3099164 G7022595 1983/84 2595 mot mot Motion 1983/84:2595 Jan-Erik Wikström m. fl. Motion Motion 2595 0 1984-03-20 00:00:00 2014-11-04 09:41:05 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1983/84:107) Jan-Erik Wikström m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022595/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022595 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022595 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion</p> <p style="margin-left:3px;">1983/84:2595</p> <p style="margin-left:3px;">Jan-Erik Wikström m. fl.</p> <p style="margin-left:3px;">Forskning (prop. 1983/84:107)</p> <p style="margin-left:3px;">Inledning</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringens forskningsproposition vittnar om att socialdemokratin har<br /> lämnat den skeptiska inställning som partiet intog till forskning under<br /> slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. I stället fullföljer nu regeringen<br /> den forskningspolitik som formades under det icke-socialistiska regeringsinnehavet<br /> med folkpartiet som främst ansvarigt. Folkpartiet är berett<br /> att i allt väsentlig ställa sig bakom propositionen.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringens praktiska forskningspolitik</p> <p style="margin-left:3px;">Vi konstaterar dock att det föreligger en skillnad mellan regeringens<br /> positiva forskningssyn så som den kommer till uttryck i forskningspropositionen<br /> och de förslag som regeringen för fram i andra propositioner.</p> <p style="margin-left:3px;">Helt nyligen beslöt sålunda riksdagens socialistiska majoritet att avskaffa<br /> det extra avdrag för forskning och utvecklingsarbete som företagen haft<br /> möjlighet att göra vid sin beskattning. Genom detta beslut tillgodoräknade<br /> sig regeringen 200 milj. kr. per år, vilket skall jämföras med det nytillskott<br /> på 150 milj. kr. per år som föreslås i forskningspropositionen.</p> <p style="margin-left:3px;">Vidare har socialdemokraterna i riksdagens utbildningsutskott tillsammans<br /> med företrädarna för moderata samlingspartiet föreslagit en total<br /> nedläggning av tandläkarhögskolan i Malmö och barnomsorgsutbildningarna<br /> i Uppsala. Om detta förslag vinner majoritet i riksdagen innebär det<br /> att pågående värdefull forskning kommer att upphöra.</p> <p style="margin-left:3px;">Forskning — grundutbildning</p> <p style="margin-left:3px;">Den högre utbildningen är självfallet nära kopplad till forskningspolitiken.<br /> Det är därför med förvåning som vi konstaterar att socialdemokraterna<br /> under sin tid i regeringsställning i en rad frågor har presenterat illa<br /> genomtänkta propositioner som skapat konfrontation och i flera fall lett<br /> till nederlag i riksdagen. Vi har i skilda sammanhang föreslagit åtgärder<br /> vilka vi menar vore ägnade att höja kvaliteten på grundutbildningen.<br /> Sådana åtgärder är av stor betydelse också för forskningen, då de påverkar<br /> forskarrekryteringen. Det är vidare angeläget att hålla en balans mellan<br /> anslagen till forskning och anslagen till högskolans grundutbildning. Det<br /> förhållandet att regeringen nu undantagit forskningen från besparingar får<br /> inte innebära att besparingar i stället görs inom grundutbildningen. Tvärt</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2591 —2600</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2595</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">om finns det under kommande budgetår behov av kvalitetsförstärkningar<br /> inom högskolan. Utan sådana åtgärder kommer de forskningssatsningar<br /> som föreslås inom högskolan att bli verkningslösa.</p> <p>FoU-avdraget och industrins bidrag till forskning</p> <p>Som vi inledningsvis nämnde avskaffades nyligen möjligheten för företag<br /> att göra avdrag för sin FoU-verksamhet. Därigenom minskade man<br /> kraftigt företagens reella möjligheter att satsa på FoU. Detta kommer att<br /> direkt gå ut över sådan marknadsnära forskning som har varit av stor<br /> betydelse för företagens utveckling. Folkpartiet anser att avdraget för<br /> företagens FoU-verksamhet skall återinföras. Vi beräknar att detta kommer<br /> att belasta statsbudgeten i form av minskade intäkter med 200 milj. kr.