3099099 G7022536 1983/84 2536 mot mot Motion 1983/84:2536 Thorbjörn Fälldin m. fl. Motion Motion 2536 0 1984-01-26 00:00:00 2014-11-04 09:40:15 2014-11-04 00:00:00 Kooperationens kapitalförsörjning, m. m. (prop. 1983/84:84) Thorbjörn Fälldin m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G7022536/text https://data.riksdagen.se/dokument/G7022536 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022536 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion<br /> 1983/84:2536</p> <p>Thorbjörn Fälldin m. fl.</p> <p>Kooperationens kapitalförsörjning, m. m. (prop. 1983/84:84)</p> <p>Centerpartiet har i såväl regeringsställning som opposition aktivt verkat<br /> för att stärka kooperationens roll i samhället. Bl. a. tog den dåvarande<br /> centerledda regeringen 1977 initiativet till den s. k. kooperationsutredningen,<br /> vars arbete visat vilken stor betydelse kooperationen spelar i det<br /> svenska samhället. Senast har vi från centerpartiets sida redovisat vår syn<br /> på det kooperativa alternativet i en partimotion till föregående års riksmöte<br /> (mot. 1982/83:803).</p> <p>Den kooperativa företagsformen måste enligt vår mening ges med andra<br /> företagsformer likvärdiga ekonomiska möjligheter. Den kooperativa företagsformens<br /> särart medför emellertid att villkoren för dess verksamhet inte<br /> kan vara identiska med dem som gäller för t. ex. aktiebolag.</p> <p>Från centerpartiets sida ser vi med tillfredsställelse att det omfattande<br /> utredningsarbetet resulterat i en proposition om kooperationens kapitalförsörjning,<br /> m.m. (prop. 1983/84:84). I propositionen har emellertid flera av<br /> de förslag och slutsatser som kooperationsutredningen presenterat åsidosatts<br /> eller avvisats. Propositionen innebär — även om de förslag som läggs<br /> fram, såsom t. ex. införande av förlagsinsatser, öppnande av möjligheter<br /> för fjärde AP-fondens kapital för kooperativ placering, införandet av ett<br /> kooperativt råd - en sänkt ambitionsnivå i relation till de förslag som<br /> utredningen presenterade. Exempelvis har utredningens förslag om uppskjuten<br /> beskattning av de stadgeenliga insatserna och införande av en<br /> särskild kapitalfond avvisats trots att flera tunga remissinstanser och däribland<br /> de kooperativa huvudorganisationerna understrukit vikten av dessa<br /> förslag.</p> <p>Centerpartiet anser därför att regeringens förslag är otillräckliga. Den<br /> kooperativa företagsformens rättmätiga krav på likvärdiga villkor med<br /> främst aktiebolagen uppfylls inte. Detta konstaterande understryks ytterligare<br /> av att regeringen samtidigt aviserar en lindring av företagsbeskattningen<br /> som främst gynnar aktiebolagen.</p> <p>Det är anmärkningsvärt att socialdemokratin med sin kooperativa idétradition<br /> ser som sin uppgift att i samband med förslag som syftar till att<br /> förbättra villkoren för kooperationen aviserar en skattelindring för aktiebolagen<br /> utan motsvarande favör åt kooperationen.</p> <p>Kooperationen och samhället</p> <p>Förutom att kooperationen kommit att spela en stor roll inom detaljhandel.<br /> försäkrings-, olje-, bostads- och fritidsbranschen samt inom jord- och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2536</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>skogssektorn, har intresset för det kooperativa alternativet ökat också<br /> inom andra områden. Främst gäller detta den arbetskooperativa företagsformen<br /> inom småindustri och medelstor industri - om än med tonvikt på<br /> vissa branscher. Också inom verksamheter som normalt inte hänförs till<br /> näringsverksamhet har det kooperativa alternativet fått ökad aktualitet<br /> såsom inom offentlig verksamhet, t. ex. försök med kooperativ daghemsverksamhet.