3099165 G7022596 1983/84 2596 mot mot Motion 1983/84:2596 Jan-Erik Wikström m. fl. Motion Motion 2596 0 1984-03-20 00:00:00 2014-11-04 09:41:06 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1983/84:107) Jan-Erik Wikström m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022596/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022596 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022596 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> <p>1983/84:2596</p> <p>Jan-Erik Wikström m. fl.</p> <p>Forskning (prop. 1983/84:107)</p> <p>Det svenska energisystemet genomgår f. n. en kraftig omvandling. I de<br /> riktlinjer för energipolitiken som riksdagen antog våren 1981 angavs som<br /> mål att användningen av olja skulle minska med ca 12 miljoner ton per år<br /> fram till år 1990. Den utveckling som skett sedan detta beslut togs pekar i<br /> riktning mot att målet också kommer att uppnås. Förverkligandet av 1981<br /> års beslut kan dock bara betraktas som en etapp på vägen. Ytterligare<br /> åtgärder blir nödvändiga på 1990-talet för att bringa ned oljeberoendet till<br /> ännu lägre nivå.</p> <p>Vidare har riksdagen beslutat att kärnkraften skall avvecklas år 2010<br /> samt att ingen av de fyra orörda huvudälvarna i Norrland skall byggas ut<br /> för energiproduktion.</p> <p>Som också påpekades i regeringens proposition inför 1981 års beslut<br /> innebär detta sammantaget att vi i början av 2000-talet måste basera vår<br /> energiförsörjning på sådana energikällor som f. n. används marginellt eller<br /> inte alls.</p> <p>Det är i detta perspektiv man måste se på energiforskningen och dess<br /> vitala betydelse för landets ekonomi och fortsatta välstånd. Energiforskningen<br /> har därför de senaste tio åren haft en prioriterad ställning. Under<br /> denna tid har riksdagen antagit tre treårsprogram för energiforskningen.<br /> Det första programmet antogs av riksdagen 1975. Men det var först i och<br /> med att riksdagen beslutade om de två följande programmen, för perioderna<br /> 1978/79—1980/81 resp. 1981/82—1983/84, som anslagen lyftes<br /> upp på en verkligt hög nivå. Räknat per invånare så har Sverige under<br /> denna tid satsat mer än något annat land på forskning och utveckling av<br /> nya och förnybara energikällor. Framför allt inom områdena solvärme,<br /> vindenergi och biomassa har satsningarna i Sverige varit markant högre än<br /> någon annanstans.</p> <p>En fortsatt snabb utveckling och omvandling av energisystemet är nödvändig<br /> för att riksdagens olika energibeslut skall kunna förverkligas. Därför<br /> bör statens insatser på forskning och utveckling även i fortsättningen<br /> ligga på en relativt hög nivå. Stora insatser är nödvändiga både på projekt<br /> som kan bli kommersiellt gångbara på kort och medellång sikt samt på den<br /> mera långsiktigt relaterade grundforskningen.</p> <p>Den kunskapsnivå vi nått genom de hittillsvarande insatserna ger dock<br /> möjlighet att effektivare styra resurserna till sådana områden där förutsättningarna<br /> för framtida tekniska och kommersiella tillämpningar i dag ser<br /> ut att vara gynnsamma. På några områden har forskningen visat att för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2596</p> </div> <div class="block ml_42"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p>hållandena i vårt land inte är sådana att en bredare introduktion med<br /> rimliga tekniska och ekonomiska förutsättningar kan förväntas.</p> <p>Forskningen skall bl. a. ge oss kunskap om olika energikällors användbarhet.<br /> Ibland innebär forskningsresultaten att vi måste dra slutsatsen att<br /> en viss energikälla inte är värd att satsa vidare på. När detta händer inom<br /> energiområdet har vi ofta på senare tid fått höra anmärkningar som t. ex.<br /> att energiforskningen tilldelats för stora resurser, att onödiga och dåliga<br /> projekt startats och genomförts, att kvalitetskraven varit för låga etc. Vi<br /> utesluter inte att detta varit fallet vid några tillfällen. Men det förtjänar att<br /> understrykas att energiforskningen f. n. genomförs under speciella och<br /> extraordinära omständigheter.</p> <p>På bara några få år skall vi till följd av folkomröstningsresultatet och<br /> några andra riksdagsbeslut till stora delar omvandla vårt energisystem.