<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3099133</hangar_id>
 <dok_id>G7022567</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>2567</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:2567 Margareta Persson och Ingrid Andersson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2567</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 09:40:40</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i brottsbalken m. m. (sexualbrotten) (prop. 1983/84:105)</titel>
 <subtitel>Margareta Persson och Ingrid Andersson </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022567/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G7022567</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022567</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1983/84&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2567-2569&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:2567&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Persson och Ingrid Andersson&lt;br /&gt; 
Ändring i brottsbalken m. m. (sexualbrotten) (prop. 1983/84:105)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prostitution är det yttersta tecknet på kvinnoförnedring och på en&lt;br /&gt; 
patriarkalisk syn på sexualitet. I ett jämställt samhälle frodas inte prostitution.&lt;br /&gt;
Och i ett samhälle där kvinnors sexualitet erkänns och respekteras&lt;br /&gt; 
frodas inte heller synen på kvinnan som en hora. Ett samhälle som är positivt&lt;br /&gt; 
till mäns och kvinnors sexualitet, som erkänner den sexuella drivkraften och&lt;br /&gt; 
som vill främja varma, hänsynsfulla och ömsesidiga sexuella relationer - i ett&lt;br /&gt; 
sådant samhälle kan knappast prostitutionen finnas kvar. Prostitutionens&lt;br /&gt; 
flertusenåriga historia är historien om männens makt över samhällenas olika&lt;br /&gt; 
institutioner. Det är också historien om kvinnornas underkastelse. Det är&lt;br /&gt; 
historien om männens erkända sexualitet och kvinnornas förnekade sexualitet.&lt;br /&gt;
Det är historien om att männen delat in kvinnorna i två sorter - båda&lt;br /&gt; 
behövliga för deras behov. Den vanliga, normala kvinnan var hustrun/&lt;br /&gt; 
modern. Hon var den ärbara, anständiga, hon fick till vai;je pris inte&lt;br /&gt; 
förknippas med skamliga laster, såsom sexuella behov. Men för mannens&lt;br /&gt; 
sexuella tillfredsställelse behövdes också den andra typen av kvinnor horan.&lt;br /&gt;
Horan blev representant för den kvinnliga sexualiteten - alla kvinnor&lt;br /&gt; 
som visade det minsta sexuella intresse var skamliga och därmed ansåg sig&lt;br /&gt; 
männen ha fri tillgång till deras kroppar. Många kvinnor har blivit kallade för&lt;br /&gt; 
horor - utan att de någonsin tagit betalt för sin kropp. En del kvinnor har&lt;br /&gt; 
under oket av detta kvinnoförtryck tvingats att sälja sin kropp under&lt;br /&gt; 
århundrandenas lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I modern tid har många kommittéer och utredningar grubblat över&lt;br /&gt; 
psotitutionen. Men nästan hela tiden är det kvinnorna som utgjort problemet,&lt;br /&gt;
kunderna - de som efterfrågar kvinnorna - har bara nämnts i&lt;br /&gt; 
parenteser. Under tidsepoker då man önskat kväva prostitutionen, så har&lt;br /&gt; 
lagstiftningen inriktats mot kvinnorna. Männen har gått fria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prostitutionens bekämpare under senare år har egentligen varit av två slag:&lt;br /&gt; 
de som av strängt moraliska skäl tyckt illa om sexualitet och velat bekämpa&lt;br /&gt; 
allt som har med detta ”skamliga” att göra - och de som sett prostitutionen&lt;br /&gt; 