</p> <p>1 en tid med allt snabbare förändringar av ekonomiska, tekniska och<br /> sociala förhållanden med ökande risker för sårbarhet, främlingskap och<br /> anonymitet, kan kooperationen få en allt större betydelse. Nödvändigheten<br /> av en stabil utveckling av den privata sektorn i samhällsekonomin, men<br /> med en samtidig återhållsamhet med de offentliga utgifterna utan att göra<br /> avkall på en rättvis fördelningspolitik, kan onekligen ge den kooperativa<br /> idén en central funktion. Kooperationens erfarenhet av demokratisk styrning<br /> av ekonomisk verksamhet kan ge värdefulla bidrag till utvecklingen<br /> av en ökad ekonomisk demokrati i näringslivet och en ökad politisk demokrati<br /> inom främst kommunala verksamhetsområden. Dessutom kan kooperationen<br /> med sin uppbyggnad utgöra ett alternativ till den traditionella<br /> föreställningen om arbete och kapital och motsatta intressen. Den snabba<br /> strukturomvandlingen ställer ökade krav på flexibilitet, anpassningsförmåga<br /> och stabilitet, inte bara i näringslivet utan även i samhällsekonomin i<br /> stort. Detta ställer i sin tur ökade krav på demokratisering och decentralisering<br /> av både näringsliv och samhälle. Det bör därför vara naturligt och<br /> angeläget att lägga en god grogrund för ett livskraftigt kooperativt alternativ<br /> som ett komplement till privata och samhälleliga initiativ inom samhällets<br /> olika områden.</p> <p>De grundläggande skälen till att centerpartiet vill understryka vikten av<br /> att främja en kooperativ verksamhet är inte avgränsade till näringspolitiska<br /> eller branschspecifika skäl. Vi tror att den kooperativa idén med sin<br /> utgångspunkt att engagera människor till samverkan kan vara ett viktigt<br /> instrument för att bryta nya vägar inom ramen för en decentraliserad,<br /> socialt anpassad och miljöanpassad marknadsekonomi.</p> <p>Kooperationens kapitalförsörjning</p> <p>Den kooperativa företagsformen är i dag klart missgynnad på en rad<br /> områden i förhållande till privata och statliga företag, som drivs i aktiebolagsform.<br /> En av kooperationsutredningens centrala uppgifter var därför att<br /> framlägga förslag i syfte att underlätta kooperationens kapitalförsörjning.</p> <p>Den kooperativa formen är en personassociation (sammanslutning) och<br /> inte en kapitalassociation. Delägarna är medlemmar, som engagerat sig i<br /> verksamheten, därför att de har intresse och ekonomisk nytta av denna.<br /> Till skillnad från aktiebolagsformen ger inte den kooperativa formen utrymme<br /> för kapitalspekulation,<br /> f I Riksdagen 1983184. 3 sunil. Nr 2535 - 2539</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2536</p> </div> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Propositionen innehåller olika förslag om hur kooperationen skall kunna<br /> tillföras ökat riskkapital — främst från externa intressenter. Detta föreslås<br /> kunna ske genom införande av s. k. förlagsinsatser, vilket är en ny kapitalform<br /> som har en mellanställning mellan lån och eget kapital. Vidare föreslås<br /> att kooperativa verksamheter via förlagsinsatserna skall kunna lå<br /> riskkapital från fjärde AP-fonden och allemanssparande!. Dessa förslag<br /> överensstämmer med de olika stimulansåtgärder som samhället tidigare<br /> riktat till det enskilda näringslivet och då främst börsbolagen.</p> <p>I propositionen föreslås vidare en lindring av dubbelbeskattningen av<br /> insatsräntor väl i linje med de åtgärder i motsvarande grad som vidtagits<br /> för lindringen av dubbelbeskattningen för aktieutdelning. Detta är speciellt<br /> värdefullt för de konsumentkooperativa föreningarna. Många kooperativa<br /> föreningar - i dag främst inom producentkooperationen - följer emellertid<br /> den kooperativa grundsats som säger att överskott enbart skall fördelas i<br /> form av gottgörelse ställt i relation till resp. medlemsdeltagande. Föreningar<br /> som inte betalar ränta på insatser får därför inte ta del av den föreslagna<br /> lindringen.