<br /> Nya produktionsformer för energi, som vi i dag vet väldigt litet om, måste<br /> i stor omfattning in i systemet. Det säger sig självt att detta är omöjligt att<br /> åstadkomma utan gigantiska forsknings- och utvecklingsinsatser. Forskning<br /> innebär alltid ett visst mått av risktagande. Vi kan i stort sett aldrig<br /> vara säkra på resultaten. Att det med dessa förutsättningar kommer fram<br /> en del negativa resultat samt att vissa projekt misslyckas är det inte mycket<br /> att säga om. Dessa misslyckanden ger oss också ovärderlig kunskap.</p> <p>Regeringen behandlar i det avsnitt i propositionen som rör energin<br /> väsentligen två huvudfrågor, nämligen organisationen och energiforskningsprogram<br /> för perioden 1984/85— 1986/87. Vi behandlar dessa frågor<br /> nedan var för sig.</p> <p>Organisationsfrågan</p> <p>1981 tog riksdagen beslut om en ny myndighetsorganisation på energiområdet.<br /> Beslutet togs för att åstadkomma en effektivare och bättre samordnad<br /> organisation. De flesta myndigheter och andra organ som dittills<br /> verkat hade skapat eller fått väsentligen förändrade arbetsuppgifter i och<br /> med 1973-1974 års oljekris. Den organisationen hade dock med tiden blivit<br /> alltmer splittrad. Ibland var ansvarsfördelningen oklar.</p> <p>Riksdagens beslut innebar att statens energiverk inrättades. Vid sidan av<br /> verket skulle den nya organisationen bestå av ytterligare två organ, oljeersättningsfonden<br /> som skulle administrera statens stöd till investeringar i<br /> oljeersättande åtgärder samt energiforskningsnämnden som skulle handha<br /> långsiktiga och övergripande uppgifter för energiforskningen. Senare har<br /> riksdagen efter förslag från den nuvarande regeringen och mot folkpartiets<br /> avstyrkan, beslutat att oljeersättningsfonden skall uppgå i verket.</p> <p>Vid organisationsförändringen fördes de forskningsuppgifter, som dittills<br /> handlagts av nämnden för energiproduktionsforskning (NE) och som<br /> rörde kort och medellång sikt, till statens energiverk. De uppgifter som<br /> handlades av delegationen för energiforskning (DFE) och de resurser som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2596</p> </div> <div class="block ml_40"><p>20</p> </div> <div class="block ml_3"><p>fanns för långsiktigt inriktad verksamhet hos NE sammanfördes till den<br /> nya myndigheten energiforskningsnämnden.</p> <p>Motiven för denna ordning var att undvika att den långsiktigt inriktade<br /> forskningen skulle komma i skymundan. Föredragande statsrådet anförde<br /> att risk för detta skulle finnas om dessa uppgifter fördes till ett verk där<br /> åtgärder på kort och medellång sikt prioriteras.</p> <p>Energiforskningsnämndens uppgift har varit att bevaka forskningsfrågor<br /> av långsiktigt intresse inom hela energiområdet, planering och lämnande<br /> av stöd till viss långsiktig forskning vad gäller energitillförsel,<br /> ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier, frågor för och<br /> inriktning av fortsatt forskning och utveckling inom energiområdet samt<br /> fortlöpande utvärdering av energiforskningen.</p> <p>Konkret har detta bl. a. inneburit att nämnden haft ansvaret för delprogrammen<br /> Teknikbevakning och Fusionsenergi inom programmet Energitillförsel.<br /> Av nämnden har dessa sammanförts till ett program kallat Långsiktig<br /> energitillförsel (LET). Nämnden har också som ovan påpekats ansvarat<br /> för programmet Allmänna energisystemstudier (AES). Vidare har<br /> nämnden, i enlighet med sitt övergripande ansvar för energiforskningen,<br /> i ett planeringsunderlag till regeringen lämnat sin syn på vissa övergripande<br /> och långsiktiga frågor och på avvägningen av de statliga insatserna<br /> under kommande treårsperiod.</p> <p>Vi anser att de motiv som anfördes vid 1981 års beslut, för att lägga den<br /> långsiktiga energiforskningen utanför statens energiverk, i allt väsentligt<br /> fortfarande kvarstår. Det är anmärkningsvärt att regeringen så snabbt<br /> föreslår en ny organisation. Det har inte framkommit några skäl, som inte<br /> var kända vid 1981 års beslut, för den organisation regeringen nu föreslår.<br /> Det finns heller inget som inträffat under tiden som motiverar ett sådant<br /> steg.