som en förnekelse av den sanna och riktiga sexualiteten. I debatten blandas&lt;br /&gt; 
ofta dessa grupper ihop - fast de egentligen har helt olika utgångspunkter för&lt;br /&gt; 
sin kritik. Den ena gruppen är negativ till sexualitet, den andra gruppen är&lt;br /&gt; 
positiv och vill främja en öppen och varm sexualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prostitutionen anses som ”världens äldsta yrke” i den patriarkaliska&lt;br /&gt; 
världen. Ändå har prositutionen bytt ansikte, ökat och minskat i omfattning&lt;br /&gt; 
- alltefter den ekonomiska och sociala situationen i resp. samhälle. Det som&lt;br /&gt; 
varit gemensamt hela tiden är mannens herravälde över kvinnor och&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1 Riksdagen 1983184.3 sami. Nr2567-2569&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2567&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;förnekandet av den kvinnliga sexualiteten. Men behovet - efterfrågan - har&lt;br /&gt; 
skiftat mellan olika samhälleliga kulturer. De ekonomiska och sociala&lt;br /&gt; 
villkoren har tillsammans med den andliga, moraliska synen i samhället&lt;br /&gt; 
påverkat efterfrågan. Det är alltså samhällets utformning i social, ekonomisk&lt;br /&gt; 
och moralisk bemärkelse som avgör hur stor eller liten prostitutionen skall&lt;br /&gt; 
vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns få saker som är så mytomsusat som prostitutionen. Nu har&lt;br /&gt; 
omfattande utredningar och socialt fältarbete krossat de flesta myter. Myten&lt;br /&gt; 
om att det är kvinnor med särskilda sexuella behov som blir prostituerade är&lt;br /&gt; 
totalt krossad - det är ofta tvärtom. Många av de här kvinnorna har från&lt;br /&gt; 
början fått en mycket negativ syn på sexualitet genom bl. a. våld och&lt;br /&gt; 
övergrepp under barndomen och ungdomen. Myten om att prostitutionen&lt;br /&gt; 
behövs för ensamma och handikappade män är också totalt krossad. Det är&lt;br /&gt; 
vanliga, gifta män i alla yrkeskategorier som går till prostituerade. Man&lt;br /&gt; 
räknar med att var femte man någon gång under sitt liv besökt en&lt;br /&gt; 
prositituerad. Tvärtemot vad som sägs, blir i själva verket ofta ”avvikande”&lt;br /&gt; 
män avvisade av de prostituerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synen på sexualitet har totalt förändrats under bara några decennier.&lt;br /&gt; 
Kvinnors sexualitet har äntligen erkänts. Preventivmedel och abort har blivit&lt;br /&gt; 
tillåtna. Kunskaperna om sexualitet har ökat. Mycket av smussel och skam är&lt;br /&gt; 
borta. ”Att hålla på sig” till man gift sig är ett minne blott. Sexuell otrohet är&lt;br /&gt; 
inte lika omstörtande som för ett antal år sedan. Man talar inte längre om att&lt;br /&gt; 
det är mannens ”rätt” att inom äktenskapet ha tillgång till kvinnans kropp&lt;br /&gt; 
och hennes skyldighet att ”ställa upp”. Nu handlar det om att både mannens&lt;br /&gt; 
och kvinnans sexuella behov behöver tillfredsställas. I slutet av förra seklet&lt;br /&gt; 
och i början av det här seklet tog en del kvinnor både sina egna och fostrets&lt;br /&gt; 
eller barnets liv inför skammen att bli ogift mor. Eller också - om hon hade&lt;br /&gt; 
ekonomiska möjligheter - reste hon bort och lämnade barnet hos en&lt;br /&gt; 
”änglamakerska”. I kyrkoböckerna stod det ”okänd mor”. Männen gick&lt;br /&gt; 
fria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var hon som lockat, förfört - mannen kunde inte ställas till ansvar för&lt;br /&gt; 
sina sexuella behov, när hon en gång väckt dem. Det var hennes fel. Allt det&lt;br /&gt; 
där är i vårt land borta nu. De sista tjugo åren har inneburit en revolution för&lt;br /&gt; 