</p> <p>I sammanhanget bör understrykas hur varierande kraven på insatskapital<br /> är inom kooperationens olika delar. De skiftande principerna för insatskrav<br /> resp. avkastning beror på de mångfacetterade uppgifter och roller<br /> som kooperativa rörelser påtagit sig i samhället. Det beror inte på att den<br /> kooperativa rörelsen saknar klara linjer som motståndare till kooperationen<br /> gärna vill framhålla.</p> <p>Inom konsumentkooperationen är insatsskyldigheten ofta maximerad<br /> till 500 kr. per medlem.</p> <p>I producentkooperativa företag är medlemmarnas omsättning med föreningen<br /> oftast mycket stor och kraven på insatser därför omfattande. För<br /> en familjelantbrukare kan den sammanlagda insatsen i de lantbrukskooperativa<br /> företagen uppgå till 60000-70000 kr. Insatsen är direkt kopplad<br /> till medlemmens näringsutövning och således till en skatteteknisk<br /> inkomstkälla. Däremot sammanhänger medlemskapet i en konsumentkooperativ<br /> förening normalt med medlemmens hushållssituation och därmed<br /> till dispositionen av en inkomst som redan är beskattad.</p> <p>Enligt kooperationsutredningens bedömning bör samhällsintresse för<br /> och behovet av kooperation främst grundas på resp. organisations/företags<br /> och verksamhets specifika egenskaper och uppgifter. Det måste därför<br /> vara ett allmänt intresse att bevara och utveckla de kooperativa egenskaperna.<br /> Den verksamheten kan byggas upp för olika uppgifter och för olika<br /> verksamheter utifrån de kooperativa grundsatserna. De skallemässiga reglerna<br /> måste vara anpassade för dessa olika verksamhetsinriktningar på<br /> samma sätt som för olika aktiebolag.</p> <p>För kooperationen i dess helhet såväl som för andra företagsformer är<br /> graden av självfinansiering väsentlig. Den höga inflationen har bl. a. bidragit<br /> tili svårigheter att vidmakthålla en tillfredsställande konsolidering. Olika<br /> åtgärder för att möta detta har gjorts för aktiebolagen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2536</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Förutom lindringen av dubbelbeskattningen för insatsräntan saknar regeringens<br /> proposition stimulanser för att underlätta konsolideringen i kooperativa<br /> företag. Förutom tidigare nämnda förslag som öppnar möjligheten<br /> för kooperativ verksamhet att tillgodogöra sig även externt riskvilligt<br /> kapital framdeles - bl. a. via fjärde AP-fonden - är det angeläget att<br /> ytterligare åtgärder vidtas för att stärka kooperationens kapitalbehov. För<br /> den del av den kooperativa verksamheten som i dag inte kan tillgodogöra<br /> sig fördelar av skattelindringen på insatsräntan såsom arbets- och producentkooperativa<br /> företag är den form av stimulans som kooperationsutredningen<br /> föreslagit, nämligen att beskattningen av de årliga amorteringarna<br /> av insatsskyldigheten senareläggs, viktig. Förslaget innebär ingen skattereduktion<br /> men väl en uppskjuten beskattning på viss del av insatsen.</p> <p>Detta förslag avvisas i regeringens förslag. Även om det inte finns någon<br /> befintlig förebild till uppskjuten beskattning av insatser, motiverar emellertid<br /> kooperationens särart och principer särskilt anpassade lösningar. De<br /> främsta motiven för detta är att kooperationen inte har ett vinstmaximeringssyfte<br /> och därför heller inte ett kapitalspekulationsmotiv. Medlemskap<br /> eller delägarskap i form av en insats i en kooperativ förening har i stället ett<br /> vidare ekonomiskt motiv och måste i vissa fall snarare betraktas som en<br /> anläggningstillgång än en kapitalplacering.</p> <p>Detta understryks ytterligare genom att den insatsreserv som genom<br /> uppskjuten beskattning uppkommer inte kan utnyttjas av den kooperativa<br /> föreningen som resultatreglerande faktor.</p> <p>Invändningarna och kritiken som riktas mot uppskjuten beskattning har<br /> främst gällt att:</p> <p>- riskvilligt kapital skall vara beskattat,</p> <p>- förslaget inte bara likställer kooperationen med andra företagsformer</p> <p>utan dessutom gynnar den.</p> <p>- förslaget inte är allkooperativt.