<br /> Denna ökade utgift har vi till fullo finansierat, vilket framgår av vår<br /> motion med anledning av propositionen om industriell förnyelse och<br /> utveckling (prop. 1983/84:135).</p> <p>En förutsättning för att fri forskning skall kunna bedrivas är att forskarna<br /> har full integritet. Med integritet avser vi den enskilde forskarens<br /> möjligheter att kunna genomföra sin forskning från strikt vetenskapliga<br /> utgångspunkter utan att utsättas för påtryckningar av olika slag om forskningsresultaten<br /> blir annorlunda är de förväntade. Till integritet hör också<br /> att likaså från vetenskapliga utgångspunkter kunna angripa ett nytt forskningsproblem,<br /> även om det inte helt ryms inom etablerade vetenskapliga<br /> skolor eller ens det fack som ursprungligen fört forskaren eller forskargruppen<br /> till den situation i vilken problemet valts och formulerats.</p> <p>Kravet på forskningens frihet motsäger inte att näringslivet och högskolan<br /> skall samarbeta inom den tillämpade forskningen. Det har skett en<br /> glädjande utveckling inom detta område, bl. a. i form av ”forskningsbyar”<br /> som nu växer upp. Sådan samverkan innebär att näringslivet kan komma<br /> att bekosta högskolans forskning och därigenom självfallet också vara<br /> med och påverka den. Att denna påverkan skulle bli otillbörlig i den<br /> bemärkelsen att högskolan skulle låta sig ”styras” av näringslivsintressen<br /> ser vi inte som en konkret risk. Vi konstaterar med tillfredsställelse att<br /> denna syn nu har anammats också av socialdemokraterna.</p> <p>Rekryteringen av forskare</p> <p>En uppfattning som inte sällan framförs från aktiva forskare är att den<br /> forskning som bedrivs vid högskolorna och i forskningsrådets regi i allt<br /> väsentligt tillförs de resurser som är nödvändiga för den aktuella forskningen.<br /> Ett problem är dock svårigheten att rekrytera kompetenta forskare<br /> och forskarstuderande. Detta gäller särskilt de tekniska och naturvetenskapliga<br /> forskningsområden som konkurrerar med näringslivet om kvalificerade<br /> personer. Inom andra discipliner beror rekryteringsproblemen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2595</p> </div> <div class="block ml_42"><p>11</p> </div> <div class="block ml_5"><p>inte på konkurrensen från näringslivet utan på att basen av studerande<br /> lämpade för att påbörja forskarstudier är alltför smal.</p> <p>Oavsett anledning till svårigheterna att rekrytera framstående forskare<br /> och för forskarstudier lämpade studerande är en del av lösningen på<br /> rekryteringsproblemet att finna i en alltför låg lönenivå resp. otillräckligt<br /> studiestöd. Vi förslår i det följande att högskolorna skall ges större frihet<br /> att själva differentiera lön och studiestöd. Vi tror att det vore en väga att<br /> lösa rekryteringsproblemen.</p> <p>Forskarlönen</p> <p>Regeringen omtalar i propositionen att den beslutat att tillkalla en<br /> särskild utredare för att se över beskattningen av utländska forskare i<br /> Sverige. Vi fäster förhoppningar vid resultatet av denna utredning. Som vi<br /> har påpekat i andra sammanhang utgör det svenska skattetrycket ett hinder<br /> mot att förmå utländska forskare att forska i Sverige.</p> <p>i dag är löneskillnaderna mellan svenska forskare relativt obetydliga.<br /> Oavsett forskningsaktivitet eller andra skillnader i arbetsbörda är lönen<br /> för exempelvis olika professorer i huvudsak densamma. Därtill kommer<br /> att forskarlönerna såväl internationellt som jämfört med likvärdiga arbetsuppgifter<br /> inom näringslivet är låga. Dessa förhållanden, som under lång<br /> tid varit föremål för uppmärksamhet och debatt, innebär att det många<br /> gånger är svårt för högskolan att rekrytera kvalificerade personer till högre<br /> forskartjänster. Särskilt påtagligt är detta som vi anförde ovan inom s. k.<br /> konkurrensutsatta områden, exempelvis elektronik.</p> <p>Vi är medvetna om svårigheterna att finna någon enhetlig lösning på<br /> dessa rekryteringsproblem. Lönen är bara en av flera faktorer som en<br /> forskare har att ta ställning till när han väljer om och var han skall bedriva<br /> forskning. Vi tror emellertid att det vore värdefullt om högskolorna hade<br /> möjlighet att inom vissa ramar differentiera lönen också för högre forskningstjänster.