförs om förslag till försöksverksamhet för alternativa<br />
brukningsformer.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 20 mars 1984</p>
<p>LARS WERNER (vpk)<br />
BERTIL MÅBRINK (vpk)<br />
C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
JÖRN SVENSSON (vpk)<br />
PAUL LESTANDER (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>NILS BERNDTSON (vpk)<br />
EVA HJELMSTRÖM (vpk)<br />
JOHN ANDERSSON (vpk)<br />
BJÖRN SAMUELSON (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk2undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk3undertecknare0JÖRN SVENSSONvpk4undertecknare0PAUL LESTANDERvpk5undertecknare0NILS BERNDTSONvpk6undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk7undertecknare0JOHN ANDERSSONvpk8undertecknare0BJÖRN SAMUELSONvpk9undertecknareG7022629Lars Werner m. fl.mot_198384__2629.pdf89770pdfForskning (prop. 1983/84:107)https://data.riksdagen.se/fil/9FD4555B-E6FD-441D-A8AE-B2BF804E8931