3099186G70226151983/842615motmotMotion 1983/84:2615 Thorbjörn Fälldin m. fl.MotionMotion261501984-03-20 00:00:002014-11-04 09:41:222014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1983/84:107)Thorbjörn Fälldin m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022615/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022615https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022615
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Mot. 1983/84</p>
<p style="text-align:right;">2615-2622</p>
<p>Motion</p>
<p>1983/84:2615</p>
<p>Thorbjörn Fälldin m. fl.</p>
<p>Forskning (prop. 1983/84:107)</p>
<p>Inledning</p>
<p>Det är angeläget att forskningen i vårt land även i framtiden kan inriktas<br />
på det fria kunskapssökande som av hävd utgör grunden för det mänskliga<br />
framåtskridandet.</p>
<p>Statsmakternas uppgifter inom forskningspolitiken bör vara att prioritera<br />
knappa offentliga ekonomiska resurser och stimulera forskningen<br />
inom områden som ur samhällssynpunkt är särskilt angelägna. Det är<br />
också statsmakternas uppgift att garantera en fortlevnad av vissa grundfunktioner<br />
som ger oss förmågan att stå i nära kontakt med den internationella<br />
vetenskapliga utvecklingen.</p>
<p>Forskningsprogram — ett centerinitiativ</p>
<p>Redan 1973 (mot. 1973:1266) föreslog centern i en partimotion att ett<br />
forskningspolitiskt handlingsprogram skulle utarbetas. Kravet upprepades<br />
vid 1974 års riksdag i en mittenmotion (mot. 1974:1372).</p>
<p>Kravet på ett sådant program vann nu allmän uppslutning. Den nuvarande<br />
ordningen med regelbundet återkommande samlade forskningspropositioner<br />
kan till en del föras tillbaka på våra krav 1973 — 1974. Bl. a. har<br />
regeringen under var och en av de tre senaste mandatperioderna lagt fram<br />
forskningspolitiska propositioner. Full stadga fick systemet framför allt<br />
genom 1982 års forskningspolitiska proposition (prop. 1981/82:106) som<br />
framlades av mittenregeringen. I denna proposition fastlades de huvudsakliga<br />
prioriteringarna av skilda forskningsområden som i den nu lagda<br />
propositionen i huvudsak föreslås gälla även fortsättningsvis. Vi ansluter<br />
oss till bedömningen att 1982 års riktlinjer kan ligga fast. I denna motion<br />
kommer vi emellertid att lämna vissa förslag till kompletteringar av forskningsprogrammet.</p>
<p>Forskningen och utbildningen</p>
<p>Från många håll hävdas nu att rekryteringen av forskarstuderande inte<br />
är tillfredsställande. För att förbättra situationen torde åtgärder över ett<br />
brett fält erfordras. Det är exempelvis angeläget att eleverna redan i gymnasieskolan<br />
åtminstone till en liten del kan göras förtrogna med forskning<br />
och vetenskapligt tänkande. I den nyligen framlagda gymnasiepropositionen<br />
föreslås återinförande av specialarbete, vilket från dessa utgångspunk</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2615—2622</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ter måste hälsas med tillfredsställelse.</p>
<p>Den tekniska och naturvetenskapliga högre utbildningen och forskningen<br />
har hög prioritet. Det är mot denna bakgrund mycket angeläget att de<br />
svårigheter som nu präglar gymnasiets naturvetenskapliga linje kan bringas<br />
till en lösning. Denna linje ger god grund för högre studier och forskning<br />
inom naturvetenskap och teknik. Det är otillfredsställande om andra gymnasielinjer<br />
lättare ger tillträde till denna typ av studier. Problemet torde<br />
behöva lösas såväl inom gymnasieskolans ram som genom meritvärderingen<br />
vid antagning till högskolan. Det är angeläget att pågående utredningsarbete<br />
om högskolans antagningssystem kan leda fram till lösningar på<br />
detta problem.</p>
<p>Högskolans grundutbildning utgör den främsta förberedelsen för en<br />
forskarkarriär. Det mycket nära sambandet mellan forskning och utbildning<br />
måste alltid noga beaktas när högskolans grundutbildning formas.<br />
Det är viktigt att grundutbildningen inte utsätts för så hårda generella<br />
besparingar att basen för forskningen urholkas. Den tendens till obalans<br />
mellan grundutbildning och forskning som nu finns måste rättas till i<br />
kommande budgetpropositioner. Centern har i motion 1983/84:1242 föreslagit<br />
en strukturplan för den högre utbildningen, bl. a. med hänsyn till<br />
de inskränkningar som kan bli aktuella. Det är viktigt att i detta sammanhang<br />
beakta forskningens behov. Samtidigt som behovet kan minska på<br />
vissa områden så är det nödvändigt att nya områden kan få utvidgade<br />
resurser såväl när det gäller forskning som för grundutbildning. Sådana<br />
områden kan gälla ekologiskt inriktad forskning, nya teknologier och<br />
framtidsinriktad social forskning.</p>
<p>Det är vidare angeläget att högskolans linjeutbildningar i större omfattning<br />
än vad som nu är fallet kan innehålla möjligheter till ämnesfördjupningar<br />
som ger ökad kontakt och förtrogenhet med forskningsproblematiken.<br />
Linjeutbildningar bör vara så konstruerade att de innehåller minst<br />
ett 40-poängsavsnitt. Även 60-poängsavsnitt bör eftersträvas i större utsträckning.<br />
I detta sammanhang vill vi också aktualisera frågan om att<br />
återinföra någon typ av sammanhållen examensbenämning motsvarande<br />
exempelvis den tidigare fil. kand.-examen. Den nuvarande ordningen har<br />
bl. a. i samband med internationellt utbyte visat sig medföra olägenheter.<br />
Den internationella förståelsen för vårt system har visat sig vara ringa. En<br />
sådan grundexamen kan antingen gälla alla som uppnått 120 poäng eller<br />
förbehålls utbildningar med en fördjupning till 60 poäng i minst ett ämne.</p>
<p>Frågan om återinförande av någon typ av mellanexamen i forskarutbildningen<br />
har diskuterats ofta under senare år. När det nuvarande systemet<br />
infördes var tanken att tiden för doktorsexamen skulle kortas av<br />
väsentligt. Något utrymme för en mellannivå skulle därvid inte finnas. Vi<br />
kan nu konstatera att förväntningarna om en allmän tidsnedkortning<br />
endast till en del har infriats. Det är därför rimligt att frågan om mellanexamen<br />
i en generellt reglerad utformning får sin belysning från denna nya</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>utgångspunkt. Ett alternativ som därvid kan prövas är om eventuella<br />
behov härvidlag kan tillgodoses genom framtagande av kursplaner för<br />
längre och mer omfattande påbyggnadskurser än vad som nu förekommer.<br />
Kurser på 120 och 140 poäng i ett ämne, innefattande ett omfattande<br />
uppsatsarbete, kan ge såväl värdefull ämnesfördjupning som viss forskningserfarenhet.</p>
<p>Forskningen och administrationen</p>
<p>Det är angeläget att forskningens administration kan göras så enkel som<br />
möjligt. Anslagna medel måste i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas<br />
för aktiv forskning medan krångel och byråkrati måste motverkas. För<br />
närvarande sker den statliga forskningsadministrationen genom ett mycket<br />
stort antal myndigheter av mycket skiftande karaktär. Också på departementsnivå<br />
är splittringen påtaglig. Tillsättandet av ett särskilt statsråd<br />
med ansvar för forskningsfrågor har snarast komplicerat bilden ytterligare.<br />
Systemet är byråkratiskt och svåröverskådligt ur såväl forskarens som<br />
avnämarens, allmänhetens och den politiska beslutsfattarens synpunkt. En<br />
förenkling av systemet med tyngdpunkt på högskolan och forskningsråden<br />
bör eftersträvas. Mot denna bakgrund är det angeläget att göra en samlad<br />
översyn av den nuvarande forskningsadministrationen.</p>
<p>En intensiv diskussion förs för närvarande om storleken på de administrationspåslag<br />
som görs på externa forskningsmedel. I bl. a. en frågedebatt<br />
i riksdagen den 6 mars togs dessa frågor upp. Enligt vår mening kan<br />
det vara en rimlig ordning att ha schabloniserade påslag när man rör sig<br />
på låga nivåer (1,2 eller 3 %). Emellertid diskuteras nu väsentligt högre<br />
nivåer (15 eller 44%). Det synes angeläget att ett närmare studium av<br />
lämpliga påslagsnivåer kommer till stånd.</p>
<p>Institutionerna måste få spela en större roll i framtiden. Det är på dessa<br />
som tyngdpunkten bör ligga. Sambandet mellan forskning och utbildning<br />