<br /> Vi vill att regeringen studerar förutsättningarna för en sådan<br /> differentiering och därefter återkommer till riksdagen med förslag.</p> <p>Studiefinansieringen för forskarstuderande</p> <p>Föredraganden aviserar att han ämnar ta initiativ till en översyn av det<br /> nuvarande systemet med doktorandtjänster och möjligheter till ett mer<br /> flexibelt utnyttjande av dessa tjänsters innehåll. Vi finner en sådan översyn<br /> värdefull.</p> <p>Studiefinansieringen för de forskarstuderande förbättrades avsevärt genom<br /> de förslag som lades i den tidigare forskningspolitiska propositionen.<br /> Vid detta tillfälle infördes också möjligheten att omvandla utbildningsbidrag<br /> till doktorandtjänster. Enligt vår uppfattning är det nu dags att gå<br /> vidare på den inslagna vägen och ytterligare öka möjligheterna att på lokal</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2595</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>nivå avgöra hur tillgängliga resurser för studiefinansiering skall utnyttjas.<br /> Det bör därvid vara möjligt att tillskapa doktorandtjänster med viss skyldighet<br /> att tjänstgöra vid institution. Det bör i samband med den aviserade<br /> översynen också övervägas huruvida det inte nu är dags att, i likhet med<br /> vad vi ovan anförde beträffande de högre forskartjänsterna, också tillåta<br /> en något differentierad lönesättning på doktorandtjänsterna, alternativt<br /> differentierade utbildningsbidrag. En sådan möjlighet skulle enligt många<br /> forskarföreträdares uppfattning innebära att det skulle bli bättre förutsättningar<br /> att i konkurrens med näringslivet rekrytera duktiga forskarstuderande.<br /> En konsekvens av en sådan differentiering kan komma att bli att<br /> antalet forskarstuderande vilka kan erbjudas försörjningsrum minskar.<br /> Detta är något som vi inom vissa gränser är beredda att acceptera.</p> <p>För kommande budgetår vill vi öka högskolornas möjligheter att inrätta<br /> doktorandtjänster. Vi föreslår därför att medel motsvarande 100 doktorandtjänster<br /> tillförs högskolan utöver regeringens förslag. Vi har beräknat<br /> detta förslag till 12 milj. kr. Det bör ankomma på UHÄ att närmare fördela<br /> dessa medel, varvid verket särskilt bör beakta de ur rekryteringshänseende<br /> konkurrensutsatta sektorerna.</p> <p>Betygsnämndernas sammansättning</p> <p>Med anledning av den tidigare forskningspolitiska propositionen beslöt<br /> riksdagen att fasta ledamöter borde ingå i betygsnämnderna. Regeringen<br /> har av för oss obekanta skäl försummat att efterkomma detta beslut. I<br /> stället återkommer föredraganden till riksdagen med frågan och föreslår<br /> att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande skall bekräfta<br /> nu gällande ordning.</p> <p>Vi anser att regeringens handläggning av riksdagens tidigare beslut i<br /> denna fråga är synnerligen anmärkningsvärd. Sedan riksdagen fattade<br /> detta beslut har det enligt vår uppfattning tillkommit ytterligare skäl till<br /> varför betygsnämnderna bör kompletteras med fasta ledamöter. Vi syftar<br /> då på den debatt som ett par uppmärksammade avhandlingar i Lund<br /> orsakade. Riksdagen bör därför vidhålla att betygsnämnderna skall tillföras<br /> fasta ledamöter.</p> <p>Återbesättande av professurer</p> <p>UHÄ har föreslagit att beslut rörande återbesättande av ledigbliven professur<br /> skall fattas av UHÄ. Föredraganden föreslår i stället att dessa beslut<br /> skall ligga hos regeringen.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör det inte ankomma på regeringen att pröva<br /> ämnesinnehållet i professurer i samband med att dessa är aktuella för<br /> återbesättande. Denna prövning skall ske så att riksintressen kan tillgodoses<br /> och samtidigt med hänsyn tagen till eventuella fakultetsprogram och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2595</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>övrig forskningsplanering. Vi menar att UHÄ väl fyller dessa krav varför<br /> det enligt vår uppfattning bör ankomma på verket att göra den aktuella<br /> prövningen.