3109057G7022191983/84219motmotMotion 1983/84:219 Rolf Rämgård m. fl.MotionMotion21901983-11-23 00:00:002014-11-04 17:25:412014-11-04 00:00:00Löntagarfonder (prop. 1983/84:50)Rolf Rämgård m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G702219/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G702219https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702219
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1983/84:219</p>
<p>Rolf Rämgård m. fl.</p>
<p>Löntagarfonder (prop. 1983/84:50)</p>
<p>Det nu föreliggande förslaget om löntagarfonder har utretts hastigt och<br />
på ett splittrat sätt. Förslaget har långtgående principiella konsekvenser<br />
för landets ekonomiska och konstitutionella förhållanden. För riksdagens<br />
behandling av denna utomordentligt viktiga fråga är underlaget bristfälligt<br />
och tillfredsställer inte rimliga anspråk. Parlamentarisk anständighet kräver<br />
att de konstitutionella aspekterna får en mer tillfredsställande beredning<br />
än den två veckors granskning i lagrådet medger.</p>
<p>Förslaget innebär, i korthet, att medel tvångsvis överförs från våra<br />
svenska företag till statsägda löntagarfonder, medel som dessa fonder<br />
därefter skall använda för inköp av aktier i olika bolag. Sett i ett större<br />
sammanhang tvingas företagen att finansiera sin egen socialisering.</p>
<p>Överförandet av äganderätten över produktionsmedlen till staten föreslås<br />
ske med stöd av beskattning. Det ligger nära till hands att påstå att<br />
denna rättsliga konstruktion icke är förenlig med regeringsformen. Regeringsformen<br />
skall nämligen tolkas och utfyllas med ledning av Europakonventionen<br />
om de mänskliga rättigheterna; konventionen har karaktär av<br />
rättskälla, Sverige har förbundit sig att följa denna. Konventionen ger visst<br />
skydd för äganderätten. En huvudfråga är om beskattningsmakten i Sverige<br />
får användas för konfiskation.</p>
<p>För en grundlig konstitutionell genomgång vill vi också åberopa handläggningen<br />
av en i åtskilliga stycken likartad konstitutionell fråga i Norge,<br />
nämligen förslaget om s. k. demokratisering av affärsbankerna i Norge.<br />
Detta förslag gick bl. a. ut på en maktförskjutning i företagens styrelser till<br />
förmån för en offentlig styrelserepresentation.</p>
<p>Den norska grundloven innehåller i likhet med den svenska ett stadgande<br />
om ekonomiskt skydd genom ersättning vid expropriation (jfr SOU<br />
1975:9 s. 98 f. f.). Frågan ställdes därför, vilka krav den norska konstitutionen<br />
ställde på det s. k. demokratiseringsförslaget, bl. a. om berörda aktieägare<br />
kunde fordra kompensation såsom vid expropriation och om kompensationsplikten<br />
i sådant fall kunde fullgöras ur bankernas fonderade<br />
tillgångar eller inte.</p>
<p>Den norska situationen hade med andra ord åtskilliga beröringspunkter<br />
med vår svenska löntagarfondsproblematik då det gäller både det konstitutionella<br />
regelinnehållet och föreslagna förändringar i det ekonomiska<br />
livet.</p>
<p>Dessa konstitutionella problem utreddes utomordentligt grundligt av en<br />
norsk kommitté, som tillsattes den 17 januari 1975 och avslutade sitt arbete</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1983/84:219</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">10</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>den 30 november 1976. Kommittén arbetade med andra ord i ca två år —<br />
jfr NOU 1976:52. De konstitutionella frågorna granskades särskilt av fyra<br />
framstående rättsvetenskapsmän i särskilda utlåtanden.</p>
<p>Bedömningen blev att åtgärderna från rättslig synpunkt var att jämställas<br />
med expropriation och att kompensation måste lämnas av statskassan,<br />
icke av bankerna själva.</p>
<p>I förhållande härtill ter sig den svenska beredningen av motsvarande<br />
spörsmål närmast obefintlig. Någon konstitutionell beredning har över<br />
huvud taget inte skett av löntagarfondsproblematiken i Sverige, trots de<br />
påfallande likheter som funnits att tillgå från erfarenheterna i andra länder,<br />
t. ex. Norge. Det faller sig självt att en granskning i lagrådet under kort<br />
tid inte uppfyller rimliga krav på en verklig penetrering av dessa frågor.<br />
Med tanke på frågans ekonomiska räckvidd och utomordentligt vittgående<br />
konstitutionella konsekvenser måste från riksdagens sida krävas att en<br />
inträngande analys kommer till stånd.</p>
<p>Nationaliseringar brukar i Västeuropa betraktas som expropriation och<br />
sker under rättslig kontroll. I lagstiftning brukas ange vilka syften och skäl<br />
som ligger till grund för socialiseringsbesluten i varje enskilt fall. Socialiseringsbesluten<br />
prövas normalt av domstol och medel till olika företagsförvärv<br />
anslås då ur det allmännas budget, på sätt som de folkvalda bestämmer.</p>
<p>Ingenting av detta återfinns i den svenska modellen för socialisering av<br />
företagen. Fonderna kommer att vid sidan av legalitetskontroll bestämma<br />
över hur socialiseringen skall ske. Ingen lag anger vilka grunder eller<br />
syften som ligger bakom olika företagsövertaganden av staten. Inte heller<br />
fordras några särskilda budgetbeslut från riksdagen för detta. Fonderna<br />
ställs i stället under facklig hegemoni och kan föra en egen regionalpolitik,<br />
industripolitik eller arbetsmarknadspolitik med de företag de övertar.<br />
Riksdagen förutsätts icke skola ingripa och ge direktiv till fondstyrelserna.<br />
Fonderna blir på så sätt en stat i staten. Offentlig makt kommer därmed att<br />
kunna utövas korporativt i Sverige i strid med tankarna bakom regeringsformen.<br />
Riksdagens ställning i systemet är enligt förslaget helt oacceptabel.<br />
Som framgår av det anförda har en rad grundläggande konstitutionella<br />
frågor lämnats obesvarade. Lagstiftningsärendet är uppenbarligen ej<br />
moget för beslutsfattande.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda får vi hemställa</p>
<p style="margin-left:42px;">att riksdagen begär en förutsättningslös grundlig utredning av de<br />
konstitutionella frågorna som löntagarfondsförslaget reser innan<br />
proposition 1983/84:50 angående löntagarfonder behandlas<br />
av riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 23 november 1983</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>ROLF RÄMGÅRD (c)</p>
<p>BÖRJE STENSSON (fp) BJÖRN KÖRLOF (m)</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
</div>
</div>
0ROLF RÄMGÅRDc1undertecknare0BÖRJE STENSSONfp2undertecknare0BJÖRN KÖRLOFm3undertecknareG702219Rolf Rämgård m. fl.mot_198384__219.pdf65590pdfLöntagarfonder (prop. 1983/84:50)https://data.riksdagen.se/fil/9A642526-2176-4E90-8A96-6210E80BB392