</p> <p>Vi anser det dock på sikt motiverat att energiforskningen integreras med<br /> övrig forskningsverksamhet och att organisationen övergår i, för den här<br /> typen av verksamhet, mer normala former. Den organisation energiforskningen<br /> tidigare haft och även har i dag beror i hög grad på det behov som<br /> funnits av att snabbt få i gång forskningsprojekt och att dessa genomförs<br /> effektivt.</p> <p>Dessa behov är alltjämt starka och därför borde enligt vår uppfattning<br /> energiforskningsnämnden fått fortsätta den nu påbörjade verksamhetsperioden<br /> ut.</p> <p>I det läge som nu uppstått vill vi emellertid föreslå en annan lösning.<br /> Redan regeringens beredningsarbete inför och förslag i propositionen har<br /> åsamkat verksamheten vid energiforskningsnämnden sådan skada, att det<br /> gör det svårt att nu fortsätta i oförändrade former.</p> <p>Det förslag som regeringen lagt är dock enligt vår uppfattning det<br /> sämsta tänkbara och bör bestämt avvisas. Regeringen föreslår att EFN<br /> upphör som särskild myndighet och förs samman med energiverket. Man</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2596</p> </div> <div class="block ml_42"><p>21</p> </div> <div class="block ml_5"><p>avser att inrätta en forskningsenhet inom verkets avdelning för frågor om<br /> bl. a. energianvändning, analyser och prognoser.</p> <p>Med den föreslagna ordningen finns det uppenbara risker att det långsiktiga<br /> perspektivet kommer i skymundan. Det som skulle varit forskning<br /> riskerar att bli utrednings- och utvecklingsverksamhet.</p> <p>Vi tar i stället statens energiverks eget förslag, framfört i verkets yttrande<br /> över bl. a. EFN:s förslag till nytt energiforskningsprogram (1983-09-28),<br /> som utgångspunkt för att föreslå en organisation. Verket anförde i denna<br /> skrivelse: ”Anslagen till grundläggande forskning bör i sin helhet överföras<br /> till och integreras i NFR:s och STU:s ordinarie anslag, liksom den<br /> långsiktiga delen av anslaget till teknikbevakning. Den vetenskapligt motiverade<br /> delen av programmet allmänna energisystemstudier bör föras<br /> över till samhällsvetenskapliga forskningsrådet.”</p> <p>Det bör dock kompletteras enligt följande:</p> <p>Delprogrammet geotermi inom LET bör gå till energiverket. Vi biträder<br /> regeringens förslag att överföra ansvaret för fusionsforskningen till HFR.<br /> Vi är tveksamma till om samhällsvetenskapliga forskningsrådet är rätt<br /> instans för AES-programmet. Det bör prövas om inte forskningsrådsnämnden<br /> (FRN) är lämpligare. Inom FRN har det tidigare bedrivits<br /> systemstudier på energiområdet. Till FRN bör i så fall också det AES-råd<br /> som nu är knutet till programmet föras. De projekt inom AES som rör<br /> kommunal energiplanering bör dock föras till statens energiverk.</p> <p>Den organisation av energiforskningen som blir följden av detta och<br /> tidigare beslut innebär att statens energiverk får ett stort ansvar för forskningen,<br /> framför allt den som är inriktad på kort och medellång sikt. Vi<br /> anser därför att ett vetenskapligt råd bör knytas till energiverkets forskningsverksamhet.<br /> Rådet bör utses av regeringen och bestå av vetenskapligt<br /> meriterade forskare. Rådets främsta uppgift bör vara att diskutera större<br /> forskningsprojekt i energiverkets regi. Men det bör även yttra sig i vissa<br /> övergripande energiforskningsfrågor där energiforskningsnämnden i dag<br /> har ett ansvar. Detta gäller t. ex. de treåriga energiforskningsprogrammen.</p> <p>Energiforskningsprogrammet</p> <p>I reala termer innebär regeringens förslag en kraftig neddragning jämfört<br /> med föregående treårsperiod. Förslaget ligger ungefär på den nivå som<br /> energiforskningsnämnden bedömt som en miniminivå för kommande period.<br /> Enligt EFN skulle denna miniminivå innebära ”en i förhållande till<br /> nuläget medvetet kraftigt sänkt ambitionsnivå på många områden vad<br /> gäller stöd till teknikutveckling, större försök och försöksanläggningar<br /> m. m. Det innebär också att energiforskningsstödet till några områden<br /> praktiskt taget avvecklas.”