</p> <p style="margin-left:3px;">övergången från forskarstudier</p> <p style="margin-left:3px;">En forskarstuderade mister f. n. sin försörjning i och med att han disputerar.<br /> Detta kan fresta några att dra ut på tiden innan en i och för sig färdig<br /> avhandling läggs fram. Tiden efter disputationen måste många ägna åt att<br /> på skilda sätt sprida kunskap om sin avhandling och om då ordinarie<br /> försörjningsmöjlighet har försvunnit blir självfallet den ekonomiska och<br /> sociala situationen lätt ohållbar.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi förordar därför att det skall finnas en möjlighet att förlänga den tid<br /> under vilken studiefinansieringen utgår till att också gälla maximalt tre<br /> månader efter disputationen. Denna möjlighet skall självfallet utnyttjas<br /> endast när annan försörjningsmöjlighet saknas.</p> <p style="margin-left:3px;">Meritvärdet</p> <p style="margin-left:3px;">Ett annat sätt att höga attraktionskraften på forskarstudier är att förbättra<br /> studiernas meritvärde. Föredraganden tar nu ställning till denna fråga<br /> och föreslår att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas med<br /> fyra år.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi är övertygade om att tillgodoräknande som tjänsteår av den tid man<br /> ägnat forskarstudier är ett bra sätt att förbättra forskarrekryteringen. Vi<br /> tillstyrker därför förslaget att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas<br /> med fyra år när det gäller att pröva meriterna vid tjänstetillsättning.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi är däremot inte beredda att acceptera föredragandens förklaring till<br /> varför inte regeringen i förordning skall fastställa att fullgjord forskarutbildning<br /> skall vara merit vid tillsättandet av offentliga tjänster. För vissa<br /> tjänster anser vi att fullgjord forskarutbildning skall vara behörighetskrav.<br /> Sådana tjänster är t. ex. vissa tjänster vid de ”lärda verken” och lektorer<br /> inom skolväsendet. Endast genom att i förordning reglera ett sådant krav<br /> kan man garantera en kvalificerad rekrytering till sådana tjänster.</p> <p style="margin-left:3px;">Forskning vid mindre högskoleenheter</p> <p style="margin-left:3px;">Vi har alltsedan den nya högskolestrukturen skapades hävdat uppfattningen<br /> att fasta forskningsresurser inte skall inrättas vid de mindre högskoleenheterna.</p> <p style="margin-left:3px;">Däremot har de mindre högskoleenheterna en betydelsefull uppgift i att<br /> förmedla kontakter mellan skilda intressenter utanför högskolorna och de<br /> högskolor som har fasta forskningsenheter. Därtill är det viktigt att de<br /> mindre enhterna särskilt uppmärksammar forskningsanknytningen i för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2595</p> </div> <div class="block ml_40"><p>14</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">hållande till grundutbildningen. Detta innebär att högskolor utan forskningsresurser<br /> noga måste följa den forskning som framför allt bedrivs på<br /> närmaste enhet med sådana resurser. Detta kan t. ex. ske genom att lärarna<br /> får generösa möjligheter att bedriva forskning. Den möjlighet som hittills<br /> har funnits med universitetslektorers forskning har möjliggjort detta. Under<br /> förutsättning att en ny tjänsteorganisation av det slag som lärartjänstutredningen<br /> föreslog förverkligas, kommer möjligheterna för lärarna att<br /> delta i forskningen att ytterligare förbättras.</p> <p>Mellantjänster</p> <p>Föredraganden anslår medel för att öka antalet nya forskartjänster på<br /> mellannivå. Vi hälsar detta med tillfredsställelse. Behovet av fler tjänster<br /> på mellannivå har länge varit dokumenterat.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang erinra om att det inom vissa delar av högskolan,<br /> främst ekonomiämnena, också Finns behov av ytterligare topptjänster.