manifesteras bäst genom en väl fungerande institutionsnivå. Deltagande i<br />
internationellt vetenskapligt kontaktarbete sker bäst på institutionsnivå.<br />
Det är nu angeläget att eftersträva tillskapande av en samlad basresurs av<br />
så stor omfattning som möjligt till institutionerna. En genomsnittlig universitetsinstitution<br />
hämtar i dag medel från minst fyra anslag enbart inom<br />
utbildningsdepartementets anslagsområde (fakultetsanslag, forskningsrådsanslag,<br />
linjeanslag, enstaka kursanslag). Den splittrade anslagsgivningen<br />
motsvaras inte alltid av lika stor fragmentering av verksamheten.<br />
En anslagsordning som stärker institutionerna och om möjligt ger dem en<br />
samlad basresurs bör eftersträvas.</p>
<p>Forskningen och näringslivet</p>
<p>En betydande del av forskningsverksamheten i vårt land sker i företagen<br />
eller i samarbete mellan företag och forskningsinstitutioner. I allmänhet</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>rör det sig om tillämpad forskning medan grundforskningen av hävd<br />
ansetts vara en uppgift för universiteten. Enligt vår mening finns inte nu<br />
något påtagligt behov av att i mer väsentlig grad förändra grunderna i<br />
denna uppgiftsfördelning. Det är särskilt angeläget understryka att en<br />
eventuell vidgad medverkan från näringslivets sida i vissa typer av grundforskning<br />
inte får tillåtas begränsa den fria användningen av grundforskningsresultat.</p>
<p>Forskningen vid de mindre högskolorna</p>
<p>Genom uppbyggnaden av de regionala högskolorna har i det närmaste<br />
alla län fått tillgång till viss utbildning på akademisk nivå. Uppskattningen<br />
härav i de olika regionerna är mycket stor. För exempelvis många små och<br />
medelstora företag har det inneburit en närkontakt med högre utbildning<br />
som de tidigare har haft små möjligheter till.</p>
<p>De mindre högskolorna har inte tilldelats några fasta forskningsresurser.<br />
Enligt vår mening är det inte nu vare sig möjligt eller lämpligt att bygga<br />
upp fasta forskningsresurser vid alla högskolor. Det är emellertid en betydelsefull<br />
uppgift för fakulteterna vid universiteten att ta ett samlat ansvar<br />
för forskningen i hela högskoleregionen. Inte minst behovet av nära kontakter<br />
mellan forskning och utbildning gör det angeläget att sådana forskningskontakter<br />
i större utsträckning kan komma till stånd. Ett bra exempel<br />
på en lyckad forskningsanknytning vid en mindre högskola är den forskning<br />
inriktad på småföretagsfrågor som bedrivs vid högskolan i Växjö.</p>
<p>Inom UHÄ har utarbetats ett förslag till stöd för forskningsprojekt vid<br />
de mindre högskolorna. Enligt vår mening bör UHÄ:s förslag i sina<br />
huvuddrag förverkligas. Det innebär bl. a. att tjänster som biträdande professorer<br />
och forskningsassistenter skall kunna knytas till mindre högskolor.<br />
För att Finansiera UHÄ:s program bör utöver anslaget enligt propositionen<br />
på 1,5 milj. kr. för forskningsinformation vid mindre högskolor 5<br />
milj. kr. ställas till UHÄ:s förfogande. Detta bör ske genom överföringar<br />
från vissa fakulteter. Anslaget till humanistisk fakultet bör reduceras med<br />
800 000 kr., till samhällsvetenskaplig fakultet med 950 000 kr., till medicinsk<br />
fakultet med 650 000 kr., till teknisk fakultet med 700 000 kr. och till<br />
matematisk-naturvetenskaplig fakultet med 1 900 000 kr. Vi vill särskilt<br />
understryka att även de yrkestekniska högskolorna får del av dessa forskningsmedel.</p>
<p>Forskningens kvalitet</p>
<p>Svensk forskning har hög internationell standard. Det är viktigt att<br />
denna höga nivå kan upprätthållas.</p>
<p>Kvaliteten på doktorsavhandlingar har diskuterats under senare år.<br />
Denna diskussion måste hälsas med tillfredsställelse. Det är angeläget att<br />
forskning och forskningsresultat i större utsträckning kan belysas i den</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>allmänna debatten. 1 debatten har sättet att granska avhandlingar kritiserats.<br />
Enligt vår mening bör självfallet en ordning eftersträvas som ger<br />
största möjliga objektivitet och sakkunskap. Det är därför angeläget att<br />
exempelvis eftersträva ett system där regelmässigt företrädare för ämnet<br />
från andra lärosäten deltar i avhandlingsgranskningen.</p>
<p>Forskarutbildningen</p>
<p>Försörjningssituationen för forskarstuderande är i dag inte tillfredsställande<br />
löst. Ekonomiska problem kan i många fall leda till att en forskarutbildning<br />
avbryts. Inom vissa områden med stor efterfrågan på kvalificerad<br />
arbetskraft kan gällande regler bli ett direkt hinder att rekrytera begåvade<br />
forskarämnen. För många studerande som skulle vara lämpade för en<br />
forskarkarriär erbjudes ofta tryggare arbetsförhållanden och högre lön om<br />
vederbörande direkt efter den akademiska grundutbildningen söker sig till<br />
näringslivet eller offentlig tjänst. Det är angeläget att dessa förhållanden<br />
snarast kan bli föremål för översyn och att förslag till förstärkningar kan<br />
presenteras.</p>
<p>I fråga om forskarutbildningen är det också angeläget att få till stånd en<br />
belysning av sambandet mellan stipendiegivningen och de prioriteringar<br />
av forskningsområden som statsmakterna gör. Enligt vår mening bör ett<br />
samband dem emellan finnas i högre utsträckning än i dag.</p>
<p>Prioritering av forskningsområden</p>
<p>I fråga om prioriteringar av skilda forskningsområden konstaterar vi att<br />
de prioriteringar som riksdagen gjorde med anledning av mittenregeringens<br />
proposition 1982 föreslås ligga fast. Inget har heller enligt vår mening<br />
inträffat som motiverar några genomgripande förändringar av dessa prioriteringar.<br />
Vi begränsar oss därför nu till vissa kompletteringar av det<br />
framlagda prioriteringsprogrammet.</p>
<p>Tyngdpunkten i programmet ligger på teknisk och naturvetenskaplig<br />
forskning. Detta får dock inte innebära att de humanistiskt inriktade<br />
vetenskaperna eftersätts. Vi vill i detta sammanhang också peka på behovet<br />
av samordnade forskningsprogram som täcker språk, kultur, samhällsförhållanden<br />
och religion i områden som kan utvecklas till betydelsefulla<br />
marknader för svensk export eller är viktiga för svenskt utvecklingssamarbete<br />
(exempelvis Ostasien, Sydostasien, arabländerna, Östafrika och<br />
Latinamerika). Det är mot denna bakgrund exempelvis angeläget att förslag<br />
rörande uppbyggnad av forskning om östasiatiska språk och kulturer<br />
kan läggas i budgetpropositionen 1985 (jfr prop. s. 77).</p>
<p>En omfattande forskning om den offentliga sektorn håller på att växa<br />
fram. Detta innebär bl. a. att den del av de initiativ som togs från centerhåll<br />
under vår regeringsmedverkan nu håller på att ge resultat. Det gäller<br />
exempelvis forskning rörande kommunerna — ett initiativ som togs av</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_1" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>dåvarande kommunministern Karl Boo. Vi vill för vår del nu understryka<br />
vikten av att forskningen om den offentliga sektorn kan inriktas på avsnitt<br />
som ger tillämpbara resultat i fråga om exempelvis decentraliserat beslutsfattande<br />
och fördjupad demokrati. Det är också angeläget att stimulera<br />
forskning som syftar till att utveckla lednings- och styrningsmetoder för att<br />
effektivisera den offentliga sektorn.</p>
<p>Information om forskning</p>
<p>För att resultaten av forskningen skall kunna nyttiggöras i praktisk<br />
tillämpning krävs att bättre kontakter mellan forskningen å ena sidan och<br />
närings- och samhällsliv å den andra kan utvecklas. Här kan exempelvis<br />
de mindre högskolorna spela en mer aktiv roll. Det är angeläget att en<br />
översyn nu kommer till stånd om hur informationen om forskningsresultat<br />
kan utvecklas och förbättras. Bl. a. bör frågan om meritvärde för arbete<br />
med forskningsinformation belysas närmare, i dag ges tyvärr sådan verksamhet<br />
mycket ringa meritvärde.</p>
<p>Statliga forskningsfonder</p>
<p>Under senare år har flera statliga forskningsfonder av betydande omfattning<br />
byggts upp för att stödja vissa typer av sektoriell forskning. Arbetsmiljöfonden,<br />
