<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109030</hangar_id>
 <dok_id>G702195</dok_id>
 <rm>1983/84</rm>
 <beteckning>195</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1983/84:195 Erik Hovhammar m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>195</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1983-11-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:25:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret  1983/84 (1983/84:25)</titel>
 <subtitel>Erik Hovhammar m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G702195/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G702195</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G702195</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983/84:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Hovhammar m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret&lt;br /&gt; 
1983/84 (1983/84:25)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Skogsägarna AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i proposition 1983/84:25 att ett kapitaltillskott på&lt;br /&gt; 
100 milj. kr. skall tillföras Södra Skogsägarna AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har sin grund i ett år 1979 mellan staten och Södra Skogsägarna&lt;br /&gt;
ekonomisk förening ingånget konsortialavtal som innebar att staten&lt;br /&gt; 
med ett kapitaltillskott på 500 milj. kr. förvärvade 40 % av aktierna i Södra&lt;br /&gt; 
Skogsägarna AB. 1 nämnda avtal fastslås att om soliditeten går ner till&lt;br /&gt; 
15 %, skall ägarna överväga att lämna bolaget kapitaltillskott i proportion&lt;br /&gt; 
till sina andelar av aktiekapitalet. Som framgår av propositionen var med&lt;br /&gt; 
1982 års utgång delar av koncernens redovisade reserver förbrukade och&lt;br /&gt; 
soliditeten nere i nämnda 15 %. Överläggningar mellan aktieägarna om&lt;br /&gt; 
tillskott av nytt kapital togs därmed upp under våren 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska skogsindustrin har sedan hösten 1982 kunnat förmärka en&lt;br /&gt; 
påtagligt ökad efterfrågan på sina produkter. Såväl priser som kvantiteter&lt;br /&gt; 
har varit betydligt högre än tidigare år. Företagen har bl. a. genom högre&lt;br /&gt; 
kapacitetsutnyttjande kunnat förbättra sin lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Skogsägarna AB bedömer att vinsten för hela året 1983 kommer&lt;br /&gt; 
att uppgå till 300 milj. kr. Den kraftiga resultatförbättringen är resultatet&lt;br /&gt; 
dels av ett kraftfullt genomfört rationaliseringsprogram, som lett till en&lt;br /&gt; 
förbättrad industristruktur, dels av ett starkare marknadsläge, främst för&lt;br /&gt; 
cellulosa och sågade trävaror. Företagets låga soliditet kommer därför&lt;br /&gt; 
redan för år 1983 att väsentligen höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för svensk skogsindustri bedöms för 1984 och för första&lt;br /&gt; 
hälften av 1985 vara fortsatt goda. Södra Skogsägarna AB kan därför&lt;br /&gt; 
under nuvarande konjunkturcykel av egen kraft väsentligt förbättra relationen&lt;br /&gt;
mellan skulder och eget kapital och därmed få ett gynnsammare&lt;br /&gt; 
räntenetto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att Södra Skogsägarna AB med hänsyn till sin starkt&lt;br /&gt; 
förbättrade ekonomi ej är i behov av det i propositionen föreslagna kapitaltillskottet.&lt;br /&gt;
Statens finanser är i dag betydligt sämre och kräver yttersta&lt;br /&gt; 
försiktighet vid beviljande av nya anslag. Snarare bör regeringen vidta&lt;br /&gt; 
åtgärder för att avveckla statens ägarengagemang i företaget. Följaktligen&lt;br /&gt; 
avstyrker vi propositionens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regioninvestgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriministern föreslår att 230 milj. kr. bör ställas till Statsföretags&lt;br /&gt; 
förfogande för marknads- och produktutveckling samt rekonstruktion för&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:195&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;enheter inom Regioninvestgruppen. Bolaget, som numera heter Regioninvest&lt;br /&gt;
i Norr AB, är ett helägt dotterbolag till Statsföretag AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anför industriministern att omstruktureringen kan komma&lt;br /&gt;
