<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109039</hangar_id>
 <dok_id>G702202</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>202</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:202 Marianne Stålberg m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>202</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:25:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret  1983/84 (prop. 1983/84:25)</titel>
 <subtitel>Marianne Stålberg m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G702202/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G702202</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702202</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1983/84:202&lt;br /&gt; 
Marianne Stålberg m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret&lt;br /&gt; 
1983/84 (prop. 1983/84:25)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I proposition 1983/84:25 föreslår regeringen att som ersättning till Statsföretag&lt;br /&gt;
AB för förlängd driftstid vid Eiserkoncernens strumpfabrik i Borås&lt;br /&gt; 
anvisa ett reservationsanslag av 38 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Jämtlands län är mycket&lt;br /&gt; 
oroade över detta förslag, eftersom vi anser att detta omöjliggör för Vinetta&lt;br /&gt; 
strumpfabrik i Östersund, ägd av Kooperativa Förbundet, och som är den&lt;br /&gt; 
enda svenska konkurrenten, att konkurrera på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringens förslag har bidragit till att KF den 17 november 1983&lt;br /&gt; 
varslat 100 anställda vid Vinetta om uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lokaliseringen av Vinetta&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vinetta etablerades i Östersund 1970 som en regionalpolitisk satsning&lt;br /&gt; 
för att ge sysselsättning i en region med sjunkande sysselsättning och&lt;br /&gt; 
befolkningsminskning samt låga förvärvsfrekvenser. Tillsammans med&lt;br /&gt; 
andra lokaliseringar ökade också industrisysselsättningen. I Östersund&lt;br /&gt; 
ökade antalet sysselsatta i industrin från ca 4 000 personer år 1968 till ca&lt;br /&gt; 
5 200 år 1975. Vinetta byggdes snabbt upp till en industri med 500 anställda.&lt;br /&gt;
Vinetta har under hela sin tid i Östersund varit en mycket väsentlig del&lt;br /&gt; 
av näringslivet med ca 10 % av antalet industrisysselsatta i kommunen. Vid&lt;br /&gt; 
den senaste folk- och bostadsräkningen 1980 var knappt 5 000 personer i&lt;br /&gt; 
kommunen sysselsatta inom tillverkningsindustrin vilket är ca hälften av&lt;br /&gt; 
länets industrisysselsättning. Det är således ingen överdrift att påstå att&lt;br /&gt; 
lokaliseringen av Vinetta till Östersund har haft en mycket stor regionalpolitisk&lt;br /&gt;
betydelse och att ett bortfall av denna industri skulle få allvarliga&lt;br /&gt; 
följder för arbetsmarknaden och sysselsättningen i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Jämtlands län är det minst industrialiserade länet i landet. Östersund är&lt;br /&gt; 
den enda större arbetsmarknad som finns i länet med stor inpendling från&lt;br /&gt; 
övriga kommuner. Den besvärliga arbetsmarknadssituationen i länet är&lt;br /&gt; 
väl känd för riksdagen. Prognosen för de närmaste åren är dessutom&lt;br /&gt; 
mycket dyster. Det är på en mycket besvärlig arbetsmarknad som beskedet&lt;br /&gt; 
om permitteringarna vid Vinetta har kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utvecklingen vid Vinetta&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vinetta byggdes först upp för tillverkning av en produkt, tunna strump&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:202&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;byxor, och sysselsatte ca 250 personer. Verksamheten byggdes dock snabbt&lt;br /&gt; 
ut med fler artiklar inom samma område. Marknaden för strumpbyxor&lt;br /&gt; 
började dock tidigt att minska genom förändringar i modet och ökad&lt;br /&gt; 
import. Vinetta mötte denna förändring med nya produkter som sockor&lt;br /&gt; 
och produkter i ullfrotté där man var först i Sverige. Satsningar gjordes&lt;br /&gt; 
även på export främst till konsumentkooperationen i Norden. Mellan 1975&lt;br /&gt; 
och 1979 hade Vinetta byggts ut till ca 500 anställda. Konkurrensen med&lt;br /&gt; 
importen fortsatte dock och sedan 1980 har Vinetta haft ekonomiska&lt;br /&gt; 
problem och anställningsstopp. Genom vanlig avgång har antalet anställda&lt;br /&gt;
nu minskat till 400 personer. Även under de senaste åren har dock&lt;br /&gt; 
Vinetta sökt möta den minskande marknaden med produktutveckling och&lt;br /&gt; 
diversifiering. Under 1983 har även satsningar gjorts för en förbättrad&lt;br /&gt; 
marknadsföring med säljkontor i utlandet och säljkonsulter i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De satsningar som gjorts de senaste åren är dels utveckling inom textiloch&lt;br /&gt;
konfektionsområdet men också försök till användning av tekniken&lt;br /&gt; 
inom andra marknader. Ett värmeställ som bygger på stickningsteknik har&lt;br /&gt; 
utvecklats och försök görs med stickade underkläder i bl. a. ull och ullfrotté.&lt;br /&gt; 
Det är högkvalitativa produkter med mycket god komfort. En ny satsning&lt;br /&gt; 
på underkläder planeras också. Hela denna utveckling med nya produkter&lt;br /&gt; 
bygger på en användning av befintliga maskiner och den i fabriken kända&lt;br /&gt; 