industrifonden och oljeersättningsfonden är exempel på<br />
detta. I vissa fall finansieras verksamheten genom särskilda avgifter. Enligt<br />
vår mening bör nu överväganden komma till stånd om huruvida medel i<br />
dessa fonder i ökad utsträckning bör få användas till grundforskning för<br />
att långsiktigt stärka och bygga upp kunnandet.</p>
<p>Dataforskning</p>
<p>Brett upplagd forskning om datateknikens utveckling och användning<br />
har hög prioritet. Det är därför beklagligt att regeringen inte nu kan lägga<br />
ett förslag till forskningsprogram. Behovet av samordning mellan de<br />
många discipliner som sysslar med olika typer av dataforskning är stort.<br />
Därför bör det uppdras åt regeringen att senast våren 1985 framlägga ett<br />
program för dataforskning baserat på UHÄ:s förslag. Vi anser därför att<br />
ytterligare 1 milj. kr. bör anvisas för forskningssamverkan inom dataområdet.</p>
<p>Havsforskning</p>
<p>Havsforskningen är mycket viktig ur ekologisk och naturresurssynpunkt.<br />
Regeringen lovade i samband med proposition 1983/84:10 att<br />
återkomma till frågan om ett program för havsforskningen i forsknings</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>propositionen. Något förslag föreligger dock inte. Det är angeläget att<br />
frågan inte förhalas ytterligare. Riksdagen bör senast under våren 1985<br />
kunna ta ställning till ett samlat havsforskningsprogram. Forskningen bör<br />
bl. a. inriktas på frågor om Östersjöns, Öresunds, Kattegatts och Skageracks<br />
marina miljö.</p>
<p>Vissa anslagsfrågor inom utbildningsdepartementets område</p>
<p>Energisekreterare</p>
<p>UHÄ begär i sin anslagsframställning medel för verksamheten med<br />
energisekreterare. Regeringen föreslår emellertid inga särskilda medel<br />
utan hänvisar till anslaget till KTH. Energisekreterarverksamheten är av<br />
stor betydelse för forskningsinformationen på detta område. Enligt vår<br />
mening bör därför medel även fortsättningsvis anvisas. För budgetåret<br />
1984/85 bör 1 252 000 kr. anvisas. Anslaget till KTH bör reduceras i<br />
motsvarande grad.</p>
<p>Professur i datalogi i Umeå</p>
<p>Regeringen föreslår att 300 000 kr. anvisas för datalogisk forskning i<br />
Umeå. UHÄ har föreslagit ett samlat program för utbyggnaden, innefattande<br />
bl. a. en professur i ämnet fr. o. m. den 1 juli 1986. Enligt vår mening<br />
är det angeläget att en planerad uppbyggnad kan genomföras och vi<br />
biträder därför redan nu UHÄ:s framställning att riksdagen redan nu bör<br />
fatta principbeslut om en professur.</p>
<p>Professur i miljö- och naturresursinformation (KTH)</p>
<p>Vi konstaterar med tillfredsställelse att vårt tidigare krav på en professur<br />
i miljö- och naturresursinformation har tillgodosetts.</p>
<p>Framtidsstudier</p>
<p>1 likhet med forskningsrådsnämnden (FRN) anser vi att anslaget för<br />
framtidsstudier bör löne- och prisomräknas med 408 000 kr. Det är angeläget<br />
att det viktiga kontakt- och informationsarbetet kring framtidsstudier<br />
kan fortsätta. De organisatoriska formerna för verksamheten bör ses över.<br />
Starka skäl talar enligt vår uppfattning för att sekretariatet omvandlas till<br />
ett fristående institut.</p>
<p>Försöksdjur</p>
<p>Regeringen begär 3,9 milj. kr. ytterligare för 1984/85 för försöksdjur.<br />
Enligt vår mening bör en minskad försöksdjursanvändning eftersträvas.<br />
Påslagen bör därför reduceras till 1 950 000 kr. Samtidigt bör ett lika stort<br />
belopp anvisas medicinska forskningsrådet att användas för stimulans till<br />
forskning kring alternativa metoder.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Ekologisk teoriutveckling m. m.</p>
<p>Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) ansvarar för forskning<br />
inom ekologin. Vi finnér det angeläget att NFR kan tillföras ytterligare<br />
500 000 kr. att fördela projektstöd till ekologisk teoriutveckling och grundforskning<br />
av betydelse för bevarande av jordens resurser.</p>
<p>Institutet för internationell ekonomi</p>
<p>UHÄ begär att institutets basorganisation skall breddas. Detta har betydelse<br />
för möjligheterna att fullgöra den omfattande externfinansierade<br />
forskningen vid institutet. Detta kräver 145 000 kr. utöver vad regeringen<br />
föreslagit. Med hänsyn till Sveriges stora ekonomiska beroende av omvärlden<br />
och till att satsade medel här möjliggör att mångdubbelt större resurser<br />
ställs till forskningens förfogande, anser vi att UHÄ:s förslag bör bifallas<br />
av riksdagen.</p>
<p>Försvarsforskningen</p>
<p>Det är viktigt att försvaret har förmåga att anpassa sig till teknisk,<br />
samhällelig och säkerhetspolitisk utveckling. Försvaret har därför organiserat<br />
en nära koppling mellan forskning, utveckling och anskaffning,<br />
vilket gjort det möjligt att utveckla kvalificerad industriell kompetens för<br />
försvarsändamål inom landet. Det är dock nödvändigt att i framtiden<br />
ytterligare söka effektivisera överföringen av tekniskt vetenskaplig kompetens<br />
från olika forskningsorgan inom landet till industrin för att därigenom<br />
stödja en internationellt sett konkurrenskraftig industriell utveckling.<br />
För att klara denna tekniskt vetenskapliga utmaning krävs i ökad utsträckning<br />
ett samarbete mellan samhällssektorer, t. ex. försvaret, televerket, i<br />
gemensamma program för teknikutveckling och -upphandling.</p>
<p>För detta krävs att man klart definierar olika myndigheters ansvar för<br />
teknikutveckling och teknikupphandling och att man finner vägar för<br />
gemensam finansiering mellan olika sektorer. Försvarssektorn kan visa på<br />
vägar att sammanbinda forskning och industriell utveckling.</p>
<p>Forskningspropositionen (prop. 1983/84:107) pekar i bilaga 2 på möjligheten<br />
till utökad samverkan i forskningsutförande på programnivå.<br />
Detta är otillräckligt. Den mest akuta bristen ligger inte i att det är för litet<br />
forskning, utan i svårigheten att definiera behov av forskningsstöd för<br />
bl. a. den offentliga sektorns utveckling och anskaffningsbeslut, samt att<br />
omsätta forskningsresultat till offentlig upphandling resp. till industriella<br />
tillämpningar, att få industrin att hänga med i utvecklingen.</p>
<p>Exempel på område där samordning är önskvärd, utöver vad som<br />
nämns i proposition 107, bilaga 2 s. 4 är det försvarsmedicinska området.</p>
<p>En klarare syn på programsamverkan kan också skapa förutsättningar<br />
för att de nationella forskningsprioriteringarna effektivare skall kunna</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>samordnas med den forskningsverksamhet, särskilt sektorsforskningen,<br />
som pågår inom t. ex. informationstekniken eller biotekniken.</p>
<p>Det är här av särskild vikt att regeringen aktivt knyter an till redan<br />
tidigare gjorda lokaliseringar till Umeå och Linköpingsområdena vad<br />
gäller biomedicin/bioteknik resp. informationsteknologi. I detta sammanhang<br />
är det särskilt väsentligt att beakta försvarets forskningsanstalt, som<br />
under 1970-talet fått forskningsverksamhet förlagd till Umeå och Linköping<br />
just med den forskningsinriktning som tidigare anvisats för resp.<br />
region.</p>
<p>Av regionalpolitiska skäl såväl som forskningspolitiska skäl är det väsentligt<br />
att regeringen redovisar hur de nationella programanslagen inom<br />
de prioriterade områdena kan stödja utvecklingen av forskningskompetensen<br />
i Umeå och Linköping och då inte minst genom samverkan mellan<br />
olika sektorsforskningsorgan och högskolor.</p>
<p>Utrikespolitisk forskning</p>
<p>Den utrikespolitiska forskningen uppvisar en splittrad bild. Det framgår<br />
klart av regeringens proposition. Vi anser att regeringen när den nu framlägger<br />
en så gott som heltäckande forskningsproposition borde ha gjort en<br />
översyn av den utrikespolitiska forskningen. Förutom de i propositionen<br />
nämnda forskningsinstitutionerna bedrivs utrikespolitisk forskning bl. a.<br />
vid universitetens u-landslinjer och Dag Hammarskjöldsstiftelsen i Uppsala.<br />
Vi föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra en översyn<br />
av forskningsverksamheten inom det utrikespolitiska området. Utrikespolitiska<br />
institutet har en lång tradition och högt anseende såväl inom forskningen<br />