</p> <p>I propositionen motiveras den relativt låga nivån med ”att den dels skall<br /> ses mot bakgrund av de stora insatser som totalt sett görs inom energisek</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2596</p> </div> <div class="block ml_40"><p>22</p> </div> <div class="block ml_3"><p>torn, dels skall betraktas utifrån behovet av att skapa utrymme för mer<br /> långsiktiga satsningar inom den grundläggande forskningen utanför huvudprogram<br /> Energiforskning”.</p> <p>För vår del anser vi i likhet med regeringen att det finns skäl att något<br /> minska resurserna för forskningsinsatser inom energiområdet. Detta<br /> främst beroende på att tidigare verksamhet nu gett oss kunskap att hårdare<br /> prioritera insatserna till de mest angelägna och lovande områdena.</p> <p>Det saknas dock möjligheter att utifrån ett sådant perspektiv bedöma<br /> regeringsförslaget. I propositionen saknas helt ett övergripande strategiskt<br /> resonemang om vilka områden som nu bedöms som intressanta och därför<br /> bör prioriteras. Det är väldigt svårt att skapa sig en bild av vilka insatser<br /> som planeras. Det är endast ramarna för huvudprogrammet som anges.<br /> Det finns inga som helst delprogrambelopp angivna.</p> <p>Det finns inga referenser till EFN:s maximimedel eller miniminivåer,<br /> inte heller till programorganens fyra olika nivåer.</p> <p>När det gäller huvudprogrammet teknikbevakning så finns över huvud<br /> taget inget belopp angivet. Föredragande statsråd anser dock programmet<br /> vara av stor betydelse och föreslår att ansvaret för det förs över på statens<br /> energiverk. Frågan är dock: skall energiverket klara programmet på sitt<br /> ordinarie anslag eller skall man tillföras nya pengar? Propositionen ger<br /> ingen vägledning.</p> <p>Det är orimligt att riksdagen skall ta ställning till energiforskningen på<br /> ett sådant diffust och klent underlag. Vi föreslår därför att riksdagen<br /> beslutar om ett forskningsprogram i huvudsak i enlighet med energiforskningsnämndens<br /> miniminivå.</p> <p>På två områden anser vi dock att detta förslag bör justeras. Det gäller för<br /> det första programmet för Energiskogsodling, som bör utvidgas. För det<br /> andra så är det en del insatser som rör alternativa drivmedel, där vi anser<br /> att man bör välja en lägre nivå.</p> <p>Från många håll har det knutits förhoppningar till energiskogen som<br /> den nya energikälla som skall göra en fortsatt omfattande oljeersättning<br /> möjlig. Energiskogen hör enligt vår uppfattning till de mera lovande nya<br /> energikällorna men den är samtidigt en av de mest osäkra. Det är därför<br /> angeläget att vi snarast skaffar oss ett omfattande och säkert beslutsunderlag<br /> för att rätt kunna bedöma energiskogens potential och ekonomi.</p> <p>Mot den bakgrunden anser vi att insatser bör göras i enlighet med NE:s<br /> (nämnden för energiproduktionsforskning) nivå 4 för energiskogsodling.<br /> Det innebär att storförsökens omfattning kan fördubblas. Försök med<br /> energiskogbruk som en integrerad del av kommunal/industriell energitillförsel<br /> inleds. Ytterligare maskinutveckling inryms också. Detta gör enligt<br /> NE, att förutsättningarna för omfattande introduktion av energiskog blir<br /> väsentligt bättre.</p> <p>Det pågår i Sverige i dag en relativt omfattande forskning och utveckling<br /> inom området alternativa drivmedel. Denna verksamhet finansieras en</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2596</p> </div> <div class="block ml_42"><p>23</p> </div> <div class="block ml_5"><p>dast delvis inom energiforskningsprogrammet. Inriktningen är f. n. att<br /> statsmakterna omkring 1988 skall ha ett tillräckligt underlag för beslut om<br /> introduktion av alternativa drivmedel.</p> <p>Under 1970-talet när de första planerna drogs upp för forskning och<br /> utveckling på detta område var det välmotiverade satsningar. Utvecklingen<br /> på oljemarknaden var dramatisk med kraftiga prishöjningar och en<br /> osäker försörjningssituation. Nu har emellertid läget på de internationella<br /> energimarknaderna ändrat karaktär. Prisutvecklingen är stabil och flera<br /> nya leverantörer har tillkommit.</p> <p>Detta innebär inte att vi anser att vi bör ompröva grunderna för energipolitiken.<br /> Vårt oljeberoende är fortfarande alldeles för stort och bör<br /> genom kraftfulla åtgärder pressas ned. Men vi anser att dessa åtgärder<br /> inom överskådlig tid bör koncentreras till att ersätta eldningsolja.