tekniken. En något annorlunda produkt är ett snytbaggeskydd, i form av&lt;br /&gt; 
en plantstrumpa, som under flera år testats inom skogsbruket. Organisatoriskt&lt;br /&gt;
pågår försök med en annan uppbyggnad av produktionen där varje&lt;br /&gt; 
produkt bildar en egen enhet med resultatansvar. Denna organisation har&lt;br /&gt; 
prövats för en produkt, tubsockan, med mycket gott resultat. Även maskinellt&lt;br /&gt;
sker förändringar. Vissa investeringar i storleksordningen 6 — 7 milj.&lt;br /&gt; 
kr. är gjorda eller beslutade och ytterligare investeringar i storleksordningen&lt;br /&gt;
15 milj. kr. är planerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade bilden av Vinetta som en producerande enhet är en modern&lt;br /&gt;
fabrik som gör produkter av hög kvalitet och där en vilja finns till&lt;br /&gt; 
diversifiering och utveckling av nya intressanta produkter. De finansiella&lt;br /&gt; 
resurserna för denna utveckling synes dock begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden och inverkan av stödet till Eiser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen tidigare framgår att Vinetta ursprungligen var ett företag&lt;br /&gt;
inriktat på produktion av tunna strumpbyxor. Denna del utgör fortfarande&lt;br /&gt;
ca 50 % av sysselsättningen. Det är inom denna sektor som konkurrensen&lt;br /&gt;
med Eiser och Borås Strump finns. Totalt förbrukades 1982 ca 37&lt;br /&gt; 
miljoner par tunna strumpor i Sverige. Av det är 27 miljoner par import (en&lt;br /&gt; 
något ökande andel av förbrukningen). Fabrikerna i Sverige exporterar&lt;br /&gt; 
dock 13 miljoner par varför den totala produktionen är ca 23 miljoner par.&lt;br /&gt; 
Av detta producerar Malmö Strump 9 miljoner par och Eiser i Borås 6&lt;br /&gt; 
miljoner par. För konsumtionen av strumpor med lägre kvalitet dominerar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:202&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;helt importen medan marknaden för strumpor av högre kvalitet och passform&lt;br /&gt;
i stort sett delas mellan Eiser och Vinetta. Det är således på en något&lt;br /&gt; 
minskande totalmarknad med två producenter som regeringen nu föreslår&lt;br /&gt; 
att en av dessa, Eiser, skall få 38 milj. kr. i direkt statligt stöd för att&lt;br /&gt; 
uppehålla sin produktion och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 38 milj. kr. som propositionen avser kan minst 17 milj. kr.&lt;br /&gt; 
hänföras till ett direkt driftstöd som torde medverka till att Eiser kan hålla&lt;br /&gt; 
låga priser och satsa på marknadsföring och därmed framgångsrikt konkurrera&lt;br /&gt;
med Vinetta. Detta förhållande kommer att få ännu större effekt&lt;br /&gt; 
då KF nu rekommenderar Domusvaruhusen att även ta in Eiserprodukter&lt;br /&gt; 
i sitt sortiment. En mycket tydlig indikation på att stödet till Eiser kommer&lt;br /&gt; 
att få denna effekt under två tre år framåt är att KF:s uppskattningar av&lt;br /&gt; 
beställningarna under 1984 visar på en mycket kraftig nedgång från 1982&lt;br /&gt; 
och 1983. 1 förslaget på 38 milj. kr. ingår också stöd till investeringar i&lt;br /&gt; 
maskinparken i Malmö och Borås. Det innebär att dessa fabriker kan göra&lt;br /&gt; 
effektiviseringar utan att belastas av räntor och avskrivningar, något som&lt;br /&gt; 
också ökar Eisers konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det fel att satsningar görs så att konkurrenssituationen inom&lt;br /&gt; 
landet snedvrids. I detta fall innebär det dessutom en uppenbar risk för att&lt;br /&gt; 
en produktion, lokaliserad till inlandet som regionalpolitisk satsning,&lt;br /&gt; 
kommer att slås ut. Vår inhemska produktion och vår import av strumpor&lt;br /&gt; 
skapar ett överskott som i längden är ohållbart. Därför anser vi att det är&lt;br /&gt; 
hög tid att göra en strukturplan över den här typen av produktion. Dessutom&lt;br /&gt;
behöver våra handelsavtal på området ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Vinetta emellertid behöver i det korta perspektivet, i avvaktan på en&lt;br /&gt; 
inom landet planerad produktion, är bidrag till marknadsföringsinsatser&lt;br /&gt; 
utomlands för tunna trumpor och inom Sverige för övriga produkter,&lt;br /&gt; 
bidrag till produktutveckling och marknadsintroduktion av underställ,&lt;br /&gt; 
bidrag till marknadsföring av snytbaggeskyddet, bidrag till utveckling av&lt;br /&gt; 
torv som råmaterial för textilbranschen samt utbildningsbidrag för omställning&lt;br /&gt;
och utbildning till ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts rörande stöd till Vinetta, strukturplan för&lt;br /&gt; 
strumptillverkningen i landet och behov av översyn av handelsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 november 1983&lt;br /&gt; 
MARIANNE STÅLBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS-OLOF GUSTAFSSON (s) MARGARETA WINBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARIANNE STÅLBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS-OLOF GUSTAFSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETA WINBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G702202</dok_id>
<subtitel>Marianne Stålberg m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__202.pdf</filnamn>
<filstorlek>94551</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret  1983/84 (prop. 1983/84:25)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/99D56430-2783-4227-8DF9-624ED73D543E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>