som den information som institutet förmedlar. Vid den ovan nämnda<br />
översynen bör Utrikespolitiska institutet ges en samordnad roll.</p>
<p>Forskning för bistånd</p>
<p>När Sveriges biståndspolitik utformades, utgick man ifrån att utvecklingsländerna<br />
behövde impulser för att komma i gång. Behovet av bistånd<br />
förutsattes vara tillfälligt och tidsbegränsat.</p>
<p>Sedan dessa mål formulerades, har vi fått en helt ny bild av hur det ser<br />
ut i den fattiga världen. Om det inte på den tiden ansågs nödvändigt att<br />
klart inrikta svenskt bistånd på de områden, där behoven är störst och där<br />
resurser kan användas mest effektivt, så är det nödvändigt nu. Därvid<br />
synes det självklart, att man måste utgå från de växande hot mot jorden<br />
som hem för mänskligt liv, som bl. a. redovisas i Internationella naturvårdsunionens<br />
strategi för naturvård.</p>
<p>Miljöförstöringen i u-länderna är delvis av annan karaktär än i i-länderna.<br />
Den drabbar ofta mer direkt möjligheterna att tillgodose de mänskliga<br />
basbehoven av mat, bränsle och vatten. I många avseenden har länder med</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2615—2622</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>tropiskt klimat en känsligare naturmiljö. Miljöförstöringen beror ofta på<br />
att åker, betesmark, vattenresurser och skog överutnyttjas. Fattigdomen,<br />
främst på landsbygden, tvingar människorna att för sitt dagliga uppehälle<br />
nyttja resurserna långt över deras långsiktiga avkastningsförmåga. Till<br />
detta kommer västvärldens konsumtionsmönster som verksamt bidrar till<br />
att resurserna utarmas genom ständigt ökad efterfrågan på bl. a. skogsprodukter<br />
och livsmedel producerade i u-länderna.</p>
<p>Inflyttningen till städer och tätorter skapar speciella miljöproblem. Dels<br />
uppstår negativa miljöeffekter genom föroreningar och avfall, dels utsätts<br />
de närmaste omgivningarna för ett ökande tryck genom de växande tätorternas<br />
behov av livsmedel och brännved. Koncentration av industrier<br />
förstärker dessa effekter. Många u-länder saknar, genom brist på lagstiftning<br />
och organisation för dessa frågor, möjligheter att styra utvecklingen.</p>
<p>Sverige saknar i den meningen biståndspolitik, att vi inte har några<br />
riktlinjer för vad slags verksamhet svenskt bistånd skall kunna gå till. Vi<br />
saknar en samlad uppfattning om hur vår forskning, vår teknik och vårt<br />
näringsliv mera systematiskt skall sättas in eller utvecklas för att möta de<br />
av världens behov, som vi Finnér det mest angeläget att inrikta vårt bistånd<br />
på.</p>
<p>Svenska forskningsinsatser måste inriktas på att skapa en grund för ett<br />
effektivt utnyttjande av biståndet. De bör därför söka definiera de fattigaste<br />
människornas grundläggande behov, klarlägga inom vilka av dessa<br />
problemområden Sverige har störst förutsättningar att göra en insats, samt<br />
Finna former för hur vårt bistånd bäst skall kunna styras in på dessa<br />
områden. Forskarna bör också studera hur svensk produktion och svenskt<br />
kunnande i högre utsträckning kan användas och utvecklas för att tillgodose<br />
de fattigastes behov och åtgärda grundläggande problem.</p>
<p>Forskning inom jord- och skogsbruk</p>
<p>Regeringen fullföljer i stort sett nu gällande riktlinjer för forskning om<br />
jord- och skogsbruk. Det gäller bl. a. behovet av att utveckla kunskaper för<br />
att uthålligt kunna använda naturresurserna och för att kunna tillgodose<br />
nationella och internationella behov av livsmedel, Fibrer och virke. Det<br />
innebär en fortsatt utbyggnad av en biologiskt grundad helhetskunskap<br />
om skilda produktionsåtgärders effekter i syfte att förena kraven på hög<br />
produktivitet och bättre resurshushållning. I den nu gällande forskningsinriktningen<br />
poängterades också hänsyn till miljö, livsmedlens kvalitet,<br />
djurhälsa, djurskydd, sysselsättning och regional balans.</p>
<p>När det gäller forskning inom såväl jord- som skogsbruket är det viktigt<br />
att det kombinerade jord- och skogsbrukets utvecklingsmöjligheter och<br />
problem särskilt uppmärksammas. En särskild brist föreligger där när det<br />
gäller skogsforskningen.</p>
<p>Regeringen föreslår att statens råd för jord- och skogsbruksforskning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>(SJFR) ges i uppdrag att ta fram ett forskningsprogram för alternativa<br />
produktionsmetoder inom jordbruk och trädgårdsodling. I det sammanhanget<br />
bör man särskilt uppmärksamma produktionsmetoder som direkt<br />
kan användas i det s. k. konventionella jordbruket. SJFR bör också i sitt<br />
program studera jordbrukspolitikens effektivitetskravs betydelse på kemikaliehantering,<br />
djurskydd m. m.</p>
<p>Vi anser det vara angeläget att arbetet med att Finna nya produktionsformer<br />
i jordbruk och trädgårdsnäring intensifieras. För att öka kunskapsuppbyggandet<br />
bör en professur övervägas inom detta område när SJFR<br />
tagit fram ett forskningsprogram kring alternativa produktionsformer.</p>
<p>Naturresurs- och miljöforskning</p>
<p>Det är synnerligen angeläget att en översyn av forskningen på miljö- och<br />
naturresursområdet snarast kommer till stånd. Denna forskning är av<br />
grundläggande betydelse för naturresurs- och miljöpolitiken och för exempelvis<br />
de normer som skall gälla och tekniken för tillsynen. Mycket stora<br />
resurser läggs varje år ned på detta forskningsområde och det är angeläget<br />
för regering och riksdag att få en objektiv bedömning av hur dessa medel<br />
används.</p>
<p>Miljövårdsforskningen är i dag mycket starkt bunden till naturvårdsverket,<br />
som också självt har en mycket stor forskningsenhet. Detta organisationsmönster<br />
avviker starkt från vad som gäller för annan forskning.<br />
Enbart detta faktum är ett viktigt skäl för en utvärdering och översyn. Det<br />
är viktigt att naturresurs- och miljöaspekter tas in i bilden i allt forskningsoch<br />
utvecklingsarbete som berör dessa frågor. På lång sikt bör därför en<br />
total integrering ske. Då bör också forskningsorganisationerna samordnas.<br />
På medellång sikt, fem å tio år, torde det dock Finnas skäl att ha kvar en<br />
särskild organisation för den forskning som är särskilt inriktad på naturresurs-<br />
och miljöfrågor.</p>
<p>Ett huvudalternativ bör vara tillskapandet av ett från naturvårdsverket<br />
helt fristående forskningsråd enligt samma mönster som gäller för bl. a.<br />
jord- och skogsbruket.</p>
<p>Den nuvarande miljövårdsforskningen är i övervägande grad inriktad<br />
på att identiFiera och följa olika utsläpps komponenter i miljön samt hur<br />
dessa föreningar omvandlas och ger upphov till akuta eller kroniska effekter<br />
i miljön eller på människor. Därvid studeras och övervägs i första hand<br />
åtgärder för att bestämma enskilda föreningars effekter och sätta gränsvärden<br />
för tillåtet utsläpp till miljön.</p>
<p>Miljövårdsarbetet inriktas på att begränsa skadeverkningar av användningen<br />
av existerande teknik. Mera sällan förekommer att man försöker<br />
Finna långsiktiga möjliga utvecklingstrender och klarlägger de valmöjligheter<br />
som står till buds. Genom att på ett tidigt stadium identiFiera olika<br />
tänkbara utvecklingar kan man nå betydligt längre. Detta erbjuder också</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">en grund för överväganden om styrmedel.</p>
<p style="margin-left:3px;">De internationella miljöproblemen bör särskilt bli föremål för ökade<br />
forskningsinsatser. Det gäller inte minst koldioxidproblemet, uttunnandet<br />
av ozonskiktet och försurningsproblemet. Vi vill här erinra om de förslag<br />
som vi under allmänna motionstiden förelagt riksdagen vad gäller ökade<br />
forskningsinsatser.</p>
<p style="margin-left:3px;">De möjligheter som finns för tvärvetenskaplig forskning bör särskilt<br />
beaktas. Många av de framtida miljöproblem som vi i dag kan ana vidden<br />
av rör olika forskningsfält. En samordning är nödvändig för att i tid se och<br />
inse problemen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Transportforskning</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen har i forskningspropositionen föreslagit att kollektivtrafikberedningen<br />