</p> <p>Principen att riskkapital skall vara beskattat är redan åsidosatt för aktiebolagen<br /> genom bl. a. Anell-lagstiftningen som lindrar dubbelbeskattningen<br /> i samband med nyemissioner i börsföretagen. Dessutom innebär en uppskjuten<br /> beskattning inte att medel som satsas i riskkapital är obeskattat<br /> utan att det beläggs med en latent skatteskuld till dess det frigörs från den<br /> kooperativa föreningen. Förslaget om uppskjuten beskattning är allkooperativt<br /> eftersom det kan ha till syfte att underlätta startandet, ombildandet<br /> av företag till s. k. arbetskooperativa företag eller personalägda företag.<br /> Det kan även underlätta konsolideringen inom producentkooperationen.<br /> Genom uppskjuten beskattning av det belopp som en anställd<br /> satsar av sin inkomst i det företag han jobbar i eller i en kooperativ<br /> förening som äger aktier i företaget stimuleras kapitalbildningen i företaget.</p> <p>Vid införandet av ett system med uppskjuten beskattning kan den del av<br /> insatsen som beläggs med en skatteskuld under tiden den verkar i den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2536</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>kooperativa föreningen ses som ett stadgebundet kollektivt riskkapital. Så<br /> fort pengarna uttas från kollektivet, med andra ord vid medlemsutträde,<br /> sker beskattning. Förslaget ligger väl i linje med tankegångar som finns i<br /> fråga om begränsad beskattning av kapital i mindre företag, så länge<br /> kapitalet är verksamt inom företaget.</p> <p>Centerpartiet föreslår därför att medlemmen i en kooperativ förening ges<br /> möjlighet till en uppskjuten beskattning på den årliga medlemsinsatsen<br /> med upp till 60%. Genom en sådan regel gynnas medlemskapet medan det<br /> skattebefriade beloppet återförs till beskattning vid medlemsutträde.</p> <p>Rambelopp inom fjärde AP-fonden till kooperationen</p> <p>Genom regeringens förslag kan kooperationen få viss del av sitt kapitalbehov<br /> via tjärde AP-fonden tillgodosett - ett önskemål som sedan lång tid<br /> framförts av de kooperativa organisationerna. Däremot föreslås inte f. n.<br /> någon ökning av fjärde fondstyrelsens medelsram i samband med utvidgningen<br /> av placeringsområdet. Inte heller föreslås någon avsättning av<br /> medel - ett s. k. rambelopp - för kooperationen inom nuvarande medelsram<br /> för fonden.</p> <p>Eftersom kooperationen med regeringens förslag kommer att tvingas<br /> konkurrera med det spekulativa vinstmomentet för AP-fondens placering<br /> av medel i börsbolag, är risken uppenbar vid en fortsatt positiv utveckling<br /> på börsen att de kooperativa förlagsinsatserna inte framstår som ett tillfredsställande<br /> placeringsalternativ. För att därigenom inte sätta kooperationen<br /> i "strykklass" i förhållande till AP-fondens medelsplacering i börsbolagen<br /> bör en medelsram i storleksordningen 400 milj. kr. specialdestineras<br /> till kooperationen.</p> <p>Arbetskooperativa företag</p> <p>De arbetskooperativa företagen är intressanta eftersom de ger de anställda-verksamma<br /> ett ägarinflytande som byggs upp lokalt. Till gruppen arbetskooperativ<br /> hänförs också de företag som ägs av de anställda men i<br /> aktiebolagsform.</p> <p>Uppenbart utgör de arbetskooperativa företagen en väg för att öka och<br /> bredda demokratin i näringslivet. De största problemen i denna typ av<br /> företag har visat sig vara kapitalanskaffningen i initialskedet. Regeringen<br /> tillsatte 1981 en arbetskooperativ delegation med uppgift att finna lösningar<br /> för att underlätta kapitalförsörjningen och successionsfrågorna i dessa<br /> företag. Mot bakgrund av den ekonomiska situationen i samhället kan de<br /> arbetskooperativa företagen vid sidan om de privata småföretagen bidra<br /> till en stabilisering och mindre sårbar ekonomi.</p> <p>För att underlätta skapandet av arbetskooperativa företag anser vi att<br /> flera av de förslag som här framförts i motionen är viktiga att genomföra.