<br /> Detta som en följd av att statsmakterna under en följd av år har ökat<br /> antalet platser på grundutbildningen. Därigenom har också antalet forskarstuderande<br /> ökat, vilket kommit att kraftigt belasta institutionernas<br /> forskningsorganisation. Förhållandena på de ekonomiska institutionerna<br /> är i dag så hårt ansträngda att det finns skäl att ifrågasätta om forskningens<br /> kvalitet kan upprätthållas. Vi vill därför att regeringen i samband med<br /> kommande budgetproposition återkommer till riksdagen med förslag till<br /> lämplig förstärkning av forskningen inom de ekonomiska ämnena.</p> <p>Sektorsforskning kontra grundforskning</p> <p>I propositionens inledning uppehåller sig föredraganden kring vikten av<br /> att grundforskningen stärks i relation till sektorsforskningen. Vad föredraganden<br /> där skriver överensstämmer med vår uppfattning. Vi menar dock<br /> att regeringen inte i tillräcklig utsträckning drar konsekvenserna av detta<br /> resonemang. Tvärtom visar propositionens uppläggning med särskilda<br /> föredragande för i princip varje sektorsområde att det fortfarande saknas<br /> nödvändig samordning mellan olika forskningsområden och att revirtänkandet<br /> alltjämt är utbrett.</p> <p>Vi menar att det i dag Finns skäl att ifrågasätta en del av den forskning<br /> som finansieras och administreras via sektorsorganen utanför högskolorna<br /> och forskningsråden. En mer kritisk utvärdering av denna forskning än<br /> som f. n. sker skulle förmodligen ge vid handen att en del av den ”forskning”<br /> som sektorsorganen Finansierar i andra sammanhang utförs som<br /> kvalificerat utredningsarbete.</p> <p>Det finns också skäl att ifrågasätta om inte sektorsforskningen genom<br /> sin nuvarande organisatoriska uppslittring orsakar oproportionerligt stora<br /> administrativa kostnader.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2595</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vi är inte beredda att nu lämna konkreta förslag för att i större omfattning<br /> överföra resurser från sektorsforskning till motsvarande forskning<br /> inom högskola och råd. Vi är medvetna om att en sådan överföring måste<br /> ske successivt och med beaktande av bl. a. den särskilda finansiering som<br /> är knuten till viss sektorsforskning.</p> <p>Vi vill därför att riksdagen nu ger regeringen i uppdrag att upprätta en<br /> plan över hur sektorsforskningsmedel successivt skall överföras till högskolans<br /> och forskningsrådens verksamhet. Vi vill understryka att en sådan<br /> överföring inte syftar till att den forskning som sektorsorganen i dag utför<br /> skall upphöra. Vi tror tvärtom att den skulle få större förutsättningar inom<br /> ramen för ordinarie forskningsorganisation.</p> <p>Tjänsteorganisationen</p> <p>Det är mycket beklagligt att regeringen ännu inte presenterat något<br /> förslag till en ny tjänsteorganisation för högskolan. Innan denna fråga får<br /> sin lösning är det omöjligt att effektivt utnyttja tillgängliga lärarresurser.<br /> Som vi tidigare har framhållit är frågan om den framtida tjänsteorganisationen<br /> också knuten till möjligheterna att hålla en högkvalitativ forskningsanknytning<br /> vid de mindre högskolorna.</p> <p>Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning</p> <p>Det är naturligt att mycket stora resurser f. n. satsas på teknisk naturvetenskaplig<br /> forskning. Sådana satsningar utgör en del av förutsättningarna<br /> för Sverige att hävda sig i den internationella konkurrensen</p> <p>Samtidigt är det viktigt att erinra sig betydelsen av humanistisk och<br /> samhällsvetenskaplig forskning. Enligt vår uppfattning ger inte propositionen<br /> dessa områden nödvändiga förstärkningar. Just i tider av ekonomisk<br /> åtstramning och snabb teknisk utveckling är det särskilt angeläget att<br /> forskningen följer och analyserar samhällets reaktioner. Förenklat uttryckt<br /> är det människornas livskvalitet och framtidsförhoppningar som<br /> den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen berör. Vi föreslår<br /> att Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet skall tillföras<br /> 15 milj. kr. utöver föredragandens förslag.</p> <p>Vetenskapliga bibliotek</p> <p>Kostnadsutvecklingen för litteratur och tidskrifter har under en följd av<br /> år överstigit de anslag som har tilldelats de vetenskapliga biblioteken.