(KTB) och transportforskningsdelegationen (TFD) sammanförs<br />
till en ny myndighet — transportforskningsberedningen (TFB).</p>
<p style="margin-left:3px;">Centern anförde i sin trafikpolitiska partimotion 1983 angående kollektivtrafikberedningen:<br />
”Visserligen utgör beredningens praktiskt inriktade<br />
verksamhet ett viktigt bidrag i strävandena att finna lämpliga kollektivtrafiklösningar.<br />
Men vi anser det inte lämpligt att för all framtid permanenta<br />
beredningen. Beredningens arbetsuppgifter bör på sikt kunna ombesörjas<br />
av någon annan redan befintlig myndighet, t. ex. transportforskningsdelegationen<br />
vad avser forskningsprojekten och statens väg- och trafikinstitut<br />
när det gäller de praktiska försöken. Vi anser därför inte att kollektivtrafikberedningen<br />
bör tas upp som ett separat anslag utan som tidigare år<br />
upptas under anslaget transportforskningsdelegationen.” Med den utgångspunkten<br />
har vi inget att invända mot att KTB:s anslag slås ihop med<br />
TFD:s. Däremot anser vi, åtminstone på sikt, att den nya myndigheten<br />
TFB:s kansliresurser kan minskas i stället för att helt enkelt bestå av en<br />
sammanslagning av TFD:s och KTB:s kanslipersonal. Genom att på så<br />
sätt minska forskningsbyråkratin skulle en större del av de anslagna medlen<br />
kunna tillföras den direkta forskningen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi anser vidare att den nya myndigheten, TFB, bör lokaliseras till<br />
Linköping med hänsyn till de möjligheter till forskningssamarbete, som då<br />
uppkommer i förhållande till VTI och Linköpings universitet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Rent allmänt vill vi fästa vikt vid att transportforskningen även bör<br />
behandla glesbygdens transportproblem. Inom det området kan intressanta<br />
erfarenheter hämtas även från forskningen i andra länder.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Industriell utveckling och förnyelse</p>
<p style="margin-left:3px;">Forskning och teknisk utveckling är av stor betydelse för industriell<br />
utveckling och förnyelse. I en partimotion angående proposition 1983/</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">84:135 kommer vi från centerpartiets sida att närmare redovisa vår syn och<br />
våra förslag vad avser frågor som rör teknisk utveckling och industriell<br />
förnyelse. I föreliggande motion tas endast frågor upp som behandlar<br />
verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling (STU) och energiforskningsprogrammet<br />
för åren 1984/85—1986/87.</p>
<p>Inledningsvis vill vi dock erinra om att centerpartiet i annat sammanhang<br />
krävt att det särskilda forskningsavdraget vid taxering till statlig<br />
inkomstskatt skall återinföras. Forskningsavdraget innebar enligt vår mening<br />
en avsevärd stimulans för företagen att bedriva nödvändig forskning<br />
eftersom det ekonomiska risktagandet blev mindre för satsningar som<br />
omedelbart inte kunde förväntas ge ekonomiskt utbyte. Vi kan heller inte<br />
underlåta att peka på den socialdemokratiska regeringens yrvakna konstaterande<br />
att det svenska skattesystemet medför svårigheter när det gäller att<br />
i tillräcklig omfattning rekrytera kvalificerade utländska forskare. Detta<br />
bör enligt vår mening kunna tolkas som en senkommen insikt om att det<br />
nuvarande skattesystemet rymmer betydande problem. Vi ser därför med<br />
tillfredsställelse att regeringen nu tar initiativ i syfte att komma till rätta<br />
med de skattetekniska problemen vid rekryteringen av kvalificerade gästforskare.</p>
<p>STU</p>
<p>STU är central förvaltningsmyndighet för statens stöd till teknisk forskning<br />
och industriellt utvecklingsarbete. Från centerpartiets sida kan vi<br />
konstatera att de föreliggande förslagen i flera betydelsefulla avseenden<br />
följer upp initiativ som tagits av centerpartiet i såväl regeringsställning<br />
som opposition. Det är bl. a. väsentligt, vilket föredraganden understryker,<br />
att STU :s resurser inte binds upp för uppbyggande av fasta resurser vid<br />
högskolan. Vidare delar vi föredragandens uppfattning att STU:s stöd<br />
även i fortsättningen skall utgå i form av bidrag som villkoras med att<br />
mottagaren — om projektet blir lönsamt — skall betala royalty eller annan<br />
avgift. Positivt är även strävandena att dels få till stånd en omställning av<br />
flygindustrin mot en civil och exportinriktad produktion, dels försöka få<br />
industriföretagen att ta ett större ansvar för den s. k. kollektiva forskningen,<br />
dvs. frågor som rör en hel bransch eller en grupp av företag. Nedan<br />
kommer vi emellertid att ta upp några frågor där enligt vår mening vissa<br />
kompletteringar är nödvändiga från riksdagens sida.</p>
<p>Inriktningen av STU :s långivning</p>
<p>Föredraganden framhåller att STU :s samlade stöd till utvecklingsarbete<br />
endast är en bråkdel av de resurser som industrin själv satsar. Den helt<br />
övervägande delen av industrins satsningar står storföretagen för. STU :s<br />
stöd bör därför företrädesvis ske där projektägarens egna finansiella resur</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1** Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2615-2622</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ser är knappa och STU:s stöd kan spela en avgörande roll för projektets<br />
genomförande. Föredraganden förordar därför att en ”ytterligare förskjutning<br />
av STU:s utvecklingsstöd mot de mindre företagen och då särskilt de<br />
unga teknikbaserade företagen”.</p>
<p>Från centerpartiets sida delar vi uppfattningen att STU:s stöd bör inriktas<br />
mot de mindre företagen. Föredragandens uttalanden står emellertid i<br />
klar motsättning till de konkreta förslag som regeringen lägger. Dessa<br />
innebär att stödet till teknisk utveckling minskar med närmare 40 milj. kr.<br />
— eller med 25 % räknat i fast penningvärde — till 174 milj. kr. kommande<br />
budgetår. Detta är förvånande med hänsyn till uttalanden som föredraganden<br />
gör.</p>
<p>Regeringen anvisar samtidigt avsevärda resurser för industrifondens<br />
verksamhet. Fonden får 600 milj. kr. under den kommande treårsperioden.<br />
Fondens verksamhet är vidare enbart inriktad mot storföretagen. Från<br />
centerpartiets sida anser vi att — i enlighet med föredragandens intentioner<br />
— att stödet till teknisk utveckling hos de mindre företagen måste<br />
stärkas och föreslår att ytterligare 50 milj. kr./år avsätts för detta ändamål.<br />
Medelsanvisningen till industrifonden bör minskas i motsvarande omfattning.</p>
<p>Enligt vår mening bör vidare inget projektstöd i traditionell mening utgå<br />
från STU till storföretagen. De erfarenheter som STU redovisar innebär att<br />
storföretagen vanligen utnyttjar STU-lånen i de fall projekten misslyckas.<br />
Vi anser därför att STU enbart bör lämna garantistöd i någon form för<br />
projekt som storföretag initierar, exempelvis s. k. projektförsäkring. STU<br />
bör således upphöra med den direkta långivningen till storföretagen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Enskilda uppfinnare</p>
<p>Enskilda uppfinnare har en stor betydelse för den industriella förnyelsen.<br />
Uppfinnare är därför — och måste vara — en viktig målgrupp för<br />
STU:s stöd. På förslag av STU införs nu en ”uppfinnarlön”, vilken skall<br />
göra det möjligt för mottagaren att under en tidsperiod på upp till två år<br />
koncentrerat kunna arbeta med nya idéer och utvecklingsarbete. Vi har<br />
inget att erinra mot detta förslag. De personer, som torde komma i fråga<br />
för stöd i form av den s. k. uppfinnarlönen, är etablerade innovatörer. Det<br />
bör emellertid understrykas att det är av stor vikt att stöd även utgår till<br />
personer som har idéer men inte tidigare arbetat med uppfinnarverksamhet.<br />
Det är därutöver nödvändigt att de möjligheter som i dag finns att utge<br />
stöd till personer utan dokumenterad erfarenhet av uppfinnarverksamhet<br />
utnyttjas i så stor omfattning som möjligt och att de regler som finns<br />
tillämpas generöst.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Energiforskningsprogrammet</p>
<p style="margin-left:3px;">De energiforskningsprogram som fastlagts 1978 och 1981 har inneburit<br />