kvinnorna. Parallellt med denna sexualitetens frihetsrevolution borde prostitutionen&lt;br /&gt;
drastiskt ha sjunkit. Men så blev det inte. Den gamla, moraliskt/&lt;br /&gt; 
religiöst färgade synen på sexualitet som något förkastligt byttes hastigt ut&lt;br /&gt; 
mot något annat: kommersialismens förtinglingande av sexuella relationer.&lt;br /&gt; 
Under de tider då sexualiteten omgärdats med förbud och skam, där män&lt;br /&gt; 
under långa tider hållits avskilda från kvinnor, där giftasåldern varit hög - är&lt;br /&gt; 
det mer begripligt att männens sexuella behov kanaliserats till prostituerade&lt;br /&gt; 
-eftersom de var de enda kvinnor som var ”tillåtna”. Men när så sexualsynen&lt;br /&gt; 
ändrades, kvinnors sexuella behov erkändes, preventivmedel kom, föräktenskapliga&lt;br /&gt;
förbindelser blev inte bara accepterade utan också det normala - så&lt;br /&gt; 
ökade ju uppenbart möjligheterna till normala sexuella kontakter, baserade&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2567&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;på ömsesidiga relationer mellan män och kvinnor. ”Behovet” av prostitutionen&lt;br /&gt;
borde därför drastiskt ha minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället ersatte Mammon Gud och den gamla moralen, snabbare än någon&lt;br /&gt; 
förstod. Det är under de sista tjugo åren vi överösts av reklam, mode, musik,&lt;br /&gt; 
film som hela tiden speglat på våra sexuella behov. Porren släpptes samtidigt&lt;br /&gt; 
fri. Den nya, ”fria” sexualiteten kunde köpas för pengar, precis som vilken&lt;br /&gt; 
vara som helst. Vi skulle bli förföriska, superkvinnliga, supermanliga.&lt;br /&gt; 
Kanske drömprinsen/prinsessan kunde fångas med en ny doft, ett nytt&lt;br /&gt; 
läppstift, en ny slips... Undermedvetet har vi itutats att vi skall inte vara&lt;br /&gt; 
nöjda, kanske något/någon bättre finns runt nästa hörn - men då gäller det att&lt;br /&gt; 
vara attraktiv. Vi har köpt sexuella skal, sexiga förpackningar - för att det&lt;br /&gt; 
motsatta könet ska tända på oss. Om vi inuti varit någorlunda sexuellt fria&lt;br /&gt; 
och kunnat ha glädje av sexualiteten har inte skalet talat om. Under dessa år&lt;br /&gt; 
har också samhället över huvud taget kommersialiserats. Köp-slit-släng blev&lt;br /&gt; 
refrängen när ekonomin gick framåt och alla fick det bättre. Samtidigt&lt;br /&gt; 
skedde stora befolkningsomflyttningar. Många ryktes upp med rötterna,&lt;br /&gt; 
förlorade sitt sociala fäste i tillvaron. Lyckan kunde köpas för pengar, det&lt;br /&gt; 
gällde allt från möbler till sexualitet. Sexklubbarna ökade snabbt. Prostitutionen&lt;br /&gt;
frodades. Kärleken blev en vara, en kropp - några djupare känslor&lt;br /&gt; 
behövde man inte besvära sig med att ha, kroppen behövdes bara för&lt;br /&gt; 
stundens snabba, kroppsliga utlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så just i den tidsperiod när sexualiteten äntligen befriades från sina bojor&lt;br /&gt; 
och kvinnorna började resa sig efter sekler av förtryck, så slog det&lt;br /&gt; 
kapitalistiska samhällets motor obarmhärtigt till. ”Här fanns nya marknader,&lt;br /&gt; 
här kunde göras pengar.” Och sexualiteten som underliggande budskap i&lt;br /&gt; 
nästan all reklam blev ett faktum. Den sexuella kärleken som förut varit&lt;br /&gt; 
instängd i sängkammarens mörkaste hörn, blev plötsligt en lockande vara&lt;br /&gt; 
som kunde köpas på kapitalets marknadstorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så blev sexualiteten ändå inte befriad. Den blev belagd med nya bojor. I&lt;br /&gt; 
det kommersiella utbudet förlorade sexualiteten all kontakt med mänskliga&lt;br /&gt; 