<br /> Denna utveckling har nödvändiggjort en översyn av litteraturförsörjningen<br /> på längre sikt. Föredraganden redovisar nu en rapport från delegationen<br /> för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DF1) om en<br /> successiv uppbyggnad av ahsvarsbibliotek.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2595</p> </div> <div class="block ml_40"><p>16</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vi ställer oss bakom föredragandens förslag och överväganden med<br /> anledning av DFI:s rapport. DFI:s fortsatta arbete med frågan om ansvarsbibliotek<br /> och utvärdering av den föreslagna verksamheten får utvisa<br /> vilka möjligheter och i vilken takt ytterligare ämnesområden skall omfattas<br /> av ansvarsbibliotek.</p> <p>Som en tillfällig förstärkning föreslår regeringen att ett belopp om 4 milj.<br /> kr. tillförs anslaget förstärkning av biblioteksresurser inom högskolan.<br /> Detta belopp är enligt vår uppfattning och mot bakgrund av den alarmerande<br /> situation som litteraturförsörjningen f. n. befinner sig i otillräckligt.<br /> Vi föreslår därför att anslaget utöver regeringens förslag tillförs 6 milj. kr.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Flemställan</p> <p>Med anledning av ovanstående hemställer vi</p> <p style="margin-left:48px;">1. att riksdagen beslutar återinföra möjligheten för företagen att<br /> göra avdrag för forsknings- och utvecklingsarbete enligt nu<br /> gällande regler (det s. k. FoU-avdraget),</p> <p style="margin-left:48px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för<br /> högskolorna att differentiera lönen till högre forskningstjänster,</p> <p style="margin-left:48px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för<br /> högskolorna att inom ramen för forskarstuderandes studiefinansiering<br /> differentiera lönen till doktorandstuderande samt<br /> nivån på utbildningsbidragen,</p> <p style="margin-left:48px;">4. att riksdagen med ändring av regeringens förslag ger regeringen<br /> till känna vad vi ovan anfört om fullgjord forskarutbildning<br /> som behörighetskrav för vissa tjänster,</p> <p style="margin-left:48px;">5. att riksdagen beslutar att anslå 12 milj. kr. till UHÄ över ett<br /> särskilt anslag för att av UHÄ fördelas till nya doktorandtjänster<br /> inom särskilt konkurrensutsatt forskning,</p> <p style="margin-left:48px;">6. att riksdagen med ändring av regeringens förslag ger regeringen<br /> till känna vad vi ovan anfört angående fasta ledamöter i<br /> betygsnämnderna,</p> <p style="margin-left:48px;">7. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för<br /> högskolorna att förlänga studiefinansieringen med tre månader<br /> efter avlagd doktorsexamen,</p> <p style="margin-left:48px;">8. att riksdagen med ändring av regeringens förslag ger regeringen<br /> till känna vad vi ovan anfört angående prövningen av tjänsteinnehållet<br /> vid återbesättandet av professurer,</p> <p style="margin-left:48px;">9. att riksdagen hos regeringen begär förslag i samband med<br /> budgetpropositionen som innebär en förstärkning av forskningsorganisationen<br /> inom nationalekonomi och företagsekonomi,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2595</p> </div> <div class="block ml_42"><p>17</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:50px;">10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för att<br /> successivt överföra forskningsmedel från sektorsforskningen<br /> till högskolan och forskningsråden,</p> <p style="margin-left:50px;">11. att riksdagen beslutar att anslå 15 milj. kr. utöver regeringens<br /> förslag till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,</p> <p style="margin-left:50px;">12. att riksdagen beslutar att anslå 6 milj. kr utöver regeringens<br /> förslag som förstärkning av biblioteksresurser inom högskolan.</p> <p>Stockholm den 20 mars 1984<br /> JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)</p> <p>JÖRGEN ULLENHAG (fp) KARL ERIK ERIKSSON (fp)</p> <p>KERSTIN EKMAN (fp)</p> </div> </div> </div> 0 JAN-ERIK WIKSTRÖM fp 1 undertecknare 0 JÖRGEN ULLENHAG fp 2 undertecknare 0 KARL ERIK ERIKSSON fp 3 undertecknare 0 KERSTIN EKMAN fp 4 undertecknare G7022595 Jan-Erik Wikström m. fl. mot_198384__2595.pdf 210430 pdf Forskning (prop. 1983/84:107) https://data.riksdagen.se/fil/75A1D057-A818-42CF-960E-56B81EAC523C