att Sverige i dag satsar mer än något annat land i världen räknat per person<br />
på forskning kring de förnybara energikällorna. Under socialdemokratins<br />
tidigare regeringsinnehav hade praktiskt taget allt utvecklingsarbete blivit<br />
eftersatt när det gäller att utnyttja olika former av skogsenergi, torv, sol och<br />
vind.</p>
<p style="margin-left:3px;">Energiforskningsprogrammet för tiden 1981/82—1983/84 innebar att<br />
1 400 milj. kr. avsattes för treårsperioden. Det innebar en fyrdubbling<br />
jämfört med det energiforskningsprogram som beslutades 1975. Programmet<br />
innebär att stora resurser satsas för forskning och utveckling av teknik<br />
i syfte att få fram teknik för att utnyttja energikällor som sol, vind, torv och<br />
biomassa. Stora resurser satsas vidare på energibesparande åtgärder inom<br />
industrin och i bostäder.</p>
<p style="margin-left:3px;">Energiforskningsnämnden har enligt regeringsbeslut 1982 i uppdrag att<br />
göra en samlad redovisning för de olika delområdena som enligt nämndens<br />
bedömning bör ingå i det energiforskningsprogram som skall gälla<br />
för åren 1984/85—1986/87. EFN har valt att redovisa sin i tre olika nivåer<br />
— benämnda minimi-, medel- och maximinivån. Den totala omslutningen<br />
för energiforskningsprogrammet är i de skilda alternativen (inkl. fusionsforskning)<br />
1 270, 1 809 och 1 080 milj. kr. för treårsperioden. För en oförändrad<br />
ambitionsnivå krävs exkl. satsningen på fusionsforskning ca 1 600<br />
milj. kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag innebär att totalt satsas knappt 1 200 milj. kr. för<br />
den kommande treårsperioden — dvs. en satsning som innebär en avsevärd<br />
sänkning av ambitionsnivån. Detta är förvånande bl. a. eftersom<br />
huvuddelen av remissinstanserna har förordat en oförändrad ambitionsnivå.</p>
<p style="margin-left:3px;">En sänkning av ambitionsnivån inom energiforskningsprogrammet kan<br />
enligt vår mening inte accepteras. Det är självklart att i takt med att<br />
forskning och utveckling leder till att en viss teknik är färdigutvecklad för<br />
introduktion på marknaden vissa omprioriteringar sker i programmen.<br />
Gällande energipolitiska beslut innebär emellertid att energisystemet inom<br />
något eller några decennier huvudsakligen skall baseras på utnyttjande av<br />
energislag som nu inte används i någon större omfattning och på effektivare<br />
energianvändning. Detta kräver enligt vår mening fortsatta kraftfulla<br />
satsningar på forskning och utveckling inom energiområdet. Det är därför<br />
oroande att föredragande statsråd, i strid med vad huvuddelen av remissinstanserna<br />
anfört, ansluter sig till den fientliga inställning till samlad och<br />
långsiktig energiforskning som huvudsakligen statens energiverk ger uttryck<br />
för.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Finansiering av energiforskningsprogrammet</p>
<p>Energiforskningsprogrammet finansieras med avgifter på olja, bensin,<br />
kol och kärnkraftsel. Avgifterna tillförs energiforskningsfonden och utgår<br />
från och med den 1 januari 1984 med 33 kr./m3 olja, 3 öre/l bensin, 10<br />
kr./ton kol samt 0,2 öre/kWh kärnkraftsproducerad el.</p>
<p>1 enlighet med den praxis som den socialdemokratiska regeringen infört<br />
redovisas inte i propositionen hur stora intäkterna till energiforskningsfonden<br />
kan beräknas bli under den kommande treårsperioden. Från centerpartiets<br />
sida har vid upprepade tillfällen påtalats den nonchalans detta<br />
förfaringssätt innebär mot riksdagen och dess arbete. Vi förutsätter att<br />
vederbörande utskott vid sin behandling av propositionen på nytt påtalar<br />
detta missförhållande.</p>
<p>Intäkterna till energiforskningsfonden från oljeavgiften kan med utgångspunkt<br />
från en försiktig bedömning av importerad oljevolym för den<br />
kommande treårsperioden anges till ca 1 100 milj. kr. Avgifterna på kol<br />
och bensin, resp. på den kärnkraftsproducerade elen kan totalt beräknas<br />
inbringa ca 450 milj. kr. resp. ca 280 milj. kr. under samma tidsperiod.<br />
Totalt tillförs således fonden under treårsperioden drygt 1 800 milj. kr. Det<br />
finns därför ekonomiskt utrymme för en bibehållen ambitionsnivå även<br />
med en betydligt snabbare minskning i oljeanvändningen än vad som<br />
förutsätts här.</p>
<p>Det tillgängliga ekonomiska utrymmet skall jämföras med de knappa<br />
1 200 milj. kr. som anvisas i propositionen. Det kan således konstateras att<br />
det föreslagna energiforskningsprogrammet innebär en kraftig sänkning<br />
av ambitionsnivån för forskningsinsatserna på energiområdet. Den socialdemokratiska<br />
regeringens neddragning av insatserna på energiforskningsområdet<br />
kan således inte motiveras med bristande ekonomiska resurser.<br />
Enligt vår mening krävs en bibehållen ambitionsnivå och vi föreslår därför<br />
att 1 600 milj. kr. anvisas förbudgetåren 1984/85—1986/87 för forskningsinsatser<br />
på energiområdet. Inom denna ram bör ej några medel för fusionsforskning<br />
anvisas. Regeringens bemyndigande att ikläda staten ekonomiska<br />
förpliktelser för forskning om utveckling inom energiområdet för budgetåren<br />
1987/88 och 1988/89 bör räknas upp i motsvarande grad.</p>
<p>Organisationsfrågor</p>
<p>1981 års energipolitiska beslut innebar bl. a. att tre myndigheter på<br />
energiområdet skulle inrättas — statens energiverk (STEV), energiforskningsnämnden<br />
(Efn) och oljeersättningsfonden (OEF). Avsikten med den<br />
oförändrade myndighetsorganisationen var en strävan från den dåvarande<br />
regeringens sida att effektivisera handläggningen av skilda frågor på<br />
energiområdet. Myndigheterna avsågs börja sin verksamhet den 1 juli<br />
1982. Socialdemokraterna lyckades emellertid få inrättandet av energiver</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ket uppskjutet ett år och försenade därmed medvetet reformeringen av<br />
myndighetsorganisationen. Energiforskningsnämnden kunde dock som<br />
planerat påbörja sitt arbete den 1 juli 1982.</p>
<p>I den nu föreliggande propositionen föreslås att energiforskningsnämnden<br />
efter två år skall upphöra som egen myndighet och inordnas i energiverket.<br />
Detta förslag kan kritiseras ur flera synpunkter. En omorganisation<br />
efter knappt två år kan enbart ha en negativ inverkan på myndigheternas<br />
effektivitet. Avsikten med bildandet av Efn var vidare en strävan att slå<br />
vakt om den långsiktiga och mera övergripande energiforskningen — en<br />
forskning som riskerar att komma i skymundan för mera kortsiktiga och<br />
i detta perspektiv mera lönsamma insatser inom energiområdet. Det bedömdes<br />
vidare vara väsentligt att det fanns flera självständiga myndigheter<br />
med möjlighet att lägga skilda aspekter på olika energifrågor och därmed<br />
ge ett bredare beslutsunderlag för statsmakterna. Ett samgående mellan<br />
STEV och Efn innebär en uppenbar risk att den långsiktiga energiforskningen<br />
får vika för kortsiktiga insatser inom energiverkets mera centrala<br />
verksamhetsområden. Verkets negativa inställning till forskning på energiområdet<br />
framgår för övrigt klart av remissvaret över planeringsunderlaget<br />
för energiforskningsprogrammet. Energiverket är uppenbarligen helt<br />
centrerat kring kortsiktiga energitillförselfrågor. Av propositionen att döma<br />
förefaller föredragande statsråd att ansluta sig till energiverkets negativa<br />
inställning till den mera långsiktiga energiforskningen. Energiverket<br />
får, ofta i strid med vad andra myndigheter anfört, gehör för förslag till<br />
nedskärningar av forskningsinsatserna.</p>
<p>Enligt vår mening måste det även i fortsättningen finnas en seriöst<br />
syftande långsiktig energiforskning. Efn bör därför kvarstå som självständig<br />
myndighet och propositionens förslag att inordna Efn i STEV avslås.</p>
<p>Förändringar i olika myndigheters programansvar kan givetvis diskuteras.<br />
Det torde däremot vara olyckligt, att i samband med att själva forskningsprogrammet<br />
läggs fast, kraftigt förändra ansvaret för skilda program.<br />
Enligt vår mening bör i princip nuvarande ansvarsfördelning för genomförande<br />
av det pågående programmet även gälla för det kommande och<br />
eventuella förändringar av programansvariga organ tas upp vid nästkommande<br />
