3099199 G7022627 1983/84 2627 mot mot Motion 1983/84:2627 Lars Werner m. fl. Motion Motion 2627 0 1984-03-20 00:00:00 2014-11-04 09:41:31 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1983/84:107) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022627/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022627 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022627 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42">13 </div> <div class="block ml_5">Motion 1983/84:2627 Lars Werner m. fl. Forskning (prop. 1983/84:107) 1 utbildningsdepartementets bilaga till den forskningspolitiska propositionen behandlas högskolan och forskningsråden. Vi har i annan motion behandlat forskningspolitikens inriktning och styrmedel och behandlar här olika delavsnitt inom utbildningsdepartementets område, där vi anser att vissa förändringar och kompletteringar bör göras. U ppd ragsforskning I propositionen föreslås att förvaltningspålägget för externt finansierad forskning sätts till 3 % budgetåret 1984/85. Detta pålägg kan inte på något sätt täcka de merutgifter dessa uppdrag innebär för högskoleenheterna, såsom administration, lokalhållning, städning etc. Det finns risk att dessa merutgifter drabbar grundutbildningen och dessa anslag. För att motverka en sådan utveckling bör förvaltningskostnaden sättas till 7 % för privatfinansierad uppdragsforskning. Högskolestyrelserna bör ej medges möjlighet att nedsätta detta belopp. Eftersom ett förvaltningspålägg om 7 % egentligen inte täcker den reella kostnaden för uppdragsforskning bör regeringen utfärda bestämmelser om ersättningsbelopp från utomstatliga uppdragsgivare inom forskningen så att högskoleenheternas merkostnad täcks till 100 %. Förvaltningspålägget för statliga forskningsuppdragsgivare bör sättas till 3 %. Forskning vid mindre högskoleenheter De mindre högskoleenheterna spelar en viktig regionalpolitisk roll. Med sin närhet till regionens naturtillgångar, befolkning, näringsstruktur etc. kan de på ett direkt sätt strukturera upp de frågeställningar som kräver sina svar. Flera mindre högskolor har, som ett led i sin regionalpolitiska betydelse, inlett ett samarbete med fackliga organisationer i försök bl. a. att utröna möjliga näringsstrukturella vägar och därmed vaktslående om arbetstillfällen. Som exempel kan nämnas högskolan i Karlstad och det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs tillsammans med Pappersindustriarbetareförbundet och LO. Det har i olika sammanhang hävdats att en högskolas storlek skulle ha direkt betydelse för forskningsmöjligheter. I de fall laborativ verksamhet, med dyrbar utrustning, är en förutsättning för forskningsarbetet kan påståendet äga sin riktighet. Men vad man gör är att blanda ihop storlek i </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1983/84:2627 </div> <div class="block ml_40">14 </div> <div class="block ml_3">studerandeomfång och resurstillgång på ett sådant sätt att storleksbegreppet i stort sett bara leder till en uttunning av undervisningen. Argumentationen känns igen, framför allt då det är fråga om nedläggning av fakulteter och dess forskning. Med dagens framsteg inom informationsteknologin är det mycket möjligt att bedriva ett kvalitativt bra forsknings- och utvecklingsarbete vid de mindre högskoleenheterna. Vi vill hänvisa till vad statsrådet I. Carlsson anför om informationsteknologin i inledningen till den forskningspolitiska propositionen. Med hänvisning till vad vi anfört bör riksdagen ställa sig bakom de kostnadsberäkningar som FOMI gjort och de anslag som föreslagits. Humanistiska fakulteterna Jämställdhetsforskning får en relativt framskjuten plats i regeringens proposition. Detta hälsar vi med viss tillfredsställelse, men om jämställdhetsforskning skall bedrivas med möjlighet till framgång krävs kvinnoforskning. Eller som Rita Liljeström uttrycker det i sin uppsats Två världar: ”1 den mån jämställdhetsforskning uppfattar den manliga kulturdominansen som ett verkligt hinder för jämställdhet, och icke i första hand strävan efter att omfördela kvinnor och män i system vars spelregler och mål dikteras av män, så bortfaller motsättningen mellan jämställdhets- och kvinnoforskning. Det är möjligt att kvinnoforskningens bidrag just ligger i att påminna om huvudmotsättningen.” Inom kvinnolitteraturen gestaltas ofta delar av den nämnda huvudmotsättningen, den manliga kulturdominansen, reproduktionens villkor etc. Det är därför viktigt att forskning bedrivs i kvinnolitteratur. UHÄ har föreslagit inrättande av en professur i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteratur, vid universitet i Göteborg. Vi biträder detta förslag och föreslår att denna professur inrättas (525 tkr tas från D 33 s. 139). Forskning för utveckling av viss pedagogik och metodik Det är viktigt att det pedagogiska utvecklingsarbetet får en framskjuten position inför en kvantitativ och kvalitativ utbyggnad av barnomsorgen. Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete när det gäller barn i lägre åldrar har en stor betydelse för möjligheten att överblicka orättvisorna i klassamhället och att söka vägar för samhällets åtaganden gentemot barn på ett sådant sätt att åtminstone inte dessa orättvisor förstärks och bekräftas. Forskning inom barnomsorgen kan också ge vägledning för viktiga beslut inom grundskoleområdet. I ett ännu vidare perspektiv torde den ovannämnda forskningen kunna ge grund och förståelse för politiska ställningstaganden som undanröjer arbetslöshetens värsta avart, nämligen ungdomsarbetslöshet. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Mot. 1983/84:2627 </div> <div class="block ml_42">15 </div> <div class="block ml_5">I tider då samhällets barnomsorg utsätts för attacker dels från intressenter som försöker slå mynt av barnomsorg, dels från grupper som försöker motverka jämställdhetsarbetet är det oerhört viktigt att man utvecklar barnomsorgspedagogiken för att visa vårt gemensamma ansvar för denna del av barns uppväxtvillkor. Som en del i arbetet med pedagogisk utveckling inom samhällelig barnomsorg föreslår vi att en professur i pedagogik med inriktning mot den samhälleliga barnomsorgen inrättas vid universitetet i Göteborg. Det finns många brister i samhället som, om man syftar till deras undanröjande, talar för satsning på forskning och utvecklingsarbete inom pedagogik och metodik. Ett angeläget område gäller flerhandikappade människors livsmiljö, av vilken deras möjlighet till ett drägligt liv till stor del är avhängig. Visserligen tas det i dag fram en del hjälpmedel, men fler behöver nås av dessa hjälpmedel. Att nå hjälpmedel innebär att man har tillgång fullt ut och har möjlighet att använda dem utifrån sin egen förmåga. För att utveckla sina gåvor behöver man utbildning av passande pedagogik och metod och kan därigenom själv påverka sin miljö och livssituation. Kort sagt, för att öka möjligheten för handikappade människor att tillgodogöra sig olika hjälpmedel bör en satsning göras inom pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete rörande hjälpmedel och dess användare. Högskolor med lärarutbildning, HCK och Handikappinstitutet bör kunna vara naturliga samarbetspartners i ett sådant forsknings- och utvecklingsarbete. Medel för professur i barnomsorg och hjälpmedelspedagogiskt utvecklingsarbete, vilket vi beräknar till 1 milj. kr. erhålls genom att den föreslagna ytterligare professuren i industriell organisation vid CTH icke inrättas och med ändring i anslagsfördelningen till KTH. ökade anslag till humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 1 tider där nya tekniker starkt gör sig gällande inom arbetslivet uppstår ofta en uppdelning av själva arbetet på ett sådant sätt att den som står i produktionen med rätta känner ett främlingskap för sitt arbete. Nya teknikinsatser motiveras för det mesta utifrån lönsamhetsaspekter. Det finns naturligtvis andra motiv för införande av ny teknik, t. ex. undanröjande av hälsofarliga arbetsmoment, och den delen av ny teknik kan man hälsa med tillfredsställelse. Kvar står dock lönsamhetsaspekten som ett överhängande motiv och den makt ägande av och kunskap om den nya tekniken innebär. Dessa kraftvektorer leder till alienation i arbetslivet. För att ha en chans att möta denna anstormning av ny teknik i arbetslivet måste olika insatser göras, såsom ökad facklig kontroll och vetorätt vid införande av ny teknik. Det måste också satsas på områden som kan hjälpa människan att ge svar på frågor som: Vem är jag och vad vill jag med mitt liv? Här har den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen en viktig funktion att fylla. Vi föreslår därför att riksdagen ökar beredskapen mot arbetslivets </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1983/84:2627 </div> <div class="block ml_40">16 </div> <div class="block ml_3">utarmning genom att till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet anvisa ytterligare medel. Hemställan Med hänvisning till det anförda föreslås 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdragsforskning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning vid mindre högskoleenheter, 3. att riksdagen hos regeringen hemställer om inrättande av en professur i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteratur, vid universitetet i Göteborg, 4. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 bil. 5 D 33 till Nationell halvledarforskning anvisar ett reservationsanslag av 15 475 000 kr., 5. att riksdagen hos regeringen hemställer om inrättandet av en professur i pedagogik, med inriktning mot den samhälleliga barnomsorgen, vid universitetet i Göteborg, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogiskt och metodiskt forsknings- och utvecklingsarbete rörande handikapphjälpmedel och dess användare, 7. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 bil. 5 D 24 Tekniska fakulteter till KTH i beräknad anslagsfördelning 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 117 328 000 kr. samt till CTH i beräknad anslagsfördelning 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 103 344 000 kr., 8. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 bil. 5 D 24 Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 368 663 000 kr., 9. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 bil. 5 D 30 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1984/85 anvisar ett med 10 000 000 kr. förhöjt belopp. Stockholm den 20 mars 1984 LARS WERNER (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk) </div> <div class="block ml_23">NILS BERNDTSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk) BJÖRN SAMUELSON (vpk) </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 2 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 3 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 4 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 5 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 6 undertecknare 0 BJÖRN SAMUELSON vpk 7 undertecknare G7022627 Lars Werner m. fl. mot_198384__2627.pdf 115786 pdf Forskning (prop. 1983/84:107) https://data.riksdagen.se/fil/E95AF216-9C53-48C9-9D49-BDC142950B16