</p> <p>Det är knappast troligt att vi före sekelskiftet får uppleva förändringar<br /> på energimarknaderna som motiverar en övergång från bensin och dieselolja<br /> till nya s. k. alternativa drivmedel. Tvärtom så kommer produktionskapaciteten<br /> i Västeuropa för lättare petroleumprodukter att byggas ut de<br /> närmaste åren. Flera anläggningar för katalytisk krackning planeras. Detta<br /> innebär att vi har och kommer att få en överkapacitet på raffinaderisidan.<br /> I Sverige tas OK:s nya anläggning i drift 1985.</p> <p>Denna utbyggnad sker samtidigt som alla prognoser tyder på att förbrukningen<br /> av drivmedel de närmaste åren i alla fall inte kommer att öka.</p> <p>Ett ytterligare argument för att koncentrera de oljeersättande åtgärderna<br /> till eldningsoljan är att det internationella beroendet på drivmedelssidan<br /> i stort sett omöjliggör en ensidig svensk övergång till t. ex. metanol.</p> <p>Det innebär att vi anser att nya forskningsinsatser på området alternativa<br /> drivmedel f. n. inte är motiverade. De som har påbörjats bör dock i<br /> huvudsak slutföras, om möjligt i begränsad omfattning. Det gäller bl. a.<br /> försöksverksamheten med M 100.</p> <p>Enligt vår mening är det inte försvarligt att under de närmaste åren satsa<br /> ekonomiska resurser på en demonstrationsanläggning för förgasning i<br /> Sverige. En sådan skulle uppskattningsvis kräva en investering på 200—<br /> 300 milj. kr. Det medför i sin tur att forskningsinsatserna på områdena<br /> förgasning av biobränslen resp. skiffer kan ges en mindre omfattning än<br /> vad regeringen föreslår. När det gäller skiffer anser vi, av skäl som anges<br /> nedan, att verksamheten bör avvecklas.</p> <p>Försöksverksamhet med förgasning av kerogen för betanolframställning<br /> har bedrivits. Kerogen finns i de svenska alunskiffrarna. Det finns<br /> flera skäl, förutom de redan nämnda som hänger ihop med drivmedelsmarknaden<br /> i stort, att den verksamheten avvecklas. Enligt de bedömningar<br /> som gjorts kommer framställning av metanol från kerogen att bli dyrare än<br /> t. ex. produktionskostnaderna i ett eventuellt Nynäskombinat eller om<br /> man använder naturas som råvara. Miljökonsekvenserna av brytning av<br /> alunskiffrarna är omfattande. Dessutom är tillgångarna begränsade, så att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2596</p> </div> <div class="block ml_40"><p>24</p> </div> <div class="block ml_3"><p>de endast till en del skulle kunna fylla behovet av metanol på en eventuell<br /> svensk marknad.</p> <p>Mot denna bakgrund bör besparingar, som är nödvändiga för att täcka<br /> dels vår föreslagna högre ambitionsnivå för programmet Energiodling,<br /> dels den yrkade ökningen av antalet doktorandtjänster m. m. som föreslås<br /> i vår motion angående utbildningsdepartementets verksamhetsområde,<br /> göras i huvudprogrammet Energianvändning i fordon och delprogrammet<br /> Bränsleförädling m. m. under huvudprogrammet Energitillförsel. Vi uppskattar<br /> besparingsmöjligheten till netto ca 25 milj. kr.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:47px;">1. att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:107 förslag<br /> som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> beträffande den framtida organisationen av energiforskningen,</p> <p style="margin-left:47px;">2. att riksdagen beslutar att ett vetenskapligt råd knyts till statens<br /> energiverk i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:47px;">3. att energiforskningen för gällande programperiod baseras i huvudsak<br /> på den av energiforskningsnämnden förordade miniminivån<br /> med de ändringar däri beträffande forskning om energiskog<br /> och drivmedel som föreslås i motionen.</p> <p>Stockholm den 20 mars 1984</p> </div> <div class="block ml_3"><p>JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)</p> <p>JÖRGEN ULLENHAG (fp) KARL ERIK ERIKSSON (fp)</p> <p>KERSTIN EKMAN (fp)</p> </div> </div> </div> 0 JAN-ERIK WIKSTRÖM fp 1 undertecknare 0 JÖRGEN ULLENHAG fp 2 undertecknare 0 KARL ERIK ERIKSSON fp 3 undertecknare 0 KERSTIN EKMAN fp 4 undertecknare G7022596 Jan-Erik Wikström m. fl. mot_198384__2596.pdf 172203 pdf Forskning (prop. 1983/84:107) https://data.riksdagen.se/fil/17362CF2-B9DC-4D77-B8DE-A6B6B8B9D210