energipolitiska beslut. Det är särskilt väsentligt — såsom vi nedan<br />
återkommer till — att Byggforskningsrådet (BFR) får behålla sina nuvarande<br />
uppgifter.</p>
<p>Energiforskningsprogrammets inriktning</p>
<p>Regeringens förslag till energiforskningsprogram tar i alltför stor utsträckning<br />
sikte på energitillförselområdet. Sambandet mellan tillförsel<br />
och användning av energi beaktas inte tillräckligt, vilket leder till en<br />
felaktig inriktning av arbetsinsatser och resurser. Enligt vår mening bör<br />
forskningsresurser främst satsas på frågor som rör energianvändning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Sammanfattningsvis bör följande fördelning av anvisade medel för energiforskning<br />
gälla för perioden 1984/85—1986/87:</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">1.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Energianvändning i industriella processer m. m.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Prop.</p>
<p style="text-align:right;">228</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:11px;">250</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">Ökning</p>
<p style="margin-left:11px;">32</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">2.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Energianvändning för transporter och samfärdsel</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">96</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">150</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">54</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">3.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Energianvändning för bebyggelse</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">118,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">350</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">221,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">4.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Energitillförsel</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">568,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">31,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">(5.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Allmänna energisystemstudier (AES)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">?</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">(835)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:17px;">?)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">6.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Övrig långsiktig forskning och grundforskning<br />
inkl. AES</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">117,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">150</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">32,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">7.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Reserv för senare fördelning</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">63</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">37</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Summa (milj. kr.)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">1 191,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1 600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">408,5</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Vårt förslag ansluter nära till Efn:s s. k. medelnivå med undantag för att<br />
enligt vår mening inga medel bör anvisas för fusionsforskning. Den föreslagna<br />
inriktningen innebär gentemot regeringens förslag en markerad<br />
satsning på framför allt forskning kring energianvändning inom transporter<br />
och samfärdsel resp. energianvändning i bebyggelse.</p>
<p>Inom transportområdet är det framför allt en intensifierad forskning<br />
och utveckling av alternativa drivmedel som krävs. För att kunna utnyttja<br />
optimalt de fördelar som inblandning av t. ex. etanol kan ge krävs en<br />
omfattande forskning kring bensinens kvalitet och sammansättning. Etanol<br />
har bl. a. en oktanhöjande effekt och kan ersätta blyet i bensin och<br />
därmed ge en förbättrad miljö som följd. Vidare bör också satsningar i<br />
syfte att vidareutveckla motorer för ren etanoldrift prioriteras. Sådana<br />
motorer torde lämpligen kunna utnyttjas för bussar och lastbilar i tätortstrafik,<br />
vilket skulle innebära avsevärda miljöfördelar. Beträffande forskning<br />
och utveckling kring energianvändningen i bebyggelse är det framför<br />
allt nödvändigt att utveckla en byggteknik där värmeförsörjningskällan är<br />
en del av själva byggandet. Solfångaren måste vara en integrerad del av<br />
byggnaden. Värmepumpen måste ses som del i ett större värmeförsörjningssystem<br />
etc. Det är därför av största vikt att forskning om byggteknik<br />
och värmeförsörjningssystem i bostäder inte separeras. Byggforskningsrådet<br />
har på detta område förvärvat en avsevärd kompetens som måste<br />
vidmakthållas. BFR bör därför även i fortsättningen ha programansvaret<br />
för den del av forskningsprogrammet som rör energianvändning i bebyggelse.<br />
Någon överföring av ansvaret för vissa insatser inom delprogrammen<br />
Solvärmeteknik, Värmepumpar, Värmelagring och Värmedistribution<br />
från BFR till STEV bör ej ske.</p>
<p>På energitillförselområdet måste den gällande inriktningen mot forskning<br />
och utveckling av förnybara energikällor som skogsbränslen, torv, sol<br />
och vind ligga fast. Ett intressant område som också bör studeras är vilka<br />
möjligheter vågkraften har att bidra till vår energiförsörjning. Inom ramen<br />
för forskningsprogrammet bör därför en referensanläggning på vågkraft</p>
</div>
<div class="block ml_29" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>verk tas fram. Slutligen bör enligt vår mening programmet för Allmänna<br />
energisystemstudier (AES) finnas kvar som eget program med Efn som<br />
ansvarigt organ. Programmets karaktär innebär att det bör vara fristående<br />
gentemot andra program och framför allt inte inordnas i energiverket.</p>
<p>Fusionsforskning</p>
<p>I propositionen föreslås att erforderliga medel för deltagande i det<br />
europeiska samarbetet kring fusionsforskningen skall bestridas över ett<br />
särskilt anslag, benämnt forskningssamarbete med EG. Det finns enligt<br />
vår mening inga skäl för Sverige att delta i detta arbete med hänvisning till<br />
att kärnkraften endast övergångsvis skall utnyttjas för vår energiförsörjning.<br />
Riksdagen bör därför som sin mening uttala att förhandlingar upptas<br />
i syfte att åstadkomma en avveckling av Sveriges deltagande i forskningssamarbetet<br />
kring fusionsfrågor. Detta innebär att den ekonomiska belastningen<br />
på statsbudgeten kan minska med upp till ca 150 milj. kr. under<br />
treårsperioden.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförs i motionen hemställs</p>
<p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs</p>
<p style="margin-left:56px;">a) rörande sambandet mellan gymnasieskolan och den högre<br />
utbildningen,</p>
<p style="margin-left:56px;">b) rörande samspelet mellan forskningen och den grundläggande<br />
högskoleutbildningen,</p>
<p style="margin-left:56px;">c) om sammanhållen examensbenämning samt möjligheterna<br />
till ämnesfördjupning inom högskolans linjeutbildningar,</p>
<p style="margin-left:56px;">d) i fråga om en eventuell mellanexamen,</p>
<p style="margin-left:56px;">e) i fråga om kursplaner för påbyggnadskurser om 120 och 140<br />
poäng,</p>
<p style="margin-left:56px;">f) rörande översyn av den statliga forskningsorganisationen,</p>
<p style="margin-left:56px;">g) rörande översyn av nivån på administrationspåslag på externa<br />
forskningsanslag,</p>
<p style="margin-left:56px;">h) rörande institutionernas ställning och möjligheterna att skapa<br />
en samlad basresurs för dessa,</p>
<p style="margin-left:56px;">i) rörande medverkan från andra lärosäten vid avhandlingsgranskning,</p>
<p style="margin-left:56px;">j) rörande översyn av forskarstuderandes försörjningssituation<br />
och prioritering av forskarutbildningsresurserna,<br />
k) rörande samordnade forskningsprogram som täcker språk,<br />
kultur, samhällsförhållanden och religion i områden som är av<br />
betydelse för Sveriges internationella samarbete i kommersiella,<br />