känslor, med ömhet, värme, ömsesidig respekt, kropparnas och själarnas&lt;br /&gt; 
totala förening - för att uttrycka sig lite poetiskt. Sexualiteten blev blott och&lt;br /&gt; 
bart den fysiska utlösningen. Och en sådan kan man ju köpa - om man är&lt;br /&gt; 
man. Dessutom slipper man trassla in sig i ansträngande mänskliga relationer.&lt;br /&gt;
Ungefär så har undertonen varit i våra herrtidningar, som pumpats ut i&lt;br /&gt; 
hundratusentals exemplar varje vecka det senaste decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så kunde prostitutionen leva vidare, trots att de egentliga grundvalarna&lt;br /&gt; 
förändrades. Parallellt med den jämställda könsrollsdebatten i dagspressen,&lt;br /&gt; 
fördes den råa, manliga sexualitetens syn på kvinnan som kropp fram i&lt;br /&gt; 
enorma upplagor av herrtidningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället började ingripa mot sexklubbsverksamheten. Prostitutionen&lt;br /&gt; 
som nådde sin topp 1976 sjönk därefter till nästan hälften. De politiska och&lt;br /&gt; 
polisiära ingripandena mot sexklubbarna gav snabbt resultat. Prostitutionen&lt;br /&gt; 
sjönk.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2567&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Så står vi nu mitt uppe i 1980-talet. Bakom oss har vi uppbrottet från den&lt;br /&gt; 
förtryckta sexualiteten, vi har kvinnornas ökade frihet. Vi har den ökade&lt;br /&gt; 
jämställdheten mellan män och kvinnor, men vi har också det ökade&lt;br /&gt; 
kommersiella trycket i samhället. Vi har erfarenhet av hur människors&lt;br /&gt; 
känslor utnyttjas krasst i ekonomiska syften och hur denna exploatering&lt;br /&gt; 
ständigt försvårar och trycker tillbaka mäns och kvinnors jämställdhet som vi&lt;br /&gt; 
uppnått på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också fått kunskap om prostitutionen. Vi vet i dag att det är&lt;br /&gt; 
”vanliga” gifta män som går till prostituerade. Vi vet också att merparten av&lt;br /&gt; 
de kvinnor som dras in i prostitutionen inte är missbrukare, de dras in i&lt;br /&gt; 
prostitutionen därför att det är lättförtjänta pengar. Många av dem som nu mer&lt;br /&gt;
eller mindre tillfälligt - börjat på gatan har inte varit "tvingade” av&lt;br /&gt; 
sociala skäl. Däremot har de en känslomässig bakgrund som gjort att de&lt;br /&gt; 
utsatts hårdare än andra av det kommersiella samhällets sexuella exploatering&lt;br /&gt;
och drömmen om att lyckan köpas för pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi vet att den som fastnar i prostitutionen snabbt tar steget från att&lt;br /&gt; 
tillhöra det normala samhället till en subkultur, där våld och förnedring är så&lt;br /&gt; 
vardagligt, att det helt enkelt är en ”normal” del av livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vad som händer med de hundratals ”tillfällighetsprostituerade" som&lt;br /&gt; 
finns varje år, vet vi mindre om. Vi kan bara ana att tiden som prostituerad&lt;br /&gt; 
sätter sina outplånliga spår, även om den sociala fasaden utåt kan verka&lt;br /&gt; 
trygg. Mansföraktet och självföraktet riskerar att leva kvar för evigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har alltså äntligen fått ett samhälle där prosititutionen inte ”behövs” av&lt;br /&gt; 
sexuella skäl. Vi vet att sexualitet som är förknippad med ömsesidiga&lt;br /&gt; 
känslor, både andliga och kroppsliga, är vida överlägsen den patriarkaliska&lt;br /&gt; 
sexualiteten - även för männen. Samtidigt kräver en sådan sexualitet mycket&lt;br /&gt; 
mer av den manliga partnern än vad han är van vid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lever just nu i en brytningstid där den gamla kvinnorollen håller på att&lt;br /&gt; 
