3073291G70220081983/842008motmotMotion 1983/84:2008 1083/84:2008MotionMotion200801984-01-25 00:00:002014-10-13 15:58:152014-10-13 00:00:001083/84:20081083/84:2008htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022008/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G7022008https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G7022008
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1083/84:2008</p>
<p>Lars Ulander och Lars-Erik Lövdén</p>
<p>Ändrade former för finansiering av bostadslån m. m.</p>
<p>(prop. 1983/84:90).</p>
<p>På förslag av civilutskottet (CU 1982/83:26) beslöt riksdagen att som sin<br />
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av en<br />
motion om administration m. m. av statens stöd till bostadsbyggandet.</p>
<p>Efter att ha konstaterat att vissa överväganden våren 1983 pågick i regeringens<br />
kansli om att finansiera bostadslånen utanför statsbudgeten anslöt sig<br />
utskottet till en motion i vilken anfördes att länsbostadsnämndernas decentraliserade<br />
kapacitet borde kunna utnyttjas i stort sett i samma omfattning<br />
som f. n. även om upplåningen m. m. förs över till ett för ändamålet särskilt<br />
tillskapat institut.</p>
<p>Efter att sammanfattningsvis ha redovisat bostadslånekommitténs uppfattning<br />
om att ett kreditgarantisystem inte borde införas för det som f. n.<br />
omfattas av den statliga bostadslånegivningen anförde utskottet följande<br />
med anledning av motioner (s, m och c).</p>
<p>Vad i centermotionen anförts om ett kreditgarantisystem m. m. har sålunda<br />
nyligen utretts men avvisats utifrån administrativa utgångspunkter. Utskottet<br />
finner inte tillräcklig anledning föreligga att föreslå att det i motionerna<br />
förespråkade kreditgarantisystemet m. m. skall beaktas av bostadskommittén.<br />
Utskottet finner det däremot angeläget att förslag om långivningens<br />
administration presenteras utan onödig tidsutdräkt. Ett sådant förslag kan<br />
och bör då utgå från vad i motionen 1567 (s) anförts om möjligheterna att<br />
utnyttja länsbostadsnämndernas decentraliserade kapacitet även vid en finansiering<br />
av bostadslångivningen utanför statsbudgeten.</p>
<p>Enligt utskottets uppfattning är det förenat med mindre komplikationer<br />
med ett administrativt system som i allt väsentligt bygger på vad som f. n.<br />
gäller än att inrätta en ordning som delvis innebär att en i stort sett väl<br />
fungerande administration måste ändras i inte ringa omfattning samtidigt<br />
som nya administrativa rutiner måste tillföras bostadsinstituten och förmodligen<br />
även nya resurser. Även utifrån andra utgångspunkter är ett administrativt<br />
system enligt förslaget i (s)-motionen att föredra fram ett kreditgarantisystem.<br />
Utskottet kan i allt väsentligt instämma med vad bostadslånekommittén<br />
anfört om att det är lämpligt att bostadsverket även fortsättningsvis<br />
administrerar långivningen och förvaltningen av bostadslån m. m. i huvudsak<br />
i samma omfattning som f. n.</p>
<p>Utskottet vill även något beröra vad i centermotionen anförts om möjligheterna<br />
att sammanföra nuvarande bottenlån och statliga lån till ett lån.<br />
Även enligt utskottets uppfattning finns goda skäl som talar för en sådan<br />
ordning. Utskottet har emellertid den uppfattningen att ett system med ett<br />
sammanslaget lån inte bara är möjligt utan också, från de utgångspunkter<br />
civilutskottet har att beakta, på sikt lämpligt inom ramen för den administra</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2006-2015</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1983/84:2008</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>tiva ordning som förordas i motion 1567 (s) och vilken alltså utskottet anser<br />
bör ligga till grund före regeringens överväganden. Vad utskottet med anledning<br />
av denna motion anfört om administrationen m. m. avseende bostadslångivningen<br />
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det<br />
anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna 360 (m) yrkande 6,1557<br />
(m) yrkande 3, 1632 (c) yrkande 6 och 2146 (c) yrkande 1 i motsvarande<br />
delar.</p>
<p>I den nyligen avlämnade proposition 1983/84:90 behandlas frågan om<br />
bostadsbyggandets finansiering. Förslag i propositionen har i allt väsentligt<br />
utformats i enlighet med civilutskottets uppfattning sådan den kom till uttryck<br />
i det av riksdagen godkända och ovan nämnda betänkandet.</p>
<p>Vi har självfallet ingen erinran mot förslaget i propositionen. Vi vill<br />
emellertid se det nu aktuella förslaget som ett steg på vägen mot ytterligare<br />
rationalisering och effektivisering av kreditgivningen till bostadsbyggnadsändamål.<br />
Enligt vår uppfattning finns goda skäl att låta utreda om det inte är<br />
lämpligt att det i propositionen föreslagna statsägda kreditaktiebolaget också<br />
ges ansvaret för den kapitalanskaffning som behövs för att uppnå en s.k.<br />
fullständig finansiering, dvs. en samordning av bottenlån och bostadslån.<br />
Denna tanke ligger väl i linje med vad civilutskottet anfört i sitt ovannämnda<br />
betänkande om att ett system med en sammanslagning av bottenlån och<br />
bostadslån är lämpligt. Liksom även anfördes i betänkandet finns goda motiv<br />
för att en sådan integrerad och samordnad finansiering skall administreras av<br />
bostadsverket.</p>
<p>Vi vill erinra om att såväl Svenska byggnadsarbetareförbundet som hyresgästernas<br />
riksförbund i sina remissvar på bostadslånekommittén ansett att<br />
mycket talar för en ordning med sammanslagning av bottenlån och bostadslån.<br />
För en sådan ordning har f. ö. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag,<br />
SABO, tidigare uttalat sig, bl. a. i remissvar på kapitalmarknadsutredningens<br />
betänkande år 1978.</p>
<p>Enligt vår uppfattning finns sålunda goda skäl att överväganden görs om en<br />
totalfinansiering av bostadsbyggandet. Övervägandena bör avse såväl fullständig<br />
som integrerad finansiering. I vilka former de nu föreslagna övervägandena<br />
skall göras får överlåtas åt regeringen att besluta. Vi förutsätter<br />
emellertid - bl. a. mot bakgrund av befintligt utredningsmaterial i frågan att<br />
resultatet av de förordade övervägandena kan överlämnas till regeringen<br />
skyndsamt och att regeringen snarast efter vederbörlig beredning kan lämna<br />
riksdagen ett förslag i frågan.</p>
<p>Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:44px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ytterligare överväganden om bostadsbyggandets finansiering.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 25 januari 1984</p>
<p>LARS ULANDER (s) LARS-ERIK LOVDEN (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS ULANDERs1undertecknare0LARS-ERIK LOVDENs2undertecknareG70220081083/84:2008mot_198384__2008.pdf79296pdf1083/84:2008https://data.riksdagen.se/fil/C1673CCB-BE87-4A58-9513-9A18BA2F5D72