tekniska och utvecklingsfrågor,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:19px;">1) rörande inriktningen av forskningen om den offentliga sektorn,</p>
<p style="margin-left:19px;">m) rörande översyn av informationen om forskningsresultat,<br />
n) rörande meritvärdet av arbete med forskningsinformation,<br />
o) rörande användning av medel i vissa statliga forskningsfonder<br />
till grundforskning,</p>
<p style="margin-left:19px;">p) om tillskapande av ett fristående institut för framtidsforskning,</p>
<p style="margin-left:19px;">2. att riksdagen hos regeringen begär att samlade forskningsprogram<br />
föreläggs riksdagen senast under våren 1985, för</p>
<p style="margin-left:19px;">a) datafrågor,</p>
<p style="margin-left:19px;">b) havsforskning,</p>
<p style="margin-left:19px;">3. att riksdagen för forskning vid mindre högskolor anvisar ett<br />
reservationsanslag om 5 000 000 kr. som ställs till UHÄ:s disposition,</p>
<p style="margin-left:19px;">4. att riksdagen beslutar att en professur i datalogi inrättas i Umeå<br />
från den 1 juli 1986,</p>
<p style="margin-left:19px;">5. att riksdagen till D 16 Humanistiska fakulteterna anvisar ett<br />
reservationsanslag om 160 878 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">6. att riksdagen till D 19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar<br />
ett reservationsanslag om 190 544 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">7. att riksdagen till D 20 Medicinska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag<br />
om 421 780 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">8. att riksdagen till D 23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna<br />
anvisar ett reservationsanslag om 382 504 000 kr.,</p>
<p style="margin-left:19px;">9. att riksdagen till D 24 Tekniska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag<br />
om 370 163 000 kr. innefattande 1 252 000 kr. för<br />
fortsatt energisekreterarverksamhet,</p>
<p style="margin-left:19px;">10. att riksdagen till D 28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål<br />
anvisar ett reservationsanslag av 50 499 000 kr. innefattande<br />
ytterligare 1 000 000 kr. för samordning av dataforskning,</p>
<p style="margin-left:19px;">11. att riksdagen till D 29 Forskningsrådsnämnden anvisar ett reservationsanslag<br />
av 42 045 000 kr. innefattande full pris- och<br />
löneomräkning för verksamheten med framtidsstudier,</p>
<p style="margin-left:19px;">12. att riksdagen till D 32 Naturvetenskapliga forskningsrådet anvisar<br />
ett reservationsanslag av 251 592 000 kr. innefattande<br />
ytterligare 500 000 kr. för ekologisk teoriutveckling m. m.,</p>
<p style="margin-left:19px;">13. att riksdagen till D 31 Medicinska forskningsrådet anvisar ett<br />
reservationsanslag om 177 056 000 kr. innefattande 1 950 000<br />
kr. till forskning om alternativ för att nedbringa användningen<br />
av försöksdjur,</p>
<p style="margin-left:19px;">14. att riksdagen till D 39 Institutet för internationell ekonomi<br />
anvisar ett reservationanslag av 2 594 000 kr.,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:19px;">15. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs<br />
rörande biståndsforskning,</p>
<p style="margin-left:19px;">16. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av forskningsverksamheten<br />
inom det utrikespolitiska området,</p>
<p style="margin-left:19px;">17. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs<br />
rörande samverkan mellan försvarets forskning och annan<br />
forskning,</p>
<p style="margin-left:19px;">18. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs</p>
<p style="margin-left:19px;">a) rörande forskning om det kombinerade jord- och skogsbrukets<br />
utvecklingsmöjligheter,</p>
<p style="margin-left:19px;">b) rörande forskning om alternativa produktionsmetoder som<br />
direkt kan användas i det konventionella jordbruket,</p>
<p style="margin-left:19px;">c) rörande professur i alternativa produktionsformer,</p>
<p style="margin-left:19px;">d) rörande organisation och inriktning av naturresurs- och<br />
miljöforskning,</p>
<p style="margin-left:19px;">19. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen<br />
anförs under avsnittet Transportforskning angående omfördelning<br />
av medel från administrationen till den direkta forskningen,</p>
<p style="margin-left:19px;">20. att riksdagen beslutar att den nya myndigheten transportforskningsberedningen<br />
skall lokaliseras till Linköping,</p>
<p style="margin-left:19px;">21. att riksdagen beslutar att till Styrelsen för teknisk utveckling:<br />
Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1984/85 under<br />
fjortonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till proposition<br />
1983/84:107 med 50 milj. kr. förhöjt reservationsanslag i<br />
enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:19px;">22. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen<br />
beträffande inriktningen av styrelsens för teknisk utveckling<br />
långivning till forskning och utvecklingsarbete i företagen,</p>
<p style="margin-left:19px;">23. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen<br />
om formerna för stöd till enskilda uppfinnare,</p>
<p style="margin-left:19px;">24. att riksdagen godkänner riktlinjer för verksamheten inom huvudprogram<br />
Energiforskning som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:19px;">25. att riksdagen beslutar att under budgetåren 1984/85—1986/87<br />
får användas 1 600 000 kr., utöver de medel som ej disponeras<br />
under budgetåret 1983/84, för huvudprogram Energiforskning,<br />
samt att begärt bemyndigande för regeringen att ikläda<br />
staten ekonomiska förpliktelser för forskning och utveckling<br />
inom energiområdet för budgetåren 1987/88 och 1988/89 räknas<br />
upp i motsvarande mån i enlighet med vad som anförts i<br />
motionen,</p>
<p style="margin-left:19px;">26. att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1984/85 under<br />
tolfte huvudtiteln beslutar anvisa ett reservationsanslag av<br />
500 000 000 kr.,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1983/84:2615</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:51px;">27. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1983/84:107<br />
om förändrad myndighetsorganisation på energiområdet i<br />
enlighet med vad som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:51px;">28. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1983/84:107<br />
om förändrad ansvarsfördelning mellan myndigheter för skilda<br />
programområden och som sin mening uttala att dessa frågor<br />
bör behandlas i samband med nästkommande beslut om riktlinjerna<br />
för energipolitiken i enlighet med vad som anförs i<br />
motionen,</p>
<p style="margin-left:51px;">29. att riksdagen hos regeringen begär att förhandlingar upptas i<br />
syfte att avveckla ekonomiska åtaganden från Sveriges sida<br />
som rör det internationella samarbetet kring fusionsforskning<br />
i enlighet med vad som anförs i motionen.</p>
<p>Stockholm den 20 mars 1984</p>
<p>THORBJÖRN FÄLLDIN (c)</p>
<p>KARIN SÖDER (c)</p>
<p>RUNE GUSTAVSSON (c)</p>
<p>KJELL A. MATTSSON (c)</p>
<p>BERTIL JONASSON (c)</p>
<p>GUNILLA ANDRÉ (c)</p>
<p>ANDERS DAHLGREN (c)</p>
<p>BRITTA HAMMARBACKEN (c)</p>
<p>GUNNAR BJÖRK (c)<br />
i Gävle</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:7px;">OLOF JOHANSSON (c)<br />
NILS G. ÅSLING (c)<br />
GUNNEL JONÄNG (c)<br />
ARNE FRANSSON (c)<br />
CLAES ELMSTEDT (c)<br />
TAGE SUNDKVIST (c)<br />
KARL BOO (c)</p>
<p style="margin-left:7px;">EINAR LARSSON (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0THORBJÖRN FÄLLDINc1undertecknare0KARIN SÖDERc2undertecknare0RUNE GUSTAVSSONc3undertecknare0KJELL A. MATTSSONc4undertecknare0BERTIL JONASSONc5undertecknare0GUNILLA ANDRÉc6undertecknare0ANDERS DAHLGRENc7undertecknare0BRITTA HAMMARBACKENc8undertecknare0GUNNAR BJÖRKc9undertecknare0OLOF JOHANSSONc10undertecknare0NILS G. ÅSLINGc11undertecknare0GUNNEL JONÄNGc12undertecknare0ARNE FRANSSONc13undertecknare0CLAES ELMSTEDTc14undertecknare0TAGE SUNDKVISTc15undertecknare0KARL BOOc16undertecknare0EINAR LARSSONc17undertecknareG7022615Thorbjörn Fälldin m. fl.mot_198384__2615.pdf477776pdfForskning (prop. 1983/84:107)https://data.riksdagen.se/fil/655D663E-446E-4249-A8E4-2A7276901DCC