förändras. Mansrollen är fortfarande låst i gamla tiders uppfattning- det som&lt;br /&gt; 
hänt är fortfarande krusningar på ytan. Det är kvinnorollen som mest&lt;br /&gt; 
förändrats. Därmed har också kraven på mannen ökat. Kvinnorna kräver att&lt;br /&gt; 
han ska ta sin del av ansvaret för hemmet och omsorgen. Kvinnorna kräver&lt;br /&gt; 
att få sin sexualitet tillgodosedd. Kvinnorna kräver ett ömsesidigt förhållande,&lt;br /&gt;
som bygger på jämställdhet och inte underkastelse från deras sida. För&lt;br /&gt; 
många män är det här svårt. De är inte uppfostrade till att leva med&lt;br /&gt; 
jämställda kvinnor. Och kvinnorna vet inte hur de ska hävda sin rätt, vet inte&lt;br /&gt; 
vilka krav de kan ställa, sliter i sina dubbla roller och möts hela tiden av&lt;br /&gt; 
motstridande uppfattningar (en god mor är hemma hos sina barn, en modern&lt;br /&gt; 
kvinna måste yrkesarbeta, en god hustru är inte för utmanande, men en riktig&lt;br /&gt; 
brud är utmanande, en aktiv tjej går på möten, en riktig husmor ser till att&lt;br /&gt; 
hemmet är fint).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart knakar många äktenskap och förhållanden i denna uppbrottstid.&lt;br /&gt; 
En del män tar uppenbarligen sin tillflykt från det här till en manlig värld, en&lt;br /&gt; 
herrtidningars värld, till videovåldets kvinnoförtryck, till prostituerade&lt;br /&gt; 
kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2567&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kvinnovåldet, såväl inom hemmet som det som drabbar prostituerade, har&lt;br /&gt; 
ökat markant. Prostituerade vågar allt mindre arbeta ensamma. En del&lt;br /&gt; 
tolkar den ökade manliga aggressiviteten som ett tecken på att man inte&lt;br /&gt; 
klarat av den nya kvinnorollen, man har inte klarat av att anpassa sin egen&lt;br /&gt; 
roll för att möta kvinnan på ett jämställt plan. Den prostituerade kvinnan blir&lt;br /&gt; 
därmed en flyktväg, man slipper ta itu med jobbiga relationer hemma.&lt;br /&gt; 
Prostitutionsutredningen beskriver många prostituerade som berättar om&lt;br /&gt; 
sina kunder: ”De talar ständigt om de djävla kärringarna de har hemma.”&lt;br /&gt; 
Den prostituerade står därmed emellan möjligheterna för män och kvinnor&lt;br /&gt; 
att bygga upp ömsesidiga och respektfulla relationer. Så länge mannen kan&lt;br /&gt; 
fly undan, så länge kan jämställdhet inte uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prostitutionsutredningen har gjort en mycket omfattande och fin analys&lt;br /&gt; 
över prostitutionens historia och faktiska innebor. Men den, liksom sexualbrottskommittén&lt;br /&gt;
och den nu framlagda propositionen, föreslår ingen kriminalisering&lt;br /&gt;
av kunden eller kvinnan. De argument som framförs verkar dock&lt;br /&gt; 
mycket tunna och står inte alls i paritet med de tunga och djupt kunniga&lt;br /&gt; 
analyser som man i övrigt presenterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kriminalisering av kvinnorna avvisar vi. Det är alltid mot kvinnor&lt;br /&gt; 
lagstiftning satts in under tidigare skeenden, aldrig mot kunden. De som är&lt;br /&gt; 
mest utsatta - kvinnorna - ska självfallet i det här läget inte straffbeläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument mot kriminalisering i någon form är att det är det totala&lt;br /&gt; 
samhälleliga mönstret som måste ändras och att en sådan förändring tar tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud skulle därför vara meningslöst. Det samhälleliga mönstret har&lt;br /&gt; 
totalt förändrats på det sexuella området under de senaste decennierna.&lt;br /&gt; 