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1983/84:2536</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I många småföretag är ofta successionsfrågan svår att finna en lösning<br /> på. Bl. a. kan det hero på att ingen självklar efterträdare till den nuvarande<br /> ägaren finns. För att i sådana fall underlätta en ägarövcrgång från förre<br /> ägaren lill de anställda hör möjligheterna till upprättande av ett principavtal<br /> om övertagande mellan ägaren och de anställda, t. ex. fem år före den<br /> planerade övergången, kunna ske. Om motionens förslag om uppskjuten<br /> beskattning genomförs för medel som placeras i en kooperativ förening,<br /> bildad av de anställda i syfte att förvärva företaget, så stimuleras en sådan<br /> övergång.</p> <p>Forskning och utveckling kring kooperation</p> <p>Regeringens proposition behandlar även frågorna angående forskning<br /> och utveckling om kooperation. Bl. a. aviseras tillskapandet tiv ett kooperativt<br /> råd under ledning av industriministern och med representanter från<br /> de kooperativa rörelserna i landet. Centerpartiet hälsar med tillfredsställelse<br /> förslaget om inrättandet av ett kooperativt råd.</p> <p>Centerpartiet vill betona vikten av att forskningen om det kooperativa<br /> området stärks. Vi anser dock i avvaktan på den redovisning av forskningsrådsnämnden<br /> som aviseras i propositionen att det är nödvändigt att<br /> ekonomiska resurser avsätts redan under nästa budgetår (1984/85) för viss<br /> forskningsverksamhet på högskolorna och att dessa används i samråd med<br /> de kooperativa organisationerna. Risken är annars att kooperativ forskning<br /> i större omfattning försenas eller omintetgörs.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning lill det som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:47px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> anförts i motionen om värdet av ökade insatser för kooperativ<br /> verksamhet i samhället.</p> <p style="margin-left:47px;">2. att riksdagen uttalar sig för att inom ramen för tillgängliga medel<br /> för fjärde AP-fonden får 400 milj. kr. användas för placering i<br /> förlagsandelar i kooperativa föreningar eller bolag ägda av dessa.</p> <p style="margin-left:47px;">3. att riksdagen beslutar att den årliga medlemsinsatsen i kooperativa<br /> företag skall ge medlemmen möjlighet till uppskjuten skatteinbetalning<br /> med 60% av insatsen.</p> <p style="margin-left:47px;">4. att riksdagen hos regeringen begär fortsatta initiativ för att underlätta<br /> bildandet av arbetskooperativa företag på sätt som angivits<br /> i motionen.</p> <p style="margin-left:47px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts beträffande forskning och utbildning i kooperation.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1983/84:2536</p> </div> <div class="block ml_40"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 26 januari 1984</p> <p>THORBJÖRN FÄLLDIN (c)<br /> OLOF JOHANSSON (c)<br /> ANDERS DAHLGREN (c)<br /> CLAES ELMSTEDT (c)<br /> KARL BOO (c)</p> <p>KARIN SÖDER (c)</p> <p>GUNNAR BJÖRK (c)<br /> i Gävle</p> </div> <div class="block ml_23"><p>TAGE SUNDKVIST (c)</p> <p>ARNE FRANSSON (c)</p> <p>NILSG. ÅSLING (c)</p> <p>GUNNEL JONÄNG (c)<br /> GUNILLA ANDRÉ (c)</p> <p>BRITTA HAMMARBACKEN (c)</p> </div> </div> </div> 0 THORBJÖRN FÄLLDIN c 1 undertecknare 0 OLOF JOHANSSON c 2 undertecknare 0 ANDERS DAHLGREN c 3 undertecknare 0 CLAES ELMSTEDT c 4 undertecknare 0 KARL BOO c 5 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 6 undertecknare 0 GUNNAR BJÖRK c 7 undertecknare 0 TAGE SUNDKVIST c 8 undertecknare 0 ARNE FRANSSON c 9 undertecknare 0 NILSG. ÅSLING c 10 undertecknare 0 GUNNEL JONÄNG c 11 undertecknare 0 GUNILLA ANDRÉ c 12 undertecknare 0 BRITTA HAMMARBACKEN c 13 undertecknare G7022536 Thorbjörn Fälldin m. fl. mot_198384__2536.pdf 263129 pdf Kooperationens kapitalförsörjning, m. m. (prop. 1983/84:84) https://data.riksdagen.se/fil/F4D6E1BF-0F28-42C2-B0E0-0103249222C0