att innebära att bolag som nu ingår i gruppen flyttas över till annat&lt;br /&gt; 
bolag inom Statsföretagsgruppen. Statsföretag bör därför enligt regeringens&lt;br /&gt;
mening ha rätt att överföra delar av de nu aktuella medlen också till&lt;br /&gt; 
andra dotterbolag än Regioninvest i Norr AB för att användas för bolag&lt;br /&gt; 
som tidigare har ingått i Regioninvestgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från moderat sida har vi vid upprepade tillfällen framhållit att verksamheten&lt;br /&gt;
vid Regioninvest i Norr AB — med några få undantag — inte varit&lt;br /&gt; 
framgångsrik. Det finns från många utgångspunkter skäl att rikta kritik&lt;br /&gt; 
mot sättet att sköta denna verksamhetsgren inom Statsföretag. Även från&lt;br /&gt; 
näringslivets sida har berättigad kritik riktats mot företagets skötsel. Vår&lt;br /&gt; 
bedömning kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är icke tillfredsställande med fortsatta rekvisitioner av förlusttäckningsbidrag.&lt;br /&gt;
Vi har dessutom konstaterat att en förstärkning av regionalpolitiskt&lt;br /&gt;
betingade medelsinsatser till Norrbotten har skett genom en serie&lt;br /&gt; 
av riksdagsbeslut under senare år. Detta förhållande har troligen medverkat&lt;br /&gt;
till den attitydförändring till problemsituationen vid Regioninvestgruppen&lt;br /&gt;
som nu kan utläsas ur regeringspropositionen (s. 71): ”Några&lt;br /&gt; 
ytterligare anslag för verksamheten kan enligt min mening inte under eller&lt;br /&gt; 
efter rekonstruktionsperioden komma i fråga. I den mån kostnadena överstigit&lt;br /&gt;
230 milj. kr. under eller efter planperioden skall dessa kostnader&lt;br /&gt; 
täckas av Statsföretag. Företagen inom Regioninvestgruppen skall sålunda&lt;br /&gt; 
betraktas på samma sätt som andra företag i Statsföretagsgruppen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening måste omstruktureringen åstadkommas med de resurser&lt;br /&gt;
som Statsföretag AB förfogar över. 1 dagens statsfinansiella läge är det&lt;br /&gt; 
uteslutet med ytterligare statsanslag. Det får ankomma på Statsföretag att&lt;br /&gt; 
dra de nödvändiga konsekvenserna av detta förhållande och anpassa&lt;br /&gt; 
Regioninvestgruppen till den policy som präglade verksamheten från början,&lt;br /&gt;
nämligen att Regioninvest främst skall gå in som minoritetsägare i&lt;br /&gt; 
företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning härtill upprepar vi tidigare framförda krav på att verksamhetens&lt;br /&gt;
framtida inriktning omprövas i särskild ordning. När resultatet&lt;br /&gt; 
av denna utvärdering föreligger får regeringen återkomma med rapport&lt;br /&gt; 
härom till riksdagen. I avvaktan härpå föreslår vi att riksdagen avslår&lt;br /&gt; 
propositionens förslag i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eiser AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har infordrat offert från Statsföretag AB beträffande kostnaderna&lt;br /&gt;
för att upprätthålla driften vid strumpfabriken i Borås t. o. m. den&lt;br /&gt; 
30 juni 1986. Statsföretag har anfört att bolaget under angivna förutsättningar&lt;br /&gt;
kan förlänga drifttiden vid Boråsfabriken. Kostnaden härför beräk&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:195&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;nas till 38 milj. kr., och regeringen begär nu att riksdagen skall anvisa ett&lt;br /&gt; 
reservationsanslag av motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att dessa medel ställs till förfogande undanröjs ett tidigare&lt;br /&gt; 
strukturellt betingat beslut, som styrelsen för AB Eiser fattat, av innebörd&lt;br /&gt; 
att all tillverkning av tunna damstrumpor skall koncentreras till Eisers&lt;br /&gt; 
enhet i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi från moderat sida flera gånger tidigare framhållit är statens&lt;br /&gt; 
insatser i Eiser typexempel på resultatet av selektiva stödinsatser. Gång på&lt;br /&gt; 
gång har mångmiljonbelopp pumpats in utan att de långsiktiga överlevnadsmöjligheterna&lt;br /&gt;
har förbättrats. Nya stödmiljoner insatta efter dessa&lt;br /&gt; 