Prostitutionen försvann inte alls, trots den totalt förändrade samhällsbilden.&lt;br /&gt; 
De som kunde tjäna pengar på den nya sexualsynen slog raskt till. Det är ett&lt;br /&gt; 
argument som talar för en kriminalisering i dagens läge. Det är inte primärt&lt;br /&gt; 
den sexuella nöden som nu är grogrund, utan den kommersiella könsexploateringen&lt;br /&gt;
av män och kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skulle en kriminalisering verka moraliskt förebyggande och&lt;br /&gt; 
påskynda en förändring av den totala samhällsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat argument är omtanken om de prostituerade. Man menar att om&lt;br /&gt; 
prostitutionen blir mer dold har man färre möjligheter att stödja de&lt;br /&gt; 
prostituerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prostitutionsutredningen menar man att sådana stödjande insatser&lt;br /&gt; 
betyder mycket för att minska och förhindra en nyrekrytering. Verkligheten&lt;br /&gt; 
talar ju delvis ett annat språk. För precis som propositionen konstaterar är&lt;br /&gt; 
det sannolikt att en minskning av prostitutionen skulle ske vid ett kriminaliserande&lt;br /&gt;
av kunden. Nyrekryteringen skulle alltså minska. Jämställdhetsombudsmannen&lt;br /&gt;
säger i sitt remissyttrande över sexualbrottskommittén att man&lt;br /&gt; 
ska akta sig för det till synes vackra omsorgstänkandet. Hon menar att många&lt;br /&gt; 
män hävdar det argumentet, för att egentligen dölja det man egentligen&lt;br /&gt; 
tycker: nämligen att prostitutionen mycket väl kan finnas kvar. (En stor&lt;br /&gt; 
andel ”vanliga” män besöker ju också prostituerade då och då.) Vanliga gifta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2567&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;män skulle knappast riskera sin sociala position, om prostitutionens kunder&lt;br /&gt; 
kriminaliserades.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Eftersom de prostituerade inte kriminaliseras, så är det inget som hindrar&lt;br /&gt; 
dem från att söka eller ta emot hjälp från sociala instanser. Vi är naturligtvis&lt;br /&gt; 
medvetna om att det kan bli något svårare att nå de prostituerade än det är i&lt;br /&gt; 
dag, men det är vår fasta övertygelse att en kriminalisering på sikt kommer&lt;br /&gt; 
att få till följd en kraftig minskning av antalet prostituerade.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Prostitutionsutredningen säger att det finns en fara i att kriminalisera, då&lt;br /&gt; 
man kan slå sig till ro och tro att man har gjort vad man har kunnat. Det är ett&lt;br /&gt; 
alltför teoretiskt argument. Tvärtom är det väl så att om samhället mycket&lt;br /&gt; 
starkt markerar att det är fel att köpa kvinnokroppar, som man utför&lt;br /&gt; 
onanihandlingar i (för något annat är det ju inte), så skulle attityderna till&lt;br /&gt; 
detta förändras. Så länge det är tillåtet - så är det en någorlunda accepterad&lt;br /&gt; 
handling av män. I vissa kretsar bevisar man sin manlighet genom detta. Ett&lt;br /&gt; 
förbud skulle alltså helt klart förändra värderingarna. Lagstiftningen skulle&lt;br /&gt; 
skynda på detta. Det är exakt samma sak med barnagan. Alla vet att ingen&lt;br /&gt; 
kan veta vad som sker bakom hemmens dörrar. Ändå lagstiftades mot detta.&lt;br /&gt; 
Man gjorde det därför att man med lagstiftningens hjälp ville tala om att det&lt;br /&gt; 
är ett icke accepterat beteende att slå barn - lagen har blivit ett effektivt&lt;br /&gt; 
påtryckningsmedel när det gäller att ändra attityder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi har en lagstiftning om att använda säkerhetsbälte i bilar. Inte heller&lt;br /&gt; 
detta kan fullständigt kontrolleras. Syftet med den lagen är att påskynda&lt;br /&gt; 
bältesanvändningen, därför att vi vet att det är ett effektivt skydd vid olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lagstiftaren har alltså menat att medborgarna behöver hjälp att förstå sitt&lt;br /&gt; 
eget bästa, alltså har man lagstiftat kring barnaga och t. ex. säkerhetsbälten.&lt;br /&gt; 
- Men köpa kvinnorkroppar - det är lagligt. Att kriminalisera just den&lt;br /&gt; 
handlingen är tydligen svårare än allting annat. Varför? Antagligen ligger det&lt;br /&gt; 
mycket i vad jämställdhetsombudsmannen har sagt. Bakom prostitutionen&lt;br /&gt; 
döljer sig kunderna, de vanliga svenska männen. Varför skulle de vilja&lt;br /&gt; 
lagstifta bort något som funnits till hands för män i århundraden?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Prostitutionsutredningen anför också ett skäl: risken för utpressning från&lt;br /&gt; 
den prostituerades sida gentemot kunderna skulle öka. Inför det argumentet&lt;br /&gt; 
måste man fråga sig: Skulle inte den risken egentligen vara ett effektivt hot&lt;br /&gt; 
mot prositutionen? Skulle det inte innebära att kundkretsen faktiskt&lt;br /&gt; 
minskar?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om män som köpt en sexuell handling eventuellt skulle drabbas av&lt;br /&gt; 
utpressning måste det bekämpas. Men hur många kvinnor genom århundrandens&lt;br /&gt;
lopp har inte förskjutits, begått självmord, dödat sina nyfödda därför att&lt;br /&gt; 
de blivit offer för det manliga herraväldet på sexualitetens område?&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Riskerna med att förbjuda det största kvinnoförtrycket - att män köper&lt;br /&gt; 
kvinnokroppar - torde vara små i jämförelse med alla de offer som följt och&lt;br /&gt; 
följer i prostitutionens spår.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett vanligt argument är: Vad är prositution? ”Om jag som är man bjuder&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2567&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;dig på middag, säger mannen, och sedan följer du med mig hem och vi ligger&lt;br /&gt; 
med varandra - är det prostitution?” ”Nej, naturligtvis inte - om jag som&lt;br /&gt; 
kvinna vill äta middag med dig och älska med dig, därför att jag själv får&lt;br /&gt; 
glädje av det.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prostitution är ett ganska väl avgränsat område. Det är när män mot&lt;br /&gt; 
betalning koper en kvinnas kropp. Hon har inget som helst utbyte - hon&lt;br /&gt; 
ställer upp med sin kropp efter att först ha gjort upp om priset. Antagligen är&lt;br /&gt; 
det en gammal manlig fördom när man hävdar att ”om jag bjuder dig på&lt;br /&gt; 
det...” Bakom det döljer sig tron att i varje kvinna finns en liten hora, som&lt;br /&gt; 
mot en förmån kan sälja sig. Att kvinnan själv skulle ha lust att äta middag&lt;br /&gt; 
och ha en tillfällig förbindelse, tror man tydligen inte. I stället tror man att en&lt;br /&gt; 
flott middag är det samma som kontant betalning - kvinnan säljer sig alltså,&lt;br /&gt; 
vad hon än väljer. Så är det nu inte i praktiken! Prostitutionen föreligger när&lt;br /&gt; 
kvinnan mot i förväg uppgjord ersättning ställer sin kropp till förfogande,&lt;br /&gt; 
utan att själv ha minsta utbyte - och det har prostituerade inte. På&lt;br /&gt; 
motsvarande sätt kan den homosexuella prostitutionen betraktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen föreslår nu en mycket skärpt lagstiftning mot allt som kan&lt;br /&gt; 
betraktas som koppleri. Är det verkligen rimligt att straffbelägga en&lt;br /&gt; 