kommer att försvinna på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektiva åtgärder leder dessutom till snedvridningar av konkurrensen&lt;br /&gt; 
och ofta till att de ekonomiskt svagaste företagen får de största statsbidragen.&lt;br /&gt;
Den framtida och mer lönsamma sysselsättningen hotas av de selektiva&lt;br /&gt;
branschstöden som konserverar en föråldrad företagsstruktur. De&lt;br /&gt; 
statliga insatserna på tekoområdet måste utformas så att en konkurrens på&lt;br /&gt; 
likvärdiga villkor kan upprätthållas mellan alla branschföretag. Så är inte&lt;br /&gt; 
förhållandet i dag, och därför tenderar stödinsatser i vissa företag innebära&lt;br /&gt; 
att arbetslöshet uppstår på andra orter än där stödinsatserna har gjorts. Det&lt;br /&gt; 
statliga Eiser får under inga förhållanden ges konkurrensfördelar framför&lt;br /&gt; 
enskilt ägda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger nära till hands att ännu en gång ställa frågan: När kommer&lt;br /&gt; 
regeringen att ompröva åtgärderna om det visar sig att utvecklingen fortsätter&lt;br /&gt;
åt samma negativa håll? Den 10 maj 1983 besvarade statsrådet Roine&lt;br /&gt; 
Carlsson en fråga i riksdagen om vilka slutsatser regeringen drar av Statsföretags&lt;br /&gt;
vid den tidpunkten gjorda analys av situationen för den statliga&lt;br /&gt; 
tekokoncernen Eiser. Statsrådet Carlsson anförde bl. a. följande i sitt svar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag erfarit har Statsföretags styrelse inför ett beslut om finansiell&lt;br /&gt;
rekonstruktion av Eiserkoncernen låtit genomföra en grundlig utredning&lt;br /&gt;
om företagets framtida möjligheter. Med denna utredning som grund&lt;br /&gt; 
har Statsföretags styrelse beslutat att Eiserkoncernen under vissa villkor&lt;br /&gt; 
skall tillföras kapital under den kommande tvåårsperioden. Hur stort detta&lt;br /&gt; 
tillskott behöver bli beror på utvecklingen inom Eiserkoncernen. Målet är&lt;br /&gt; 
enligt Statsföretags styrelse att de olika dotterbolagen inom Eiserkoncernen&lt;br /&gt;
skall vara lönsamma senast efter denna tidsperiod. Om förutsättningar&lt;br /&gt; 
för att nå detta mål inte föreligger avses dotterbolagen avvecklas från Eiser&lt;br /&gt; 
genom försäljning eller i sista hand genom nedläggning. Försäljning av&lt;br /&gt; 
bolagen kan också ske om detta kan innebära en gynnsammare utveckling&lt;br /&gt; 
för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsföretags styrelses beslut beträffande Eiser ligger enligt min mening&lt;br /&gt; 
väl i linje med de uttalanden som tidigare gjorts av regeringen i fråga om&lt;br /&gt; 
såväl industristödet som tekopolitiken. I fråga om tillskotten till Statsföretagsgruppen&lt;br /&gt;
har betonats att det av riksdagen i mars beslutade tillskottet&lt;br /&gt; 
skall utgöra en engångsinsats för att gruppen med undantag av Regioninvest&lt;br /&gt;
hädanefter skall klara sig utan fortsatta löpande tillskott. Rekonstruktionen&lt;br /&gt;
av Eiserkoncernen följer också denna linje. Lönsamhetskraven på&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:195&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;i gruppen ingående företag skärps, vilket medför att stöd lämnas till&lt;br /&gt; 
utvecklingsbara företag och avveckling från gruppen sker av företag som&lt;br /&gt; 
inte bedöms motsvara dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omläggning som regeringen föreslagit beträffande tekostödet får&lt;br /&gt; 
naturligtvis också konsekvenser för Eiserkoncernen. Jag bedömer att Eiser&lt;br /&gt; 
skall ha goda möjligheter att tillgodogöra sig satsningen på ökade effektivitetshöjande&lt;br /&gt;
åtgärder. Den samlade effekten av beslutade ekonomisktpolitiska&lt;br /&gt;
åtgärder, rekonstruktionen av Statsföretagsgruppen och förslaget&lt;br /&gt; 
till ny tekopolitik ger Eiser betydligt bättre förutsättningar än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man mot bl. a. den här bakgrunden tar del av regeringens aktuella&lt;br /&gt; 
förslag, förstärks intrycket av att regeringen saknar en genomtänkt och&lt;br /&gt; 
konsekvent tekopolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av propositionen om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen&lt;br /&gt;
framhöll vi att rekonstruktionsarbetet främst bör baseras på en&lt;br /&gt; 