fastighetsägare, som hyrt ut en lägenhet där en prostitution förekommer fast&lt;br /&gt;
han inte visste det från början och fast han inte tjänat några pengar på&lt;br /&gt; 
det? Om han fått vetskap om att det förekommer prostitution så skall han&lt;br /&gt; 
göra allt för att hyresgästen skall avhysas - om han inte gör det blir han&lt;br /&gt; 
straffad. Trots att han inte fått mer i hyra än av någon annan hyresgäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man kriminaliserar kunderna vid prostitutionen, så är det självfallet&lt;br /&gt; 
att man också skall kriminalisera allt som kan kallas koppleri. Men är det&lt;br /&gt; 
verkligen korrekt att fastighetsägaren skall bli straffad för något han inte&lt;br /&gt; 
tjänat egna pengar på och det dessutom är en verksamhet som är laglig, som&lt;br /&gt; 
förekommit i lägenheten? Han blir alltså straffad för att ha främjat en&lt;br /&gt; 
verksamhet som är laglig. Den som upplyser - utan egen ekonomisk vinningom&lt;br /&gt;
var det finns prostituerade, han har uppenbarligen gjort sig skyldig till&lt;br /&gt; 
främjande av prostitution och kan med den nya lagen betraktas som&lt;br /&gt; 
kopplare. Är han verkligen en större skurk än en man som köper kvinnans&lt;br /&gt; 
kropp? Och främjar inte en sådan lagstiftning pengar under bordet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägare eller taxichaufförer kan alltså anmälas för koppleri av den&lt;br /&gt; 
prostituerades kund, eftersom han själv inte gör sig skyldig till någon&lt;br /&gt; 
straffbelagd handling. Då måste det vara bättre för fastighetsägaren eller&lt;br /&gt; 
taxichauffören att ta betalt, då gör sig kunden skyldig till muta och blir&lt;br /&gt; 
mindre benägen att anmäla dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det för dubbelmoral att kriminalisera upplysaren men låta den som&lt;br /&gt; 
utför handlingen gå fri?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis: Vi har under de senaste decennierna nått en sådan&lt;br /&gt; 
sexuell befrielse i samhället att något ”behov” av prostitution i gammal&lt;br /&gt; 
bemärkelse inte längre föreligger. De orsaker som nu ligger bakom&lt;br /&gt; 
prostitutionen består i ett fortsatt kvinnoförtryck och ett kommersialiserande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:2567&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;,8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;av sexualiteten och reducerande av den till en vara. Ett fortsatt accepterande&lt;br /&gt; 
av att män får köpa kvinnors kroppar hindrar den pågående jämställdheten&lt;br /&gt; 
mellan könen och förhindrar att män och kvinnor ska kunna mötas som&lt;br /&gt; 
jämlikar i ett ömsesidigt sexuellt förhållande, som ger större utbyte även åt&lt;br /&gt; 
männen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;att riksdagen hos regeringen hemställer om ett lagförslag som&lt;br /&gt; 
kriminaliserar kunden i ett prostitutionsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;MARGARETA PERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;INGRID ANDERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETA PERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID ANDERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G7022567</dok_id>
<subtitel>Margareta Persson och Ingrid Andersson </subtitel>
<filnamn>mot_198384__2567.pdf</filnamn>
<filstorlek>186301</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i brottsbalken m. m. (sexualbrotten) (prop. 1983/84:105)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E3C862B5-E16A-47C3-8298-4EA14761039F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>