försäljning av företag inom gruppen till icke-statliga intressenter. Denna&lt;br /&gt; 
princip måste gälla även vid rekonstruktionen av Eiser. Så länge dylika&lt;br /&gt; 
företag bibehåller sin status som samhällsägda företag, som inte kan avvecklas,&lt;br /&gt;
kommer de att utgöra en alltför betungande belastning för skattebetalarna.&lt;br /&gt;
Statsägda företag är i många fall oförmögna att arbeta lika&lt;br /&gt; 
effektivt som privatägda företag och samtidigt bibehålla sin speciella status&lt;br /&gt;
som ”samhällsägda enheter”. Regeringen borde i stället för propositionsförslaget&lt;br /&gt;
ha uppmanat Statsföretag att överlåta AB Eiser till privat&lt;br /&gt; 
drift för att företaget skall kunna motsvara kraven från det snabbt förändrade&lt;br /&gt;
samhället och samtidigt påskynda AB Eisers eget finansiella tillfrisknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta omstruktureringen av AB Eiser måste sålunda ske efter de&lt;br /&gt; 
principer som vi angett i denna motion. Några ytterligare medelstillskott&lt;br /&gt; 
från statliga anslagsmedel kan det inte längre bli fråga om. Vi avstyrker&lt;br /&gt; 
därför propositionens förslag i motsvarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med åberopande av vad som ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;1. att riksdagen avslår förslaget att till Kapitaltillskott till Södra&lt;br /&gt; 
Skogsägarna AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret&lt;br /&gt;
1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;2. att riksdagen avslår förslaget om bemyndigande för regeringen&lt;br /&gt; 
att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser i övrigt som följer&lt;br /&gt; 
av avtalet mellan staten och Södra Skogsägarna ek. för.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten&lt;br /&gt; 
bör avveckla sitt ägarintresse i Södra Skogsägarna AB,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen avslår förslaget att till Ersättning till Statsföretag&lt;br /&gt; 
A B för kostnaderför marknads- och produktutveckling m. m. inom&lt;br /&gt; 
Regioninvestgruppen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för&lt;br /&gt; 
budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 230 000 000&lt;br /&gt; 
kr.,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1983/84:195&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;att riksdagen avslår förslaget att till Ersättning till Statsföretag&lt;br /&gt; 
AB för förlängd drifttid vid Eiserkoncernens strumpfabrik i Borås&lt;br /&gt; 
m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/&lt;br /&gt; 
84 anvisa ett reservationsanslag av 38 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 24 november 1983&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERIK HOVHAMMAR (m)&lt;br /&gt; 
STEN SVENSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PER WESTERBERG (m)&lt;br /&gt; 
PER-RICHARD MOLÉN (m)&lt;br /&gt; 
LENA LUNDBLAD (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;LARS AHLSTRÖM (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIC GRÖNVALL (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ULLA VOSS-SCHRADER (m)&lt;br /&gt; 
MARGARETHA af UGGLAS (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIK HOVHAMMAR</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STEN SVENSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER WESTERBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER-RICHARD MOLÉN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENA LUNDBLAD</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS AHLSTRÖM</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NIC GRÖNVALL</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULLA VOSS-SCHRADER</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARGARETHA af UGGLAS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G702195</dok_id>
<subtitel>Erik Hovhammar m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198384__195.pdf</filnamn>
<filstorlek>116431</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret  1983/84 (1983/84:25)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5AAEDEAC-985D-480D-985C-19E32AF70A51</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>